BILLERUD SKÄRBLACKA AB VERKSAMHETS- OCH MILJÖBESKRIVNING 2010

Transkript

1 BILLERUD SKÄRBLACKA AB VERKSAMHETS- OCH MILJÖBESKRIVNING 2010

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Allmänt...3 Förpackningspapper...4 Tillverkningsprocessen...6 Produktionskapacitet...8 Energianvändning...10 Grunderna för miljöarbetet...12 Miljöarbetet Utsläpp till luft...14 Utsläpp till vatten...16 Beskrivning av avloppsvattenrening...17 Ordförklaringar...18 KONTAKTPERSONER Eva-Lena Strömberg, Processutv.- och miljöchef, telefon Caroline Eklund, Miljöingenjör, telefon Lars Johansson, Miljöingenjör, telefon Monica Lundgren, Informatör, telefon BILLERUD SKÄRBLACKA AB Skärblacka Från vänster Lars Johansson, Monica Lundgren, Eva-Lena Strömberg och Caroline Eklund.

3 ALLMÄNT OM SKÄRBLACKA BRUK Billerud Skärblacka AB ingår i Billerudkoncernen. Tillverkningskapaciteten vid Skärblacka Bruk uppgår till cirka ton slutprodukter per år, varav huvuddelen går på export. Bruket ligger i samhället Skärblacka strax utanför Norrköping. Samhället har omkring invånare. Med mer än 625 anställda är bruket en av de största privata arbetsgivarna i Norrköpings kommun. Bruket är beläget vid Motala Ström tre kilometer uppströms sjön Glan. Motala Ström börjar i Vättern och passerar sjöarna Boren, Roxen och Glan innan den via Norrköping mynnar ut i Bråviken. Såväl huvudfåran som flera tillflöden används som vattentäkt och recipient för ett stort antal kommuner och industrier. GAMLA ANOR Redan 1872 startades massatillverkningen i Skärblacka och 1874 papperstillverkningen. Grunden till dagens moderna fabrik lades i början av 1960-talet. Då byggdes en helt ny sulfatfabrik och två nya pappers maskiner. Genom årens lopp har ytterligare stora investeringar i ny teknik och nya anläggningar vidmakthållit Skärblacka Bruks position som ett modernt massa- och pappersbruk. De tekniska framstegen i kombination med produktutveckling har gjort Billerudkoncernen till en av Europas största tillverkare av förpackningspapper. Hand i hand med att bruket byggts ut har också stora satsningar gjorts på miljövård, vilket medfört kraftigt minskade utsläpp. RÅVARAN Vid bruket används mest barrmassaved, vars fibrer är långa och starka. Detta är en förutsättning för de starka säck- och kraftpapper som tillverkas. Bruket använder också lövved, mest björk, men även en del asp. Dessa har korta fibrer som lämpar sig för tillverkning av ett styvt papper. Därför används lövved till fluting, som är det vågiga skiktet i wellpapp. 3

4 FÖRPACKNINGSPAPPER Huvuddelen av den totala avsaluproduktionen på cirka ton per år är papper från brukets fyra pappersmaskiner och återstående del säljs som torkad massa. Papperstillverkningen är inriktad på brunt säck papper, fluting och vitt MG kraftpapper. Skärblacka Bruk är framför allt specialiserat på förpackningspapper. Brukets kunder är förpack ningstillverkare över hela världen. De arbetar ständigt med att utveckla sina produkter och ställer därför hela tiden nya och högre krav på papperet. MÅNGA ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Brukets papper används i en mängd dagliga produkter, både i Sverige och ute i världen. Ofta har papperet kombinerats med andra material vid skapandet av en förpackning. Redan vid frukostbordet kan Skärblacka Bruks papper dyka upp som margarinomslag, innerlock i smörbyttan, omslag till knäckebrödet eller kanske som påse runt småfrallorna. Andra så vitt skilda ting som vykort, TV-apparater, möbler, bildelar, kemi kalier, cement och djurfoder förpackas också i vårt papper. Även inom sjukvården finns brukets papper. Där används en specialprodukt som omslag till engångsartiklar och kirurgiska instrument som ska steriliseras. Alla dessa olika typer av förpackningar ställer stora krav på papperet. Det måste helt enkelt fungera perfekt även när kundens stora och breda beläggningsmaskiner, wellverk eller tryckpressar går med högsta hastighet. Detsamma gäller i de maskiner som tillverkar och fyller den slutgiltiga förpackningen. I butikshyllorna skall förpackningens tryck hjälpa till att marknadsföra den packade produkten samt ge kunden viktig information om innehållet. PAPPER I ETT KRETSLOPP Brukets pappersprodukter lämpar sig väl för att återvinnas och användas som returfiber för nya pappersprodukter. En vedfiber kan användas 4-5 gånger. När fibern inte längre kan återanvändas ger den ett bra energitillskott om den förbränns. Vid förbränning eller om papperet får förmultna bildas koldioxid som den växande skogen tar upp i fotosyntesen. Våra produkter bygger på förnyelsebar råvara och passar därför väl in i kretsloppssamhället. 4

