Verksamhets- och miljöbeskrivning 2012 Gruvön

Transkript

1 Verksamhets- och miljöbeskrivning 2012 Gruvön

2 BillerudKorsnäs AB Gruvöns Bruk Massa- och pappersbruket Gruvöns Bruk i Grums är en av Värmlands största privata arbetsplatser med cirka 850 anställda. Bruket har en lång historia av nytänkande och innovation och var exempelvis bland pionjärerna inom kontinuerlig massakokning i mitten av 50-talet och syrgasblekning i början av 70-talet. I mitten av 60-talet var PM4 den första pappersmaskinen i världen att styras med hjälp av en processdator. Gruvön har dessutom varit ledande i utvecklingen av globala papperskvaliteter som vätskekartong och ytvit liner. 2 Miljöredovisning 2012 BillerudKorsnäs gruvön

3 Våra produkter På Gruvön tillverkas starka och hygieniska nyfiberbaserade förpackningspapperskvaliteter. Brukets kunder konverterar papperet till olika typer av förpackningar. Vårt papper används i olika typer av förpackningslösningar, exempelvis mjöl- och sockerpåsar och wellpapplådor till frukt och grönt. Fluting blir mittskikt i wellpapplådor för exempelvis frukt och grönsaker. Vit liner lämpar sig i wellpapplådor med avancerat tryck för information och reklam. MG- och MF-papper blir påsar för bland annat mjöl och socker. Säckpapper används i säckar för djurfoder och byggnadsmaterial. En bra förpackning sparar resurser genom att underlätta nödvändiga varutransporter och genom att skydda innehållet så att det når konsumenten i oförstört skick. Runt om i världen förstörs stora mängder livmedel och andra varor på grund av att de inte är tillräckligt väl förpackade och väl skyddade. När en pappersförpackning fullgjort sin uppgift kan den återvinnas och användas vid tillverkning av papperskvaliteter som är mindre krävande ur styrke- och hygiensynpunkt. Alternativt kan papperets energiinnehåll omvandlas till el och värme i en avfallsförbränningsanläggning. Förbränningen bidrar inte till växthuseffekten eftersom papper är ett biobränsle. Den koldioxid som bildas vid förbränningen tas upp av nyplanterade träd och växande skogar. BillerudKorsnäs gruvön Miljöredovisning

4 Process Gruvöns bruk är ett integrerat pappersbruk. Det innebär att nästan all massa som används i pappersproduktionen tillverkas på bruket. Tillverkningen är kontinuerlig och pågår dygnet runt året om. Råvaran består av ved från barrträd och lövträd. Barrved har långa fibrer och lövved har korta. De långa fibrerna ger papperet hög drag- och rivstyrka medan de korta ger det en jämnare yta och bättre tryckbarhet. Halvkemisk sulfitmassa av björk passar perfekt för fluting. Veden kommer till Gruvöns renseri med tåg, bil eller båt. Stockarna barkas i roterande barktrummor och huggs sedan till flis. Flisen lagras i stackar medan barken blir bränsle i barkpannan. Sulfatmassakokningen sker i två tillverkningslinjer, en för barrved och en för lövved. I kokerierna kokas flisen i en kemikalielösning som kallas vitlut. Ligninet i flisen bryts ner och löses ut i vätskan. Cellulosafibrerna friläggs från varandra och bildar pappersmassa. Massan tvättas och silas i flera steg och förs sedan vidare till blekerierna. Blekningen, som är massatillverkningens sista steg, tar bort mörkfärgade rester av lignin från de vita cellulosafibrerna. På Gruvön bleks både barr- och lövmassan med ECF-metoden. Den ger starka massor som är lämpliga för tillverkning av bland annat förpackningspapper. Den förbrukade kok- och tvättvätskan från sulfatkokerierna innehåller lignin och andra vedämnen samt oorganiska kokkemikalierester. Blandningen kallas för svartlut och tas till vara i brukets kemikalieåtervinning. Först drivs delar av svartlutens vatteninnehåll av i en indunstningsanläggning. Därefter bränns luten i sodapannan som är brukets största panna. Vedämnena ger energi till ång- och elproduktion medan kemikalieresterna bildar en smälta i botten av sodapannan. Smältan löses i vatten och lösningen som då bildas benämns grönlut. Grönluten får sedan reagera med bränd kalk. Resultatet blir ny vitlut och mesa. Vitluten förs till kokerierna medan mesan bränns om till ny bränd kalk i mesaugnen. De här kemiska reaktionscyklerna innebär att kokkemikalierna återvinns gång på gång. Det är en förutsättning för både processekonomi och miljön. Den färdiga massan används i den egna papperstillverkningen även om en mindre del av långfibermassan torkas och säljs till andra papperstillverkare. Tillverkningen av kraftpapper sker på fyra olika pappersmaskiner. Massan späds, mals och tillförs olika funktionskemikalier. Massasuspensionen avvattnas sedan på en ändlös vira innan den pressas och torkas till papper. En del av papperet bestryks i en bestrykningsmaskin. Bestrykning innebär att papperet beläggs med ett tunt skikt av en vit färg som gör papperet slätare, tätare och bättre att trycka på. Flutingbruket består av ett massakokeri och ytterligare en pappersmaskin. Här tillverkas fluting av halvkemisk sulfitbjörkmassa. Flisen kokas i en kemikalielösning, mals till pappersmassa och späds till en massasuspension. På pappersmaskinen formas sedan suspensionen till en pappersbana som avvattnas, pressas, torkas, rullas och förpackas på samma sätt som i kraftpappersbruket. 4 Miljöredovisning 2012 BillerudKorsnäs gruvön

