SCA Östrand, SCA Graphic Sundsvall AB

Transkript

1 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 1 (44) Handläggare Ann-Mari Carlsson Tel Mobil annmari.carlsson@afconsult.com Datum Vår referens SCA Östrand, SCA Graphic Sundsvall AB Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för Östrands massafabrik ÅF-Industry AB Ann-Mari Carlsson Caroline Grotell ÅF-Industry AB, Frösundaleden 2 (goods 2E), Box 467 SE Stockholm Telefon Fax Säte i Stockholm. Org.nr VAT nr SE MKB Detaljplan v8

2 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING (44) Innehållsförteckning 1. ICKE-TEKNISK SAMMANFATTNING INLEDNING BEHOV AV MKB OCH JÄMFÖRELSEALTERNATIV OMRÅDESBESKRIVNING Nulägesbeskrivning Ändringar genom planen Omgivningsrisker, järnvägen VERKSAMHETEN Nulägesbeskrivning Planerade förändringar MILJÖKONSEKVENSER Avgränsning 16 Förbrukning och hushållning av resurser Transporter 18 Miljökonsekvenser vatten Miljökonsekvenser luft Klimatförändring Konsekvenser ljud Konsekvenser avfallshantering Konsekvenser kemikaliehantering Miljörisker 30 Förorenade områden Naturvård och kulturvärden Miljökvalitetsmål Bilagor Bilaga A0 Bilaga A1 Bilaga A2 Bilaga A3 Bilaga A4 Bilaga A5 Bilaga A6 Bilaga A7 Bilaga A8 Bilaga A9 Bilaga A10 Bilaga A11 Definitioner och förkortningar Karta med markförlagda ledningar på fabriksområdet Utredning av framtida förhållanden avseende buller (uppdatering) Trafikbullerbedömning (uppdatering) Miljöriskanalys till ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken Kompletterande beskrivningar av förorenade områden Generisk riskanalys inför nytt miljötillstånd, Seveso III Riskbedömning av SO 2-hantering ÅF rekomendationer utifrån SO2 riskbedömning uppföljning Sedimentsituationen, komplettering miljötillstånd SCA PM, Släckvatten PM, Dagvatten

3 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING (44) 1. Icke-teknisk sammanfattning Inledning Bakgrunden till föreliggande MKB (Miljökonsekvensbeskrivning) är pågående planprocess för att möjliggöra den planerade produktionsökningen vid SCA Östrand, från tillståndsgivna till ton av blekt sulfatmassa och CTMP (kemisk termomekanisk massa). Inom och i anslutning till fabriksområdet, är området detaljplanelagt, genom ett antal planer. Syftet med nu aktuellt planärende är att anpassa detaljplanerna och att samordna de olika planerna till en gällande detaljplan. Verksamheten startades i början på 1930-talet på samma plats. Platsen är gynnsam från ett antal synvinklar såsom tillgång av råvara, tillgång till hamn samt vattenförsörjning. Den ökade kapaciteten ger möjlighet att utveckla och bibehålla verksamheten på befintlig plats, vilket stärker framtida positionering på en hårt konkurrensutsatt marknad. Sammanfattningsvis innebär planerade förändringar; Knappt en fördubbling av massaproduktionen Lägre specifik energianvändning, både värme och el Ökad produktion och möjlighet till extern leverans av grön el (biobränslebaserad) Vid anläggningen finns en befintlig hamn och för att kunna hantera främst det ökade behovet av vedråvara planeras för en utökad hamnverksamhet med ytterligare kajlägen. Det kan även bli aktuellt att använda havsvatten för kylningsändamål och därför planeras för uttag av havsvatten. Planerad produktionsökning innebär betydande miljöpåverkan och är tillståndspliktig enligt miljöbalken (MB). SCA Östrand har till mark- och miljödomstolen i oktober 2014 lämnat in en ansökan med tekniskt underlag och en miljökonsekvensbeskrivning av planerad förändring. De framtida förutsättningarna, efter det att planändringarna är genomförda benäms planerad produktion, förhållanden eller verksamhet. Jämförelsealternativ/referensalternativ motsvaras av nu tillståndsgiven produktion av massa (nollalternativ). Nulägesbeskrivning Området är ca 80 ha, och är lokaliserat på en udde, med villa- och radhusbebyggelse i nordväst samt hyreshus på andra sidan Skönviken. Närmaste bostadshus är beläget ca 300 m nordväst om fabriksområdet. I närområdet finns Vivsta skola, med ca 350 barn (800 m). I Bilaga A1 finns en karta över fabriksområdet. SCA Östrand berörs av Timrå kommuns översiktsplan från 1990, där det framgår att befintlig industriell verksamhet ska kunna utvecklas. Ändringar genom planen De förändringar som planeras kommer att ske på fabriksområdet inom de områden som berörs av detaljplanerna. Inga nya ytor kommer att tas i anspråk. Detaljplanen för området behöver ändras, då det i gällande planer finns skillnader i detaljeringsgrad. Tillåtna nockhöjder behöver utökas från nivån +30 meter till + 50 i östra delen och från +15 meter till +30 i den västradelen med möjlighet att skorstenar och installationer kan sticka upp ytterligare 30 meter. En utbyggd fabrik innebär att processutrustning flyttas längre bort från järnvägen, vilket minskar risken för störningar i samband med en eventuell olycka på järnvägen.