5 5

6 TILLVERKNINGSPROCESSEN Produktionen vid bruket pågår dygnet runt året om med endast ett större fabriksstopp för underhållsarbeten. De skiftgående operatörerna övervakar och styr de olika processavsnitten via processdatorsystem. I uppgifterna ingår även tillsyn av olika system för övervakning av utsläpp till den yttre miljön. Ständiga aktiviteter pågår för att utnyttja råvaror och andra resurser på bästa sätt. Den viktigaste råvaran är veden. Att minimera förbrukningen av ved och samtidigt få ut en produkt som kunderna vill ha är en vital del i det dagliga arbetet. Eftersom Billerud inte har något eget skogs innehav köps all vedråvara. Vid Skärblacka Bruk sker anskaffningen via större aktörer i närområdet. Alla lokala vedleverantörer har spårbarhetscertifikat enligt FSC och/eller PEFC. Detta borgar för att all rå vara är kontrollerad och följer en godtagbar standard vad gäller miljöhänsyn, då ett uthålligt skogsbruk är avgörande för brukets framtid. En viss import till bruket förekommer. Billerud ställer samma krav på dessa leverantörer som på de lokala. Andra betydelsefulla råvaror är olika typer av kemikalier. Bulkkemikalier i form av standardkemikalier används mest. Tillsatskemikalier används för att ge produkterna vissa egenskaper eller för att underlätta produktionen och undvika olika typer av störningar. Alla kemikalier som används måste före användning godkännas av brukets kemikaliegrupp som granskar deras inverkan på yttre miljö, arbetsmiljö samt produkt säkerhet. Utbyte till mer miljöanpassade kemikalier görs när så är möjligt. Vedråvaran utgörs av rundved i form av lövoch barrved samt barrvedsflis från sågverken inom vårt upptagningsområde. I vedhanteringen (1) barkas stockarna i en roterande barktrumma och därefter huggs de till flis. Barken används i barkpannan för framställning av energi till bruket. Flisen transporteras till de två kokerilinjerna (2) där cellulosafibrerna friläggs ur veden genom kokning med en kokvätska som kallas vitlut. Cirka hälften av veden blir massa. Massan tvättas (3) för att avlägsna resterna av kokvätskan som nu kallas svartlut. Därefter silas (4) massan för att bli ren från fasta föroreningar. Svartluten utgörs av förbrukade kokningskemikalier, utlöst vedsubstans samt lignin som också är en beståndsdel i vedråvaran. Svartluten indunstas till hög torrhalt och bränns i sodapannan (7). Kemikalierna bildar en smälta som löses i vatten till grönlut. Grönluten behandlas med kalk och omvandlas till ny kokvätska, vitlut. Kalken blir samtidigt mesa, som i en annan cirkulation bränns om till ny kalk. De två massalinjerna utgörs av sex satsvisa kokare och en kontinuerlig kokare. Massa från den kontinuerliga linjen används vid den oblekta säckpapperstillverkningen. Massan, som tillverkas i det satsvisa kokeriet, är både kortfibrig lövmassa samt långfibrig barrmassa och görs vit genom blekning (5) med kemikalierna syrgas, klordioxid samt väteperoxid. Den blekta massan går vidare till våra pappersmaskiner för blekta produkter samt till vår torkmaskin (6). Papperet tillverkas efter kundernas specifikationer och levereras i rullar om cirka ett ton. Massan från massatorken arkas och levereras i balform. Utlastning (8) och leverans till kund sker via tåg, bil eller båt. Cirka 80 % av våra produkter exporteras. Vid bruket tillverkas även fluting, som framställs ur så kallad halvkemisk massa (NSSC-massa) samt inköpta returfibrer. Friläggningen av fibrerna vid halvkemisk massatillverkning sker med kemikalier samt med mekanisk energi i raffinörer. Cirka 80 % av veden blir massa och resterande del går till avluten, som efter indunstning bränns i sodapannan. Ångvärmen för processen fås vid eldning av bark och svartlut. Ångan från våra pannor passerar en ångturbin innan den går ut till de 6

