SCA Graphic Sundsvall AB, SCA Östrand

Transkript

1 SAMRÅDSUNDERLAG 1 (18) Handläggare Ann-Mari Carlsson Tel Mobil annmari.carlsson@afconsult.com Datum Uppdragsnr SCA Graphic Sundsvall AB, SCA Östrand Underlag till samråd beträffande ansökan om nytt tillstånd för verksamheten enligt miljöbalken ÅF-Industry AB Forest Industry SCA Graphic Sundsvall AB SCA Östrand Ann-Mari Carlsson Ingela Ekebro ÅF-Industry AB, Frösundaleden Stockholm Telefon Fax Säte i Stockholm. Org.nr VAT nr SE Samrådsunderlag

2 SAMRÅDSUNDERLAG (18) Innehållsförteckning 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER ALLMÄN ORIENTERING Bakgrund Allmänt om verksamheten Gällande tillstånd Lokalisering Befintliga och planerade enheter Förutsättningar för alternativa lokaliseringar PRODUKTION Produktbeskrivning Produktionsvolymer ORIENTERING OM PRODUKTIONSENHETER Befintliga enheter Planerade åtgärder Process åtgärder Miljöskyddsåtgärder FÖRBRUKNING OCH HUSHÅLLNING AV RÅVAROR Orientering Vedråvara-fibermaterial Vatten Process- och tillsatskemikalier Energi ORIENTERING OM MILJÖN I OMGIVNINGEN BEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSER Vattenemissioner Luftemissioner Transporter Buller OMFATTNINGEN AV MKB I ANSÖKAN... 17

3 SAMRÅDSUNDERLAG (18) 1 Administrativa uppgifter Bolag: SCA Graphic Sundsvall AB, Östrands Massafabrik Postadress: Timrå Telefon (växel): Organisationsnummer: Fastighetsbeteckning: Östrand 3:1, 3:4 Kontaktperson: Kommun: Tillsynsmyndighet: SNI-koder: Ingela Ekebro, Platschef SCA Östrand Christer Fält, Miljöchef SCA Forest Products Catarina Ljungberg, Miljöchef SCA Östrand Timrå kommun Länsstyrelsen i Västernorrlands län Sulfatmassatillverkning Tillverkning av mekanisk eller halvkemisk massa Hamn Koordinater: N: E: (RT 90)

4 SAMRÅDSUNDERLAG (18) 2 Allmän orientering 2.1 Bakgrund Östrands massafabrik undersöker förutsättningarna för att öka produktionen, från nu tillståndsgivna till nivån ton massa per år, sulfatmassa och CTMP. Produktionsökningen, som huvudsakligen avser sulfatmassa, är tillståndspliktig enligt miljöbalken (MB). En tillståndsansökan kommer enligt rådande planer att ges in till Mark- och miljödomstolen vid Östersunds tingsrätt under hösten Ansökan förutses även omfatta viss vattenverksamhet (anläggande av kaj), ett ökat antal fartygsanlöp till hamnen vid Östrand samt eventuella andra tillståndspliktiga åtgärder som kan komma att behöva vidtas för att genomföra den planerade produktionsökningen. Bolaget har under 2000-talet målmedvetet arbetat med att öka produktionen, göra den mer effektiv och samtidigt begränsa verksamhetens inverkan på miljön. Ett flertal större investeringar i ny och modern processutrustning har genomförts, samtidigt som en del äldre utrustning har tagits ur drift. Parallellt har bolaget jobbat med löpande trimningar, mindre flaskhalselimineringar och åtgärder för högre tillgänglighet. Inom fabriken har flera större och strategiskt viktiga investeringar genomförts under senare år. En ny energieffektiv sodapanna togs i drift 2006, och den är förberedd för att med tilläggsinvesteringar kunna byggas om till en betydligt högre produktion än vad som medges enligt nuvarande tillstånd. Under 2011 togs en ny biobränsleeldad mesaugn i drift och även den är dimensionerad för en betydligt högre sulfatmassaproduktion. Dessa investeringar innebär en bra grund för en framtida högre produktion. För att upprätthålla konkurrenskraft med de allt större massafabriker som byggs i världen och få full effekt av de investeringar som är gjorda, så behöver anläggningens produktion öka. Den produktionsökning som nu utreds och värderas innebär att investeringar kommer att krävas i flera av fabrikens övriga verksamhetsdelar. Eftersom arbetet med att ta fram underlag till ansökan pågår skall de uppgifter som redovisas i detta samrådsunderlag betraktas som preliminära ambitionsnivåer, vilka kan komma att justeras i det slutliga material som bifogas ansökan.

