Verksamhets- och miljöbeskrivning 2012 SKÄRBLACKA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verksamhets- och miljöbeskrivning 2012 SKÄRBLACKA"

Transkript

1 Verksamhets- och miljöbeskrivning 2012 SKÄRBLACKA

2 Allmänt om Skärblacka Bruk BillerudKorsnäs Skärblacka AB ingår i BillerudKorsnäs koncernen. Tillverknings kapaciteten vid Skärblacka Bruk uppgår till cirka ton slutprodukter per år, varav huvud delen går på export. Bruket ligger i samhället Skärblacka strax utanför Norrköping. Samhället har omkring invånare. Med cirka 625 anställda är bruket en av de största privata arbetsgivarna i Norrköpings kommun. Bruket är beläget vid Motala Ström tre kilometer uppströms sjön Glan. Motala Ström börjar i Vättern och passerar sjöarna Boren, Roxen och Glan innan den via Norrköping mynnar ut i Bråviken. Såväl huvudfåran som flera tillflöden används som vattentäkt och recipient för ett stort antal kommuner och industrier. Gamla anor Redan 1872 startades massatillverkningen i Skärblacka och 1874 papperstillverkningen. Grunden till dagens moderna fabrik lades i början av 1960-talet. Då byggdes en helt ny sulfatfabrik och två nya pappers maskiner. Genom årens lopp har ytterligare stora investeringar i ny teknik och nya anläggningar vidmakthållit Skärblacka Bruks position som ett modernt massa- och pappersbruk. De tekniska framstegen i kombination med produktutveckling har gjort BillerudKorsnäskoncernen till en av Europas största tillverkare av förpackningspapper. Hand i hand med att bruket byggts ut har också stora satsningar gjorts på miljövård, vilket medfört kraftigt minskade utsläpp. Råvaran Vid bruket används mest barrmassa ved, vars fibrer är långa och starka. Detta är en förutsättning för de starka säckoch kraftpapper som tillverkas. Bruket använder också lövved, mest björk, men även en del asp. Dessa har korta fibrer som lämpar sig för till verkning av ett styvt papper. Därför används lövved till fluting, som är det vågiga skiktet i wellpapp. 2 Verksamhets- och miljöbeskrivning 2012 billerudkorsnäs SKÄRBLACKA

3 Skärblacka skruvar upp miljö- och energiambitionerna. Under 2012 inleddes en ombyggnad till toppnivå för att minimera utsläpp till luft och öka energieffektivitet och produktionskapacitet. Hela projektet beräknas kosta cirka MSEK 900 och stå klart i slutet av Investeringen innebär att sodapanna och rökgasreningen uppgraderas till bästa tillgängliga teknik. Dessutom byggs en ny energieffektivare indunstningsanläggning som kommer att halvera förbrukningen av externa biobränslen och minska användningen av olja. Även el- och automationsdelen förnyas för att ge effektivare styrning och bättre arbetsmiljö för operatörerna. Billerudkorsnäs SKÄRBLACKA Verksamhets- och miljöbeskrivning

4 Brunt säckpapper, en huvudprodukt med unika egenskaper vad gäller styrka och porositet vilket demonstreras i produktserien QuickFill. 4 Verksamhets- och miljöbeskrivning 2012 billerudkorsnäs SKÄRBLACKA

5 Förpackningspapper Huvuddelen av den totala produktionen på cirka ton per år är papper från brukets fyra pappersmaskiner, och återstående del säljs som torkad massa. Här behärskas konsten att tillverka förpackningspapper för allt från cement till kirurgiska instrument med höga krav på kvalitet, hållbarhet, renhet och design. Papperstillverkningen är inriktad på brunt säck papper, fluting och vitt MG kraftpapper. Skärblacka Bruk är specialiserat på förpackningspapper. Brukets kunder är förpack ningstillverkare över hela världen. De arbetar ständigt med att utveckla sina produkter och ställer därför hela tiden nya och högre krav på papperet. Många användnings områden Brukets papper används i en mängd dagliga produkter, både i Sverige och ute i världen. Ofta har papperet kombinerats med andra material vid skapandet av en förpackning. Redan vid frukostbordet kan Skärblacka Bruks papper dyka upp som margarinomslag, inner lock i smörbyttan, omslag till knäckebrödet eller kanske som påse runt småfrallorna. Andra så vitt skilda ting som TV-apparater, möbler, bildelar, kemi kalier, cement och djurfoder förpackas också i vårt papper. Även inom sjukvården finns brukets papper. Där används en specialprodukt som omslag till engångsartiklar och kirurgiska instrument som ska steriliseras. Alla dessa olika typer av förpackningar ställer stora krav på papperet. Det måste helt enkelt fungera perfekt även när kundens stora och breda beläggningsmaskiner, wellverk eller tryck pressar går med högsta hastighet. Detsamma gäller i de maskiner som tillverkar och fyller den slutgiltiga förpackningen. Pappret, förpackningen ska vara så smart som möjligt. Den är till för att skydda innehållet, spara kostnader, stärka kundens varumärke, bidra till en smidigare logistik och en renare miljö. Papper i ett kretslopp Brukets pappersprodukter lämpar sig väl för att återvinnas och användas som returfiber för nya pappersprodukter. En vedfiber kan användas 6-7 gånger. När fibern inte längre kan återanvändas ger den ett bra energitillskott om den förbränns. Vid förbränning eller om papperet får förmultna bildas koldioxid som den växande skogen tar upp i fotosyntesen. Våra produkter bygger på förnyelsebar råvara och passar därför väl in i kretsloppssamhället. Billerudkorsnäs SKÄRBLACKA Verksamhets- och miljöbeskrivning

6 Tillverkningsprocessen Produktionen vid bruket pågår dygnet runt året om med endast ett större fabriksstopp för underhållsarbeten. De skiftgående operatörerna övervakar och styr de olika processavsnitten via processdatorsystem. I uppgifterna ingår även tillsyn av olika system för övervakning av utsläpp till den yttre miljön Vedhantering Diskont. kokeri Tvätteri Sileri Syrgasblekning Tvätt Blekeri Massatork 6 Pappersmaskiner Utlastning VITLUT Kont. kokeri Tvätteri SVARTLUT Sileri/ tvätteri MESA Kausticering Mesafilter 7 TJOCKLUT Indunstning Processånga Avloppsvatten Elkraft Sedimentering Sodapanna Mellansedimentering Mesaugn KALK GRÖNLUT Eftersedimentering Rökgasrening Ånga Ångturbin Generator Till Motala Ström Långtidsluftad Aktiv Slamanläggning (LAS) Tillverkningsprocessen från ved till slutprodukt. Ständiga aktiviteter pågår för att utnyttja råvaror och andra resurser på bästa sätt. Den viktigaste råvaran är veden. 6 Verksamhets- och miljöbeskrivning 2012 billerudkorsnäs SKÄRBLACKA

7 Råvaror Ständiga aktiviteter pågår för att utnyttja råvaror och andra resurser på bästa sätt. Den viktigaste råvaran är veden. Att minimera förbrukningen av ved och samtidigt få ut en produkt som kunderna vill ha är en vital del i det dagliga arbetet. Eftersom BillerudKorsnäs inte har något eget skogs innehav köps all vedråvara. Vid Skärblacka Bruk sker anskaffningen via större aktörer i närområdet. Alla lokala ved leverantörer har spårbarhetscertifikat enligt FSC och/eller PEFC. Detta borgar för att all rå vara är kontrollerad och följer en godtagbar standard vad gäller miljöhänsyn, då ett uthålligt skogsbruk är avgörande för brukets framtid. En viss import till bruket förekommer. BillerudKorsnäs ställer samma krav på dessa leverantörer som på de lokala. Andra betydelsefulla råvaror är olika typer av kemikalier. Bulkkemikalier i form av standard-kemikalier används mest. Tillsatskemikalier används för att ge produkterna vissa egenskaper eller för att underlätta produktionen och undvika olika typer av störningar. Alla kemikalier som används måste före användning godkännas av brukets kemikaliegrupp som granskar deras inverkan på yttre miljö, arbetsmiljö samt produkt säkerhet. Utbyte till mer miljöanpassade kemikalier görs när så är möjligt. Vedråvaran utgörs av rundved i form av löv- och barrved samt barrvedsflis från sågverken inom vårt upptagningsområde. Från ved till slutprodukt I vedhanteringen (1) barkas stockarna i en roterande barktrumma och därefter huggs de till flis. Barken används i barkpannan för framställning av energi till bruket. Flisen transporteras till de två kokerilinjerna (2) där cellulosafibrerna friläggs ur veden genom kokning med en kokvätska som kallas vitlut. Cirka hälften av veden blir massa. Massan tvättas (3) för att avlägsna resterna av kokvätskan som nu kallas svartlut. Därefter silas (4) massan för att bli ren från fasta föroreningar. Svartluten utgörs av förbrukade koknings-kemikalier, utlöst vedsubstans samt lignin som också är en beståndsdel i vedråvaran. Svartluten indunstas till hög torrhalt och bränns i sodapannan (7). Kemikalierna bildar en smälta som löses i vatten till grönlut. Grönluten behandlas med kalk och omvandlas till ny kokvätska, vitlut. Kalken blir samtidigt mesa, som i en annan cirkulation bränns om till ny kalk. Vi har två massalinjer. Massalinje 1 utgörs av sex satsvisa kokare och massalinje 2 utgörs av en kontinuerlig kokare. Massa från den kontinuerliga linjen används vid den oblekta säckpapperstillverkningen. Massan, som tillverkas i det satsvisa kokeriet, är både kortfibrig lövmassa samt långfibrig barrmassa och görs vit genom blekning (5) med kemika lierna syrgas, klordioxid samt väteperoxid. Den blekta massan går vidare till våra pappers maskiner för blekta produkter samt till vår torkmaskin (6). Papperet tillverkas efter kundernas specifikationer och levereras i rullar om cirka ett ton. Massan från massatorken arkas och levereras i balform. Utlastning (8) och leverans till kund sker via tåg, bil eller båt. Cirka 80 % av våra produkter exporteras. Vid bruket tillverkas även fluting, som framställs ur så kallad halvkemisk massa (NSSC-massa) samt inköpta returfibrer. Friläggningen av fibrerna vid halvkemisk massatillverkning sker med kemikalier samt med mekanisk energi i raffinörer. Cirka 80 % av veden blir massa och resterande del går till avluten, som efter indunstning bränns i sodapannan. Återvinningsprocessen Ångvärmen för processen fås vid eldning av bark och svartlut. Ångan från våra pannor passerar en ångturbin innan den går ut till de olika avdelningarna. I ångturbinen framställs elkraft i en generator. I tillverkningsprocessen används stora mängder vatten, som efter användning renas i sedimenteringsbassänger och genom biologisk rening, innan det går ut till Motala Ström. Från processen erhålls även en del illaluktande gaser. Dessa samlas ihop och förbränns i separata ugnar. Inom bruket finns specialistfunktioner som stödjer produktionsavdelningarna i frågor som process- och produktutveckling samt miljö. Ett kontinuerligt arbete pågår för att trimma våra anläggningar och vår personal för att säkerställa och möta ökade krav på produktkvalitet och miljö. Billerudkorsnäs SKÄRBLACKA Verksamhets- och miljöbeskrivning