7 olika avdelningarna. I ångturbinen framställs elkraft i en generator. I tillverkningsprocessen används stora mängder vatten, som efter användning renas i sedimenteringsbassänger och genom biologisk rening, innan det går ut till Motala Ström. Från processen erhålls även en del illaluktande gaser. Dessa samlas ihop och förbränns i separata ugnar. Inom bruket finns specialistfunktioner som stödjer produktionsavdelningarna i frågor som process- och produktutveckling samt miljö. Ett kontinuerligt arbete pågår för att trimma våra anläggningar och vår personal för att säkerställa och möta ökade krav på produktkvalitet och miljö Vedhantering Diskont. kokeri Tvätteri Sileri Syrgasblekning Tvätt Blekeri Massatork 6 Pappersmaskiner Utlastning VITLUT Kont. kokeri Tvätteri SVARTLUT Sileri/ tvätteri MESA Kausticering Mesafilter 7 TJOCKLUT Indunstning Processånga Avloppsvatten Elkraft Sedimentering Sodapanna Mellansedimentering Mesaugn KALK GRÖNLUT Eftersedimentering Rökgasrening Ånga Ångturbin Generator Till Motala Ström Långtidsluftad Aktiv Slamanläggning (LAS) 7

8 PRODUKTIONSKAPACITET PM 9 är Skärblacka Bruks största pappersmaskin och även en av de största i sitt slag. Den är en så kallad mångcylindermaskin och producerar cirka ton brunt säckpapper om året. Varje minut tillverkas 800 meter papper med en bredd på 6,5 meter. De viktigaste egenskaperna i säckpapperet är styrka och porositet. Papperet används till säckar för till exempel kemikalier, cement och djurfoder. PM 7 OCH PM 8 är så kallade Yankeemaskiner vilket innebär att de är försedda med en stor högglanspolerad torkcylinder som gör papperet blankt på ena sidan, monoglättat papper, eller förkortat MG-papper. Både PM 7 och PM 8 producerar starkt, vitt MG-papper och har en årskapacitet på sammanlagt drygt ton. Papperet används till livsmedelsförpackningar och medicinska förpackningar. Dessutom används papperet som baspapper för olika sorter av beläggning såsom aluminium och plast. PM 7 har en bredd på 4,7 meter och en hastighet på 600 meter/minut. För PM 8 är motsvarande data 5,0 meter respektive 800 meter/minut. PM 4 är en mångcylindermaskin och årsproduktionen uppgår till cirka ton. Fluting används till det vågiga mellanskiktet i wellpapp. PM 4 tillverkar 460 meter papper i minuten med en bredd på 4,4 meter. TM 1 har en årskapacitet på ton blekt avsalumassa. Det årliga produktionsutfallet idag är runt ton som arkas och buntas till balar. Massan säljs till andra pappersbruk, där den i huvudsak används för tillverkning av olika skriv- och tryckpapperskvaliteter. PRODUKTION AV MASSA OCH PAPPER MASSA Oblekt sulfatmassa ton/år (varav blekt) ton/år Halvkemisk massa ton/år SLUTPRODUKTER Papper och avsalumassa ton/år RÅVARUANVÄNDNING Råvatten m 3 /d Barrved m 3 fub/år Lövved m 3 fub/år Wellretur ton/år Bulkkemikalier ton/år Tillsatskemikalier ton/år

9 9

10 ENERGIANVÄNDNING Energi är en nyckelkomponent vid all tillverkning av massa och papper. Olika processteg kräver olika typer av energi. ÅNGENERGI Vattenånga är vår viktigaste energibärare som transportör av över 70 % av brukets totala energi. Ångenergi används bland annat vid torkning av papperet och för uppvärmning av olika processflöden. Ånga produceras främst i vår sodapanna och barkpanna och baseras i normalfallet till över 95 % på biobränsle. ELENERGI El används nästan uteslutande till motordrifter, det vill säga pumpar, fläktar, kvarnar, cylinderdrifter på pappersmaskinerna med mera. Med hjälp av brukets mottrycksturbin producerar vi själva cirka hälften av all den el vi förbrukar. bruket och det pågår ständigt aktiviteter för att effektivisera energianvändningen. En del i att hushålla med energi och resurser är brukets leverans av spillvärme till fjärrvärmenätet i Skärblacka. Spillvärmen har för lågt energivärde för att kunna användas vid bruket, men energiinnehållet är tillräckligt för att ge ett positivt bidrag till fjärrvärmenätet. På detta sätt nyttiggörs redan tillverkad energi och resurser sparas. Bruket deltar i Program för energieffektivisering (PFE). Programmet fokuserar på elbesparingar. Det har lett till ökad fokusering på utrustningens elförbrukning under hela dess livslängd. De första två åren av innevarande programperiod ska rapporteras senast den 30 september SVARTLUT Internt bränsle som bildas vid kokning av vedflis till pappersmassa. Drygt 70 % av den energi vi behöver för ångproduktion kommer från svartluten. Ser vi på all energi bruket förbrukar kommer nära 60 % från svartluten. TRÄBRÄNSLE Träbränsle är dels bark från den ved vi köper till massaframställningen samt inköpt flis, energiskog mm. Över 20 % av ångenergin kommer från träbränslen. TALLOLJEBECK Tallolja är en biprodukt från sulfatmassatillverkning. Vid sulfatprocessen utvinns råtallsåpa som vi sedan omvandlar till tallolja. Vi säljer talloljan vidare till företag som vidareförädlar den till olika produkter. Den rest som då blir över, så kallad talloljebeck, får vi tillbaka till bruket och använder som biobränsle i vår tillverkning. OLJA Huvuddelen av den energi vi förbrukar kommer från biobränsle. För att täcka hela vårt energibehov behöver vi komplettera biobränslen med en del olja i pannor och mesaugnar. DIREKTVÄRME I våra mesaugnar, där vi bränner mesa till kalk, krävs höga temperaturer. Uppvärmningen sker med direkt låga genom förbränning av talloljebeck eller olja. Direktvärme genom förbränning av gasol används vid PM 7 och PM 8 för torkning av papperet. ENERGIEFFEKTIVISERINGAR Att hushålla med energin och minska förbrukningen är en mycket viktig fråga för INKÖPT ENERGI GASOL Vi förbrukar en mindre mängd gasol för torkning av papperet vid PM 7 och PM 8. Gasol utgör ungefär 2 % av brukets energi behov Eldningsolja 1 m 3 /år Eldningsolja 5 m 3 /år Talloljebeck ton/år Gasol ton/år Träbränsle ton/år El köpt GWh/år