5 SAMRÅDSUNDERLAG (18) 2.2 Allmänt om verksamheten Anläggningarna omfattar en sulfatmassafabrik och en CTMP-linje (kemisk termomekanisk massa) med tillhörande hjälpavdelningar för produktion av ånga, el, processvatten m.m. samt egen hamnanläggning för fartygstransport av råvaror och biprodukter. Vid anläggningarna finns även olika reningsanläggningar för att begränsa emissionerna till vatten och till luft. 2.3 Gällande tillstånd Miljödomstolen beviljade så sent som (M ) Östrands massafabrik tillstånd att tillverka sammanlagt ton per år av blekt sulfatmassa och CTMP, varav högst ton per år av CTMP, samt att vidta de om- och tillbyggnadsåtgärder som behövs för den planerade produktionsökningen. Domen inkluderar ett antal slutliga villkor, prövotidsvillkor, bemyndiganden samt några övriga punkter. Gällande prövotidsvillkoret skulle bolaget utreda möjligheterna att minska den specifika elförbrukningen och värmeförbrukningen samt ökat tillvaratagande av spillvärme från processerna. Prövotidsutredningen redovisades Bolaget har utöver ovanstående produktionstillstånd även meddelats tillstånd till landbyggnation inom industriområdet samt bedrivande av hamnverksamhet. Miljödomstolen, meddelade genom deldom (mål nr M ) tillstånd till anläggande av kaj i vattenområde i Alnösundet samt genom dom (mål nr M ) tillstånd till landbyggnad inom vattenområde i Alnösundet. Bolaget meddelades tillstånd av miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen Västernorrlands län till hamnverksamhet vid kajplats i Alnösundet (dnr ). För vattenförsörjningen till SCA Östrand har Mellanbygdens vattendomstol i dom den 7 april 1953, mål D.M 43/1952, lämnat tillstånd till uttag av 4 kubikmeter vatten per sekund från Indalsälven. Vattnet överförs från älven via en bergtunnel som omfattas av samma tillstånd. 2.4 Lokalisering Befintliga och planerade enheter SCA Östrand är belägen på en udde i nordvästra delen av Alnösundet i Timrå kommun. Fabriksområdet begränsas i väst och norr av järnvägen och sluttar i övrigt ner mot vattnet i Skönviken och Alnösundet.

6 SAMRÅDSUNDERLAG (18) Fabriken är lokaliserad i ett tättbebyggt område omgiven av villa- och radhusbebyggelse samt hyreshus på andra sidan Skönviken. Närmaste bostadshus finns omkring 300 m nordväst om fabriksområdet. I närområdet finns Vivsta skola, en grundskola med ca 350 barn (800 m). Timrås simhall är lokaliserad i samma område som skolan. På andra sidan Skönviken (750 m) finns viss industriell verksamhet. Det finns dock inte någon annan industriverksamhet som hanterar farliga kemikalier i Östrands närområde. Fig. 2.1 Fabriken och dess omgivning. Östrands massafabrik har en egen kaj för lossning av vedråvara, flis, biobränsle, eldningsolja och kemikalier samt utlastning av råtallolja och råterpentin. Från Ådalsbanan går ett industrispår till Östrands fabriksområde som möjliggör intransport av vedråvara. Fabriksområdet består till vissa delar av utfylld mark, och utbyggnaden har skett efter behov. Den landskapande utfyllnad som är tillståndsgiven av miljödomstolen, mål nr M127-01, i den östra delen av fabriksområdet håller på att färdigställas. Sundsvallsbukten är recipient för Östrands massabruk liksom för ett flertal andra industrier i området och det kommunala reningsverket.