8 Produktionskapacitet PM 9 är Skärblacka Bruks största pappersmaskin och även en av de största i sitt slag. Den är en så kallad mångcylindermaskin och producerar cirka ton brunt säckpapper om året. Varje minut tillverkas 800 meter papper med en bredd på 6,5 meter. De viktigaste egenskaperna i säckpapperet är styrka och porositet. Papperet används till säckar för till exempel kemikalier, cement och djurfoder. PM 7 och PM 8 är så kallade Yankee maskiner vilket innebär att de är försedda med en stor högglanspolerad torkcylinder som gör papperet blankt på ena sidan, monoglättat papper, eller förkortat MG-papper. Både PM 7 och PM 8 producerar starkt, vitt MG-papper och har en årskapacitet på sammanlagt drygt ton. Papperet används till livsmedelsförpackningar och medicinska förpackningar. Dess utom används papperet som baspapper för olika sorter av beläggning såsom aluminium och plast. PM 7 har en bredd på 4,7 meter och en hastighet på 600 meter/minut. För PM 8 är motsvarande data 5,0 meter respek tive 800 meter/minut. PM 4 är en mångcylindermaskin och års produktionen uppgår till cirka ton. Fluting används till det vågiga mellanskiktet i wellpapp. PM 4 tillverkar 460 meter papper i minuten med en bredd på 4,4 meter. TM 1 har en årskapacitet på ton blekt avsalumassa. Det årliga produktionsutfallet idag är runt ton som arkas och buntas till balar. Massan säljs till andra pappersbruk, där den i huvudsak används för tillverkning av olika skriv- och tryckpapperskvaliteter. Produktion av massa och papper MASSA Oblekt sulfatmassa ton/år (varav blekt) ton/år Halvkemisk massa ton/år Slutprodukter Papper och avsalumassa ton/år Råvaruanvändning Råvatten m3/d Barrved m3 fub/år Lövved m3 fub/år Wellretur ton/år Bulkkemikalier ton/år Tillsatskemikalier ton/år Verksamhets- och miljöbeskrivning 2012 billerudkorsnäs SKÄRBLACKA

9 Energianvändning Energi är en nyckelkomponent vid all tillverk ning av massa och papper. Olika processteg kräver olika typer av energi. Ångenergi Vattenånga är vår viktigaste energibärare som transportör av över 70 % av brukets totala energi. Ångenergi används bland annat vid torkning av papperet och för uppvärmning av olika processflöden. Ånga produceras främst i vår sodapanna och barkpanna och baseras i normalfallet till över 95% på biobränsle. Elenergi El används nästan uteslutande till motordrifter, det vill säga pumpar, fläktar, kvarnar, cylinder-drifter på pappersmaskinerna med mera. Med hjälp av brukets mottrycksturbin producerar vi själva cirka hälften av all den el vi förbrukar. Direktvärme I våra mesaugnar, där vi bränner mesa till kalk, krävs höga temperaturer. Uppvärmningen sker med direkt låga genom förbränning av talloljebeck eller olja. Direktvärme genom förbränning av gasol används vid PM 7 och PM 8 för torkning av papperet. Energieffektiviseringar Att hushålla med energin och minska förbrukningen är en mycket viktig fråga för bruket och det pågår ständigt aktiviteter för att effektivisera energianvänd ningen. En del i att hushålla med energi och resurser är brukets leverans av spillvärme till fjärr värmenätet i Skärblacka. Spillvärmen har för lågt energivärde för att kunna användas vid bruket, men energiinnehållet är tillräckligt för att ge ett positivt bidrag till fjärrvärmenätet. På detta sätt nyttiggörs redan tillverkad energi och resurser sparas. Inköpt energi Eldningsolja 1 m 3 /år Eldningsolja 5 m 3 /år Talloljebeck ton/år Gasol ton/år Träbränsle ton/år El köpt GWh/år FAKTA Svartlut Internt bränsle som bildas vid kok ning av vedflis till pappers massa. Drygt 70 % av den energi vi behöver för ångproduktion kommer från svartluten. Ser vi på all energi bruket förbrukar kommer nära 60 % från svartluten. Träbränsle Träbränsle är dels bark från den ved vi köper till massa framställningen samt inköpt flis, energiskog mm. Över 20 % av ång energin kommer från träbränslen. Talloljebeck Tallolja är en biprodukt från sulfatmassatillverkning. Vid sulfatprocessen utvinns råtallsåpa som vi sedan omvandlar till tallolja. Vi säljer talloljan vidare till företag som vidareförädlar den till olika produkter. Den rest som då blir över, så kallad talloljebeck, får vi tillbaka till bruket och använder som biobränsle i vår tillverkning. Olja Huvuddelen av den energi vi förbrukar kommer från biobränsle. För att täcka hela vårt energibehov behöver vi komplettera biobränslen med en del olja i pannor och mesaugnar. Gasol Vi förbrukar en mindre mängd gasol för torkning av papperet vid PM 7 och PM 8. Gasol utgör ungefär 2% av brukets energibehov. Bruket deltar i Program för energi effektivisering (PFE). Programmet fokuserar på elbesparingar. Det har lett till ökad fokusering på utrustningens elförbrukning under hela dess livslängd. Billerudkorsnäs SKÄRBLACKA Verksamhets- och miljöbeskrivning

10 Grunderna för miljöarbetet Ett stort massa- och pappersbruk påverkar miljön på olika sätt. Verksamheten ger dels utsläpp till vatten och luft samt även buller och avfall. Ett aktivt miljöarbete handlar om att i möjligaste mån begränsa påverkan på miljön. Lagar och andra krav Grunden för allt miljöarbete som görs vid Skärblacka Bruk är de krav som samhället och brukets kunder ställer samt brukets och koncernens policys. Samhällets krav ges av lagar och regler som finns inom miljövårdsområdet och av villkor som hänger samman med tillståndet som bruket har för att få driva verksamheten. Miljöledningssystem Skärblacka Bruk har ett certifierat miljöledningssystem som bygger på kraven i ISO14001, vilket internationellt är en av de mest tillämpade standarderna för miljöledning. Miljöledningssystemet medför att hela verksamheten inom företaget har givna spelregler för arbetet inom miljöområdet. Några av grundpelarna i miljöledningssystemet är brukets policy, miljöaspekter, utbildning av entreprenörer och anställda, leverantörsbedömning samt uppföljning. Brukets miljöaspekter är allt som härrör från verksamhetens aktiviteter, processer, varor eller tjänster och som har eller kan ha inverkan på miljön. Miljöaspekterna värderas årligen och målen på miljöområdet sätts utifrån dessa för att undan för undan minska verksamhetens miljöpåverkan. I princip alla som arbetar på bruket har någon form av miljöutbildning. Som nyanställd får man information om brukets miljöarbete och miljöledningssystem. Miljöutbildningar för anställda hålls efter behov vid till exempel avdelningsmöten, skiftlagsträffar eller i andra forum. Entreprenörer som kommer till bruket får i samband med säkerhetsutbildningen information om brukets regler inom miljöområdet. Förutom miljöledningssystem har bruket certifierade ledningssystem 10 Verksamhets- och miljöbeskrivning 2012 billerudkorsnäs SKÄRBLACKA