5 Sodapannan, till höger, är brukets största panna och ingår i kemikaliecykeln för återvinning av förbrukade kokkemikalier. B i l l e r u d Ko r s n ä s g r u vö n M i l j ö r e d ov i s n i n g

6 Klimatförändring och energiförsörjning De stora globala miljöfrågorna Det senaste decenniet har risken för ett förändrat klimat trätt fram som den verkligt stora framtidsfrågan. En nära nog enig forskarkår pekar på starka samband mellan förbränning av fossila bränslen och den pågående höjningen av jordens medeltemperatur. diagram1 Den globala uppvärmningen gör att papper och andra skogsindustriella produkter och bränslen kommer att bli ännu viktigare än idag. Papper tillverkas av en förnyel sebar råvara och åtminstone i Sverige i huvudsak med hjälp av förnyelsebar energi. Exempelvis bestod Gruvöns bränslemix under 2012 till 98 % av olika biobränslen. Dessutom genererades 52 % av brukets elkraftsbehov internt med hjälp av två mottrycksturbiner. Diagrammet till höger visar hur oljeförbrukningen (staplar) och produktionsvolymen (linje) utvecklats det senaste decenniet. I slutet av 2005 byggdes barkpannan om vilket minskade behovet av fossil olja för ångproduktion. De senaste årens förbrukningsminskning förklaras främst av att mesaugnen nu körts på bioolja i ännu högre grad än tidigare år. Gruvöns oljeförbrukning är låg jämfört med många andra massa- och pappersbruk trots leverans av fjärrvärme till Grums samhälle och ett intilliggande sågverk. Under 2012 motsvarade dessa, i huvudsak biobränslebaserade, värmeleveranser nästan m 3 eldningsolja. oljeförbrukning, m Page Produktion, ton massa och papper 6 Miljöredovisning 2012 BillerudKorsnäs gruvön