7 SAMRÅDSUNDERLAG Fig. 2.2 Fabrikens lokalisering i närområdet. Den planerade utbyggnaden av fabriken på industrifastigheten framgår av översiktsritningen nedan. 7 (18)

8 SAMRÅDSUNDERLAG (18) Förutsättningar för alternativa lokaliseringar Fabriken har anor från 1920-talet och har legat på samma plats. Orsaken till fabrikens placering var främst beroende av de regionala tillgångarna av råvara, tillgång till hamn och vattenförsörjning. Verksamheten vid Östrands massafabrik har varit föremål för lokaliseringsprövning i samband med miljöprövningar. Mycket stora investeringar har gjorts i processutrustning och uppbyggnad av infrastruktur inom fabriksområdet och i närområdet. Den ökade produktionen genomförs delvis genom att utnyttja kapacitet som finns eller lättillgänglig kapacitetsökning i flera viktiga processavdelningar och system för infrastruktur. Nu planerade tillkommande investeringar utgör integrerade delar av verksamheten, och det är därmed inte aktuellt med någon alternativ lokalisering. Någon särskild lokaliseringsutredning kommer således inte att utföras. 3 Produktion 3.1 Produktbeskrivning Vid anläggningen tillverkas blekt sulfatmassa och kemitermomekanisk massa, CTMP-massa (chemical thermomechanical pulp). Sulfatmassan används internt inom SCAs egen produktion av hygien- och tryckpapper samt levereras till externa kunder. Även CTMP-massan används inom SCA för produktion av hygienprodukter samt levereras till externa kunder. Den nu planerade utvecklingen av verksamheten innebär främst en ökad tillverkning av blekt sulfatmassa, och en större del kommer att utgöras av massa för extern leverans på världsmarknaden. Vid sulfatmassatillverkningen erhålls som biprodukter råtallolja och råterpentin, vilka säljs för vidareförädling. 3.2 Produktionsvolymer Nuvarande tillstånd medger en total produktion av ton massa/år, varav högst ton CTMP. Den utbyggnad som planeras för verksamheten innebär en produktion på ton massa/år, varav högst ton CTMP. Detta innebär att den produktionsökning som nu planeras främst avser sulfatmassa, och för CTMP-produktionen planeras ingen tillkommande utrustning.

9 SAMRÅDSUNDERLAG (18) 4 Orientering om produktionsenheter 4.1 Befintliga enheter Råvara för sulfatmassaproduktionen består idag av ved, rundved eller sågverksflis, och kommer in på bil, järnväg eller fartyg till anläggningen. En stor del av råvaran härrör från skog som ägs av SCA-koncernen. Rundveden barkas och huggs till flis i renseriet. Därefter transporteras flisen till ett mellanlager varifrån automatisk matning till processen sker. Efter stacklagring transporteras flisen till en kontinuerlig kokare. Kokningen, där fibrerna frigörs ur veden, sker under hög temperatur och högt tryck i en alkalisk kokvätska. Efter kokning tvättas massan i en diffusör och avvattnas i tvättpressar. Före blekningen delignifieras massan ytterligare med hjälp av syrgas och tvättas ytterligare för att minska överbäringen in till blekeriet. Blekning sker därefter och består av två syrgas- och väteperoxidsteg samt ett ozonsteg. Mellan varje blekprocesssteg tvättas massan för att bl. a. säkerställa optimerad kemikalieförbrukning, men även säkerställa fiberkvalitén. Massan torkas sedan på torkmaskin och skärs till ark alternativt torkas i flingtork och pressas till balar. Massan är därefter redo att transporteras direkt till kund eller via Tunadalshamnen. I processen (kokningen) används kemikalier och från veden frigörs lignin och andra vedämnen (s.k. tunnlut) som återvinns i sodapannan. Dessförinnan har tunnluten indunstats i indunstningsanläggningen till brännbar tjocklut (svartlut). Sodapannan utgör en del av sulfatmassafabrikens kemikalieåtervinning och tillvaratar energin i tjockluten samt återvinner kemikalierna till kokningsprocessen. Sodapannan genererar överhettad ånga som används till el- och värmeproduktion. De oorganiska kemikalierna i luten bildar vid förbränning en smälta som rinner ut i botten av pannan. Smältan blandas med svaglut och bildar grönlut. Den bildade grönluten reagerar med bränd kalk i kausticeringsanläggningen och omvandlas till vitlut som återanvänds i kokeriet. I denna återvinningsprocess produceras även mesa (kalciumkarbonat), som bränns i mesaugnen (mesaom-