4 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING (44) Nuvarande verksamhet SCA Östrands anläggningar omfattar en sulfatmassafabrik och en CTMP-linje (kemisk termomekanisk massa) med tillhörande hjälpavdelningar för produktion av ånga, el, processvatten m.m. För fartygstransport av råvaror och biprodukter till och från anläggningen finns en egen hamn. Vid anläggningarna finns även olika reningsanläggningar för att begränsa emissionerna till vatten och luft. Planerad verksamhet Principen för produktionsprocessen kommer att vara densamma, men kapaciteten kommer att utökas till nivån ton blekt sulfatmassa och CTMP, att jämföra med dagens tillståndsgivna ton/år. För den planerade verksamheten kommer ny processutrustning att placeras på nuvarande fabriksområde och huvudsakligen i närheten till nuvarande anläggningar, företrädesvis i linje med tidigare planer. Ansökan om utökad produktion avser sulfatmassa. Tekniken för de olika processtegen kommer att vara modern, samt känd och beprövad för sulfatmassatillverkning. För CTMP-produktionen planeras ingen tillkommande utrustning. I Figur 4 i avsnitt 4, verksamheten, finns en figur som visar planerad utbyggnad på industriområdet. Anläggningen kommer att utformas så att den uppfyller krav som finns enligt det gemensamma europeiska industriutsläppsdirektivet, IED, och vad som där avses vara bästa tillgängliga teknik, BAT. Bedömda utsläppsnivåer både till vatten och luft ligger inom angivna BAT-intervall under normal drift. Miljökonsekvenser Förbrukning och hushållning av resurser Vedråvara utgörs av rundved och flis och behovet kommer att öka i proportion till planerad produktionsökning. SCA Östrand nyttjar vedråvaran till närmare 100 % genom sin produktion, utvinning av biprodukter samt energiproduktion av vedrester, återvunnet fibermaterial och utvunnen vedsubstans i svartluten För att begränsa vattenanvändningen finns omfattande system för recirkulation av vatten inom de olika processerna. Behovet av vatten bedöms öka, men ökningen bedöms rymmas inom nuvarande vattendom. I framtiden kan det bli aktuellt att använda havsvatten för kylning. SCA Östrands behov av ångenergi täcks huvudsakligen av soda- och biobränslepannan. Ångenergi som genereras utnyttjas även för intern elproduktion. SCA Östrand levererar även fjärrvärme till kommunerna Timrå och Sundsvall. Energieffektiviseringsarbetet pågår kontinuerligt vid SCA Östrand. Den planerade produktionsökningen av sulfatmassa innebär en lägre specifik förbrukning av både ångvärme och el, och sulfatmassatillverkningen kommer att bli mer än självförsörjande på både värme och el. Användningen av fossila bränslen bedöms inte komma att öka. Den ökade energieffektiviseringen vid planerad produktion beräknas medföra ett överskott av biobränsle i form av bl.a. bark, vilket kan användas för ökad intern elproduktion och/eller kan avyttras. Transporter Vid tillståndsgiven produktion transporteras vedråvaran i form av rundved med bil, fartyg och järnväg. Kemikalier, biobränsle och eldningsolja kommer med bil eller fartyg. Biprodukterna, råtallolja och råterpentin transporteras från SCA Östrand med bil eller fartyg.