11 FLÖDESSCHEMA ENERGI För att tillverka papper och massa krävs mycket energi. Bilden åskådliggör varifrån energin kommer och hur den används. Vänster sida visar flödet av inkommande energi och nyttjade bränslen. Vid förbränning av dessa bränslen produceras ånga som i huvudsak används för uppvärmning i tillverkningsprocessen. Höger del illustrerar förbrukarna samt typen av energi som krävs. Bruket har också en turbin som omvandlar en del av den energi som ånga innehåller till el. 11

12 GRUNDERNA FÖR MILJÖARBETET Ett stort massa- och pappersbruk påverkar miljön på olika sätt. Verksamheten ger dels utsläpp till vatten och luft samt även buller och avfall. Ett aktivt miljöarbete handlar om att i möjligaste mån begränsa påverkan på miljön. LAGAR OCH ANDRA KRAV Grunden för allt miljöarbete som görs vid Skärblacka Bruk är de krav som samhället och brukets kunder ställer samt brukets och koncernens policys. Samhällets krav ges av lagar och regler som finns inom miljövårdsområdet och av villkor som hänger samman med tillståndet som bruket har för att få driva verksamheten. MILJÖLEDNINGSSYSTEM Skärblacka Bruk har ett certifierat miljöledningssystem som bygger på kraven i ISO14001, vilket internationellt är en av de mest tillämpade standarderna för miljöledning. Miljöledningssystemet medför att hela verksamheten inom företaget har givna spelregler för arbetet inom miljöområdet. Några av grundpelarna i miljöledningssystemet är brukets policy, miljöaspekter, utbildning av entreprenörer och anställda, leverantörsbedömning samt uppföljning. Brukets miljöaspekter är allt som härrör från verksamhetens aktiviteter, processer, varor eller tjänster och som har eller kan ha inverkan på miljön. Miljöaspekterna värderas årligen och målen på miljöområdet sätts utifrån dessa för att undan för undan minska verksamhetens miljöpåverkan. I princip alla som arbetar på bruket har någon form av miljöutbildning. Som nyanställd får man information om brukets miljöarbete och miljöledningssystem. Miljöutbildningar för anställda hålls efter behov vid till exempel avdelningsmöten, skiftlagsträffar eller i andra forum. Entreprenörer som kommer till bruket får i samband med säkerhetsutbildningen information om brukets regler inom miljöområdet. Förutom miljöledningssystem har bruket certifierade ledningssystem för kvalitet och energi samt spårbarhetscertifikat för ved enligt FSC och PEFC. Brukets olika ledningssystem plus regelverket för arbetsmiljöarbetet har slagits samman till ett verksamhetssystem. Brukets verksamhetssystem revideras årligen av såväl egen personal som extern part. UTSLÄPPSKONTROLL Utsläppen från bruket måste självfallet kontrolleras. De följs kontinuerligt genom daglig kontroll via ett stort antal mätningar och analyser som sker i enlighet med det omfattande kontrollprogram som fastställts av länsstyrelsen. Länsstyrelsen är den myndighet som ansvarar för miljötillsynen av verksamheten. Rapporter om brukets miljöprestanda sammanställs varje månad och skickas till olika miljömyndigheter. För att vi själva på ett trovärdigt sätt skall kunna utföra egna miljöanalyser är laboratoriet godkänt av den statliga myndigheten SWEDAC. Varje år kommer det också utomstående specialister till bruket för att granska verksamheten på miljöområdet. MILJÖOBSERVATÖRER I början av 1990-talet bildades en miljöpanel bestående av ett 20-tal medlemmar boende runt om i Skärblacka. Medlemmarnas uppgift är att rapportera olika former av störningar som är knutna till brukets verksamhet. I panelen ingår en relativt stor andel pensionärer. Fördelen med detta är att dessa personer ofta är hemma under dagtid på vardagar. Därmed kan bruket få in rapporter om störningar även under denna tid. I slutet av varje år hålls ett möte med panelens medlemmar och det senaste årets resultat presenteras. 12