10 SAMRÅDSUNDERLAG (18) bränningen) varvid bränd kalk (kalciumoxid) bildas. Kalken återanvänds i kausticeringen. Vid produktionen av CTMP utgörs råvaran av sågverksflis och rundved av barroch lövved. Från flisen avskiljs metallskrot samt spån och större stickor, varefter flisen tvättas i en flistvätt. Efter tvätten basas flisen med raffinörånga tillverkad i processen. Basningen gör att ånga tränger undan luft ur flisbiten vilket underlättar efterföljande impregnering. Impregneringen sker under högt tryck och temperatur i kokaren innan flisen matas in i raffinören. I processen mals flisen i raffinören (mellan två malskivor) så att cellulosafibrerna friläggs. Därefter bleks massan i blektornet. Efter blektornet avvattnas massan i en avvattningspress och blekvätskeresterna tvättas bort genom spädning med rent varmvatten. Blekning sker med väteperoxid, varefter massan torkas i flingtork, pressas till bal och transporteras på bil till Tunadalshamnen. 4.2 Planerade åtgärder Process åtgärder För att nå planerad produktionsökning i sulfatmassabruket kommer omfattande om- och nybyggnationer att krävas och relativt genomgående förändringar kommer att genomföras. De huvudsakliga åtgärder som förutses är: Kapaciteten i vedhanteringen kommer att behöva utökas, antingen genom komplettering/ombyggnad av befintlig vedhantering eller uppförande av ett nytt renseri. Även lagringskapaciteten för ved behöver utökas. En ny fiberlinje med nytt kokeri, ny tvätt och ny syrgasdelignifiering. För blekning av massa kan det antingen bli ett kompletterande blekeri för den tillkommande produktionen, eller ett nytt fullstort blekeri som även ersätter befintligt blekeri. För blekningen av massa eftersträvas en flexibel lösning som innebär att både TCF- och ECF-blekning kan tillämpas. TCF-massa (totally chlorine free) är massa blekt utan klorhaltiga kemikalier och ECF-massa (elementary chlorine free) är massa blekt utan användning av klorgas men med användning av klordioxid. Ny anläggning för klordioxidtillverkning

11 SAMRÅDSUNDERLAG (18) Ny kompletterande torkmaskin med tillhörande emballeringslinjer och utbyggd utlastning. Ny energieffektiv indunstningsanläggning med integrerad stripper och med hög utgående luttorrhalt. Komplettering och ombyggnad av kausticeringen för ökad produktion av vitlut. Mesaugnen bedöms klara den högre produktionen med mindre kompletteringar. Utbyggnad av sodapannan för maximal kapacitet. Utökad turbinkapacitet för effektiv elproduktion. För att hantera med fartyg inkommande råvaror, kemikalier och bränslen så kan antalet anlöp komma att öka jämfört med tillståndsgivna förhållanden och för en effektiv hantering kan ytterligare kajläge komma att krävas så att fler fartyg kan angöra. Dessutom behöver mindre modifieringar och kompletteringar komma att genomföras i hjälpavdelningar såsom vattenrening, sekundärvärmesystem, fiber- och bioslamhantering etc. Ny processutrustning kommer huvudsakligen att placeras i närheten till nuvarande anläggningar och på nuvarande fabriksområde huvudsakligen i linje med bolagets tidigare planer. Vissa av åtgärderna omfattas av nu gällande tillstånd. Tekniken för de olika processtegen kommer att vara modern, samt känd och beprövad för sulfatmassatillverkning Miljöskyddsåtgärder SCA Östrands mål är att de planerade processförändringarna och lokaliseringen av de nya processbyggnaderna ska ge ett minimum av påverkan för de närboende och miljön. I underlaget till ansökan kommer jämförelser att göras med gällande europeiska BAT-slutsatser för massa- och papperstillverkning. För en begränsning av utsläpp till vatten kommer avloppsvattenreningen att kompletteras för att hantera den ökade produktionen. Reningsanläggningen kommer att dimensioneras för att kunna begränsa utsläppen till recipient till godtagbara nivåer.