11 Gasol pappersmaskiner Olja mesugnarna Olja oljepanna Oljepanna Ånga oljepanna NSSC-kokeri Inköpt biobränsle Olja fastbränslepanna Bark,slam Biobränsle från processen Olja sodapanna Svartlut Sodapanna Turbin Pappersmaskin & Torkmaskin Fastbränslepanna Ånga fastbränslepanna Ånga sodapanna Friblåsning Olja gasdestruktion Gaser m.m. Gasdestruktion Mellantrycksånga till nätet Mottrycks el Sulfatfabrik Inköpt el TOTAL EL Tryckluft, Belysning, Tech Center, Brukskontoret m.m. Flödesschema energi För att tillverka papper och massa krävs mycket energi. Bilden åskådliggör varifrån energin kommer och hur den används. Vänster sida visar flödet av inkommande energi och nyttjade bränslen. Vid förbränning av dessa bränslen produceras ånga som i huvudsak används för uppvärmning i tillverkningsprocessen. Höger del illustrerar förbrukarna samt typen av energi som krävs. Bruket har också en turbin som omvandlar en del av den energi som ånga innehåller till el. för kvalitet och energi samt spårbarhets certifikat för ved enligt FSC och PEFC. Brukets olika ledningssystem plus regelverket för arbetsmiljö arbetet har slagits samman till ett verksamhetssystem. Brukets verksamhetssystem revideras årligen av såväl egen personal som extern part. Utsläppskontroll Utsläppen från bruket måste självfallet kontrolleras. De följs kontinuerligt genom daglig kontroll via ett stort antal mätningar och analyser som sker i enlighet med det omfattande kontrollprogram som fastställts av länsstyrelsen. Läns styrelsen är den myndighet som ansvarar för miljötillsynen av verksamheten. Rapporter om brukets miljöprestanda sammanställs varje månad och skickas till olika miljömyndigheter. För att vi själva på ett trovärdigt sätt skall kunna utföra egna miljöanalyser är laboratoriet godkänt av den statliga myndigheten SWEDAC. Varje år kommer det också utomstående specialister till bruket för att granska verksamheten på miljö området. Miljöobservatörer I början av 1990-talet bildades en miljöpanel bestående av ett 25-tal medlemmar boende runt om i Skärblacka. Medlemmarnas uppgift är att rapportera olika former av störningar som är knutna till brukets verksamhet. I panelen ingår en relativt stor andel pensionärer. Fördelen med detta är att dessa personer ofta är hemma under dagtid på vardagar. Därmed kan bruket få in rapporter om störningar även under denna tid. I slutet av varje år hålls ett möte med panelens medlemmar och det senaste årets resultat presenteras. Billerudkorsnäs SKÄRBLACKA Verksamhets- och miljöbeskrivning

12 Miljöarbetet 2012 Energi Under året har arbetet med energieffektiviseringar fortsatt. Det har bland annat inneburit investeringar som medför att elenergi motsvarande MWh/år kan sparas. Dessutom har arbetet med att projektera och bygga den nya indunstningsanläggningen som skall tas i drift våren 2013 pågått med full kraft. Den nya indunstningen kommer medföra att värmeenergiförbrukningen sänks avsevärt. Ett övergripande bruksmål för 2012 var att minska förbrukningen av energi från el samt inköpta bränslen exklusive fasta biobränslen. Glädjande nog visar summeringen av året att förbrukningen var cirka 1,5 % lägre än målet. Luft Bruket har, som en del i tillståndsärendet, låtit en extern konsult göra spridningsberäkningar för utsläppen av svaveldioxid, kväveoxider samt stoft till luft. Utifrån dessa beräkningar har en bedömning av effekterna i omgivningen gjorts. Beräk ningarna visar att miljökvalitetsnormen inte i något fall överskrids för respektive parameter. De senaste åren har byte av dysor gjorts för att bättre kunna styra luften till sandbädden i barkpannan vilket i sin tur leder till förbättrade möjligheter att hålla ner utsläppet av NOx. Dessa åtgärder tillsammans med låg förbrukning av eldningsolja har starkt bidragit till att den låga nivån för utsläppet av energi-nox under 2011 kunnat sänkas ytterligare för Även process-nox-utsläppet var lägre än normalt för 2012 främst tack vare lågt specifikt utsläpp från sodapannan. Elektrofilter används för att avskilja stoft från rökgaserna. Under 2012 har byggnationen av det nya elektrofiltret för sodapannan pågått. Filtret togs i drift vid årsskiftet 2012/2013. Under 2013 kommer de två befintliga filtren att renoveras vilket tillsammans med det nya filtret bedöms ge väsentligt sänkta stoftutsläpp från sodapannan. Svavelutsläppen fortsätter att ligga på en låg nivå främst tack vare hög verkningsgrad i respektive skrubber men även den låga oljeförbrukningen har bidragit. Vatten Under de senaste åren har arbete utförts för att minska utsläppen till vatten genom att arbeta för att få en jämnare och högre verkningsgrad i vår reningsanläggning samt att minska flödesbelastningen för densamma. Arbetet har gett ett gott resultat. Utsläppen har under senare år och så även 2012 legat stabilt på en låg nivå med god marginal till gällande villkor. Skärblacka Bruk är representerat i arbetsgruppen för Glans vattenråd. Vattenrådens roll är att konkretisera åtgärdsarbetet och underlätta ett regionalt och lokalt samarbete i vattenfrågor utifrån avrinningsområden. Bruket arbetar också i Motala Ströms Vattenvårdsförbund. 12 Verksamhets- och miljöbeskrivning 2012 billerudkorsnäs SKÄRBLACKA

13 BuLLeR Bruket lämnade i juni 2012 in en plan för bullerdämpande åtgärder till länsstyrelsen. Utifrån denna plan pågår arbete med att sänka den ekvivalenta ljudnivån i bebyggelsen runt bruket. Under 2012 monterades ljuddämpande mattor i krökar på flisledningen från renseriet till NSSC kokeriet. Under 2012 byttes den bandtraktor som tidvis körts på flisstacken ut. En annan typ av fordon har ersatt från och med sommaren. Den stora fördelen ur ljudsynpunkt jämfört med bandtraktorn är att man med den nya maskinen kommer ifrån de ljud som skapades av de metallband som drev bandtraktorn framåt. Under slutet av 2012 gjordes ett byte av fläkt för blekeriskrubbern. Målsättningen med detta var att minska ljudnivån för den lågfrekventa ton som tidvis kunde höras från denna ljudkälla. glädjande nog visar summeringen av förbrukad el och inköpta bränslen (exkl fasta biobränslen) på en minskning jämfört med de övergripande bruksmålen för billerudkorsnäs skärblacka Verksamhets- och miljöbeskrivning

14 Utsläpp till luft Utsläppstyper Svaveldioxid (SO 2 ) som är försurande bildas vid förbränning i sodapannan, barkpannan, oljepannan, mesaugnarna och luktdestruktionsugnarna. Kväveoxider (NO X ), som är både försurande och gödande, bildas också vid förbränning i pannor och ugnar. Stoft som är små partiklar av natriumsalter, barkaska eller kalk kommer från sodapannan, barkpannan respektive mesaugnarna. Lukt som till stor del orsakas av svavelväte och organiska svavelföreningar bildas vid kokningen och kan komma från olika ställen i sulfat fabriken och halvkemiska fabriken samt från sodapannan och mesaugnarna. Luftvårdsåtgärder Elektrofilter på pannor och mesaugnar avskiljer en stor del av stoftet i rökgaserna. Skrubbrar, där rökgaserna tvättas med vätskor med högt ph finns också kopplade till pannorna. Därigenom avskiljs cirka 95 % av svaveldioxiden samtidigt som stoftutsläppen reduceras ytterligare. I skrubbern för sodapannan återvinns även värmeenergi. En skrubber finns också i blekeriet för att minska utsläppen av klordioxid. I luktdestruktionssystemet samlas såväl starka som svaga luktgaser in från många källor i sulfatfabriken. Gaserna förbränns effektivt i en ugn, som även ger låga utsläpp av NO X. Som reserv för denna ugn finns en konventionell förbränningsugn och som ytterligare reserv finns en lutskrubber. Tack vare detta system har utsläppen av luktande ämnen minskat betydligt, men fabriken är inte helt luktfri. Utsläpp till luft från transporter Transporter till och från bruket står för en stor del av de totala utsläppen till luft från verksamheten. Transporterna av råvaror in till bruket sker främst via lastbil. Huvuddelen av produkterna transporteras från bruket på järnväg. Utsläpp av processvavel till luft Utsläpp av process-no x till luft Utsläpp av energi-no x till luft ton S/år VILLKOR ton NO x /år VILLKOR ton NO x /år VILLKOR Utsläpp av stoft till luft mg stoft/m 3 BARKPANNA SODAPANNA MESAUGNAR VILLKOR 200 VILLKOR VILLKOR Verksamhets- och miljöbeskrivning 2012 billerudkorsnäs SKÄRBLACKA