7 Vi värnar om källan till hållbar utveckling. B i l l e r u d Ko r s n ä s g r u vö n M i l j ö r e d ov i s n i n g

8 Lokal och regional miljöpåverkan Gruvön ligger vid Vänerviken Åsfjorden. Historiskt har Åsfjorden varit kraftigt exponerad för föroreningar från skogsindustrin. För några årtionden sedan tog viken emot mer eller mindre orenade avlopp från Gruvöns Bruk, sulfitfabrikerna i Edsvalla, Slottsbron och Kyrkebyn, träsliperiet i Gamla Slottsbron och rayonfabriken i Älvenäs. Idag är situationen helt annorlunda. Gruvön har investerat miljardbelopp i processförbättringar och avloppsvattenrening genom åren. Övriga verksamheter har lagts ner. Diagrammet nedan visar brukets utsläpp av syreförbrukande organiskt material uttryckt som ton COD per dygn den senaste 10-årsperioden. COD är ett mått på slutningsgrad och reningsförmåga och används av myndigheterna för att reglera våra utsläpp. Parametern säger nästan ingenting om hur giftigt avloppsvattnet är eller om de biologiska förhållandena i Åsfjorden. För att studera sådant genomförs både årliga recipientunder sökningar och mindre frekventa större studier och 2008 studerades exempelvis vilka effekter vårt avloppsvatten ger på olika vattenlevande organismer. Försöken visade att outspätt avloppsvatten från huvudavloppen inte ger några akuttoxiska effekter (omedelbar giftverkan) på en marin bakterie, en grönalg, ett kräftdjur och sebrafisk. Det gick inte heller att se några kroniska effekter på sebrafiskägg eller sebrafiskyngel vid långvarig exponering. Det ospädda avloppsvattnet ledde dock till förhöjd dödlighet och hämmad larvutveckling för det marina kräftdjuret Nitocra spinipes. 30 %-igt avloppsvatten gav däremot ingen påvisbar kronisk effekt. Den verkliga spädningen i Åsfjorden är 50 till 60 gånger även om vattenutbytet med Storvänern räknas bort genomfördes en fiskfysiologisk studie enligt vedertagen metodik. Ett antal abborrhonor av en viss storlek fångades in med hjälp av nät i tre olika provlokaler inne i Åsfjorden samt i två referenslokaler utanför fjorden. Abborrarna undersöktes sedan med avseende på morfometriska parametrar, könsutveckling, leverfunktion, blodcellsbild och galla. Inga störningar eller misstänkta störningar noterades. Abborrarna inne i Åsfjorden verkade vara lika friska som de i referenslokalerna. diagram cod, ton/dygn Produktion, ton massa och papper Page 1 8 Miljöredovisning 2012 BillerudKorsnäs gruvön

9 Den mest välbekanta lokala miljöpåverkan kring en sulfatfabrik är sannolikt lukten från svavelväte och ett antal organiska svavelföreningar. Då och då inträffar haverier som leder till kraftiga men kortvariga luktstörningar. Dessutom sker ett kontinuerligt läckage av luft med mycket låga koncentrationer av illaluktande ämnen från cisterner och liknande. Vid viss väderlek ger även dessa utsläpp en märkbar och typisk luktkaraktär på och kring bruket. I december 2008 startades den sista etappen av brukets system för att rena den förorenade luften. Med hjälp av rör och fläktar samlas luften in varefter svavlet tvättas ut med alkali i en skrubber. Utsläppen av illaluktande svavelföreningar reducerades till en femtedel av vad de var för några år sedan. Den upplevda förbättringen av luktsituationen är inte lika stor eftersom även mycket låga halter av de aktuella föreningarna är tydligt förnimbara. En luftutsläppsparameter som de miljövårdande myndigheterna fäster stor vikt vid är kväveoxider eller NOx. NOx ger främst regional påverkan genom att verka gödande och försurande. Gruvöns utsläpp under den senaste 10-årsperioden framgår av diagrammet nedan. diagram nox, ton Produktion, ton massa och papper Page 1 B i l l e r u d Ko r s n ä s g r u vö n M i l j ö r e d ov i s n i n g

10 Kemikaliefrågor De kemikalier som används vid bruket kan delas upp i processkemikalier för kok- och blekprocesserna samt i olika tillsats- och hjälpkemikalier. Dessutom används mindre mängder kemikalier för underhållsarbeten och på laboratoriet med mera. Bland de rena processkemikalierna finns natriumhydroxid, kalciumoxid, svavelsyra, elementärt svavel, syrgas, väteperoxid, natriumklorat och metanol. Hanteringen av dem innebär vissa arbetsmiljörisker men några allvarliga risker för kringboende eller miljön finns knappast genomfördes en miljöriskanalys av PEC/PNEC-typ med inriktning mot tillsats- och hjälpkemikalier utan att några allvarliga risker identifierades. Tillsats- och hjälpkemikalierna vidareutvecklas hela tiden och nya produkter provas kontinuerligt ur funktions- eller kostnadssynpunkt. Brukets kemikaliegrupp granskar alla nya kemikalier innan de tas in på området. Vid granskningen beaktas arbetsmiljö- och miljörisker samt produktsäkerhetsfrågor. Avfall Avfallet från Gruvön domineras av olika ask- och kalkfraktioner. Den största fraktionen kallas grönlutsslam och är den aska som bildas vid förbränningen av svartlut i sodapannan. I dagsläget finns inget bra sätt att nyttiggöra grönlutsslammet och det deponeras därför på den egna deponin i Ålviken strax nordost om bruket. Flygaska från barkpannan används för att stabilisera det kvicksandsliknande grönlutsslammet. Bottensand från barkpannan utnyttjas som dräneringsskikt vid sluttäckning av en ned lagd äldre deponi. Två kalkfraktioner, mesa och kalkgrus, används bland annat för jordförbättring. Det organiska processavfallet består av fibrer från sedimenteringsbassängerna, överskottsslam från bioreningen samt sandbemängda barkrester från renseriet. Huvuddelen av sedimentmassan upparbetas och nyttiggörs vid produktionen av fluting. En mindre och sandförorenad fraktion bränns dock i barkpannan. Bioslammet värmebehandlas i svartlut innan det indunstas och förbränns i sodapannan. Barkresterna går till olika jordförbättringsändamål. Övrigt icke-farligt avfall som kasserat papper, skrot och bygg- och rivningsavfall källsorteras. Huvuddelen material- eller energiåtervinns. Farligt avfall, som exempelvis spillolja och elskrot, källsorteras och lämnas till externa återvinningsföretag som har kompetens och myndighetstillstånd att omhänderta de aktuella fraktionerna. 10 Miljöredovisning 2012 BillerudKorsnäs gruvön