12 SAMRÅDSUNDERLAG (18) När det gäller utsläpp till luft kommer processval och reningsutrustning att väljas så att utsläppen begränsas, bl.a. kommer svaggassystemet att kompletteras. 5 Förbrukning och hushållning av råvaror 5.1 Orientering Med beteckningen råvaror avses i det följande tillförda råvaror/hjälpmedier nödvändiga för att upprätthålla produktionskedjan från den inkommande rundveden och sågverksflisen till den utgående massa slutprodukten. De råvaror/medier som används i produktionen kan i detta sammanhang indelas i följande huvudgrupper: Vedråvara Vatten Kemikalier Energi I följande avsnitt redogörelser för hushållning av råvaror/medier per huvudgrupp enligt ovan. 5.2 Vedråvara-fibermaterial Barrved, rundved och sågverksflis, utgör råvara till sulfatmassaproduktionen, och råvarubehovet kommer att öka i proportion till produktionsökningen. Utbytet av vedråvara för sulfatmassa är ca 45 %, dvs ungefär 45 % av torrsubstansen i veden blir massa och resterande 55 % återvinns som energi i fabrikens återvinningsavdelningar. Den planerade produktionsökningen innebär att behovet av vedråvara kommer att ökan från nivån 3 miljoner m 3 fub/år som motsvarar nu tillståndsgiven produktion till nivån 5 miljoner m 3 fub/år för ansökt nivå. Den mindre ökning som planeras för CTMP-produktionen innebär att behovet av vedråvara ökar från ca m 3 fub/år för nu tillståndgiven produktion till ca m 3 fub/år för ansökt nivå. Utbytet av vedråvara för denna massaprodukt är ca 90 %. I vedhanteringen avskiljs bark från rundveden. Barken tillsammans med rester från vedgård och renseri som inte kan användas för massaproduktion, rivs/flisas och används som bränsle (biobränsle) för produktion av värmeenergi

13 SAMRÅDSUNDERLAG (18) i fastbränslepannan. Det egna biobränslet används normalt i den omfattning som är tekniskt möjligt. Överskott kan avyttras som biobränsle, och vid underskott kan externt biobränsle inköpas. Vid tillverkning av sulfatmassa friläggs cellulosafibern i kokningen av flisen. Lignin och andra substanser i veden återfinns i kokvätskan, den så kallade tunnluten. Genom omfattande tvättutrustning och uppsamlingssystem för spill återvinns storleksordningen 99 % av den organiska torrsubstansen som finns i tunnluten efter kokningen. Förutom vedsubstans innehåller luten även kokningskemikalier, d.v.s. oorganisk substans. Återvinningsgraden för dessa kemikalier är av samma nivå. Förluster av kemikalier sker i huvudsak genom utsläpp till vatten och luft. Vidare utvinns från kokerigaser respektive från svartlut biprodukterna råterpentin och råtallolja. Dessa substanser har också sitt ursprung i vedråvaran. Som tidigare nämnts uppgår vedutbytet till ca 45 %, vilket således innebär att storleksordningen 55 % av vedens torrsubstansinnehåll återfinns i svartluten. Genom att indunsta svartluten och sedan förbränna denna i sodapannan uppnås två syften: Utvinna värmeenergi Återvinna kemikalier 5.3 Vatten Inom verksamheten används stora mängder vatten, för transport av massa, för kylning av processutrustning och processvätskor, för produktion av ånga etc. För att begränsa vattenanvändningen finns omfattande system för recirkulation av vatten inom de olika processerna. En mindre mängd av använt vatten utgörs av processvattenöverskott, avloppsvatten, som behöver renas och tas ut ur systemet. Även vissa mängder kylvatten behöver tas ut ur systemet för att hantera värmeöverskott. Vatten kommer även in med ved och kemikalier och mindre mängder vatten avgår som fukt i rökgaser. De mängder som tas ut ur systemet balanseras med motsvarande intag av vatten. Även om processvattenöverskottet per ton producerad massa, det specifika processvattenöverskottet, kan minskas med installation av ny och modern processutrustning så innebär produktionsökningen att processvattenöverskottet kommer att öka. Det samma gäller för kylvatten och det totala intaget av vatten kommer därmed att öka.

14 SAMRÅDSUNDERLAG (18) SCA Östrand försörjs med vatten från Bergeforsens dämningsområde och det finns en dom om ett högsta uttag på 4 m 3 /s. Bedömningen är att planerad förändring och produktionsökning kommer att rymmas inom denna nivå. För kylning kan det bli aktuellt att även använda havsvatten, som med sin relativt låga temperatur kan användas för effektiv kylning. 5.4 Process- och tillsatskemikalier De kemikalier som används för massaproduktionen är välkända och allmänt förekommande inom branschen. I allt väsentligt förutses samma typer av kemikalier komma att användas vid ansökt produktion och förbrukade mängder kommer i huvudsak att öka i proportion till den ökade produktionen. För produktionen av ECF-massa tillkommer några nya kemikalier. Klordioxid, som kommer att användas som blekkemikalie kommer att tillverkas på plats i en ny anläggning. För produktionen av klordioxid tillkommer natriumklorat och metanol. Vid verksamheten hanteras idag flytande kondenserad svaveldioxid som används för att bereda vattenlösning av svaveldioxid samt sulfitlösning som används i olika positioner i processen. Lösningarna bereds i ett slutet system i direkt anslutning till lagertanken. Under de senaste åren har ytterligare investeringar i att öka säkerheten på lossningsplatsen gjorts enligt anvisningar meddelade i dom M (daterad ). Vid fabriksanläggningen lagras så stora mängder riskklassade kemikalier att verksamheten omfattas av Sevesolagstiftningen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa risken för och följderna av allvarliga kemikalieolyckor. En uppdaterad säkerhetsrapport och därtill kopplade riskanalyser kommer således att lämnas in tillsammans med tillståndsansökan. 5.5 Energi Vid anläggningarna i Östrand har ett flertal moderniseringar och trimningar genomförts, vilka har påverkat energiförhållandena positivt. En ny energieffektiv sodapanna med produktion av ånga av högt tryck och temperatur installerades 2006 och samtidigt installerades en ny turbin för effektiv elproduktion installerades en ny mesaugn som eldas med biobränsle i form av träpulver. Energieffektiviseringsarbetet pågår kontinuerligt och Östrand har deltagit i det statliga programmet för energieffektivisering, PFE, sedan starten Ett

15 SAMRÅDSUNDERLAG (18) energiledningssystem finns i drift, rutiner för inköp av elektrisk utrustning och projektering har kompletterats och energikartläggningar avseende både värme och el har genomförts. Energieffektiviseringar, främst avseende elenergi men även värmebesparingar har identifierats och genomförts. Nu planerad utbyggnad av sulfatmassabruket innebär att energieffektiviteten kommer att förbättras ytterligare, bl.a. genom installation av ny fiberlinje och ny indunstning. Utbyggnaden bedöms innebära att verksamheten blir självförsörjande på processånga från sodapannan. Den planerade utbyggnaden innebär att den specifika elförbrukningen för sulfatmassaproduktionen kommer att minska som ett resultat av installation av ny och modern utrustning. För framtiden planeras även för ökad effektiv elproduktion. Den lägre specifika elförbrukningen tillsammans med ökad intern elproduktion beräknas innebära att fabriken trots en betydande produktionsökning kommer att bli i princip självförsörjande av elkraft. Bolagets energiarbete samt vidtagna och planerade förbättringsåtgärder kommer att redovisas i ansökningshandlingarna. 6 Orientering om miljön i omgivningen Östrands massafabrik ligger längst in i Sundsvallsbukten vid västra stranden av Klingerfjärden och nordvästra änden av Alnösundet. Inom en radie på ca 10 km från fabriken finns följande skyddsvärda områden att beakta. Stora delar av Sundsvallsbukten är utpekad som riksintresse för sjöfart enligt MB 3 kap 8. Den är även utpekad som riksintresse för yrkesfiske enligt miljöbalken MB 3 kap 5. Den befintliga järnvägsbanan som passerar området är av Trafikverket utpekad som riksintresse för järnväg. Gällande skyddsvärda områden i Sundsvallsbukten enligt MB 7 kap 28. (Natura2000-områden) finns ett område i mynningen till Indalsälven, som har utpekats enligt det s.k. habitatdirektivet. Därtill finns två områden som har utpekats enligt det s.k. fågeldirektivet i Klingerfjärden, varav det närmaste är beläget ca 6 km från bruket. Dessa Natura2000-områden är även naturreservat. Inom 10 km:s radie finns ingen nationalpark eller kulturreservat.

16 SAMRÅDSUNDERLAG (18) I miljökonsekvensbeskrivningen till ansökan kommer utvärdering att göras av den planerade förändringen av verksamheten i relation till de naturskyddade områdena i närområdet samt till miljökvalitetsmål. 7 Bedömning av miljökonsekvenser I underlaget till den kommande ansökan kommer miljökonsekvenser av den utbyggda verksamheten att värderas och diskuteras. 7.1 Vattenemissioner Den betydande produktionsökningen innebär att utsläppen till vatten kommer att öka. I de tekniska studier som pågår och i arbetet med underlaget till ansökan kommer interna och externa åtgärder värderas för att begränsa utsläppen till vatten. Miljökonsekvensbeskrivningen kommer att innehålla en uppdaterad genomgång av förhållandena i recipienten Sundsvallsbukten, specifikt Alnösundet. Miljökonsekvenser av bedömda utsläpp samt inverkan på miljökvalitetsnormerna ekologisk och kemisk status kommer att värderas och diskuteras. 7.2 Luftemissioner Den betydande produktionsökningen innebär att utsläppen till luft kommer att öka. I de tekniska studier som pågår och i arbetet med underlaget till ansökan kommer processlösningar och reningsåtgärder värderas för att begränsa utsläppen. I samband med ansökan 2009 genomfördes omfattande spridningsberäkningar avseende utsläpp till luft. Resulterande halter jämfördes med och diskuterades utifrån aktuella miljökvalitetsnormer. I den ansökan som nu planeras kommer de spridningsberäkningar som framtogs 2009 tillsammans med uppdaterade bedömningar av utsläpp till luft för nu planerad förändring av verksamheten att användas som underlag för bedömningar av miljökonsekvenser avseende luftutsläpp. Några förnyade spridningsberäkningar planeras således inte. Jämförelser kommer att göras med nu aktuella miljökvalitetsnormer för utsläpp till luft.

17 SAMRÅDSUNDERLAG (18) 7.3 Transporter Råvaror in till Östrand transporteras idag med bil, fartyg och järnväg. Produkter ut från Östrand är huvudsakligen transporterade med lastbil till SCAs närliggande (ca 12 km) hamnverksamhet i Tunadal. Produktionsökningen innebär initialt en dubblering av transportarbetet, fördelat på alla transportsätt i varierande grad. Detta innebär att det kan komma att krävas ytterligare kajplats, vilket innebär att ansökan kan komma att omfatta tillstånd till arbeten i vatten enligt 11 kap. MB. Det kan också bli aktuellt att ansöka om tillstånd till ett ökat antal fartygsanlöp till hamnen vid Östrand. Bedömningar för transportvolymer fördelat på de olika transportslagen kommer att redovisas i ansökan för både nollalternativ och ansökta förhållanden. 7.4 Buller De åtgärder som planeras kommer att innebära förändringar av förhållandena avseende buller. Ambitionsnivån är att den ökade produktionen och de förändringar som kommer att krävas kan genomföras med bibehållna bullernivåer, nivån 50 db(a) nattetid. En uppdaterad kartläggning av nuvarande bullerkällor och modellberäkning av nuvarande förhållanden, beaktande de senare förändringar som genomförts såsom ny sodapanna och ny mesaugn, kommer att sammanställas. Denna utgör underlag för modellberäkningar av bullerförhållandena efter genomförda åtgärder för den högre produktionsnivån, och vid behov identifiering av åtgärder för ett bibehållande av nuvarande ljudnivåer nattetid. Möjligheter och kostnader för att nå en lägre nivå, 47 db(a) nattetid kommer också att utredas. 8 Omfattningen av MKB i ansökan Omfattningen av det slutliga underlag som skall inges med ansökan förutsätts komma att diskuteras vidare på samrådet. Därefter kommer detta underlag att bearbetas vidare. Preliminärt förutsätts innehållet omfatta bl. a. följande: Icke-teknisk sammanfattning Orientering, ägarförhållanden och administrativa uppgifter Redovisning av genomförda samråd

18 SAMRÅDSUNDERLAG (18) Lokalisering Produktion och process samt miljöskyddsåtgärder Förbrukning och hushållning av råvaror; vedråvara, vatten, kemikalier och energi Hamn Natur- och kulturvärden Konsekvenser avseende transporter Miljökonsekvenser avseende utsläpp till vatten Miljökonsekvenser avseende utsläpp till luft Konsekvenser avseende kemikaliehantering Konsekvenser avseende buller Konsekvenser avseende avfallshantering Miljöriskanalys Markföroreningar Miljömål, nationella, regionala och kommunala Ansökan kommer även att innehålla en Teknisk beskrivning som bl. a. utförligare beskriver produktionsenheterna samt resursanvändning och emissioner från verksamheten. Med hänsyn till ovanstående anhåller bolaget om synpunkter vad beträffar de i förevarande underlag föreslagna avgränsningarna av ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen. Synpunkterna kommer att beaktas vid upprättande av ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen och kan således bidra till att reducera tids- och resursåtgången vid Mark- och miljödomstolen.