15 beskrivning av avloppsvattenrening FöRSedimenteRinG Avloppsvattnet från pappersbruket, sulfatfab riken (förutom blekeriet), flutingbruket samt renseriet leds till två bassänger på m 2 vardera. Här sedimenterar cirka 85 % av partiklarna, huvudsakligen fibrer, till botten. Det sedimenterade slammet pumpas till en avvattningsanläggning där det pressas till en torrhalt på cirka %. Slammet blandas med bark och förbränns sedan slutligen i brukets barkpanna. Det renade vattnet från försedimenteringen pumpas tillsammans med blekeriets avloppsvatten i en cirka 1,5 kilometer lång ledning till LAS. LAS LånGtidSLuFtAd AKtiv SLAmAnLÄGGninG Anläggningen består av ett maskinhus med tillhörande värmeväxlarsystem för nedkylning av inkommande avloppsvatten, tre dammar samt en mellansedimenteringsbassäng. AnoxiSK Zon FöRStA dammen har en volym om m 3 och är en anoxisk (syrefattig) zon. Tre stycken omrörare håller vattnet väl omblandat. Den anoxiska zonens viktigaste uppgifter är att reducera kloratjoner samt gynna de mikro organismer som behövs för en effektiv rening. LuFtAd Zon AndRA dammen är betydligt större, m 3, och är en luftad zon. Ytluftare och omrörare ser till att vattnet är syrerikt samt att mikroorganismerna (bioslammet) inte sjunker till botten. I den luftade zonen bryter mikroorganismer ner syreförbrukande ämnen. I samband med detta tar de upp fosfor och kväve. Från luftade zonen leds vattnet till en mellan sedimenteringsbassäng. mellansedimenteringenen är en rund bassäng med en diameter på 46 meter. Här skiljs mikroorganismerna åt genom att de sjunker till botten av bassängen. Huvud delen av det avskilda bioslammet återförs till anoxisk och luftad zon, så kallat returslam. Det äldsta bioslammet tas ut från anläggningen, avvattnas, blandas med bark och förbränns i brukets barkpanna. Det renade vattnet återgår till fabriksområdet för slutsedimentering. KyLdAmmen tredje dammen Inom LAS anläggningen finns en kyldamm med volymen m 3. Den här dammen används om ytterligare kylbehov föreligger av inkommande avloppsvatten till LAS. Normalt sett är dammen inte i drift. Om den tas i drift, åstadkommer den en sänkning av temperaturen via vattnets passage genom kyldammen. Tempera turen för inkommande avloppsvatten till LAS bör vara cirka 40 C, eftersom det är då bakterierna verkar bäst. SLutSedimenteRinG det SiStA ReninGSSteGet Vattnet från mellansedimenteringen eller kyl dammen leds till två slutsedimenteringsbassänger lokaliserade på bruksområdet. Här sjunker mindre mängder av bioslam, som tidigare inte har sedimenterat i LAS anläggningen. Detta slam pumpas åter till försedimenteringen och det renade vattnet leds slutligen ut till Motala Ström. Vattenprovtagning samt analys. billerudkorsnäs skärblacka Verksamhets- och miljöbeskrivning

16 Utsläpp till vatten Utsläppen till vatten består huvudsakligen av beståndsdelar från veden som används i produktionen. Vid barkning och tvättning av veden i renseriet hamnar till exempel olika vedkomponenter i tvättvattnet. Under kokning och blekning bryts bestånds delar i veden (lignin, kolhydrater, hartsämnen etc.) ner och tvättas bort för att få fram de rena cellulosa fibrerna. De komponenter som tvättats bort går vidare för fortsatt behandling i sodapannan respektive avloppsvattenreningen. Vissa ämnen förbrukar syre då de släpps ut och bryts ner i vattendraget. Denna syreförbrukning mäts som BOD och COD. Sådana utsläpp kommer från de flesta produktions avdelningarna, men framför allt från tillverkningen av massa samt från flutingbruket. I blekeriet bildas även små mängder klorerade ämnen, vilka mäts som AOX. Fasta partiklar kan bestå av fiberrester från de olika produktionsavdelningarna och slam från den biologiska reningen. Dessa utsläpp mäts via filtrering och kallas SÄ (suspenderade ämnen). Fosfor (P) och kväve (N) är växtnäringsämnen som främst finns i veden och råvattnet. Utsläppen av de olika ämnena minskas genom åtgärder både i själva processerna och med speciella reningsmetoder. Vattenvårdsåtgärder Omfattande miljöåtgärder har satts in vid Skärblacka Bruk under årens lopp. De flesta åtgärderna har vidtagits internt i fabriken genom förbättringar av processerna. Massatvättningen efter kokning och syrgasblekning har undan för undan förbättrats och allt mer av den utlösta vedsubstansen har kunnat återföras till förbränning. Processlutning har inneburit att olika processvatten i allt högre grad cirkuleras och återanvänds. Tack vare detta reduceras utsläppen. De interna åtgärderna i olika fabriksavdelningar har kompletterats med förbättrad extern rening av brukets samlade processavloppsvatten. Utsläpp av TOC till vatten ton TOC/dygn 10 8 VILLKOR Utsläpp av suspenderade ämnen (SÄ) till vatten ton SÄ/dygn 3 VILLKOR 2 1 Utsläpp av totalfosfor till vatten kg fosfor/dygn 20 VILLKOR Utsläpp av AOX till vatten kg AOX/ton blekt massa 0,20 VILLKOR Utsläpp av totalkväve till vatten kg kväve/dygn 250 0,15 0,10 0, VILLKOR 0, Verksamhets- och miljöbeskrivning 2012 billerudkorsnäs SKÄRBLACKA

17 Ytluftare i den luftade zonen i LAS ser till att vattnet är syrerikt samt att mikroorganismerna (bioslammet) inte sjunker till botten. Billerudkorsnäs SKÄRBLACKA Verksamhets- och miljöbeskrivning

18 Ordförklaringar AOX (ADsorbable Organic halogens) En samlingsterm för den mängd klor som är bunden till organisk substans. Bildas vid blekning av pappersmassa med klorhaltiga kemikalier men bildas också naturligt. Barkpanna Panna som eldas med främst bark och andra biobränslen för ångproduktion. Barrved Tall- eller granved. Har längre och starkare fibrer än lövved. Den viktigaste råvaran för starkt papper. Biobränslen Förnyelsebara bränslen som kommer från växt riket. Exempel är bark, svartlut och talloljebeck. Blekning Kemisk process för att få en ren, ljus (vit) och åldersbeständig massa. Vid Skärblacka Bruk används klorgasfri ECF-blekning. BOD (Biochemical Oxygen Demand) Biokemisk syreförbrukning är ett mått på den mängd syre som under sju dygns nedbrytning av utsläppet hinner förbrukas av mikroorganismer. COD (Chemical Oxygen Demand) Kemisk syreförbrukning är ett mått på den mängd syre som krävs för fullständig nedbrytning av organiskt material i vatten. Deponi Avfallsupplag som sköts under kontrollerade former. ECF-blekning (Elementary Chlorine Free) En metod där pappersmassa bleks med bland annat klordioxid och peroxid. Emission Utsläpp av ett ämne till luft, mark eller vatten. Fluting Det vågformade mellanskiktet i wellpapp. Till verkas av ny- eller returfiber. Fosfor (P) Ett grundämne som ingår i veden. För mycket fosfor i avloppsvattnet kan orsaka övergödning (eutrofiering) i sjöar, vilket i sin tur kan ge upphov till syrebrist vid nedbrytning av växter. Fossila bränslen Bränslen baserade på organiska koloch väte föreningar från sediment eller sedimenterad berggrund främst kol, olja och naturgas. Halvkemisk massa (NSSC-massa) Massa där fibrerna frilagts genom en kombination av kemisk och mekanisk bearbetning (raffinering). Indunstning Med hjälp av värme drivs vatten och andra flyktiga ämnen av från exempelvis svartlut, varigenom torrhalten höjs. ISO Internationella standardiseringsorganisationen ISO:s standard för uppbyggnad av miljöledningssystem. Kondensat Ämnen som vid kylning övergått från gasform till flytande form, till exempel ånga som har övergått till vatten. Kontrollprogram Dokument som beskriver vilken egen kontroll en verksamhetsutövare ska utföra för att följa upp att utsläppsvillkor och andra lagkrav klaras. Kväve (N) Ett grundämne som ingår i veden. För mycket kväve i vattnet kan orsaka övergödning (eutrofi ering), som i sin tur kan ge upphov till syrebrist vid nedbrytning av växter. Lakvatten Det vatten (huvudsakligen regnvatten) som lakar ut från till exempel en deponi. Lignin Vedämne som utgör cirka 30 % av det totala vedinnehållet. Huvuddelen av ligninet löses ut i kokningsprocessen vid massatillverkning och ingår tillsammans med utlösta kolhydrater i svartlut. Luftad damm Biologisk reningsmetod som minskar halterna av bland annat COD, BOD och AOX i avloppsvattnet. 18 Verksamhets- och miljöbeskrivning 2012 billerudkorsnäs SKÄRBLACKA