11 Transporter Varje dag transporteras stora mängder ved och andra råvaror in till bruket samtidigt som färdiga produkter skickas ut till kunder över hela världen. Schablonberäkningar visar att dessa transporter står för en relativt stor del av verksamhetens totala utsläpp till luft. Möjligheterna till dramatiska förbättringar av transportsystemet är dock begränsade. Cirka 80 % av uttransporterna sker redan med järnväg eller båt eller med en kombination av järnväg och båt. Biltransporterna står för cirka 20 % och används främst till närliggande kunder i Sverige och Norge dit järnvägstransporter inte är möjliga eller innebär långa omvägar och onödiga omlastningar. Vissa specialpapperskvaliteter tål inte upprepade omlastningar och de körs därför direkt till kunden med bil. Ibland finns också behov av brådskande och oplanerade leveranser och då är bil oftast det enda egentliga alternativet. och 20 % med båt. Resten kommer med bil från närområdet. I Sverige minimeras transportarbetet av vedråvaran på nationell nivå genom så kallade lägesbyten mellan olika skogsägare. Ensidiga försök från Gruvöns sida att reducera de egna vedtransporternas miljöpåverkan skulle leda till ökad miljöpåverkan totalt sett. Brukets vedbehov motsvarar en fullastad timmerbil var åttonde minut dygnet runt och veden dominerar därmed intransporterna. Cirka 35 % av veden kommer med järnväg Skogsvård Ett hänsynsfullt och uthålligt nyttjande av skogen är en grundförutsättning för BillerudKorsnäs och hela skogsindustrins långsiktiga överlevnad. Gruvön köper årligen in cirka två miljoner kubikmeter vedråvara från svenska och norska skogsägare. Dessutom köps några hundra tusen kubikmeter björkved in från Baltikum och Ryssland eftersom det råder brist på lövved i Sverige. All ved är kontrollerad och avverkad enligt gällande lagstiftning i respektive ursprungsland. B i l l e r u d Ko r s n ä s g r u vö n M i l j ö r e d ov i s n i n g

12 Viktiga miljörelaterade händelser under 2012 Störningar och incidenter Det inträffade inga olyckor eller incidenter under 2012 som skulle kunnat orsaka allvarligare störningar för kringboende eller miljön. 12 Miljöredovisning 2012 BillerudKorsnäs gruvön

13 Lagstiftning och samhällets kontroll Brukets verksamhet regleras av en omfattande miljölagstiftning. För att bedriva massa- och papperstillverkning krävs exempelvis tillstånd enligt miljöbalken. Tillstånden beviljas av en speciell domstol efter en omfattande rättslig prövning där bland annat Naturvårdsverket och Länsstyrelsen agerar motparter. Tillståndet ger rätt att producera en viss mängd massa och papper men innehåller också en lång rad villkor avseende bland annat utsläpp till vatten och luft, buller och avfalls- och kemikaliehantering. Länsstyrelsen avdelar sedan kvalificerade handläggare som löpande granskar att villkoren i tillståndet och all generellt gällande miljölagstiftning följs. Vid brott mot regelverket kan Länsstyrelsen besluta om miljösanktionsavgifter eller lämna ärendet vidare till polis och åklagare. BillerudKorsnäs gruvön Miljöredovisning

14 Verksamhets- och miljöbeskrivningen kan laddas ned som pdf från Vid frågor kontaktas: BillerudKorsnäs Gruvön KONTAKT Mats Ganrot Miljöchef Tel: BillerudKorsnäs Gruvön Grums BillerudKorsnäs Gruvön, Storjohanns väg 4, Grums, Tel: