Billerud Skärblacka AB. Verksamhets- och miljöbeskrivning 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Billerud Skärblacka AB. Verksamhets- och miljöbeskrivning 2011"

Transkript

1 Billerud Skärblacka AB Verksamhets- och miljöbeskrivning

2 SKÄRBLACKA BRUK 50 år 2012 Den skogsindustriella verksamheten i Skärblacka har anor sedan 1870-talet, massatillverkningen startade 1872 och papperstillverkningen Skärblacka bruk är sedan 1953 en sammanslagning av två äldre bruk. Skärblacka pappersbruk och Ljusfors pappersbruk. I Ljusfors bedriver vi fortfarande verksamhet i de ursprungliga lokalerna byggda av tegel, vars vackra exteriör andas industriell kulturhistoria. Av Skärblackas gamla pappersbruk återstår i princip vårt nuvarande förråd, TM 1 s maskinsal och närliggande lagerutrymmen för PM 7 och 8. Resten av vår anläggning är resultatet av den stora industrisatsning som gjordes för femtio år sedan. De äldre bilderna är ett urval från invigningen 1962 som gjordes av HKH Gustaf den VI Adolf. Dagens moderna bruk projekterades av dåvarande ägaren Fiskeby Fabriks AB i slutet av 1950-talet. Då utformades grunden för vår produktionsinriktning. Den officiella invigningen skedde under pompa och ståt av HKH Gustaf VI Adolf den 4 december Investeringen, som till slut kom att hamna på idag motsvarande penningvärde drygt 4 miljarder kronor, var den hittills största i Svensk pappers- och massaindustris historia. De ursprungliga planerna, att dimensionera bruket för årston med tyngdpunkt på sulfatmassa, ändrades i slutskedet för att istället inrikta sig på pappersproduktion och mer specifikt säckpapper. Detta då framtidsutsikterna för skandinaviskt säckpapper bedömdes som betydligt ljusare än för oblekt sulfatmassa. Pappersmaskin 9 beställdes därför som ersättning för den torkmaskin som först varit bokad och sedan blev annullerad. Här nedan några tidpunkter för ett urval av milstolpar under dessa 50 år Ny sulfatfabrik och nytt renseri uppförs. Komplettering av Ljusfors sulfatfabrik för framställning av halvkemisk massa. Pappersmaskin 4 byggs om och anpassas för tillverkning av fluting. Säckpappersmaskin 9 och pappers maskin 7 köps in. Sedimenteringsbassänger byggs för minskning av fiberutsläpp till Motala Ström Invigning av HKH Gustaf VI Adolf den 4 december 1975 Installation av linje 2 och mjukpappersmaskin 8. Dessutom tas ett blekeri och vår nuvarande sodapanna i drift. Genom att sodapannan var försedd med elektrofilter erhölls en effektiv stoftrening av rökgaserna. Även en skrubber installeras för att tvätta rökgaserna efter sodapannan Vår luftade damm driftsätts, i och med det är vi först ut i Sverige med biologisk rening av blekeriavloppsvatten PM 9 börjar tillverka högtöjbart säckpapper efter installa tion av ett Clupakaggregat Gamla sodapannan byggs om till barkpanna, vilket innebär att oljeförbrukningen minskas med m 3 året därpå Den 1 augusti 1982 inträffar en brand vid PM 4 som bland annat innebär att maskinens torkkåpa och styrsystem vid återuppbyggnaden uppdateras till dåvarande tekniknivå I mitten på 80-talet marknadsförs brukets MG produkter med innovativa produktnamn som Flexopaque och Glaze. Uppfinningsrika produkt- och informationsblad produceras som ger oss marknadsföringspris i Östergötland. Det nya marknadsföringskonceptet, att skapa produkter inom olika användningsområden ökar kraftigt försäljningen av vit MG Massalinje 1 byggs ut. TM 1, en ny torkmaskin för avsalu massa installeras och tas i bruk. Skärblacka bruk får ny ägare genom att Holmen köper hela Fiskeby Fabriks AB och får namnet Holmen Cellkraft Som pionjärer i branschen startar vi Paper University, som besöks av personal från en stor andel av våra kunder. Syftet är att öka kunskapen om papperstillverkning, papprets egenskaper och miljöaspekter. Seminarier genomförs både på bruket och hos kunder, det engagerar medarbetare internt och externt på bred front. Arbetet blir starkt relationsbyggande, ger oss ett ömsesidigt kunskapsutbyte och stärker försäljningen långsiktigt.

3 1989 Vi är först ut i industrin med att ta fram ett obestruket papper för release liner till hygienprodukter, detta blir snabbt en stor produkt. Holmen köps upp av MoDo och Holmen Cellkraft blir därmed MoDo Cellkraft, division Skärblacka Vi upphör med klorgasblekning och lyckas behålla samma styrkeegenskaper och ljushet i pappret Vi är först i Sverige med att etablera en miljöpanel (då kallad luktpanel) av boende i vårt närområde. Detta för att snabbt få information om lukt, stoft eller annan typ av utsläpp i onormal omfattning. Upplägget har fått efterföljare runt om i landet MoDo Cellkraft, division Skärblacka ingår nu i ett eget affärsområde med namn ModoPackaging. Mjukpappersmaskin 8 konverteras till att producera MG-kraftpapper på ett alldeles utmärkt sätt, helt emot vad all expertis säger är möjligt MoDoPackaging köps av AssiDomän, bruket inlemmas i gruppen AssiDomän Kraft Products och blir AssiDomän Skärblacka PM 7, 8 och 9 moderniseras och byggs ut. Även sodapannan upprustas Vår luftade avloppsdamm uppgraderas med modern LAS-teknik (långtidsluftat aktivt slam). Därigenom halveras utsläppen till vattnen. Ett nytt Teknikens Hus byggs anpassat för vår drift- och teknikutveckling I slutet av 90-talet börjar tillverkningen av den nya generationens säckpapper Quick Fill. Utvecklingen är radikal och patenteras. Idag är konceptet även infört som standard hos konkurrenterna, under benämningen Quick Fill papper så väletablerat är namnet och produkten Ett helt nytt renseri byggs med mycket gott resultat. Bullernivån vid renseriet är efter ombyggnaden på en sådan nivå att det sägs vara världens tystaste renseri Från och med den 1 januari 2001 ingår bruket i ägarkonstellationen Billerud AB, som består av bruken i Skärblacka, Karlsborg och Gruvön. Bolaget noteras på Stockholmsbörsens O-lista den 20 november En energi- och miljöinvestering görs som bland annat innebär installation av fluidiserad sandbädd i barkpannan och en ny effektivare ångturbin. Vi ökar vår energieffektivitet och utsläpp till luft minskar PM 7 byggs om med en helt ny våtände med bröstvalsskak och övervira med avsikt att öka produktutbud och kvalitet Centralpacken byggs om och automatiseras, vilket bland annat ökar kapaciteten för hantering av rullar som är mindre till formatet. Detta genererar i sin tur förutsättningar för en lönsammare produktmix av MG-papper Under 2012 och 2013 investeras 900 miljoner kronor i brukets indunstning, sodapanna och rökgasrening. Resultatet blir en effektivare energianvändning, högre kapacitet för massaproduktion och lägre utsläpp. Investeringen syftar även till att skapa en effektivare processstyrning och en bättre arbetsmiljö för operatörerna genom en betydande insats inom el och automation. Projektet är döpt till Recovery 2012.

4 Innehållsförteckning Allmänt... 1 Förpackningspapper... 2 Tillverkningsprocessen... 4 Produktionskapacitet... 6 Energianvändning... 7 Grunderna för miljöarbetet... 9 Miljöarbetet Utsläpp till luft Beskrivning av avloppsvattenrening Utsläpp till vatten Ordförklaringar... 16

5 Allmänt om Skärblacka Bruk Billerud Skärblacka AB ingår i Billerud koncernen. Tillverkningskapaciteten vid Skärblacka Bruk uppgår till cirka ton slutprodukter per år, varav huvuddelen går på export. Bruket ligger i samhället Skärblacka strax utanför Norrköping. Samhället har omkring invånare. Med mer än 625 anställda är bruket en av de största privata arbetsgivarna i Norrköpings kommun. Bruket är beläget vid Motala Ström tre kilometer uppströms sjön Glan. Motala Ström börjar i Vättern och passerar sjöarna Boren, Roxen och Glan innan den via Norrköping mynnar ut i Bråviken. Såväl huvudfåran som flera tillflöden används som vattentäkt och recipient för ett stort antal kommuner och industrier. Gamla anor Redan 1872 startades massatillverkningen i Skärblacka och 1874 papperstillverkningen. Grunden till dagens moderna fabrik lades i början av 1960-talet. Då byggdes en helt ny sulfatfabrik och två nya pappers maskiner. Genom årens lopp har ytterligare stora investeringar i ny teknik och nya anläggningar vidmakthållit Skärblacka Bruks position som ett modernt massa- och pappersbruk. De tekniska framstegen i kombination med produktutveckling har gjort Billerudkoncernen till en av Europas största tillverkare av förpackningspapper. Hand i hand med att bruket byggts ut har också stora satsningar gjorts på miljövård, vilket medfört kraftigt minskade utsläpp. Råvaran Vid bruket används mest barrmassaved, vars fibrer är långa och starka. Detta är en förutsättning för de starka säck- och kraftpapper som tillverkas. Bruket använder också lövved, mest björk, men även en del asp. Dessa har korta fibrer som lämpar sig för tillverkning av ett styvt papper. Därför används lövved till fluting, som är det vågiga skiktet i wellpapp. 1

6 Förpackningspapper Huvuddelen av den totala produktionen på cirka ton per år är papper från brukets fyra pappersmaskiner, och återstående del säljs som torkad massa. Papperstillverkningen är inriktad på brunt säckpapper, fluting och vitt MG kraftpapper. Skärblacka Bruk är framför allt specialiserat på förpackningspapper. Brukets kunder är förpack ningstillverkare över hela världen. De arbetar ständigt med att utveckla sina produkter och ställer därför hela tiden nya och högre krav på papperet. Många användningsområden Brukets papper används i en mängd dagliga produkter, både i Sverige och ute i världen. Ofta har papperet kombinerats med andra material vid skapandet av en förpackning. Redan vid frukostbordet kan Skärblacka Bruks papper dyka upp som margarinomslag, inner lock i smörbyttan, omslag till knäckebrödet eller kanske som påse runt småfrallorna. Andra så vitt skilda ting som TV-apparater, möbler, bildelar, kemi kalier, cement och djurfoder förpackas också i vårt papper. Även inom sjukvården finns brukets papper. Där används en specialprodukt som omslag till engångsartiklar och kirurgiska instrument som ska steriliseras. Alla dessa olika typer av förpackningar ställer stora krav på papperet. Det måste helt enkelt fungera perfekt även när kundens stora och breda beläggningsmaskiner, wellverk eller tryckpressar går med högsta hastighet. Detsamma gäller i de maskiner som tillverkar och fyller den slutgiltiga förpackningen. Pappret, förpackningen ska vara så smart som möjligt. Den är till för att skydda innehållet, spara kostnader, stärka kundens varumärke, bidra till en smidigare logistik och en renare miljö. Papper i ett kretslopp Brukets pappersprodukter lämpar sig väl för att återvinnas och användas som returfiber för nya pappersprodukter. En vedfiber kan användas 6-7 gånger. När fibern inte längre kan återanvändas ger den ett bra energitillskott om den förbränns. Vid förbränning eller om papperet får förmultna bildas koldioxid som den växande skogen tar upp i fotosyntesen. Våra produkter bygger på förnyelsebar råvara och passar därför väl in i kretsloppssamhället. 2

7 3

8 Tillverkningsprocessen Produktionen vid bruket pågår dygnet runt året om med endast ett större fabriksstopp för underhållsarbeten. De skiftgående operatörerna övervakar och styr de olika processavsnitten via processdatorsystem. I uppgifterna ingår även tillsyn av olika system för övervakning av utsläpp till den yttre miljön. Råvaror Ständiga aktiviteter pågår för att utnyttja råvaror och andra resurser på bästa sätt. Den viktigaste råvaran är veden. Att minimera förbrukningen av ved och samtidigt få ut en produkt som kunderna vill ha är en vital del i det dagliga arbetet. Eftersom Billerud inte har något eget skogs innehav köps all vedråvara. Vid Skärblacka Bruk sker anskaffningen via större aktörer i närområdet. Alla lokala ved leverantörer har spårbarhetscertifikat enligt FSC och/eller PEFC. Detta borgar för att all rå vara är kontrollerad och följer en godtagbar standard vad gäller miljöhänsyn, då ett uthålligt skogsbruk är avgörande för brukets framtid. En viss import till bruket förekommer. Billerud ställer samma krav på dessa leverantörer som på de lokala. Andra betydelsefulla råvaror är olika typer av kemikalier. Bulkkemikalier i form av standard-kemikalier används mest. Tillsatskemikalier används för att ge produkterna vissa egenskaper eller för att underlätta produktionen och undvika olika typer av störningar. Alla kemikalier som används måste före användning godkännas av brukets kemikaliegrupp som granskar deras inverkan på yttre miljö, arbetsmiljö samt produkt säkerhet. Utbyte till mer miljöanpassade kemikalier görs när så är möjligt. Vedråvaran utgörs av rundved i form av löv- och barrved samt barrvedsflis från sågverken inom vårt upptagningsområde. Från ved till slutprodukt I vedhanteringen (1) barkas stockarna i en roterande barktrumma och därefter huggs de till flis. Barken används i barkpannan för framställning av energi till bruket. Flisen transporteras till de två kokerilinjerna (2) där cellulosafibrerna friläggs ur veden genom kokning med en kokvätska som kallas vitlut. Cirka hälften av veden blir massa. Massan tvättas (3) för att avlägsna resterna av kokvätskan som nu kallas svartlut. Därefter silas (4) massan för att bli ren från fasta föroreningar. Svartluten utgörs av förbrukade koknings-kemikalier, utlöst vedsubstans samt lignin som också är en 4

9 beståndsdel i vedråvaran. Svartluten indunstas till hög torrhalt och bränns i sodapannan (7). Kemikalierna bildar en smälta som löses i vatten till grönlut. Grönluten behandlas med kalk och omvandlas till ny kokvätska, vitlut. Kalken blir samtidigt mesa, som i en annan cirkulation bränns om till ny kalk. Vi har två massalinjer. Massalinje 1 utgörs av sex satsvisa kokare och massalinje 2 utgörs av en kontinuerlig kokare. Massa från den kontinuerliga linjen används vid den oblekta säckpapperstillverkningen. Massan, som tillverkas i det satsvisa kokeriet, är både kortfibrig lövmassa samt långfibrig barrmassa och görs vit genom blekning (5) med kemikalierna syrgas, klordioxid samt väteperoxid. Den blekta massan går vidare till våra pappers maskiner för blekta produkter samt till vår torkmaskin (6). Papperet tillverkas efter kundernas specifikationer och levereras i rullar om cirka ett ton. Massan från massatorken arkas och levereras i balform. Utlastning (8) och leverans till kund sker via tåg, bil eller båt. Cirka 80 % av våra produkter exporteras. Vid bruket tillverkas även fluting, som framställs ur så kallad halvkemisk massa (NSSC-massa) samt inköpta returfibrer. Friläggningen av fibrerna vid halvkemisk massatillverkning sker med kemikalier samt med mekanisk energi i raffinörer. Cirka 80 % av veden blir massa och resterande del går till avluten, som efter indunstning bränns i sodapannan. Återvinningsprocessen Ångvärmen för processen fås vid eldning av bark och svartlut. Ångan från våra pannor passerar en ångturbin innan den går ut till de olika avdelningarna. I ångturbinen framställs elkraft i en generator. I tillverkningsprocessen används stora mängder vatten, som efter användning renas i sedimenteringsbassänger och genom biologisk rening, innan det går ut till Motala Ström. Från processen erhålls även en del illaluktande gaser. Dessa samlas ihop och förbränns i separata ugnar. Inom bruket finns specialistfunktioner som stödjer produktionsavdelningarna i frågor som process- och produktutveckling samt miljö. Ett kontinuerligt arbete pågår för att trimma våra anläggningar och vår personal för att säkerställa och möta ökade krav på produktkvalitet och miljö Vedhantering Diskont. kokeri Tvätteri Sileri Syrgasblekning Tvätt Blekeri Massatork MESA Kausticering Mesafilter Mesaugn KALK VITLUT Kont. kokeri GRÖNLUT 7 Tvätteri SVARTLUT Ånga TJOCKLUT Sileri/ tvätteri Ångturbin Indunstning Processånga Generator Pappersmaskiner Avloppsvatten Elkraft 6 Sedimentering Eftersedimentering Rökgasrening Sodapanna Mellansedimentering Till Motala Ström Utlastning Långtidsluftad Aktiv Slamanläggning (LAS) 5

10 Produktionskapacitet PM 9 är Skärblacka Bruks största pappersmaskin och även en av de största i sitt slag. Den är en så kallad mångcylindermaskin och producerar cirka ton brunt säckpapper om året. Varje minut tillverkas 800 meter papper med en bredd på 6,5 meter. De viktigaste egenskaperna i säckpapperet är styrka och porositet. Papperet används till säckar för till exempel kemikalier, cement och djurfoder. PM 7 och PM 8 är så kallade Yankeemaskiner vilket innebär att de är försedda med en stor högglanspolerad torkcylinder som gör papperet blankt på ena sidan, monoglättat papper, eller förkortat MG-papper. Både PM 7 och PM 8 producerar starkt, vitt MG-papper och har en årskapacitet på sammanlagt drygt ton. Papperet används till livsmedelsförpackningar och medicinska förpackningar. Dess utom används papperet som baspapper för olika sorter av beläggning såsom aluminium och plast. PM 7 har en bredd på 4,7 meter och en hastighet på 600 meter/minut. För PM 8 är motsvarande data 5,0 meter respek tive 800 meter/minut. PM 4 är en mångcylindermaskin och års produktionen uppgår till cirka ton. Fluting används till det vågiga mellanskiktet i wellpapp. PM 4 tillverkar 460 meter papper i minuten med en bredd på 4,4 meter. TM 1 har en årskapacitet på ton blekt avsalumassa. Det årliga produktionsutfallet idag är runt ton som arkas och buntas till balar. Massan säljs till andra pappersbruk, där den i huvudsak används för tillverkning av olika skriv- och tryckpapperskvaliteter. Produktion av massa och papper MASSA Oblekt sulfatmassa ton/år (varav blekt) ton/år Halvkemisk massa ton/år Slutprodukter Papper och avsalumassa ton/år Råvaruanvändning Råvatten m 3 /d Barrved m 3 fub/år Lövved m 3 fub/år Wellretur ton/år Bulkkemikalier ton/år Tillsatskemikalier ton/år

11 Energianvändning Energi är en nyckelkomponent vid all tillverk ning av massa och papper. Olika processteg kräver olika typer av energi. Ångenergi Vattenånga är vår viktigaste energibärare som transportör av över 70 % av brukets totala energi. Ångenergi används bland annat vid torkning av papperet och för uppvärmning av olika processflöden. Ånga produceras främst i vår sodapanna och barkpanna och baseras i normalfallet till över 95% på biobränsle. Elenergi El används nästan uteslutande till motordrifter, det vill säga pumpar, fläktar, kvarnar, cylinder-drifter på pappersmaskinerna med mera. Med hjälp av brukets mottrycksturbin producerar vi själva cirka hälften av all den el vi förbrukar. Direktvärme I våra mesaugnar, där vi bränner mesa till kalk, krävs höga temperaturer. Uppvärmningen sker med direkt låga genom förbränning av talloljebeck eller olja. Direktvärme genom förbränning av gasol används vid PM 7 och PM 8 för torkning av papperet. Energieffektiviseringar Att hushålla med energin och minska förbrukningen är en mycket viktig fråga för bruket och det pågår ständigt aktiviteter för att effektivisera energianvändningen. Bruket deltar i Program för energieffektivisering (PFE). Programmet fokuserar på elbesparingar. Det har lett till ökad fokusering på utrustningens elförbrukning under hela dess livslängd. Inköpt energi Eldningsolja 1 m 3 /år Eldningsolja 5 m 3 /år Talloljebeck ton/år Gasol ton/år Träbränsle ton/år El köpt GWh/år FAKTA Svartlut Internt bränsle som bildas vid kok ning av vedflis till pappers massa. Drygt 70 % av den energi vi behöver för ångproduktion kommer från svartluten. Ser vi på all energi bruket förbrukar kommer nära 60 % från svartluten. Träbränsle Träbränsle är dels bark från den ved vi köper till massaframställningen samt inköpt flis, energiskog mm. Över 20 % av ång energin kommer från träbränslen. Talloljebeck Tallolja är en biprodukt från sulfatmassatillverkning. Vid sulfatprocessen utvinns råtallsåpa som vi sedan omvandlar till tallolja. Vi säljer talloljan vidare till företag som vidareförädlar den till olika produkter. Den rest som då blir över, så kallad talloljebeck, får vi tillbaka till bruket och använder som biobränsle i vår tillverkning. Olja Huvuddelen av den energi vi förbrukar kommer från biobränsle. För att täcka hela vårt energibehov behöver vi komplettera biobränslen med en del olja i pannor och mesaugnar. Gasol Vi förbrukar en mindre mängd gasol för torkning av papperet vid PM 7 och PM 8. Gasol utgör ungefär 2% av brukets energi behov. En del i att hushålla med energi och resurser är brukets leverans av spillvärme till fjärr värmenätet i Skärblacka. Spillvärmen har för lågt energivärde för att kunna användas vid bruket, men energiinnehållet är tillräckligt för att ge ett positivt bidrag till fjärrvärmenätet. På detta sätt nyttiggörs redan tillverkad energi och resurser sparas. 7

12 Flödesschema energi För att tillverka papper och massa krävs mycket energi. Bilden åskådliggör varifrån energin kommer och hur den används. Vänster sida visar flödet av inkommande energi och nyttjade bränslen. Vid förbränning av dessa bränslen produceras ånga som i huvudsak används för uppvärmning i tillverkningsprocessen. Höger del illustrerar förbrukarna samt typen av energi som krävs. Bruket har också en turbin som omvandlar en del av den energi som ånga innehåller till el. 8

13 Grunderna för miljöarbetet Ett stort massa- och pappersbruk påverkar miljön på olika sätt. Verksamheten ger dels utsläpp till vatten och luft samt även buller och avfall. Ett aktivt miljöarbete handlar om att i möjligaste mån begränsa påverkan på miljön. Lagar och andra krav Grunden för allt miljöarbete som görs vid Skärblacka Bruk är de krav som samhället och brukets kunder ställer samt brukets och koncernens policys. Samhällets krav ges av lagar och regler som finns inom miljövårdsområdet och av villkor som hänger samman med tillståndet som bruket har för att få driva verksamheten. Miljöledningssystem Skärblacka Bruk har ett certifierat miljöledningssystem som bygger på kraven i ISO14001, vilket internationellt är en av de mest tillämpade standarderna för miljöledning. Miljöledningssystemet medför att hela verksamheten inom företaget har givna spelregler för arbetet inom miljöområdet. Några av grundpelarna i miljöledningssystemet är brukets policy, miljöaspekter, utbildning av entreprenörer och anställda, leverantörsbedömning samt uppföljning. Brukets miljöaspekter är allt som härrör från verksamhetens aktiviteter, processer, varor eller tjänster och som har eller kan ha inverkan på miljön. Miljöaspekterna värderas årligen och målen på miljöområdet sätts utifrån dessa för att undan för undan minska verksamhetens miljöpåverkan. I princip alla som arbetar på bruket har någon form av miljöutbildning. Som nyanställd får man information om brukets miljöarbete och miljöledningssystem. Miljöutbildningar för anställda hålls efter behov vid till exempel avdelningsmöten, skiftlagsträffar eller i andra forum. Entreprenörer som kommer till bruket får i samband med säkerhetsutbildningen information om brukets regler inom miljöområdet. Förutom miljöledningssystem har bruket certifierade ledningssystem för kvalitet och energi samt spårbarhetscertifikat för ved enligt FSC och PEFC. Brukets olika ledningssystem plus regelverket för arbetsmiljöarbetet har slagits samman till ett verksamhetssystem. Brukets verksamhetssystem revideras årligen av såväl egen personal som extern part. Utsläppskontroll Utsläppen från bruket måste självfallet kontrolleras. De följs kontinuerligt genom daglig kontroll via ett stort antal mätningar och analyser som sker i enlighet med det omfattande kontrollprogram som fastställts av länsstyrelsen. Länsstyrelsen är den myndighet som ansvarar för miljötillsynen av verksamheten. Rapporter om brukets miljöprestanda sammanställs varje månad och skickas till olika miljömyndigheter. För att vi själva på ett trovärdigt sätt skall kunna utföra egna miljöanalyser är laboratoriet godkänt av den statliga myndigheten SWEDAC. Varje år kommer det också utomstående specialister till bruket för att granska verksamheten på miljöområdet. Miljöobservatörer I början av 1990-talet bildades en miljöpanel bestående av ett 25-tal medlemmar boende runt om i Skärblacka. Medlemmarnas uppgift är att rapportera olika former av störningar som är knutna till brukets verksamhet. I panelen ingår en relativt stor andel pensionärer. Fördelen med detta är att dessa personer ofta är hemma under dagtid på vardagar. Därmed kan bruket få in rapporter om störningar även under denna tid. I slutet av varje år hålls ett möte med panelens medlemmar och det senaste årets resultat presenteras. 9

14 Miljöarbetet 2011 Produktionstillstånd I oktober 2010 inlämnade bruket ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för nuvarande och framtida verksamhet. Bruket ansökte om att bibehålla nuvarande tillståndsgivna produktionsvolym om ton slutprodukter. Bruket ansökte också om tillstånd att bygga en ny indunstning som markant kommer att förbättra brukets energibalans samt ombyggnad av sodapannan för att möjliggöra högre kapacitet för lutförbränning. Förhandlingar om nytt produktionstillstånd med tillhörande villkor hölls i Mark- och Miljödomstolen den 4-5 oktober. Dom i målet kom den 29 november. Bruket har i domen fått tillstånd att bibehålla hittillsvarande produktionsvolym om ton samt att bygga en ny indunstning och bygga om sodapannan enligt vad som beskrevs i ansökan. Energi Under året har arbetet med energieffektiviseringar fortsatt. Ett flertal förändringar har genomförts som medfört energibesparingar. Bland annat har den ombyggnation av malningskonceptet på en av pappersmaskinerna som gjordes under slutet av 2010 resulterat i en betydande elenergibesparing under Ett övergripande bruksmål för 2011 vara att minska förbrukningen av energi från el samt inköpta bränslen exklusive fasta biobränslen. Glädjande nog visar summeringen av året att förbrukningen var cirka 3% lägre än målet. Delvis är detta ett resultat av en ur energisynpunkt mer gynnsam produktmix, men även ett resultat av idogt arbete av medarbetarna på bruket. Under 2011 genomfördes också flera insatser för att höja den allmänna energimedvetenheten hos brukets medarbetare. Bland annat så gjordes veckovisa uppföljningar av nyckeltal av el- och värmeenergi som presenterades på veckomöten och brukets intranät. Bruket har i enlighet med kraven inom Program för energieffektivisering för elintensiv industri, PFE2, genomfört en energikartläggning samt inlämnat en 2-årsredovisning. I den åtar sig bruket att fram till 30 juni 2014 genomföra elenergibesparingar motsvarande MWh/år. Luft Bruket har, som en del i tillståndsärendet, låtit en extern konsult göra spridningsberäkningar för utsläppen av svaveldioxid, kväveoxider samt stoft till luft. Utifrån dessa beräkningar har en bedömning av effekterna i omgivningen gjorts. Beräkningarna visar att miljökvalitetsnormen inte i något fall överskrids för respektive parameter. Precis som för 2010 gjordes även under 2011 ett byte av cirka 250 dysor för att bättre kunna styra luften till sandbädden i barkpannan vilket i sin tur leder till förbättrade möjligheter att hålla ner utsläppet av NOx. Resultatet har starkt bidragit till den väsentliga sänkning för utsläppet av energi-nox som har uppnåtts under Elektrofilter används för att avskilja stoft från rökgas erna. Under 2011 var stoftutsläppen från sodapannan lägre än närmast tidigare år. Insatser för att täta läckage i sodapannans elektrofilter är en bidragande orsak till den lägre nivån. Under de två närmaste åren kommer ett nytt elektrofilter att byggas och de två befintliga renoveras vilket bedöms ge väsentligt sänkta stoftutsläpp från sodapannan. Energisvavel kommer från bark- respektive oljepannan vars rökgaser renas i skrubber 2. Under 2011 var utsläppet precis som för 2010 lägre än förut bland annat tack vare tidigare extra rengöringsinsatser respektive utbyte av en del dysor i skrubber 2. Även för utsläppet av processvavel har ett lågt resultat uppnåtts under Den främsta orsaken till detta är en hög verkningsgrad i den skrubber som tvättar gaserna från sodapannan. 10

15 Vatten Under de senaste åren har arbete utförts för att minska utsläppen till vatten genom att arbeta för att få en jämnare och högre verkningsgrad i vår reningsanläggning samt att minska flödesbelastningen för densamma. Arbetet har gett ett gott resultat. Utsläppen under 2011 var något högre än 2010 men låg ändå på en relativt låg nivå. Skärblacka Bruk är representerat i arbetsgruppen för Glans vattenråd. Vattenrådens roll är att konkretisera åtgärdsarbetet och underlätta ett regionalt och lokalt samarbete i vattenfrågor utifrån avrinningsområden. Bruket arbetar också i Motala Ströms Vattenvårdsförbund. Buller Bruket har i samarbete med närboende arbetat med att identifiera ljudkällor som bidrar till tillfälliga ljudstörningar. Utifrån detta arbete pågår sedan sensommaren 2011 ett prov med en pistmaskin på flisstacken för att se om den kan ersätta den mer ljudliga bandtraktor som annars används. Några balkstativ till en ledning för högtrycksånga har klätts in med gummimattor. Ljudnivåmässigt gav det en klar förbättring. För att minska bullerstörningar vid lossning av kemikalier har bruket kommit överens med en del leverantörer av kemikalier i bulkform att dessa företrädelsevis skall levereras mellan 06 och 22 om inte särskilda skäl föreligger. 11

16 Utsläpp till luft Utsläppstyper Svaveldioxid (SO 2 ) som är försurande bildas vid förbränning i sodapannan, barkpannan, oljepannan, mesaugnarna och luktdestruktionsugnarna. Kväveoxider (NO X ), som är både försurande och gödande, bildas också vid förbränning i pannor och ugnar. Stoft som är små partiklar av natriumsalter, barkaska eller kalk kommer från sodapannan, barkpannan respektive mesaugnarna. Lukt som till stor del orsakas av svavelväte och organiska svavelföreningar bildas vid kokningen och kan komma från olika ställen i sulfatfabriken och halvkemiska fabriken samt från sodapannan och mesaugnarna. Luftvårdsåtgärder Elektrofilter på pannor och mesaugnar avskiljer en stor del av stoftet i rökgaserna. Skrubbrar, där rökgaserna tvättas med vätskor med högt ph finns också kopplade till pannorna. Därigenom avskiljs cirka 95 % av svaveldioxiden samtidigt som stoftutsläppen reduceras ytterligare. I skrubbern för sodapannan återvinns även värmeenergi. En skrubber finns också i blekeriet för att minska utsläppen av klordioxid. I luktdestruktionssystemet samlas såväl starka som svaga luktgaser in från många källor i sulfatfabriken. Gaserna förbränns effektivt i en ugn, som även ger låga utsläpp av NO X. Som reserv för denna ugn finns en konventionell förbränningsugn och som ytterligare reserv finns en lutskrubber. Tack vare detta system har utsläppen av luktande ämnen minskat betydligt, men fabriken är inte helt luktfri. Utsläpp till luft från transporter Transporter till och från bruket står för en stor del av de totala utsläppen till luft från verksamheten. Transporterna av råvaror in till bruket sker främst via lastbil. Huvuddelen av produkterna transporteras från bruket på järnväg. Utsläpp av processvavel till luft Utsläpp av energisvavel till luft Utsläpp av energi-nox till luft ton S/år Villkor ton S/år Villkor ton NO x/år 250 Villkor Utsläpp av process-no x till luft ton NO x/år 600 Villkor Utsläpp av stoft till luft mg stoft/nm 3 tg Villkor Villkor Barkpanna Sodapanna Mesaugnar 12

17 Beskrivning av avloppsvattenrening Försedimentering Avloppsvattnet från pappersbruket, sulfatfab riken (förutom blekeriet), flutingbruket samt renseriet leds till två bassänger på m 2 vardera. Här sedimenterar cirka 85 % av partiklarna, huvudsakligen fibrer, till botten. Det sedimenterade slammet pumpas till en avvattningsanläggning där det pressas till en torrhalt på cirka %. Slammet blandas med bark och förbränns sedan slutligen i brukets barkpanna. Det renade vattnet från försedimenteringen pumpas tillsammans med blekeriets avloppsvatten i en cirka 1,5 kilometer lång ledning till LAS. LAS långtidsluftad aktiv slamanläggning Anläggningen består av ett maskinhus med tillhörande värmeväxlarsystem för nedkylning av inkommande avloppsvatten, tre dammar samt en mellansedimenteringsbassäng. Anoxisk zon första dammen har en volym om m 3 och är en anoxisk (syrefattig) zon. Tre stycken omrörare håller vattnet väl omblandat. Den anoxiska zonens viktigaste uppgifter är att reducera kloratjoner samt gynna de mikro organismer som behövs för en effektiv rening. Luftad zon andra dammen är betydligt större, m 3, och är en luftad zon. Ytluftare och omrörare ser till att vattnet är syrerikt samt att mikroorganismerna (bioslammet) inte sjunker till botten. I den luftade zonen bryter mikroorganismer ner syreförbrukande ämnen. I samband med detta tar de upp fosfor och kväve. Från luftade zonen leds vattnet till en mellansedimenteringsbassäng. Mellansedimenteringenen är en rund bassäng med en diameter på 46 meter. Här skiljs mikroorganismerna åt genom att de sjunker till botten av bassängen. Huvud delen av det avskilda bioslammet återförs till anoxisk och luftad zon, så kallat returslam. Det äldsta bioslammet tas ut från anläggningen, avvattnas, blandas med bark och förbränns i brukets barkpanna. Det renade vattnet återgår till fabriksområdet för slutsedimentering. Kyldammen tredje dammen Inom LAS-anläggningen finns en kyldamm med volymen m 3. Den här dammen används om ytterligare kylbehov föreligger av inkommande avloppsvatten till LAS. Normalt sett är dammen inte i drift. Om den tas i drift, åstadkommer den en sänkning av temperaturen via vattnets passage genom kyldammen. Temperaturen för inkommande avloppsvatten till LAS bör vara cirka 40 C, eftersom det är då bakterierna verkar bäst. Slutsedimentering det sista reningssteget Vattnet från mellansedimenteringen eller kyl dammen leds till två slutsedimenteringsbassänger lokaliserade på bruksområdet. Här sjunker mindre mängder av bioslam, som tidigare inte har sedimenterat i LASanläggningen. Detta slam pumpas åter till försedimenteringen och det renade vattnet leds slutligen ut till Motala Ström. 13

18 Utsläpp till vatten Utsläppen till vatten består huvudsakligen av beståndsdelar från veden som används i produktionen. Vid barkning och tvättning av veden i renseriet hamnar till exempel olika vedkomponenter i tvättvattnet. Under kokning och blekning bryts beståndsdelar i veden (lignin, kolhydrater, hartsämnen etc.) ner och tvättas bort för att få fram de rena cellulosa fibrerna. De komponenter som tvättats bort går vidare för fortsatt behandling i sodapannan respektive avloppsvattenreningen. Vissa ämnen förbrukar syre då de släpps ut och bryts ner i vattendraget. Denna syreförbrukning mäts som BOD och COD. Sådana utsläpp kommer från de flesta produktionsavdelningarna, men framför allt från tillverkningen av massa samt från flutingbruket. I blekeriet bildas även små mängder klorerade ämnen, vilka mäts som AOX. Utsläpp av COD till vatten ton COD/dygn 20 Villkor Utsläpp av fosfor till vatten kg fosfor/dygn 20 Villkor Fasta partiklar kan bestå av fiberrester från de olika produktionsavdelningarna och slam från den biologiska reningen. Dessa utsläpp mäts via filtrering och kallas SÄ (suspenderade ämnen) Fosfor (P) och kväve (N) är växt näringsämnen som främst finns i veden och råvattnet. Utsläppen av de olika ämnena minskas genom åtgärder både i själva processerna och med speciella reningsmetoder. Utsläpp av SÄ till vatten ton SÄ/dygn 3 Villkor Vattenvårdsåtgärder Omfattande miljöåtgärder har satts in vid Skärblacka Bruk under årens lopp. De flesta åtgärderna har vidtagits internt i fabriken genom förbättringar av processerna. Massatvättningen efter kokning och syrgasblekning har undan för undan förbättrats och allt mer av den utlösta vedsubstansen har kunnat återföras till förbränning. Processlutning har inneburit att olika processvatten i allt högre grad cirkuleras och återanvänds. Tack vare detta reduceras utsläppen Utsläpp av AOX till vatten kg AOX/ton blekt massa 0,20 Villkor 0, De interna åtgärderna i olika fabriks avdelningar har kompletterats med för bättrad extern rening av brukets samlade process avloppsvatten. 0,10 0,05 0,

19 Fotograf; Monica Englund. Vinnare i brukets fototävling bästa energibild. Bilden illustrerar vår beskrivning av utsläpp till vatten på ett fyndigt sätt. 15

20 Ordförklaringar AOX (ADsorbable Organic halogens) En samlingsterm för den mängd klor som är bunden till organisk substans. Bildas vid blekning av pappersmassa med klorhaltiga kemikalier men bildas också naturligt. Barkpanna Panna som eldas med främst bark och andra biobränslen för ångproduktion. Barrved Tall- eller granved. Har längre och starkare fibrer än lövved. Den viktigaste råvaran för starkt papper. Biobränslen Förnyelsebara bränslen som kommer från växt riket. Exempel är bark, svartlut och talloljebeck. Blekning Kemisk process för att få en ren, ljus (vit) och åldersbeständig massa. Vid Skärblacka Bruk används klorgasfri ECF-blekning. BOD (Biochemical Oxygen Demand) Biokemisk syreförbrukning är ett mått på den mängd syre som under sju dygns nedbrytning av utsläppet hinner förbrukas av mikroorganismer. COD (Chemical Oxygen Demand) Kemisk syreförbrukning är ett mått på den mängd syre som krävs för fullständig nedbrytning av organiskt material i vatten. Deponi Avfallsupplag som sköts under kontrollerade former. ECF-blekning (Elementary Chlorine Free) En metod där pappersmassa bleks med bland annat klordioxid och peroxid. Emission Utsläpp av ett ämne till luft, mark eller vatten. Fluting Det vågformade mellanskiktet i wellpapp. Till verkas av ny- eller returfiber. Fosfor (P) Ett grundämne som ingår i veden. För mycket fosfor i avloppsvattnet kan orsaka övergödning (eutrofiering) i sjöar, vilket i sin tur kan ge upphov till syrebrist vid nedbrytning av växter. Fossila bränslen Bränslen baserade på organiska kol- och väte föreningar från sediment eller sedimenterad berggrund främst kol, olja och naturgas. Halvkemisk massa (NSSC-massa) Massa där fibrerna frilagts genom en kombination av kemisk och mekanisk bearbetning (raffinering). Indunstning Med hjälp av värme drivs vatten och andra flyktiga ämnen av från exempelvis svartlut, varigenom torrhalten höjs. ISO Internationella standardiseringsorganisationen ISO:s standard för uppbyggnad av miljöledningssystem. Kondensat Ämnen som vid kylning övergått från gasform till flytande form, till exempel ånga som har övergått till vatten. Kontrollprogram Dokument som beskriver vilken egen kontroll en verksamhetsutövare ska utföra för att följa upp att utsläppsvillkor och andra lagkrav klaras. Kväve (N) Ett grundämne som ingår i veden. För mycket kväve i vattnet kan orsaka övergödning (eutrofi ering), som i sin tur kan ge upphov till syrebrist vid nedbrytning av växter. Lakvatten Det vatten (huvudsakligen regnvatten) som lakar ut från till exempel en deponi. Lignin Vedämne som utgör cirka 30 % av det totala vedinnehållet. Huvuddelen av ligninet löses ut i kokningsprocessen vid massatillverkning och ingår tillsammans med utlösta kolhydrater i svartlut. Luftad damm Biologisk reningsmetod som minskar halterna av bland annat COD, BOD och AOX i avloppsvattnet. 16

21 Lövved Vanligen björk. Har kortare fibrer än barrved. Viktigaste råvaran vid framställning av fluting samt skrivoch tryckpapper. Mesaugn Viktig del i sulfatfabrikens kemikalieåter vinning. I denna ugn bränns mesan (kalciumkarbonat) om till kalk (kalciumoxid). MG-papper (monoglättat) Papper som torkas på stor högglanspolerad Yankeecylinder och blir blankt på ena sidan. Används bland annat till förpackningar med höga renhetskrav. Miljöaspekter De utsläpp och den resursförbrukning som verksamheten förorsakar. Miljökonsekvensbeskrivning Utredning av vilka konsekvenser en viss verksamhet får för miljön. NO X (Kväveoxider) En grupp gaser bestående av kväve och syre som bildas vid förbränning. I fuktig luft omvandlas kväveoxider till salpetersyra, som faller ner som surt regn. Har även en gödande effekt. PEFC och FSC Två olika internationella system för certifiering av skogsbruk. Recipient Den del av en anläggnings närmiljö, till exempel luft och vatten, som tar emot utsläpp. Renseri Den anläggning i massa- och pappersbruket där inkommande ved barkas och flisas innan kokning. Rödlut Namn på den förbrukade kokvätskan vid tillverkning av halvkemisk massa. Skrubber Anordning för tvättning av gas. Ett vätskeflöde tar upp partiklar och lösta ämnen, exempelvis svaveldioxid, från gasen. SO 2 (Svaveldioxid) En gas bestående av svavel och syre som bildas vid förbränning av svavelhaltiga bränslen som svartlut och olja. I kontakt med fuktig luft omvandlas svaveldioxid till svavelsyra och faller ner som surt regn. Sodapanna En ångpanna med en kemisk reaktor i botten. Det organiska materialet i luten (vedresterna) bränns vid mycket hög temperatur. Ånga genereras medan det oorganiska materialet bildar en smälta på botten av pannan. Smältan omvandlas sedan till kokkemikalier igen. Sulfatmassa Kemisk massa som tillverkas genom att ved kokas under högt tryck och vid hög temperatur med så kallad vitlut. Svartlut Namn på den förbrukade kokvätskan vid sulfatmassatillverkning. Svartluten förbränns i sodapannan varvid de utlösta vedämnena (främst lignin) ger energi till ång- och elproduktion. De förbrukade kemikalierna i svartluten återskapas i sulfatfabriken till nya kokkemikalier vilket är en förutsättning för både miljö och ekonomi. SÄ Suspenderade ämnen i vatten, bestående av fibrer och andra partiklar som till stor del kan avlägsnas genom filtrering. Säckpapper Papper med hög hållfasthet framställt av barrvedssulfatmassa. Vitlut Namn på den kokvätska som används vid sulfat massatillverkning. Vitlut innehåller natrium hydroxid och natriumsulfid. Wellpapp Wellpapp tillverkas genom hoplimning av vanligtvis två plana skikt (liner) med ett vågformigt skikt (fluting) emellan. 17

22 Verksamhets- och miljö beskrivningen kan beställas från: Billerud Skärblacka AB Monica Lundgren, Informatör Tfn E-post Kontaktpersoner: Eva-Lena Strömberg, Processutvecklings- och miljöchef TFN E-POST Lars Johansson, Miljöingenjör Tfn E-post

Verksamhets- och miljöbeskrivning 2012 SKÄRBLACKA

Verksamhets- och miljöbeskrivning 2012 SKÄRBLACKA Verksamhets- och miljöbeskrivning 2012 SKÄRBLACKA Allmänt om Skärblacka Bruk BillerudKorsnäs Skärblacka AB ingår i BillerudKorsnäs koncernen. Tillverknings kapaciteten vid Skärblacka Bruk uppgår till cirka

Läs mer

BILLERUD SKÄRBLACKA AB VERKSAMHETS- OCH MILJÖBESKRIVNING 2010

BILLERUD SKÄRBLACKA AB VERKSAMHETS- OCH MILJÖBESKRIVNING 2010 BILLERUD SKÄRBLACKA AB VERKSAMHETS- OCH MILJÖBESKRIVNING 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Allmänt...3 Förpackningspapper...4 Tillverkningsprocessen...6 Produktionskapacitet...8 Energianvändning...10 Grunderna

Läs mer

Verksamhets- och miljöbeskrivning 2012 Gruvön

Verksamhets- och miljöbeskrivning 2012 Gruvön Verksamhets- och miljöbeskrivning 2012 Gruvön BillerudKorsnäs AB Gruvöns Bruk Massa- och pappersbruket Gruvöns Bruk i Grums är en av Värmlands största privata arbetsplatser med cirka 850 anställda. Bruket

Läs mer

SCA-koncernen. Personliga hygienprodukter, Mjukpapper och Skogsindustriprodukter

SCA-koncernen. Personliga hygienprodukter, Mjukpapper och Skogsindustriprodukter Välkommen till SCA SCA-koncernen Personliga hygienprodukter, Mjukpapper och Skogsindustriprodukter Nettoomsättningen 2014 uppgick till 104 miljarder SEK 44 000 medarbetare Försäljning i cirka 100 länder

Läs mer

Papper spelar en viktig roll i kommunikation mellan människor. Vi använder mer

Papper spelar en viktig roll i kommunikation mellan människor. Vi använder mer Papper spelar en viktig roll i kommunikation mellan människor. Vi använder mer papper än någonsin tidigare. Tillverkning av papper bygger nästan helt på förnyelsebara och biologiskt nedbrytbara råmaterial

Läs mer

Miljörapport halvår 2015 Stora Enso Skoghall AB 2015-09-15

Miljörapport halvår 2015 Stora Enso Skoghall AB 2015-09-15 Miljörapport halvår 2015 Stora Enso Skoghall AB 2015-09-15 1 Utsläppssammanfattning I nedanstående tabell visas en sammanfattning av utsläpp till vatten och luft och mängd deponerat på bolagets industrideponi

Läs mer

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas Vatten och avlopp i Uppsala Av: Adrian, Johan och Lukas Hela världens kretslopp Alla jordens hav, sjöar eller vattendrag är ett slags vatten förråd som förvarar vattnet om det inte är i någon annan form.

Läs mer

Välkommen till Södra Cell Värö. En av världens största och mest moderna massaindustrier.

Välkommen till Södra Cell Värö. En av världens största och mest moderna massaindustrier. Välkommen till Södra Cell Värö En av världens största och mest moderna massaindustrier. 2 I Södras värld utgår allt från skogen Södra är Sveriges största skogsägareförening med mer än 50 000 skogsägare

Läs mer

Remissvar EU:s förslag om ny kemikalielagstiftning REACH M2003/3975/Knb

Remissvar EU:s förslag om ny kemikalielagstiftning REACH M2003/3975/Knb Miljödepartementet 103 33 Stockholm registrator@environment.ministry.se Remissvar EU:s förslag om ny kemikalielagstiftning REACH M2003/3975/Knb Skogsindustrierna, som företräder massa- och pappersbruken

Läs mer

Tillstånd att installera och ta idrift utrustning för rökgaskondensering och kväveoxidbegränsning vid kraftvärmeverket i Djuped, Hudiksvalls kommun

Tillstånd att installera och ta idrift utrustning för rökgaskondensering och kväveoxidbegränsning vid kraftvärmeverket i Djuped, Hudiksvalls kommun Aktbilaga 11 BESLUT 1(8) Diarienr/Dossnr Miljöprövningsdelegationen Miljövård Maria Nordström Tel 026-171233 maria.nordstrom@x.lst.se Hudik Kraft AB Djupedsverket 824 12 Hudiksvall Tillstånd att installera

Läs mer

Och vad händer sedan?

Och vad händer sedan? Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar

Läs mer

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson Energibok kraftvärmeverk Gjord av Elias Andersson Innehållsförteckning S 2-3 Historia om kraftvärmeverk S 4-5 hur utvinner man energi S 6-7 hur miljövänligt är det S 8-9 användning S 10-11 framtid för

Läs mer

minireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än 25 000 installationer.

minireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än 25 000 installationer. minireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än 25 000 installationer. 10% av Sveriges befolkning saknar anslutning till ett kommunalt reningsverk. Dessa 10% bidrar till lika

Läs mer

Icke-teknisk sammanfattning

Icke-teknisk sammanfattning BILAGA A RAPPORT 7 (116) Icke-teknisk sammanfattning Bakgrund AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad (Fortum Värme) avser att hos Miljödomstolen i Stockholm söka tillstånd enligt miljöbalken att ändra

Läs mer

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK PRODUKTION INHOUSE TRYCK ARK-TRYCKAREN 20150408 KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK El och värmeproduktion för ett hållbart Jönköping. VÅRT KRAFTVÄRMEVERK Hösten 2014 stod vårt nybyggda biobränsleeldade kraftvärmeverk

Läs mer

Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor

Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor Hammarby Sjöstadsverk Stockholms framtida avloppsrening Projektrapport Maj 2014 Bakgrund Stockholms framtida avloppsrening Stockholm växer med cirka 1,5 procent per

Läs mer

Henriksdals avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa

Henriksdals avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa Henriksdals avloppsreningsverk För stockholmarnas och miljöns bästa 1 Ett av Europas största avloppsreningsverk Insprängt i Henriksdalsberget, på gränsen mellan Stockholm och Nacka, ligger ett av Stockholm

Läs mer

Ekosystemets kretslopp och energiflöde

Ekosystemets kretslopp och energiflöde Flik 1.4 Sid 1 ( 5 ) Uppdaterad: 1999-01-01 Ekosystemets kretslopp och energiflöde Omsättningen av energi och materia sker på olika sätt i ett ekosystem. Energin kommer från rymden som solstrålning, når

Läs mer

Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk

Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk MILJÖFÖRVALTNINGEN Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk Januari 2012 till december 2012 Principskiss av reningsverken. www.stockholm.se/miljoforvaltningen Från Stockholmvattens Va AB:s miljörapport

Läs mer

Miljöprövning av bioenergikombinatet i Hedensbyn, Skellefteå Kraft AB

Miljöprövning av bioenergikombinatet i Hedensbyn, Skellefteå Kraft AB Miljöprövning av bioenergikombinatet i Hedensbyn, Skellefteå Kraft AB Underlag inför samråd med allmänhet angående omprövning av vår verksamhet på fastigheten Hallen 11, Hedensbyn, Skellefteå. Verksamheten

Läs mer

Miljöinformation Skara Energi AB 2012

Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 2 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljömålen som bolaget satte upp för 2011 baserades på de nationella miljömålen. Skara Energi AB har arbetat med 6 st av de

Läs mer

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015 Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015 FÖRETAGET verksamheten Hr Björkmans Entrémattor AB är ett privatägt företag som är till största del inriktat på uthyrning samt bytesservice

Läs mer

Rening vid Bergs Oljehamn

Rening vid Bergs Oljehamn Rening vid Bergs Oljehamn statoilsreningsfolder2.indd 1 08-10-09 13.24.00 statoilsreningsfolder2.indd 2 08-10-09 13.24.01 Innehåll Vattenrening vid Bergs Oljehamn 4 Gasrening vid Bergs Oljehamn 10 statoilsreningsfolder2.indd

Läs mer

Växjö Energi AB. Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö. Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna

Växjö Energi AB. Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö. Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna Utfärdare Grontmij AB Datum Beskrivning 2010-08-17 Samrådsunderlag Växjö Energi AB Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna UNDERLAG FÖR SAMRÅD 7 SEPTEMBER 2010

Läs mer

Dnr Mbn 2011-7 Yttrande med anledning av remiss - Ansökan om tillstånd till miljöfarligverksamhet, E.ON Värme Sverige AB, Säbyverket

Dnr Mbn 2011-7 Yttrande med anledning av remiss - Ansökan om tillstånd till miljöfarligverksamhet, E.ON Värme Sverige AB, Säbyverket TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) 2012-01-11 Miljö- och bygglovsnämnden Dnr Mbn 2011-7 Yttrande med anledning av remiss - Ansökan om tillstånd till miljöfarligverksamhet, E.ON Värme Sverige AB, Säbyverket Förslag

Läs mer

Water Profile för den svenska skogsindustrin

Water Profile för den svenska skogsindustrin Water Profile för den svenska skogsindustrin 10 litres of water for 1 sheet of A4-paper Vattnets kretslopp Water Profile IVL Svenska Miljöinstitutet har på uppdrag av Skogsindustrierna utfört studien Water

Läs mer

OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER

OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER Det unika med skogsindustrin är att den kombinerar en storskalig och tekniskt avancerad produktion med en fullständigt naturlig och förnyelsebar råvara. Det är därför som

Läs mer

Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe.

Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe. U P O N O R I N F R A S T R U K T U R U P O N O R M I N I R E N I N G S V E R K P R O D U K T FA K TA 1-0 6 Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe. Enskilda avlopp - problem och

Läs mer

Från råvara till produkt!

Från råvara till produkt! Från råvara till produkt Billerud Korsnäs, Kalix Papper använder vi till mycket olika saker. Inte bara olika sorters papper, utan påsar, förpackningar, säckar av olika slag, toalettpapper, pappersnäsdukar

Läs mer

Energi- och klimatfrågan. Verksamhetssystem.

Energi- och klimatfrågan. Verksamhetssystem. Miljön i fokus. Energi- och klimatfrågan. Berendsen har arbetat med miljö- och kvalitetsfrågor under många år. Det är numera en integrerad del i vårt dagliga arbete. Tillsammans strävar vi efter ständiga

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

Oceanen - Kraftvärmeverk

Oceanen - Kraftvärmeverk Oceanen - Kraftvärmeverk HEM Halmstads Energi och Miljö AB HEM, Halmstads Energi och Miljö AB, är ett kommunalt bolag, helägt av Halmstads kommun. Vi bildades den 1 november 2006 genom en sammanslagning

Läs mer

inom avloppsrening - 2 - Rensskärare Centrifugalpump Roterande sil Rensskärare i pumpstation Excenterskruvpump Lobrotorpump

inom avloppsrening - 2 - Rensskärare Centrifugalpump Roterande sil Rensskärare i pumpstation Excenterskruvpump Lobrotorpump Vi håller dina processer igång Inom avloppsrening inom avloppsrening Till samtliga steg i avloppsreningsprocessen, från filtrering till finfördelning, pumpning och dosering, erbjuder AxFlow bland annat

Läs mer

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2014 Haga Huddunge Morgongåva Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga,

Läs mer

2015-08-11 RÖG- Samuel Andersson, Brandingenjör 010-4804012

2015-08-11 RÖG- Samuel Andersson, Brandingenjör 010-4804012 1 (8) Namn, titel, telefon 2015-08-11 RÖG- Samuel Andersson, Brandingenjör 010-4804012 Information till allmänheten avseende BillerudKorsnäs AB, enligt 14 Lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och

Läs mer

Biogasanläggningen i Linköping

Biogasanläggningen i Linköping Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

Inventering av förorenade områden

Inventering av förorenade områden Inventering av förorenade områden Pappers- och massaindustrin i Kronobergs län Inventering enligt MIFO fas 1 Papper_fas1.doc LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2005-12-01 Massa- och pappersbruk, MIFO fas 1

Läs mer

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas 6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas El och värme kan framställas på många olika sätt, genom förbränning av förnybara eller fossila bränslen, via kärnklyvningar i kärnkraftsverk eller genom

Läs mer

BESLUT 1 (9) BESLUT. 2012-03-08 Dnr: 551-5198-11. Gyproc AB Box 153 746 24 BÅLSTA

BESLUT 1 (9) BESLUT. 2012-03-08 Dnr: 551-5198-11. Gyproc AB Box 153 746 24 BÅLSTA BESLUT 1 (9) Miljöprövningsdelegationen (MPD) Gyproc AB Box 153 746 24 BÅLSTA Slutliga villkor avseende energiförbrukning, utsläpp av kväveoxider och damning från verksamheten som Gyproc AB bedriver på

Läs mer

Produktionsvolym och energiförbrukning

Produktionsvolym och energiförbrukning Nyckeltal för färgindustrin 2012 130617 De svenska färgtillverkarna har genom frivilliga åtgärder länge arbetat för att minska belastningen på miljön från färgtillverkningen. Under mer än tio års tid har

Läs mer

Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten

Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6 Avloppsvatten Varför gör vi ett material om vatten? Vatten- och avloppsavdelningen i Enköpings kommun arbetar för att vattnet som vi använder

Läs mer

Tillverkningen av papper har gamla anor. Historiska källor säger att papper baserat på cellulosafiber från lin, bomull och andra växter för första

Tillverkningen av papper har gamla anor. Historiska källor säger att papper baserat på cellulosafiber från lin, bomull och andra växter för första 6 Tillverkningen av papper har gamla anor. Historiska källor säger att papper baserat på cellulosafiber från lin, bomull och andra växter för första gången framställdes i Kina redan runt år 105 e. Kr.

Läs mer

Miljörapport för Säffle Fjärrvärme AB 2011 2013-03-04. Miljörapport 2012 Säffle Fjärrvärme AB

Miljörapport för Säffle Fjärrvärme AB 2011 2013-03-04. Miljörapport 2012 Säffle Fjärrvärme AB Miljörapport för Säffle Fjärrvärme AB 2011 2013-03-04 Miljörapport 2012 Säffle Fjärrvärme AB INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 1.1 VERKSAMHETENS INRIKTNING OCH LOKALISERING... 3 1.1.1

Läs mer

VI UTMANAR KONVENTIONELLA FÖRPACKNINGAR FÖR EN HÅLLBAR FRAMTID

VI UTMANAR KONVENTIONELLA FÖRPACKNINGAR FÖR EN HÅLLBAR FRAMTID VI UTMANAR KONVENTIONELLA FÖRPACKNINGAR FÖR EN HÅLLBAR FRAMTID 1 SKYDD- OCH SÄKERHET HÖGSTA PRIORITET PÅ GRUVÖN Som besökare bär du alltid hjälm och varselväst på området Nödutgångar Återsamlingsplats

Läs mer

Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.

Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet. Bakgrund Hornasjöns Samfällighetsförening planerar för 37 fastigheter anslutna med ledningsnät till ett gemensamt reningsverk. Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.

Läs mer

Miljörapport 2014. PC Öster KATRINEHOLM

Miljörapport 2014. PC Öster KATRINEHOLM Miljörapport 2014 PC Öster KATRINEHOLM INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 GRUNDDEL 2 1.1 ALLMÄNNA UPPGIFTER 2 2 TEXTDEL 3 2.1 ORGANISATIONENS UPPBYGGNAD 3 2.2 LOKALISERING 3 2.3 BESKRIVNING AV DRIFT OCH PRODUKTIONSANLÄGGNINGAR

Läs mer

Biogasanläggningen i Göteborg

Biogasanläggningen i Göteborg Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

Miljörapport - Textdel

Miljörapport - Textdel Miljörapport - Textdel Anläggningsnamn Fastighetsbeteckning Aröd Aröd 2:23 Rapporteringsår 2013 1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av

Läs mer

Miljörapport. Kvicksund 2014.

Miljörapport. Kvicksund 2014. Miljörapport. Kvicksund 2014. Innehåll 1 Grunddel Flintavik... 2 2 Verksamhetsbeskrivning Flintavik... 3 2.1 Organisation... 3 2.2 Verksamhetsområde... 3 2.3 Avloppsvattenrening... 3 2.4 Kemikaliehantering...

Läs mer

Är teflonsågen bättre än den vanliga sågen som redskap? Kooperationen provar. Se sidan 2.

Är teflonsågen bättre än den vanliga sågen som redskap? Kooperationen provar. Se sidan 2. ~ Totalsyn på miljövården Om konsumentkooperationens syn på miljövården och glimtar från dess tillämpning. Ergonomi- och miljövårdslaboratoriet, de regionala hälsocentralerna, miljövårdsrådet. Är teflonsågen

Läs mer

Miljörapport 2015 PC Lastaren, Avesta

Miljörapport 2015 PC Lastaren, Avesta Miljörapport 2015 PC Lastaren, Avesta Miljörapport för PC Lastaren, Avesta 2015 2016-03-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 1.1 LOKALISERING... 3 1.2 TEKNISK BESKRIVNING AV PRODUKTIONSANLÄGGNINGEN...

Läs mer

DOM 2012-02-28 Stockholm

DOM 2012-02-28 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060205 DOM 2012-02-28 Stockholm Mål nr M 197-10 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Umeå tingsrätts, miljödomstolen, deldom i mål nr M 2145-08, se bilaga A KLAGANDE 1.

Läs mer

mellansvensk pappersindustri

mellansvensk pappersindustri Naturgas-lA för processanvändning inom syd- och mellansvensk pappersindustri lidj JSwede Gas AB 1989 F'ORSKNING UTVECKLING DEMONSTRATION R1322 NATURGAS-IR FÖR PROCESSANVÄNDNING INOM SYD OCH MELLANSVENSK

Läs mer

KILENE AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun

KILENE AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun Hammarö kommun Processbeskrivning KILENE AVLOPPSRENINGSVERK Hammarö kommun Process Beskrivning Life projektet LOCAL RECYCLING Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens ARV 2007-01-15 I Innehållsförteckning

Läs mer

Hur gör man världens renaste vatten av avloppsvatten? Helsingforsregionens miljötjänster

Hur gör man världens renaste vatten av avloppsvatten? Helsingforsregionens miljötjänster Hur gör man världens renaste vatten av avloppsvatten? Helsingforsregionens miljötjänster 2 3 Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster renar avloppsvattnet för de 1,2 miljoner invånarna i Helsingforsregionen

Läs mer

Underlagsmaterial samråd

Underlagsmaterial samråd 1. Administrativa uppgifter Cold Lake AB org.nr 559037-1141 C/o Jens Nilsson Heleneborgsgatan 12a 11732 Stockholm Underlagsmaterial samråd Fastighet: Västgård 1:1 (i Kall) Fastighetsägare: Erik Alexandersson

Läs mer

FÖR ENERGI I TIDEN BillerudKorsnäs Sweden AB Skärblacka. 2015-04-16 Eva-Lena Strömberg

FÖR ENERGI I TIDEN BillerudKorsnäs Sweden AB Skärblacka. 2015-04-16 Eva-Lena Strömberg FÖR ENERGI I TIDEN BillerudKorsnäs Sweden AB Skärblacka 2015-04-16 Eva-Lena Strömberg 1 KORT OM OSS OCH VAD VI GÖR Vi är ett integrerat bruk som tillverkar förpackningspapper och avsalumassa Hos oss arbetar

Läs mer

Säkerhet, hälsa och miljö

Säkerhet, hälsa och miljö Säkerhet, hälsa och miljö Vattenfall Värme Motala Redovisning av verksamheten 2010 Värme för miljömedvetna Vilka är de främsta fördelarna med fjärr värme tycker du? Det är bekvämt, underhållsfritt och

Läs mer

Miljörapport 2015. HVC 70 Ullstämma LINKÖPING

Miljörapport 2015. HVC 70 Ullstämma LINKÖPING Miljörapport 2015 HVC 70 Ullstämma LINKÖPING Innehåll 1 Grunddel 2 1.1 Allmänna uppgifter 2 2 Textdel 3 2.1 Organisationens uppbyggnad 3 2.2 Lokalisering och bakgrund 3 2.3 Beskrivning av drift och produktionsanläggningar

Läs mer

Verksamhets- och miljöbeskrivning 2014 SKÄRBLACKA

Verksamhets- och miljöbeskrivning 2014 SKÄRBLACKA Verksamhets- och miljöbeskrivning 2014 SKÄRBLACKA Allmänt om Skärblacka Bruk BillerudKorsnäs i Skärblacka ingår i BillerudKorsnäs koncernen. Tillverknings kapaciteten vid Skärblacka Bruk uppgår till cirka

Läs mer

Pellets. naturlig värme. Information från Pellsam om bekväm, kostnadseffektiv och miljövänlig villavärme. www.pellsam.se

Pellets. naturlig värme. Information från Pellsam om bekväm, kostnadseffektiv och miljövänlig villavärme. www.pellsam.se Pellets naturlig värme Information från Pellsam om bekväm, kostnadseffektiv och miljövänlig villavärme www.pellsam.se Pellets naturlig värme Pellets är en naturlig uppvärmningsform som kombinerar en mycket

Läs mer

Miljörapport. Kungsörs Värmeverk 2014.

Miljörapport. Kungsörs Värmeverk 2014. Miljörapport. Kungsörs Värmeverk 2014. Textdel 2014 års miljörapport Kungsörs Värmeverk ADMINISTRATIVA UPPGIFTER UPPGIFTER OM ANLÄGGNINGEN Anläggningens (platsens) namn: Kungsörs Värmeverk, HVC Flaket

Läs mer

Översiktlig revision och miljöbedömning av Shark Solutions återvinningsprocess av laminat i Svinninge, Danmark

Översiktlig revision och miljöbedömning av Shark Solutions återvinningsprocess av laminat i Svinninge, Danmark Översiktlig revision och miljöbedömning av Shark Solutions återvinningsprocess av laminat i Svinninge, Danmark Kristianstad 2010-11-22 Upprättad av: Åsa Lindskog Granskad av: Ulf Wiklund 2 (13) Innehållsförteckning

Läs mer

ENVIRONMENT EVOLUTION FOR THE FUTURE

ENVIRONMENT EVOLUTION FOR THE FUTURE ENVIRONMENT EVOLUTION FOR THE FUTURE Hundra procent rent med ledande teknologi WARE N SYSTEMBEHANDLING AV ALLA TYPER AV HET-, KYL- ELLER PROCESSVATTENSYSTEM WAREN INTERNATIONAL 2014 Hundra procent rent

Läs mer

Kärleken till stålet BERÄTTELSEN OM UDDEHOLMS AB

Kärleken till stålet BERÄTTELSEN OM UDDEHOLMS AB Kärleken till stålet BERÄTTELSEN OM UDDEHOLMS AB I 350 år har vi tillverkat stål. Det har gett oss en erfarenhet och en kunskap som lett fram till att vi idag tillverkar världens bästa verktygsstål. 1668

Läs mer

itçä zt YÜüzÉÜ Év{ fätü

itçä zt YÜüzÉÜ Év{ fätü itçä zt YÜüzÉÜ Év{ fätü Angående vår miljöpolicy Juni 2007 Compass AtKisson, Used under license F: Är en gammal ångbåt farlig för miljön? S: Jovisst, det är det. Och så är nästan alla transportmedel, därför

Läs mer

Kartering av råvattensystem

Kartering av råvattensystem Kartering av råvattensystem Förord Det här examensarbetet(7,5 hp) är det avslutande momentet i Högskoleprogrammet till processoperatör(120hp). Examensarbetet har genomförts vid och i samarbete med Domsjö

Läs mer

Hållbar utveckling tema Energi och Miljö. Petra Norman

Hållbar utveckling tema Energi och Miljö. Petra Norman Hållbar utveckling tema Energi och Miljö Petra Norman Energi och Miljö Eftersom vi är många här på jorden och resurserna är begränsade och vissa håller redan på att ta slut idag så måste vi ta vara på

Läs mer

Stockholms stads biogasanläggningar

Stockholms stads biogasanläggningar Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

Anmälan om ändring av verksamhet enligt miljöbalken

Anmälan om ändring av verksamhet enligt miljöbalken Anmälan om ändring av verksamhet enligt miljöbalken 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Mellanlagring av avfall, Östra Hamnen, Halmstad Halmstads Energi och Miljö AB 2012-07-11

Läs mer

INBJUDAN TILL KEMILÄRARE

INBJUDAN TILL KEMILÄRARE INBJUDAN TILL KEMILÄRARE Billerud Skärblacka 1-2 november 2011 Välkommen till Skogsindustriernas fortbildning för kemilärare Den 1-2 november (vecka 44) arrangerar Skogsindustrierna fortbildningsdagar

Läs mer

Energikassetten - 20 år Gör ditt livs bästa investering och njut av den ofta.