5 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING (44) Vid planerad produktion kommer transportarbetet att öka i princip i proportion med produktionsökningen, och fördelas på de tre transportslagen. Transporter av inköpt bränsle kommer att minska, medan transporter av barköverskottet kommer att öka. Transporter av olja är fortsättningsvis låg vid planerade framtida produktion. Det nya kajläget kommer närmare vedhanteringen, vilket leder till färre interna transporter inom industriområdet. Vid byggnation av det nya kajläget kommer skyddsåtgärder att tas för att förhindra påverkan av vattenkvaliteten. Utsläpp till vatten Inom anläggningen finns system för uppsamling av överskottsvatten (process-, kyl- och dagvatten), och reningsanläggning för processvattenöverskott.. Dagvattensystemet kommer att anpassas efter de förändringar som sker på industriområdet. På vedlager/vedplan kommer skyddsåtgärder att vidtas så att partiklar och eventuella utsläpp av petroleumprodukter inte når recipienten. Recipienten till SCA Östrand är Alnösundet, som utgör en del av Sundsvallsbukten, som mynnar i Bottenhavet. I tillståndsärendet har modellberäkningar gjorts avseende framtida avloppsvatten och dess spridning. En påverkansanalys på kvalitetsfaktorerna näringsämnen, särskilda föroreningsämnen och prioriterade ämnen, har även gjorts för att kunna bedöma inverkan på statusklassificiering och miljökvalitetsnormerna ekologisk och kemisk status. Utsläpp av organiskt material och kväve från SCA vid planerad verksamhet bedöms ha en liten påverkan på Sundsvallsbukten. Fosforemissionen vid planerad produktion är i nivå med vad som tidigare registrerats periodvis under 2000-talet. Utsläppet från SCA Östrand har en begränsad betydelse för Sundsvallsbuktens miljöförhållanden. För planerad produktion planeras även ECF-blekning vid produktion av sulfatmassa jämfört med dagens TCF-blekning. Miljöeffekterna vid modern ECF-blekning bedöms vara likvärdiga de vid TCFblekning, och andra faktorer än blektekniken bedöms vara det som påverka eventuella effekter. Baserat på resultaten från modellberäkningarna kan konstateras att den planerad produktionsökning inte kommer att medföra att statusklassificeringen av recipienten Alnösundet påverkas samt att utsläppen från verksamheten inte kommer att påverka möjligheten att följa miljökvalitetsnormerna för vatten inom utsatt tid. Utsläpp till luft Inför ansökan om nytt verksamhetstillstånd 2009 genomfördes spridningsberäkningar med avseende på utsläpp till luft från SCA Östrand. Resultaten visade på goda marginaler till att miljökvalitetsnormerna skulle överskridas. Baserat på spridningsberäkningen år 2009 och bedömda utsläpp till luft vid nu planerade framtida förhållande och produktionsnivå bedöms miljökvalitetsnormerna för svaveldioxid, partiklar (stoft) och kväveoxider underskridas. SCA Östrand bedriver kontinuerlig kartläggning och dokumentation kring utsläpp av illaluktande gaser och klagomål om lukt. Det har genomförts åtgärder för att begränsa utsläppen av illaluktande gaser, och planerad utbyggnad kommer att ha mer långtgående åtgärder.

6 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING (44) Ljud En kartläggning av nuvarande verksamhet vid SCA Östrand har genomförts avseende spridningen av ljud till närliggande bostadsbebyggelse. Ljudnivåer från nuvarande verksamhet tangerar villkoret på 50 db(a) nattetid. Momentana ljud överskrider inte villkoret på 65 dba. Baserat på modellen har ljudnivåer beräknats för planerad framtida verksamhet vid SCA Östrand. Det konstaterades att vedhanteringen och det nya kokeriet beräknas vara dominerande avseende ljudbidrag till närliggande bebyggelse, och åtgärder behövs för att klara nuvarande villkorsnivåer. Bolagets ambition är att vidta åtgärder för att säkerställa att nuvarande bullernivåer inte överskrids, men det är i dagsläget svårt att med någon närmare precision bedöma vilka åtgärder som behöver vidtas och detta kommer att hanteras som en del av tillståndsprocessen. Vidare har ljud från transporter, till och från Östrand, värderats genom beräkningar. Slutsatsen i utredningen/mkbn 2009 för den nya timmerinfarten var att trafiken längs med nya infarten inte skulle påverka den totala bullersituationen eftersom järnvägstrafiken är dominerande. Beräkningarna visar att ökningen av transporter genom planerad produktionsökning inte medför någon märkbar ökning av den totala bullersituationen. Den planerade utökade verksamheten kan under uppbyggnadsfasen innebära att ljudspridningen till bebyggelsen ökar. De bullernivåer som beräknas och föreslagits råda under en prövotid är 51 db(a) ekvivalent ljudnivå. Ljudnivå 51 db(a) avser utomhusnivå och bedöms ej ge nivåer som överskrider exempelvis folkhälsomyndighetens rekommendationer, högst 30 dba inomhus. Bedömningen är att inverkan på närboendes nattsömn är marginell mellan dagens villkor 50 db(a) och föreslaget villkor under uppbyggnadsfasen, 51 db(a). Det kan noteras att trafik normalt tillåter dygnsekvivalenta ljudnivåer på 55 db(a) vid bostäder. Avfallshantering SCA Östrand arbetar aktivt med att minimera mängden avfall och strävar efter att nyttiggöra så stor andel som möjligt, varför rutiner finns för hantering av det avfall som uppkommer. Den produktionsökning som planeras innebär ökade avfallsmängder men bedöms inte medföra att några nya avfallsslag uppstår. Kemikaliehantering De kemikalier som används i produktionen vid SCA Östrand är välkända och allmänt förekommande inom branschen. Vid SCA Östrand finns en kemikaliegrupp som ansvarar för granskning och godkännande av kemiska produkter ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt inom verksamheten. Produktvalsregeln tillämpas av kemikaliegruppen, vilket innebär att kemiska produkter som kan medföra risker för människors hälsa eller miljö ersätts med mindre farliga, d.v.s. substitutionsprincipen tillämpas. Kemikalier vid planerad produktion kommer att öka men i huvudsak att vara av samma typ som vid tillståndsgiven produktion. Kemikalier för tillverkning av klordioxid tillkommer.

7 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING (44) Miljörisker En miljöriskanalys har genomförts för verksamheten vid SCA Östrand. Miljöriskanalysen har kartlaggt potentiella olyckshändelser som kan leda till skador på i huvudsak miljö i eller omkring anläggningen och även skada för tredje man. I analysen har de ändringar som planeras beaktats. Den potentiellt sett största konsekvensen för utsläpp till vatten bedöms vara om natriumklorat eller klordioxid når recipienten. Det kommer dock att finnas många skyddsåtgärder kring lossnings- och lagertanken, varför sannolikheten bedöms som liten att detta skulle ske. Allvarligaste riskerna gällande utsläpp till luft bedöms vara hanteringen av svaveldioxid och klordioxid. De skydds- och försiktighetsåtgärder som finns avseende svaveldioxid och då transport och lossning av klordioxid inte sker bedöms sannolikheten för utsläpp som mycket låg. Förbrukningen av svaveldioxid bedöms inte öka genom planerade förändringar och produktionsökning. Utsläpp till mark kan ske i samband med lossning/lastning eller vid läckage i rörbryggor/ distributionssystem. Stora delar av fabriksområdet är dock asfalterat för att förhindra att utsläpp når grundvatten. Då de flesta delarna av industriområdet, inklusive transportvägar, är utförda av hårdgjord yta bedöms ett utsläpp av kemikalie orsakat av lossnings- eller transportolycka inte medföra några större konsekvenser för spridning i mark. Generellt bedöms miljöriskerna i SCA Östrands verksamhet vara låga/måttliga och inga oacceptabla miljörisker har identifierats utifrån den grovanalys som sammanställts. Merparten av de måttliga riskerna som identifierats berör tillkommande anläggningsdelar som i dagsläget inte är färdigutformade. Dessa tillkommande risker är noterade och kommer att beaktas i utformning, byggande och driftsättning av de tillkommande strukturerna och kemikaliehanteringen. Under detaljprojekteringen kommer fördjupad riskanalys att genomföras för klordioxidanläggningen och hantering och förvaring av klordioxid. Risken för att släckvatten från en eventuell brand skulle ge långvarig påverkan på recipienten bedöms som låg. Förorenade områden Till följd av tidigare verksamhet finns kända områden med förorenad mark. Flera områden har undersökts avseende mark och grundvatten. Åtgärder och saneringar har skett inom delar av industriområdet i samråd med tillsynsmyndigheten. Fabriksområdet får användas för industriändamål. De planförändringar, samordning av detaljplaner och ändring av nockhöjder, som nu planeras påverkar inte arbetet med markföroreningar. SCA Östrands planerade verksamhet innebär fortsatt arbete med provtagning och analyser av mark och grundvatten inom industriområdet, speciellt i samband med byggnationer av de nya anläggningsdelarna. Inför schaktning kommer förtätande provtagning att genomföras i de områden där föroreningar i halter överskridande riktvärdet för MKM har påträffats. Vid grävarbeten säkerställs att förorening inte sprids och att uppkomna massor hanteras på ett säkert sätt. Detta sker i dialog med tillsynsmyndigheten. Planerade förändringar och produktionsökningen vid SCA Östrand bedöms inte påverka risken för markföroreningar.