13 MILJÖARBETET 2010 PRODUKTIONSTILLSTÅND I oktober 2010 inlämnade bruket ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för nuvarande och framtida verksamhet. Bruket har ansökt om att bibehålla nuvarande tillståndsgivna produktionsvolym om ton slutprodukter. Förhandlingar i Mark- och miljödomstolen kommer att hållas under 2011 och en dom där villkoren för nytt tillstånd fastställts förväntas falla inom två månader efter förhandling. ENERGI Arbetet med att minska vattenförbrukningen som påbörjades 2009 har fortsatt under året. Arbetet har inriktats på att öka tiden som endast en eller två av brukets fyra råvattenpumpar används. Målarbetet har inneburit att under vinterperioden användes en alternativt två pumpar under 98 % av tiden och under sommarperioden 44 % av tiden jämfört med 21 % respektive 0 % för referensåret Motsvarande siffror för 2009 var 77 % respektive 38 %. Arbetet har inneburit att råvattenintaget minskat med 500 m 3 /h under vinterperioden och knappt 300 m 3 /h under sommarperioden. Elenergiförbrukningen för råvattenpumparna har genom denna åtgärd minskat med drygt 700 MWh. Åtgärden innebär dessutom att mängden vatten som måste pumpas, värmas och renas vid sin transport genom brukets processer minskar vilket också sparar energi. LUFT Bruket har, som en del i tillståndsärendet, låtit en extern konsult göra spridningsberäkningar för utsläppen av svaveldioxid, kväveoxider samt stoft till luft. Utifrån dessa beräkningar har en bedömning av effekterna i omgivningen gjorts. Beräkningarna visar att miljökvalitetsnormen inte i något fall överskrids för respektive parameter. Energisvavel kommer från bark- respektive oljepannan vars rökgaser renas i skrubber 2. Under 2010 var utsläppet av energisvavel lägre än normalt bland annat tack vare extra rengöringsinsatser respektive utbyte av en del dysor i skrubber 2. Arbete för att minska användningen av eldningsolja har fortsatt även under 2010 vilket också har bidragit till minskat utsläpp av energisvavel. Under ett stopp på barkpannan byttes 250 dysor ut för att bättre kunna styra luften till sandbädden i pannan vilket i sin tur leder till förbättrade möjligheter att hålla ner utsläppet av NO x. Under året har även insatser gjorts på luktdestruktionsugnarna för att förbättra tillgängligheten på dem. El-filter används för att avskilja stoft från rökgaserna och under 2010 förbättrades stoftutmatningen från el-filtren för barkpannans rökgaser vilket medförde lägre stoftutsläpp jämfört med VATTEN Under de senaste två åren har arbete utförts för att minska utsläppen till vatten. Genom att minska belastningen i vår reningsanläggning samt vidta åtgärder i blekeriet har en högre verkningsgrad uppnåtts. Arbetet har gett ett gott resultat och under 2010 minskade utsläppen av COD, SÄ och AOX ytterligare. Skärblacka Bruk arbetar även aktivt inom Nedre Motala Ströms och Bråvikens vattenråd som bildades under Vattenrådets roll är att konkretisera åtgärdsarbetet och underlätta ett regionalt och lokalt samarbete i vattenfrågor utifrån avrinningsområden. I Nedre Motala Ströms och Bråvikens vattenråds område ligger brukets intag och återföring av vatten. BULLER Under början av 2010 utförde externa specialister närfältsmätningar på brukets samtliga bullerkällor av betydelse. I uppdraget ingick även att göra spridningsberäkningar för buller. Resultaten från dessa mätningar kommer att ligga till grund för framtida bullerdämpande åtgärder. Bruket har i samarbete med närboende under 2010 arbetat med att identifiera ljudkällor som bidrar till tillfälliga ljudstörningar. Arbetet har kommit en bit på vägen och åtgärder planeras under

14 UTSLÄPP TILL LUFT UTSLÄPPSTYPER SVAVELDIOXID (SO 2 ) som är försurande bildas vid förbränning i sodapannan, barkpannan, oljepannan, mesaugnarna och luktdestruktionsugnarna. KVÄVEOXIDER (NO X ), som är både försurande och gödande, bildas också vid förbränning i pannor och ugnar. I LUKTDESTRUKTIONSSYSTEMET samlas såväl starka som svaga luktgaser in från många källor i sulfatfabriken. Gaserna förbränns effektivt i en ugn, som även ger låga utsläpp av NO X. Som reserv för denna ugn finns en konventionell förbränningsugn och som ytterligare reserv finns en lutskrubber. Tack vare detta system har utsläppen av luktande ämnen minskat betydligt, men fabriken är inte helt luktfri. UTSLÄPP TILL LUFT FRÅN TRANSPORTER Transporter till och från bruket står för en stor del av de totala utsläppen till luft från verksamheten. Transporterna av råvaror in till bruket sker främst via lastbil. Huvuddelen av produkterna transporteras från bruket på järnväg. STOFT som är små partiklar av natriumsalter, barkaska eller kalk kommer från sodapannan, barkpannan respektive mesaugnarna. LUKT som till stor del orsakas av svavelväte och organiska svavelföreningar bildas vid kokningen och kan komma från olika ställen i sulfatfabriken och halvkemiska fabriken samt från sodapannan och mesaugnarna. LUFTVÅRDSÅTGÄRDER ELEKTROFILTER på pannor och mesaugnar avskiljer en stor del av stoftet i rökgaserna. SKRUBBRAR, där rökgaserna tvättas med vätskor med högt ph finns också kopplade till pannorna. Därigenom avskiljs cirka 95 % av svaveldioxiden samtidigt som stoftutsläppen reduceras ytterligare. I skrubbern för sodapannan återvinns även värmeenergi. En skrubber finns också i blekeriet för att minska utsläppen av klordioxid. 14

15 Utsläpp av processvavel till luft Utsläpp av energisvavel till luft Utsläpp av energi-no x till luft ton S/år Villkor ton S/år 50 Villkor 40 ton NO x /år 250 Villkor Utsläpp av process-no x till luft ton NO x /år 600 Villkor Utsläpp av stoft till luft mg stoft/nm 3 tg Villkor Villkor Barkpanna Sodapanna Mesaugnar 15

16 UTSLÄPP TILL VATTEN Utsläppen till vatten består huvudsakligen av beståndsdelar från veden som används i produktionen. Vid barkning och tvättning av veden i renseriet hamnar till exempel olika vedkomponenter i tvättvattnet. Under kokning och blekning bryts beståndsdelar i veden (lignin, kolhydrater, hartsämnen etc.) ner och tvättas bort för att få fram de rena cellulosafibrerna. De komponenter som tvättats bort går vidare för fortsatt behandling i sodapannan respektive avloppsvattenreningen. Vissa ämnen förbrukar syre då de släpps ut och bryts ner i vattendraget. Denna syreförbrukning mäts som BOD och COD. Sådana utsläpp kommer från de flesta produktionsavdelningarna, men framför allt från tillverkningen av massa samt från flutingbruket. I blekeriet bildas även små mängder klorerade ämnen, vilka mäts som AOX. Fasta partiklar kan bestå av fiberrester från de olika produktionsavdelningarna och slam från den biologiska reningen. Dessa utsläpp mäts via filtrering och kallas SÄ (suspenderade ämnen). Fosfor (P) och kväve (N) är växt näringsämnen som främst finns i veden och råvattnet. Utsläppen av de olika ämnena minskas genom åtgärder både i själva processerna och med speciella reningsmetoder. VATTENVÅRDSÅTGÄRDER Omfattande miljöåtgärder har satts in vid Skärblacka Bruk under årens lopp. De flesta åtgärderna har vidtagits internt i fabriken genom förbättringar av processerna. Massatvättningen efter kokning och syrgasblekning har undan för undan förbättrats och allt mer av den utlösta vedsubstansen har kunnat återföras till förbränning. Processlutning har inneburit att olika processvatten i allt högre grad cirkuleras och återanvänds. Tack vare detta reduceras utsläppen. De interna åtgärderna i olika fabriksavdelningar har kompletterats med för bättrad extern rening av brukets samlade processavloppsvatten. Utsläpp av fosfor till vatten kg fosfor/dygn Villkor Utsläpp av COD till vatten ton COD/dygn 20 Villkor Utsläpp av SÄ till vatten ton SÄ/dygn 3 Villkor Utsläpp av AOX till vatten kg AOX/ton blekt massa 0,20 Villkor , ,10 0, ,