19 Lövved Vanligen björk. Har kortare fibrer än barrved. Viktigaste råvaran vid framställning av fluting samt skriv- och tryckpapper. Mesaugn Viktig del i sulfatfabrikens kemikalieåter vinning. I denna ugn bränns mesan (kalciumkarbonat) om till kalk (kalciumoxid). MG-papper (monoglättat) Papper som torkas på stor högglanspolerad Yankeecylinder och blir blankt på ena sidan. Används bland annat till förpackningar med höga renhetskrav. Miljöaspekter De utsläpp och den resursförbrukning som verksamheten förorsakar. Miljökonsekvens beskrivning Utredning av vilka konsekvenser en viss verksamhet får för miljön. NO X (Kväveoxider) En grupp gaser bestående av kväve och syre som bildas vid förbränning. I fuktig luft omvandlas kväveoxider till salpetersyra, som faller ner som surt regn. Har även en gödande effekt. PEFC och FSC Två olika internationella system för certifiering av skogsbruk. Recipient Den del av en anläggnings närmiljö, till exempel luft och vatten, som tar emot utsläpp. Renseri Den anläggning i massa- och pappersbruket där inkommande ved barkas och flisas innan kokning. Rödlut Namn på den förbrukade kokvätskan vid tillverkning av halvkemisk massa. Skrubber Anordning för tvättning av gas. Ett vätskeflöde tar upp partiklar och lösta ämnen, exempelvis svaveldioxid, från gasen. SO 2 (Svaveldioxid) En gas bestående av svavel och syre som bildas vid förbränning av svavelhaltiga bränslen som svartlut och olja. I kontakt med fuktig luft omvandlas svaveldioxid till svavelsyra och faller ner som surt regn. Sodapanna En ångpanna med en kemisk reaktor i botten. Det organiska materialet i luten (vedresterna) bränns vid mycket hög temperatur. Ånga genereras medan det oorganiska materialet bildar en smälta på botten av pannan. Smältan omvandlas sedan till kokkemikalier igen. Sulfatmassa Kemisk massa som tillverkas genom att ved kokas under högt tryck och vid hög temperatur med så kallad vitlut. Svartlut Namn på den förbrukade kokvätskan vid sulfatmassatillverkning. Svartluten förbränns i sodapannan varvid de utlösta vedämnena (främst lignin) ger energi till ång- och elproduktion. De förbrukade kemikalierna i svartluten återskapas i sulfatfabriken till nya kokkemikalier vilket är en förutsättning för både miljö och ekonomi. SÄ Suspenderade ämnen i vatten, bestående av fibrer och andra partiklar som till stor del kan avlägsnas genom filtrering. Säckpapper Papper med hög hållfasthet framställt av barrvedssulfatmassa. Vitlut Namn på den kokvätska som används vid sulfatmassatillverkning. Vitlut innehåller natrium hydroxid och natrium sulfid. Wellpapp Wellpapp tillverkas genom hoplimning av vanligtvis två plana skikt (liner) med ett vågformigt skikt (fluting) emellan. Billerudkorsnäs SKÄRBLACKA Verksamhets- och miljöbeskrivning

20 Verksamhets- och miljöbeskrivningen kan laddas ned som pdf från Vid frågor kontaktas: BillerudKorsnäs Skärblacka AB Monica Lundgren Informatör Telefon Eva-Lena Strömberg Processutvecklings- och miljöchef Telefon Lars Johansson Miljöingenjör Telefon BillerudKorsnäs Skärblacka AB, Skärblacka, SwedenPhone: +46 (0)

Billerud Skärblacka AB. Verksamhets- och miljöbeskrivning 2011

Billerud Skärblacka AB. Verksamhets- och miljöbeskrivning 2011 Billerud Skärblacka AB Verksamhets- och miljöbeskrivning 2011 2 SKÄRBLACKA BRUK 50 år 2012 Den skogsindustriella verksamheten i Skärblacka har anor sedan 1870-talet, massatillverkningen startade 1872 och

Läs mer

BILLERUD SKÄRBLACKA AB VERKSAMHETS- OCH MILJÖBESKRIVNING 2010

BILLERUD SKÄRBLACKA AB VERKSAMHETS- OCH MILJÖBESKRIVNING 2010 BILLERUD SKÄRBLACKA AB VERKSAMHETS- OCH MILJÖBESKRIVNING 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Allmänt...3 Förpackningspapper...4 Tillverkningsprocessen...6 Produktionskapacitet...8 Energianvändning...10 Grunderna

Läs mer

Verksamhets- och miljöbeskrivning 2012 Gruvön

Verksamhets- och miljöbeskrivning 2012 Gruvön Verksamhets- och miljöbeskrivning 2012 Gruvön BillerudKorsnäs AB Gruvöns Bruk Massa- och pappersbruket Gruvöns Bruk i Grums är en av Värmlands största privata arbetsplatser med cirka 850 anställda. Bruket

Läs mer

Papper spelar en viktig roll i kommunikation mellan människor. Vi använder mer

Papper spelar en viktig roll i kommunikation mellan människor. Vi använder mer Papper spelar en viktig roll i kommunikation mellan människor. Vi använder mer papper än någonsin tidigare. Tillverkning av papper bygger nästan helt på förnyelsebara och biologiskt nedbrytbara råmaterial

Läs mer

Miljörapport halvår 2015 Stora Enso Skoghall AB 2015-09-15

Miljörapport halvår 2015 Stora Enso Skoghall AB 2015-09-15 Miljörapport halvår 2015 Stora Enso Skoghall AB 2015-09-15 1 Utsläppssammanfattning I nedanstående tabell visas en sammanfattning av utsläpp till vatten och luft och mängd deponerat på bolagets industrideponi

Läs mer

SCA-koncernen. Personliga hygienprodukter, Mjukpapper och Skogsindustriprodukter

SCA-koncernen. Personliga hygienprodukter, Mjukpapper och Skogsindustriprodukter Välkommen till SCA SCA-koncernen Personliga hygienprodukter, Mjukpapper och Skogsindustriprodukter Nettoomsättningen 2014 uppgick till 104 miljarder SEK 44 000 medarbetare Försäljning i cirka 100 länder

Läs mer

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas Vatten och avlopp i Uppsala Av: Adrian, Johan och Lukas Hela världens kretslopp Alla jordens hav, sjöar eller vattendrag är ett slags vatten förråd som förvarar vattnet om det inte är i någon annan form.

Läs mer

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson Energibok kraftvärmeverk Gjord av Elias Andersson Innehållsförteckning S 2-3 Historia om kraftvärmeverk S 4-5 hur utvinner man energi S 6-7 hur miljövänligt är det S 8-9 användning S 10-11 framtid för

Läs mer

Och vad händer sedan?

Och vad händer sedan? Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar

Läs mer

Tillstånd att installera och ta idrift utrustning för rökgaskondensering och kväveoxidbegränsning vid kraftvärmeverket i Djuped, Hudiksvalls kommun

Tillstånd att installera och ta idrift utrustning för rökgaskondensering och kväveoxidbegränsning vid kraftvärmeverket i Djuped, Hudiksvalls kommun Aktbilaga 11 BESLUT 1(8) Diarienr/Dossnr Miljöprövningsdelegationen Miljövård Maria Nordström Tel 026-171233 maria.nordstrom@x.lst.se Hudik Kraft AB Djupedsverket 824 12 Hudiksvall Tillstånd att installera

Läs mer

Henriksdals avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa

Henriksdals avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa Henriksdals avloppsreningsverk För stockholmarnas och miljöns bästa 1 Ett av Europas största avloppsreningsverk Insprängt i Henriksdalsberget, på gränsen mellan Stockholm och Nacka, ligger ett av Stockholm

Läs mer

Remissvar EU:s förslag om ny kemikalielagstiftning REACH M2003/3975/Knb

Remissvar EU:s förslag om ny kemikalielagstiftning REACH M2003/3975/Knb Miljödepartementet 103 33 Stockholm registrator@environment.ministry.se Remissvar EU:s förslag om ny kemikalielagstiftning REACH M2003/3975/Knb Skogsindustrierna, som företräder massa- och pappersbruken

Läs mer

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK PRODUKTION INHOUSE TRYCK ARK-TRYCKAREN 20150408 KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK El och värmeproduktion för ett hållbart Jönköping. VÅRT KRAFTVÄRMEVERK Hösten 2014 stod vårt nybyggda biobränsleeldade kraftvärmeverk

Läs mer

Rening vid Bergs Oljehamn

Rening vid Bergs Oljehamn Rening vid Bergs Oljehamn statoilsreningsfolder2.indd 1 08-10-09 13.24.00 statoilsreningsfolder2.indd 2 08-10-09 13.24.01 Innehåll Vattenrening vid Bergs Oljehamn 4 Gasrening vid Bergs Oljehamn 10 statoilsreningsfolder2.indd

Läs mer

Miljöinformation Skara Energi AB 2012

Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 2 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljömålen som bolaget satte upp för 2011 baserades på de nationella miljömålen. Skara Energi AB har arbetat med 6 st av de

Läs mer

Välkommen till Södra Cell Värö. En av världens största och mest moderna massaindustrier.

Välkommen till Södra Cell Värö. En av världens största och mest moderna massaindustrier. Välkommen till Södra Cell Värö En av världens största och mest moderna massaindustrier. 2 I Södras värld utgår allt från skogen Södra är Sveriges största skogsägareförening med mer än 50 000 skogsägare

Läs mer

minireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än 25 000 installationer.

minireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än 25 000 installationer. minireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än 25 000 installationer. 10% av Sveriges befolkning saknar anslutning till ett kommunalt reningsverk. Dessa 10% bidrar till lika

Läs mer

Miljöprövning av bioenergikombinatet i Hedensbyn, Skellefteå Kraft AB

Miljöprövning av bioenergikombinatet i Hedensbyn, Skellefteå Kraft AB Miljöprövning av bioenergikombinatet i Hedensbyn, Skellefteå Kraft AB Underlag inför samråd med allmänhet angående omprövning av vår verksamhet på fastigheten Hallen 11, Hedensbyn, Skellefteå. Verksamheten

Läs mer

Icke-teknisk sammanfattning

Icke-teknisk sammanfattning BILAGA A RAPPORT 7 (116) Icke-teknisk sammanfattning Bakgrund AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad (Fortum Värme) avser att hos Miljödomstolen i Stockholm söka tillstånd enligt miljöbalken att ändra

Läs mer

Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk

Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk MILJÖFÖRVALTNINGEN Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk Januari 2012 till december 2012 Principskiss av reningsverken. www.stockholm.se/miljoforvaltningen Från Stockholmvattens Va AB:s miljörapport

Läs mer

Inventering av förorenade områden

Inventering av förorenade områden Inventering av förorenade områden Pappers- och massaindustrin i Kronobergs län Inventering enligt MIFO fas 1 Papper_fas1.doc LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2005-12-01 Massa- och pappersbruk, MIFO fas 1

Läs mer

OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER

OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER Det unika med skogsindustrin är att den kombinerar en storskalig och tekniskt avancerad produktion med en fullständigt naturlig och förnyelsebar råvara. Det är därför som

Läs mer

Ekosystemets kretslopp och energiflöde

Ekosystemets kretslopp och energiflöde Flik 1.4 Sid 1 ( 5 ) Uppdaterad: 1999-01-01 Ekosystemets kretslopp och energiflöde Omsättningen av energi och materia sker på olika sätt i ett ekosystem. Energin kommer från rymden som solstrålning, når

Läs mer

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015 Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015 FÖRETAGET verksamheten Hr Björkmans Entrémattor AB är ett privatägt företag som är till största del inriktat på uthyrning samt bytesservice

Läs mer

Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor

Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor Hammarby Sjöstadsverk Stockholms framtida avloppsrening Projektrapport Maj 2014 Bakgrund Stockholms framtida avloppsrening Stockholm växer med cirka 1,5 procent per

Läs mer

Från råvara till produkt!

Från råvara till produkt! Från råvara till produkt Billerud Korsnäs, Kalix Papper använder vi till mycket olika saker. Inte bara olika sorters papper, utan påsar, förpackningar, säckar av olika slag, toalettpapper, pappersnäsdukar

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

Växjö Energi AB. Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö. Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna

Växjö Energi AB. Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö. Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna Utfärdare Grontmij AB Datum Beskrivning 2010-08-17 Samrådsunderlag Växjö Energi AB Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna UNDERLAG FÖR SAMRÅD 7 SEPTEMBER 2010

Läs mer

Water Profile för den svenska skogsindustrin

Water Profile för den svenska skogsindustrin Water Profile för den svenska skogsindustrin 10 litres of water for 1 sheet of A4-paper Vattnets kretslopp Water Profile IVL Svenska Miljöinstitutet har på uppdrag av Skogsindustrierna utfört studien Water

Läs mer

Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe.

Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe. U P O N O R I N F R A S T R U K T U R U P O N O R M I N I R E N I N G S V E R K P R O D U K T FA K TA 1-0 6 Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe. Enskilda avlopp - problem och

Läs mer

Biogasanläggningen i Linköping

Biogasanläggningen i Linköping Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2014 Haga Huddunge Morgongåva Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga,

Läs mer

Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten

Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6 Avloppsvatten Varför gör vi ett material om vatten? Vatten- och avloppsavdelningen i Enköpings kommun arbetar för att vattnet som vi använder

Läs mer

Energi- och klimatfrågan. Verksamhetssystem.

Energi- och klimatfrågan. Verksamhetssystem. Miljön i fokus. Energi- och klimatfrågan. Berendsen har arbetat med miljö- och kvalitetsfrågor under många år. Det är numera en integrerad del i vårt dagliga arbete. Tillsammans strävar vi efter ständiga

Läs mer

inom avloppsrening - 2 - Rensskärare Centrifugalpump Roterande sil Rensskärare i pumpstation Excenterskruvpump Lobrotorpump

inom avloppsrening - 2 - Rensskärare Centrifugalpump Roterande sil Rensskärare i pumpstation Excenterskruvpump Lobrotorpump Vi håller dina processer igång Inom avloppsrening inom avloppsrening Till samtliga steg i avloppsreningsprocessen, från filtrering till finfördelning, pumpning och dosering, erbjuder AxFlow bland annat

Läs mer

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas 6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas El och värme kan framställas på många olika sätt, genom förbränning av förnybara eller fossila bränslen, via kärnklyvningar i kärnkraftsverk eller genom

Läs mer

Biogasanläggningen i Göteborg

Biogasanläggningen i Göteborg Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

Verksamhets- och miljöbeskrivning 2014 SKÄRBLACKA

Verksamhets- och miljöbeskrivning 2014 SKÄRBLACKA Verksamhets- och miljöbeskrivning 2014 SKÄRBLACKA Allmänt om Skärblacka Bruk BillerudKorsnäs i Skärblacka ingår i BillerudKorsnäs koncernen. Tillverknings kapaciteten vid Skärblacka Bruk uppgår till cirka

Läs mer

Slamavskiljare Markbädd Nordkalk Filtra P

Slamavskiljare Markbädd Nordkalk Filtra P April, 2009 Slamavskiljare Markbädd Nordkalk Filtra P Figur 1. Nordkalk Filtra P är ett passivt filter som effektivt renar fosfor och bakterier ur vatten. (Filtret fungerar även efter kompaktfilter, biofilter

Läs mer

Tillverkningen av papper har gamla anor. Historiska källor säger att papper baserat på cellulosafiber från lin, bomull och andra växter för första

Tillverkningen av papper har gamla anor. Historiska källor säger att papper baserat på cellulosafiber från lin, bomull och andra växter för första 6 Tillverkningen av papper har gamla anor. Historiska källor säger att papper baserat på cellulosafiber från lin, bomull och andra växter för första gången framställdes i Kina redan runt år 105 e. Kr.

Läs mer

Kartering av råvattensystem

Kartering av råvattensystem Kartering av råvattensystem Förord Det här examensarbetet(7,5 hp) är det avslutande momentet i Högskoleprogrammet till processoperatör(120hp). Examensarbetet har genomförts vid och i samarbete med Domsjö

Läs mer

Välkommen till Södra Cell Mörrum En av världens största och mest moderna massaindustrier

Välkommen till Södra Cell Mörrum En av världens största och mest moderna massaindustrier Välkommen till Södra Cell Mörrum En av världens största och mest moderna massaindustrier Södra och Södra Cell I vår värld utgår allt från skogen Skogskoncernen Södra är en av världens ledande tillverkare

Läs mer

Miljörapport för Säffle Fjärrvärme AB 2011 2013-03-04. Miljörapport 2012 Säffle Fjärrvärme AB

Miljörapport för Säffle Fjärrvärme AB 2011 2013-03-04. Miljörapport 2012 Säffle Fjärrvärme AB Miljörapport för Säffle Fjärrvärme AB 2011 2013-03-04 Miljörapport 2012 Säffle Fjärrvärme AB INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 1.1 VERKSAMHETENS INRIKTNING OCH LOKALISERING... 3 1.1.1

Läs mer

Miljörapport. Kvicksund 2014.

Miljörapport. Kvicksund 2014. Miljörapport. Kvicksund 2014. Innehåll 1 Grunddel Flintavik... 2 2 Verksamhetsbeskrivning Flintavik... 3 2.1 Organisation... 3 2.2 Verksamhetsområde... 3 2.3 Avloppsvattenrening... 3 2.4 Kemikaliehantering...

Läs mer

KILENE AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun

KILENE AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun Hammarö kommun Processbeskrivning KILENE AVLOPPSRENINGSVERK Hammarö kommun Process Beskrivning Life projektet LOCAL RECYCLING Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens ARV 2007-01-15 I Innehållsförteckning

Läs mer

Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.

Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet. Bakgrund Hornasjöns Samfällighetsförening planerar för 37 fastigheter anslutna med ledningsnät till ett gemensamt reningsverk. Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.

Läs mer

Satellitbild Lite korta fakta Ett unikt reningsverk 1 2 Processavloppsvattnet från läkemedelstillverkningen i Snäckviken pumpas i en 6,5 km lång ledning. Den är upphängd i en avloppstunnel som leder till

Läs mer

Välkommen till Södra Cell Värö En av världens största och mest moderna massaindustrier

Välkommen till Södra Cell Värö En av världens största och mest moderna massaindustrier Välkommen till Södra Cell Värö En av världens största och mest moderna massaindustrier Södra och Södra Cell I vår värld utgår allt från skogen Skogskoncernen Södra är en av världens ledande tillverkare

Läs mer

Oceanen - Kraftvärmeverk

Oceanen - Kraftvärmeverk Oceanen - Kraftvärmeverk HEM Halmstads Energi och Miljö AB HEM, Halmstads Energi och Miljö AB, är ett kommunalt bolag, helägt av Halmstads kommun. Vi bildades den 1 november 2006 genom en sammanslagning

Läs mer

Foto: Marika Sjödin FINSPÅNGS TEKNISKA VERK 2015 MILJÖBOKSLUT

Foto: Marika Sjödin FINSPÅNGS TEKNISKA VERK 2015 MILJÖBOKSLUT Foto: Marika Sjödin FINSPÅNGS TEKNISKA VERK 2015 MILJÖBOKSLUT Finspångs Tekniska Verk bedriver flera tillståndspliktiga och anmälningspliktiga verksamheter enligt Miljöbalken, kapitel 9 och 11. Inom verksamheterna

Läs mer

Verksamhets- och miljöbeskrivning 2013 SKÄRBLACKA

Verksamhets- och miljöbeskrivning 2013 SKÄRBLACKA Verksamhets- och miljöbeskrivning 2013 SKÄRBLACKA Allmänt om Skärblacka Bruk BillerudKorsnäs i Skärblacka ingår i BillerudKorsnäs koncernen. Tillverknings kapaciteten vid Skärblacka Bruk uppgår till cirka

Läs mer

DOM 2012-02-28 Stockholm

DOM 2012-02-28 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060205 DOM 2012-02-28 Stockholm Mål nr M 197-10 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Umeå tingsrätts, miljödomstolen, deldom i mål nr M 2145-08, se bilaga A KLAGANDE 1.

Läs mer

itçä zt YÜüzÉÜ Év{ fätü

itçä zt YÜüzÉÜ Év{ fätü itçä zt YÜüzÉÜ Év{ fätü Angående vår miljöpolicy Juni 2007 Compass AtKisson, Used under license F: Är en gammal ångbåt farlig för miljön? S: Jovisst, det är det. Och så är nästan alla transportmedel, därför

Läs mer

Miljöredovisning 2011 Tryckpapper och massa

Miljöredovisning 2011 Tryckpapper och massa Miljöredovisning 2011 Tryckpapper och massa Östrands massafabrik Ortvikens pappersbruk Laakirchens pappersbruk Aylesfords pappersbruk SCA Forest Products verksamhetspolicy Vision: Att uppfattas som en

Läs mer

Sammanfattning. Sida 1 av 7

Sammanfattning. Sida 1 av 7 Sammanfattning Forskning och utveckling, Global Development, är en del av Höganäs AB, moderbolaget, och dess verksamhet bedrivs i separata laboratorie- och experimenthallar. Verksamheten utgörs huvudsakligen

Läs mer

Underlagsmaterial samråd

Underlagsmaterial samråd 1. Administrativa uppgifter Cold Lake AB org.nr 559037-1141 C/o Jens Nilsson Heleneborgsgatan 12a 11732 Stockholm Underlagsmaterial samråd Fastighet: Västgård 1:1 (i Kall) Fastighetsägare: Erik Alexandersson

Läs mer

Välkommen till Södra Cell Mönsterås En av världens största och mest moderna massaindustrier

Välkommen till Södra Cell Mönsterås En av världens största och mest moderna massaindustrier Välkommen till Södra Cell Mönsterås En av världens största och mest moderna massaindustrier Södra och Södra Cell I vår värld utgår allt från skogen Skogskoncernen Södra är en av världens ledande tillverkare

Läs mer

Dnr Mbn 2011-7 Yttrande med anledning av remiss - Ansökan om tillstånd till miljöfarligverksamhet, E.ON Värme Sverige AB, Säbyverket

Dnr Mbn 2011-7 Yttrande med anledning av remiss - Ansökan om tillstånd till miljöfarligverksamhet, E.ON Värme Sverige AB, Säbyverket TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) 2012-01-11 Miljö- och bygglovsnämnden Dnr Mbn 2011-7 Yttrande med anledning av remiss - Ansökan om tillstånd till miljöfarligverksamhet, E.ON Värme Sverige AB, Säbyverket Förslag

Läs mer

Miljörapport 2015. HVC 70 Ullstämma LINKÖPING

Miljörapport 2015. HVC 70 Ullstämma LINKÖPING Miljörapport 2015 HVC 70 Ullstämma LINKÖPING Innehåll 1 Grunddel 2 1.1 Allmänna uppgifter 2 2 Textdel 3 2.1 Organisationens uppbyggnad 3 2.2 Lokalisering och bakgrund 3 2.3 Beskrivning av drift och produktionsanläggningar

Läs mer

Lyft produktionen med rätt vattenrening

Lyft produktionen med rätt vattenrening Lyft produktionen med rätt vattenrening ~ 1 ~ Kraven på rening av industriellt avloppsvatten Reningsverken är byggda för att ta emot hushållsspillvatten, som är biologiskt nedbrytbart samt reduktion av

Läs mer

Miljörapport - Textdel

Miljörapport - Textdel Miljörapport - Textdel Anläggningsnamn Fastighetsbeteckning Aröd Aröd 2:23 Rapporteringsår 2013 1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av

Läs mer

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK FÖR VÅR LOKALA MILJÖ

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK FÖR VÅR LOKALA MILJÖ KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK FÖR VÅR LOKALA MILJÖ VÅRT NYA KRAFTVÄRMEVERK 2006 tog vi Kraftvärmeverket Torsvik i drift. I vår nya, moderna anläggning omvandlas avfall till värme och el som räcker till 15 000

Läs mer

Miljörapport. Kungsörs Värmeverk 2014.

Miljörapport. Kungsörs Värmeverk 2014. Miljörapport. Kungsörs Värmeverk 2014. Textdel 2014 års miljörapport Kungsörs Värmeverk ADMINISTRATIVA UPPGIFTER UPPGIFTER OM ANLÄGGNINGEN Anläggningens (platsens) namn: Kungsörs Värmeverk, HVC Flaket

Läs mer

Miljörapport 2015 PC Lastaren, Avesta

Miljörapport 2015 PC Lastaren, Avesta Miljörapport 2015 PC Lastaren, Avesta Miljörapport för PC Lastaren, Avesta 2015 2016-03-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 1.1 LOKALISERING... 3 1.2 TEKNISK BESKRIVNING AV PRODUKTIONSANLÄGGNINGEN...

Läs mer

2015-08-11 RÖG- Samuel Andersson, Brandingenjör 010-4804012

2015-08-11 RÖG- Samuel Andersson, Brandingenjör 010-4804012 1 (8) Namn, titel, telefon 2015-08-11 RÖG- Samuel Andersson, Brandingenjör 010-4804012 Information till allmänheten avseende BillerudKorsnäs AB, enligt 14 Lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och

Läs mer

Miljöpolicy för Sandvikens Sotarverktyg Försäljnings AB

Miljöpolicy för Sandvikens Sotarverktyg Försäljnings AB Miljöpolicy för Sandvikens Sotarverktyg Försäljnings AB Vi ska i vår verksamhet eftersträva att i minsta möjliga grad belasta den yttre miljön. Detta ska vi åstadkomma genom att: - så långt det är möjligt

Läs mer

Stockholms stads biogasanläggningar

Stockholms stads biogasanläggningar Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

Är teflonsågen bättre än den vanliga sågen som redskap? Kooperationen provar. Se sidan 2.

Är teflonsågen bättre än den vanliga sågen som redskap? Kooperationen provar. Se sidan 2. ~ Totalsyn på miljövården Om konsumentkooperationens syn på miljövården och glimtar från dess tillämpning. Ergonomi- och miljövårdslaboratoriet, de regionala hälsocentralerna, miljövårdsrådet. Är teflonsågen

Läs mer

Produktionsvolym och energiförbrukning

Produktionsvolym och energiförbrukning Nyckeltal för färgindustrin 2012 130617 De svenska färgtillverkarna har genom frivilliga åtgärder länge arbetat för att minska belastningen på miljön från färgtillverkningen. Under mer än tio års tid har

Läs mer

Miljörapport. Hetvattencentralen Hallstahammar 2014.

Miljörapport. Hetvattencentralen Hallstahammar 2014. Miljörapport. Hetvattencentralen Hallstahammar 2014. Textdel 2014 års miljörapport Hetvattencentralen Hallstahammar ADMINISTRATIVA UPPGIFTER UPPGIFTER OM ANLÄGGNINGEN Anläggningens (platsens) namn: Hetvattencentralen

Läs mer

Ansvarig utgivare: Per Häggmark Dokument: SG.575.10.01.010 Utgåva: 9 Datum: 2008-11-18 Sida 2 (14) Husums fabrik. AVDELNING Vedavdelningen Tel 186 06

Ansvarig utgivare: Per Häggmark Dokument: SG.575.10.01.010 Utgåva: 9 Datum: 2008-11-18 Sida 2 (14) Husums fabrik. AVDELNING Vedavdelningen Tel 186 06 Utgåva: 9 Datum: 2008-11-18 Sida 1 (14) Husums fabrik Sida Innehållsförteckning 1 Vedavdelningen 2 Återvinning 3-4 Blekeri 5 Kokeri 6 Pappsalen 7 Pappersmaskin 6 8 Pappersmaskin 7 9 PM 8 / BM 1/ Kemikalieberedning

Läs mer

Miljödeklaration Skärmvägg H11F08

Miljödeklaration Skärmvägg H11F08 Miljödeklaration Skärmvägg H11F08 Företaget EFG European Furniture Group AB Box 1017 573 28 TRANÅS Org.nr: 556236-7259 ISO 14001 certifikat nr: 194848 FSC-COC certifikat nr: EUR-COC-061003 EFG utvecklar,

Läs mer

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:

Läs mer

55 Framställning av cellulosa, papper eller papp

55 Framställning av cellulosa, papper eller papp Tyska patentklasslistan (DPK) Sida 1 55 Framställning av cellulosa, papper eller papp 55a 55b 55c 55d 55e 55f Sönderdelning eller annan förberedning av råmaterial för pappersframställning Förfaranden för

Läs mer

Hur reningsverket fungerar

Hur reningsverket fungerar Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten

Läs mer

GASOL. Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas

GASOL. Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas GASOL Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas Frågor och svar om gasol Gasolen är en viktig del av energigasutbudet i Sverige. Den används till största delen inom industrin för bland annat värmebehandling