Energikassetten - 20 år Gör ditt livs bästa investering och njut av den ofta. Energikassetten - 20 år Gör ditt livs bästa investering och njut av den ofta. Energikassetten - en insats för framtiden Effekthöjning!! I befintlig Braskamin Med Energikassetten är detta möjligt. Energikassetten

Läs mer

INNEHÅLL. Rottneroskoncernen Hållbarhet Marknad Agenda 500

INNEHÅLL. Rottneroskoncernen Hållbarhet Marknad Agenda 500 1 INNEHÅLL Rottneroskoncernen Hållbarhet Marknad Agenda 500 2 ROTTNEROS- KONCERNEN 3 ROTTNEROSKONCERNEN FLEXIBEL LEVERANTÖR AV HÖGKVALITATIV MASSA 4 ROTTNEROSKONCERNEN NÄSTAN 400 ÅR AV UTVECKLING OCH 130

Läs mer

Miljöredovisning 2011 Tryckpapper och massa

Miljöredovisning 2011 Tryckpapper och massa Miljöredovisning 2011 Tryckpapper och massa Östrands massafabrik Ortvikens pappersbruk Laakirchens pappersbruk Aylesfords pappersbruk SCA Forest Products verksamhetspolicy Vision: Att uppfattas som en

Läs mer

Slamavskiljare Markbädd Nordkalk Filtra P

Slamavskiljare Markbädd Nordkalk Filtra P April, 2009 Slamavskiljare Markbädd Nordkalk Filtra P Figur 1. Nordkalk Filtra P är ett passivt filter som effektivt renar fosfor och bakterier ur vatten. (Filtret fungerar även efter kompaktfilter, biofilter

Läs mer

Energigaser bra för både jobb och miljö

Energigaser bra för både jobb och miljö Energigaser bra för både jobb och miljö Energitillförsel Sverige 2008 (612 TWh) 2 Biobränslen 183 123 Vattenkraft Naturgas 68 Olja Kol Värmepumpar Kärnkraft Vindkraft 5 27 194 10 Energitillförsel i Sverige

Läs mer

GASOL. Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas

GASOL. Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas GASOL Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas Frågor och svar om gasol Gasolen är en viktig del av energigasutbudet i Sverige. Den används till största delen inom industrin för bland annat värmebehandling

Läs mer

Satellitbild Lite korta fakta Ett unikt reningsverk 1 2 Processavloppsvattnet från läkemedelstillverkningen i Snäckviken pumpas i en 6,5 km lång ledning. Den är upphängd i en avloppstunnel som leder till

Läs mer

Välkommen till Södra Cell Värö En av världens största och mest moderna massaindustrier

Välkommen till Södra Cell Värö En av världens största och mest moderna massaindustrier Välkommen till Södra Cell Värö En av världens största och mest moderna massaindustrier Södra och Södra Cell I vår värld utgår allt från skogen Skogskoncernen Södra är en av världens ledande tillverkare

Läs mer

AkzoNobel HSE-avdelningen. Sammanfattning av vårt miljöarbete 2009 Juni 2010 www.akzonobel.com

AkzoNobel HSE-avdelningen. Sammanfattning av vårt miljöarbete 2009 Juni 2010 www.akzonobel.com AkzoNobel HSE-avdelningen Sammanfattning av vårt miljöarbete 29 Juni 21 www.akzonobel.com Vi är en del av din vardag 4 Vårt sätt att arbeta Hållbar utveckling Axplock från vårt arbete inom hälsa, säkerhet

Läs mer

Nya spännande användningsområden för skogen, men kommer råvaran att räcka till? Utmaningar och möjligheter för skogsindustrin i framtiden.

Nya spännande användningsområden för skogen, men kommer råvaran att räcka till? Utmaningar och möjligheter för skogsindustrin i framtiden. Nya spännande användningsområden för skogen, men kommer råvaran att räcka till? Utmaningar och möjligheter för skogsindustrin i framtiden. Marcus Åsgärde, Produktionschef, Södra Cell Värö Södra Cell Värö

Läs mer

Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla?

Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla? Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla? När du ska inrätta en avloppsanläggning behöver du ha ett tillstånd. Tillståndet söker du hos Miljöförvaltningen. Även om du inte ska göra

Läs mer

Sammanfattning. Sida 1 av 7

Sammanfattning. Sida 1 av 7 Sammanfattning Forskning och utveckling, Global Development, är en del av Höganäs AB, moderbolaget, och dess verksamhet bedrivs i separata laboratorie- och experimenthallar. Verksamheten utgörs huvudsakligen

Läs mer

Vi bygger ut fjärrvärmen i Täby

Vi bygger ut fjärrvärmen i Täby E.ON Värme Vi bygger ut fjärrvärmen i Täby Fjärrvärme är den vanligaste uppvärmningsformen i Sverige och står för drygt hälften av all uppvärmning. Det är inte svårt att förstå. Fjärrvärme är bekvämt,

Läs mer

A WORLD OF HUMIDIFICATION

A WORLD OF HUMIDIFICATION A WORLD OF HUMIDIFICATION KOR R EKT LU F TF U KTIGH ET ÄR EN ESSENTI ELL FAKTOR Luftfuktighet är en viktig parameter i klimatiska förhållanden här på jorden. Naturen och klimatet håller i sig själva igång

Läs mer

Välkommen till Södra Cell Mönsterås En av världens största och mest moderna massaindustrier

Välkommen till Södra Cell Mönsterås En av världens största och mest moderna massaindustrier Välkommen till Södra Cell Mönsterås En av världens största och mest moderna massaindustrier Södra och Södra Cell I vår värld utgår allt från skogen Skogskoncernen Södra är en av världens ledande tillverkare

Läs mer

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK FÖR VÅR LOKALA MILJÖ

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK FÖR VÅR LOKALA MILJÖ KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK FÖR VÅR LOKALA MILJÖ VÅRT NYA KRAFTVÄRMEVERK 2006 tog vi Kraftvärmeverket Torsvik i drift. I vår nya, moderna anläggning omvandlas avfall till värme och el som räcker till 15 000

Läs mer

TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅDSHANDLING SEAB. Karlstad 2013-05-21. Uppdragsnummer 2004-30

TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅDSHANDLING SEAB. Karlstad 2013-05-21. Uppdragsnummer 2004-30 TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK Karlstad Uppdragsnummer 2004-30 VA-Konsulten Magnus Aronsson AB Granitvägen 28 653 50 Karlstad Telefon 070-307 87 75 arv:2004-30 Tillsta ndsanso kan:130521

Läs mer

År 2016 är ett högst händelserikt år för vårt företag, med många fina projekt på gång för att ta ytterligare ett steg i vår miljöprofilering.

År 2016 är ett högst händelserikt år för vårt företag, med många fina projekt på gång för att ta ytterligare ett steg i vår miljöprofilering. 2016-05-18 Om Delsbo Candle I Delsbo i Hälsingland har vi gjort ljus i många år. År 1944 startade Joel Öhrn ljusproduktion under namnet Norrländska Ljusstöperiet. År 1959 köptes företaget av Liljeholmens,

Läs mer

Välkommen till Södra Cell Mörrum En av världens största och mest moderna massaindustrier

Välkommen till Södra Cell Mörrum En av världens största och mest moderna massaindustrier Välkommen till Södra Cell Mörrum En av världens största och mest moderna massaindustrier Södra och Södra Cell I vår värld utgår allt från skogen Skogskoncernen Södra är en av världens ledande tillverkare

Läs mer

Klor och Bromin manuellt tillsatt

Klor och Bromin manuellt tillsatt Klor och Bromin manuellt tillsatt Det absolut viktigaste i all rening av vatten är att vi har ett korrekt ph värde. Om ph är för lågt eller för högt, så kan inte klor eller Bromin arbeta på ett bra sätt.

Läs mer

Mekaniska skorstensdrag och värmeåtervinning

Mekaniska skorstensdrag och värmeåtervinning Mekaniska skorstensdrag och värmeåtervinning Våra kunders erfarenhet är när de använder exodraft produkter övergår det ofta deras förväntningar flera gånger om. Jørgen Andersen, CEO Sedan 1957 har exodraft

Läs mer

Vattenfall Värme Nyköping

Vattenfall Värme Nyköping Vattenfall Värme Nyköping Värme Sverige är en affärsenhet i Vattenfall AB, med fjärrvärme som största verksamhet. Våra kunder är fastighetsbolag, bostadsrättsföreningar, villaägare, industrier och offentliga

Läs mer

Miljörapport. Hetvattencentralen Hallstahammar 2014.

Miljörapport. Hetvattencentralen Hallstahammar 2014. Miljörapport. Hetvattencentralen Hallstahammar 2014. Textdel 2014 års miljörapport Hetvattencentralen Hallstahammar ADMINISTRATIVA UPPGIFTER UPPGIFTER OM ANLÄGGNINGEN Anläggningens (platsens) namn: Hetvattencentralen

Läs mer

Läkemedelsrester i avloppsvatten och slam

Läkemedelsrester i avloppsvatten och slam Läkemedelsrester i avloppsvatten och slam Förekomst och negativa effekter av läkemedel i sjöar och vattendrag är ett ämne som rönt stor uppmärksamhet de senaste åren. Det finns också farhågor att läkemedelsrester

Läs mer

ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK

ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK Uppvidinge kommun Samrådsredogörelse Treatcon AB Kalmar den 11:e mars 2011 Uppdrag: Åseda avloppsreningsverk Samrådsredogörelse Datum: 2011-03-11 Uppdragsgivare: Uppvidinge kommun

Läs mer

Genomgång av BAT (bästa möjliga teknik)

Genomgång av BAT (bästa möjliga teknik) Handläggare Ulrika Thörnblad Datum 2015-05-28 Uppdragsnr 585779 1 (5) Vetlanda Energi och Teknik AB Flishults avfallsanläggning Genomgång av BAT (bästa möjliga teknik) För bedömning av bästa tillgängliga

Läs mer

Biogasanläggningen i Boden

Biogasanläggningen i Boden Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

TENTAMEN I ENERGITEKNIK OCH MILJÖ (KVM034 och KVM033) 2012-05-21 08.30-12.30 i V-huset

TENTAMEN I ENERGITEKNIK OCH MILJÖ (KVM034 och KVM033) 2012-05-21 08.30-12.30 i V-huset CHALMERS 2012-05-21 1 (4) Energi och miljö/ Värmeteknik och maskinlära TENTAMEN I ENERGITEKNIK OCH MILJÖ (KVM034 och KVM033) 2012-05-21 08.30-12.30 i V-huset Tentamen omfattar: Avdelning A: Avdelning B:

Läs mer

Glödlamporna är urfasade

Glödlamporna är urfasade Glödlamporna är urfasade Inom EU har alla matta och klara glödlampor förbjudits. Förbudet innebär att lamporna inte får importeras, men kvarvarande lampor får säljas och användas. Den fortsatta tidplanen

Läs mer