17 BESKRIVNING AV AVLOPPSVATTENRENING FÖRSEDIMENTERING Avloppsvattnet från pappersbruket, sulfatfabriken (förutom blekeriet), flutingbruket samt renseriet leds till två bassänger på m 2 vardera. Här sedimenterar cirka 85 % av partiklarna, huvudsakligen fibrer, till botten. Det sedimenterade slammet pumpas till en avvattningsanläggning där det pressas till en torrhalt på cirka %. Slammet blandas med bark och förbränns sedan slutligen i brukets barkpanna. Det renade vattnet från försedimenteringen pumpas tillsammans med blekeriets avloppsvatten i en cirka 1,5 kilometer lång ledning till LAS. LAS LÅNGTIDSLUFTAD AKTIV SLAMANLÄGGNING Anläggningen består av ett maskinhus med tillhörande värmeväxlarsystem för nedkylning av inkommande avloppsvatten, tre dammar samt en mellansedimenteringsbassäng. ANOXISK ZON FÖRSTA DAMMEN har en volym om m 3 och är en anoxisk (syrefattig) zon. Tre stycken omrörare håller vattnet väl omblandat. Den anoxiska zonens viktigaste uppgifter är att reducera kloratjoner samt gynna de mikro organismer som behövs för en effektiv rening. LUFTAD ZON ANDRA DAMMEN är betydligt större, m 3, och är en luftad zon. Ytluftare och omrörare ser till att vattnet är syrerikt samt att mikroorganismerna (bioslammet) inte sjunker till botten. I den luftade zonen bryter mikroorganismer ner syreförbrukande ämnen. I samband med detta tar de upp fosfor och kväve. Från luftade zonen leds vattnet till en mellansedimenteringsbassäng. MELLANSEDIMENTERINGENEN är en rund bassäng med en diameter på 46 meter. Här skiljs mikroorganismerna åt genom att de sjunker till botten av bassängen. Huvuddelen av det avskilda bioslammet återförs till anoxisk och luftad zon, så kallat returslam. Det äldsta bioslammet tas ut från anläggningen, avvattnas, blandas med bark och förbränns i brukets barkpanna. Det renade vattnet återgår till fabriksområdet för slutsedimentering. KYLDAMMEN TREDJE DAMMEN Inom LASanläggningen finns en kyldamm med volymen m 3. Den här dammen används om ytterligare kylbehov föreligger av inkommande avloppsvatten till LAS. Normalt sett är dammen inte i drift. Om den tas i drift, åstadkommer den en sänkning av temperaturen via vattnets passage genom kyldammen. Temperaturen för inkommande avloppsvatten till LAS bör vara cirka 40 C, eftersom det är då bakterierna verkar bäst. SLUTSEDIMENTERING DET SISTA RENINGSSTEGET Vattnet från mellansedimenteringen eller kyl - dammen leds till två slutsedimenteringsbassänger lokaliserade på bruksområdet. Här sjunker mindre mängder av bioslam, som tidigare inte har sedimenterat i LAS-anläggningen. Detta slam pumpas åter till försedimenteringen och det renade vattnet leds slutligen ut till Motala Ström. 17

18 ORDFÖRKLARINGAR AOX (ADSORBABLE ORGANIC HALOGENS) En samlingsterm för den mängd klor som är bunden till organisk substans. Bildas vid blekning av pappersmassa med klorhaltiga kemikalier men bildas också naturligt. BARKPANNA Panna som eldas med främst bark och andra biobränslen för ångproduktion. BARRVED Tall- eller granved. Har längre och starkare fibrer än lövved. Den viktigaste råvaran för starkt papper. DEPONI Avfallsupplag som sköts under kontrollerade former. ECF-BLEKNING (ELEMENTARY CHLORINE FREE) En metod där pappersmassa bleks med bland annat klordioxid och peroxid. EMISSION Utsläpp av ett ämne till luft, mark eller vatten. FLUTING Det vågformade mellanskiktet i wellpapp. Tillverkas av ny- eller returfiber. ISO Internationella standardiseringsorganisationen ISO:s standard för uppbyggnad av miljöledningssystem. KONDENSAT Ämnen som vid kylning övergått från gasform till flytande form, till exempel ånga som har övergått till vatten. KONTROLLPROGRAM Dokument som beskriver vilken egen kontroll en verksamhetsutövare ska utföra för att följa upp att utsläppsvillkor och andra lagkrav klaras. BIOBRÄNSLEN Förnyelsebara bränslen som kommer från växt riket. Exempel är bark, svartlut och talloljebeck. BLEKNING Kemisk process för att få en ren, ljus (vit) och åldersbeständig massa. Vid Skärblacka Bruk används klorgasfri ECF-blekning. BOD (BIOCHEMICAL OXYGEN DEMAND) Biokemisk syreförbrukning är ett mått på den mängd syre som under sju dygns nedbrytning av utsläppet hinner förbrukas av mikroorganismer. FOSFOR (P) Ett grundämne som ingår i veden. För mycket fosfor i avloppsvattnet kan orsaka övergödning (eutrofiering) i sjöar, vilket i sin tur kan ge upphov till syrebrist vid nedbrytning av växter. FOSSILA BRÄNSLEN Bränslen baserade på organiska kol- och väteföreningar från sediment eller sedimenterad berggrund främst kol, olja och naturgas. HALVKEMISK MASSA (NSSC-MASSA) Massa där fibrerna frilagts genom en kombination av kemisk och mekanisk bearbetning (raffinering). KVÄVE (N) Ett grundämne som ingår i veden. För mycket kväve i vattnet kan orsaka övergödning (eutrofiering), som i sin tur kan ge upphov till syrebrist vid nedbrytning av växter. LAKVATTEN Det vatten (huvudsakligen regnvatten) som lakar ut från till exempel en deponi. LIGNIN Vedämne som utgör cirka 30 % av det totala vedinnehållet. Huvuddelen av ligninet löses ut i kokningsprocessen vid massatillverkning och ingår tillsammans med utlösta kolhydrater i svartlut. COD (CHEMICAL OXYGEN DEMAND) Kemisk syreförbrukning är ett mått på den mängd syre som krävs för fullständig nedbrytning av organiskt material i vatten. INDUNSTNING Med hjälp av värme drivs vatten och andra flyktiga ämnen av från exempelvis svartlut, varigenom torrhalten höjs. LUFTAD DAMM Biologisk reningsmetod som minskar halterna av bland annat COD, BOD och AOX i avloppsvattnet. 18