Läs mer

Miljörapport 2014. PC Öster KATRINEHOLM

Miljörapport 2014. PC Öster KATRINEHOLM Miljörapport 2014 PC Öster KATRINEHOLM INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 GRUNDDEL 2 1.1 ALLMÄNNA UPPGIFTER 2 2 TEXTDEL 3 2.1 ORGANISATIONENS UPPBYGGNAD 3 2.2 LOKALISERING 3 2.3 BESKRIVNING AV DRIFT OCH PRODUKTIONSANLÄGGNINGAR

Läs mer

Säkerhet, hälsa och miljö

Säkerhet, hälsa och miljö Säkerhet, hälsa och miljö Vattenfall Värme Motala Redovisning av verksamheten 2010 Värme för miljömedvetna Vilka är de främsta fördelarna med fjärr värme tycker du? Det är bekvämt, underhållsfritt och

Läs mer

Puhtaiden vesien puolesta - opas jätevesien maailmaan

Puhtaiden vesien puolesta - opas jätevesien maailmaan Page 1 of 5 Bruks- och underhållsanvisningar för markbädd Markbädd Slamavskiljare Fördelningsbrunn Uppsamlingsrör Uppsamlingsbrunn Markbädd I en markbädd grundar sig reningen på en biologisk process som

Läs mer

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING 2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING... 3 2.1 Befintlig anläggning... 3 2.2 Ny anläggning... 4 2.3 Recipient... 6 3 TEKNISK FÖRSÖRJNING... 7 4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN...

Läs mer

Hur gör man världens renaste vatten av avloppsvatten? Helsingforsregionens miljötjänster

Hur gör man världens renaste vatten av avloppsvatten? Helsingforsregionens miljötjänster Hur gör man världens renaste vatten av avloppsvatten? Helsingforsregionens miljötjänster 2 3 Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster renar avloppsvattnet för de 1,2 miljoner invånarna i Helsingforsregionen

Läs mer

FAQ Gullberg & Jansson

FAQ Gullberg & Jansson FAQ Gullberg & Jansson Innehåll Poolvärmepumpar... 3 Allmänt om pooluppvärmning... 3 Inför köp av poolvärmepump... 4 Garanti och service - Poolvärmepumpar... 5 Övrigt... 5 Poolvärmepumpar Allmänt om pooluppvärmning

Läs mer

Miljöaspektlista 2009-05-13 (Poäng > 14, Betydande miljöaspekt - värderingsmodell)

Miljöaspektlista 2009-05-13 (Poäng > 14, Betydande miljöaspekt - värderingsmodell) 1(7) Miljöaspektlista 2009-05-13 (Poäng > 14, miljöaspekt - värderingsmodell) Utsläpp Utsläpp till luft - pelletspanna - oljepannor - lokala transporter - förbränning trädgårdsavfall - köldmedia Utsläpp

Läs mer

tema: nr 6 2012 NÄrVÄRME Växthus ökar till 37 procent biobränsle Mellanår för flisentreprenörer på rätt spår FOKUS: SÖNDERDELNING & SORTERING

tema: nr 6 2012 NÄrVÄRME Växthus ökar till 37 procent biobränsle Mellanår för flisentreprenörer på rätt spår FOKUS: SÖNDERDELNING & SORTERING nr 6 2012 tema: NÄRVÄRME NÄrVÄRME Växthus ökar till 37 procent biobränsle FOKUS: SÖNDERDELNING & SORTERING Mellanår för flisentreprenörer BRÄNSLE Värme och el Skogsbränsle Olja från skogsrester BIOENERGI

Läs mer

5. Öka resurseffektiviteten

5. Öka resurseffektiviteten 5. Öka resurseffektiviteten Att se till att råvaror och energi används mest effektivt är utan tvekan en vinnande strategi i framtidens samhälle. Det omfattar allt ifrån smartare applikationer understödda

Läs mer

Pellets. naturlig värme. Information från Pellsam om bekväm, kostnadseffektiv och miljövänlig villavärme. www.pellsam.se

Pellets. naturlig värme. Information från Pellsam om bekväm, kostnadseffektiv och miljövänlig villavärme. www.pellsam.se Pellets naturlig värme Information från Pellsam om bekväm, kostnadseffektiv och miljövänlig villavärme www.pellsam.se Pellets naturlig värme Pellets är en naturlig uppvärmningsform som kombinerar en mycket

Läs mer

Läkemedelsrester i avloppsvatten och slam

Läkemedelsrester i avloppsvatten och slam Läkemedelsrester i avloppsvatten och slam Förekomst och negativa effekter av läkemedel i sjöar och vattendrag är ett ämne som rönt stor uppmärksamhet de senaste åren. Det finns också farhågor att läkemedelsrester

Läs mer

KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK

KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 1 Avloppsnätet Avloppsnätet i Lund är till största delen, 90 %, byggt som duplikatsystem. Det betyder att spillvatten och dagvatten avleds i skilda ledningar. De återstående tio

Läs mer

http://www.skogsindustrierna.org/framtid/gymnasiet/kemilaromedel/grundamnen/teoritext_1 Grundämnen och kemiska föreningar 1. Grundämnen Människan har länge känt till nio grundämnen, nämligen metallerna:

Läs mer

Hållbar utveckling tema Energi och Miljö. Petra Norman

Hållbar utveckling tema Energi och Miljö. Petra Norman Hållbar utveckling tema Energi och Miljö Petra Norman Energi och Miljö Eftersom vi är många här på jorden och resurserna är begränsade och vissa håller redan på att ta slut idag så måste vi ta vara på

Läs mer

Ett långsiktigt perspektiv

Ett långsiktigt perspektiv 40 Hållbar utveckling Iggesund Paperboard följer Holmen-koncernens miljöpolicy: Det ligger i Holmens intresse att bidra till en positiv och hållbar samhällsutveckling såväl ekonomiskt, socialt som miljö-

Läs mer

Miljörapport 2008. Svensk Biogas i Linköping AB Norrköping Biogas Anläggning 0581-1106

Miljörapport 2008. Svensk Biogas i Linköping AB Norrköping Biogas Anläggning 0581-1106 Svensk Biogas i Linköping AB Norrköping Biogas Anläggning 0581-1106 Innehållsförteckning 1 Verksamhetsbeskrivning... 2 1.1 Organisation och ansvarsfördelning... 2 1.2 Beskrivning av verksamheten... 2 1.3

Läs mer

Idag är avståndet från Lidköpings reningsverk till bebyggelse ca 600 meter. Målet är att kunna bygga bostäder inom ett avstånd av 50-100 meter.

Idag är avståndet från Lidköpings reningsverk till bebyggelse ca 600 meter. Målet är att kunna bygga bostäder inom ett avstånd av 50-100 meter. BILAGA 1 Frånluftbehandling vid Lidköpings ARV INLEDNING Reningsverken i svenska städer och samhällen ligger av naturliga skäl i lågpunkten nära vattenrecipienten. Det finns idag en klar tendens i Sverige

Läs mer

Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla?

Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla? Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla? När du ska inrätta en avloppsanläggning behöver du ha ett tillstånd. Tillståndet söker du hos Miljöförvaltningen. Även om du inte ska göra

Läs mer

Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för fortsatt oförändrad verksamhet vid HVC Dalregementet

Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för fortsatt oförändrad verksamhet vid HVC Dalregementet Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för fortsatt oförändrad verksamhet vid HVC Dalregementet INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Allmän beskrivning av verksamheten... 3 3 Yrkanden

Läs mer

Vatten- och avloppssystemen i Göteborg

Vatten- och avloppssystemen i Göteborg Vatten- och avloppssystemen i Göteborg Dricksvatten Dricksvattnet är vårt viktigaste livsmedel och kvaliteten kontrolleras regelbundet. Göteborgarnas råvatten, det producerade dricksvattnet vid vattenverken

Läs mer

FÖR ENERGI I TIDEN BillerudKorsnäs Sweden AB Skärblacka. 2015-04-16 Eva-Lena Strömberg

FÖR ENERGI I TIDEN BillerudKorsnäs Sweden AB Skärblacka. 2015-04-16 Eva-Lena Strömberg FÖR ENERGI I TIDEN BillerudKorsnäs Sweden AB Skärblacka 2015-04-16 Eva-Lena Strömberg 1 KORT OM OSS OCH VAD VI GÖR Vi är ett integrerat bruk som tillverkar förpackningspapper och avsalumassa Hos oss arbetar

Läs mer

Statens naturvårdsverks författningssamling

Statens naturvårdsverks författningssamling Statens naturvårdsverks författningssamling Miljöskydd ISSN 0347-5301 Kungörelse med föreskrifter om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse; beslutad den 30 maj 1994. SNFS 1994:7 MS:75 Utkom från trycket

Läs mer

Anmälan om ändring av verksamhet enligt miljöbalken

Anmälan om ändring av verksamhet enligt miljöbalken Anmälan om ändring av verksamhet enligt miljöbalken 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Mellanlagring av avfall, Östra Hamnen, Halmstad Halmstads Energi och Miljö AB 2012-07-11

Läs mer

Genomgång av BAT (bästa möjliga teknik)

Genomgång av BAT (bästa möjliga teknik) Handläggare Ulrika Thörnblad Datum 2015-05-28 Uppdragsnr 585779 1 (5) Vetlanda Energi och Teknik AB Flishults avfallsanläggning Genomgång av BAT (bästa möjliga teknik) För bedömning av bästa tillgängliga

Läs mer