19 LÖVVED Vanligen björk. Har kortare fibrer än barrved. Viktigaste råvaran vid framställning av fluting samt skriv- och tryckpapper. MESAUGN Viktig del i sulfatfabrikens kemikalieåtervinning. I denna ugn bränns mesan (kalciumkarbonat) om till kalk (kalciumoxid). MG-PAPPER (MONOGLÄTTAT) Papper som torkas på stor högglanspolerad Yankeecylinder och blir blankt på ena sidan. Används bland annat till förpackningar med höga renhetskrav. MILJÖASPEKTER De utsläpp och den resursförbrukning som verksamheten förorsakar. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Utredning av vilka konsekvenser en viss verksamhet får för miljön. NO X (KVÄVEOXIDER) En grupp gaser bestående av kväve och syre som bildas vid förbränning. I fuktig luft omvandlas kväveoxider till salpetersyra, som faller ner som surt regn. Har även en gödande effekt. PEFC OCH FSC Två olika internationella system för certifiering av skogsbruk. RECIPIENT Den del av en anläggnings närmiljö, till exempel luft och vatten, som tar emot utsläpp. RENSERI Den anläggning i massa- och pappersbruket där inkommande ved barkas och flisas innan kokning. RÖDLUT Namn på den förbrukade kokvätskan vid tillverkning av halvkemisk massa. SKRUBBER Anordning för tvättning av gas. Ett vätskeflöde tar upp partiklar och lösta ämnen, exempelvis svaveldioxid, från gasen. SO 2 (SVAVELDIOXID) En gas bestående av svavel och syre som bildas vid förbränning av svavelhaltiga bränslen som svartlut och olja. I kontakt med fuktig luft omvandlas svaveldioxid till svavelsyra och faller ner som surt regn. SODAPANNA En ångpanna med en kemisk reaktor i botten. Det organiska materialet i luten (vedresterna) bränns vid mycket hög temperatur. Ånga genereras medan det oorganiska materialet bildar en smälta på botten av pannan. Smältan omvandlas sedan till kokkemikalier igen. SULFATMASSA Kemisk massa som tillverkas genom att ved kokas under högt tryck och vid hög temperatur med så kallad vitlut. SVARTLUT Namn på den förbrukade kokvätskan vid sulfatmassatillverkning. Svartluten förbränns i sodapannan varvid de utlösta vedämnena (främst lignin) ger energi till ång- och elproduktion. De förbrukade kemikalierna i svartluten återskapas i sulfatfabriken till nya kokkemikalier vilket är en förutsättning för både miljö och ekonomi. SÄ Suspenderade ämnen i vatten, bestående av fibrer och andra partiklar som till stor del kan avlägsnas genom filtrering. SÄCKPAPPER Papper med hög hållfasthet framställt av barrvedssulfatmassa. VITLUT Namn på den kokvätska som används vid sulfatmassatillverkning. Vitlut innehåller natrium hydroxid och natriumsulfid. WELLPAPP Wellpapp tillverkas genom hoplimning av vanligtvis två plana skikt (liner) med ett vågformigt skikt (fluting) emellan. 19

20 VERKSAMHETS- OCH MILJÖ BESKRIVNINGEN KAN BESTÄLLAS FRÅN: BILLERUD SKÄRBLACKA AB Monica Lundgren, Informatör TFN E-POST KONTAKTPERSONER: EVA-LENA STRÖMBERG, PROCESSUTVECKLINGS- OCH MILJÖCHEF TFN E-POST CAROLINE EKLUND, MILJÖINGENJÖR TFN E-POST LARS JOHANSSON, MILJÖINGENJÖR TFN E-POST