8 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING (44) Naturvård och kulturvärden I Västernorrlands län finns en nationalpark, Skuleskogen, som dock inte är i närheten av SCA Östrand (ca 90 km norrut). I länet finns 158 naturreservat, varav fyra stycken finns inom en 10 km:s radie från SCA Östrand, dock inte i omedelbar närhet till industriområdet (> 5 km). Vidare finns ett antal områden som är av riksintressen. SCA Östrands verksamhet utgör inte intrång på ovannämnda riksintressen och utpekade naturvårdsområden. Planerade förändringar och ökad produktion bedöms inte medföra störningar av betydelse för naturvårdsområdena. Miljökvalitetsmål Det finns sexton nationella kvalitetsmål som beskriver egenskaper som vår natur- och kulturmiljö ska ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. Därutöver finns regionala miljömål utvecklade av länsstyrelser och lokala miljömål framtagna av kommuner. Planerad förändring och ökad produktion bedöms inte ändra möjligheterna att uppfylla de kommunala målen, och bedöms även följa huvuddelen av de uppsatta nationella och regionala miljömålen.

9 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING (44) 2. Inledning Föreliggande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) har utarbetats av ÅF-Industry AB, som ett led i detaljplanprocessen avseende samordning och ändring av detaljplanen för SCA Östrands industriområde. Boverkets riktlinjer har beaktats vid sammanställning av MKBn. MKBn upprättades i december 2014 och kompletterades i januari 2015 med avseende på omgivningsrisker, dagvattenhantering, bullerpåverkan och markföroreningar. I februari 2015 kompletterades den med en icke-teknisk sammanfattning. Denna uppdaterade version har kompletterats utifrån synpunkter från genomförda samråd, samt de kompletteringar som gjorts i miljötillståndsprocessen. Bakgrunden till pågående planprocess är att SCA Östrand planerar för en ökad produktion, från tillståndsgivna till ton av blekt sulfatmassa och CTMP (kemisk termomekanisk massa). Den produktionsökning som planeras innebär förändringar inom fabriksområdet, där vissa äldre delar kommer att tas ur drift och ersättas med nya samt att vissa delar kommer att kompletteras eller modifieras. För att kunna genomföra dessa förändringar behöver detaljplaner för industriområdet ändras. Fabriksområdet är i sin helhet detaljplanelagt genom ett flertal planer inom och i anslutning till området, och syftet med nu aktuellt planärende är även att samordna de olika planerna till en gällande detaljplan. Planerad produktionsökning innebär inga förändringar avseende produkter och biprodukter, och råvaran kommer liksom idag att vara ved och flis. I huvudsak kommer även samma kemikalier och tillsatsämnen att användas. För att erhålla en större flexibilitet avseende producerade massakvaliteter, så tillkommer vissa kemikalier. Den produktionsökning som planeras innebär ökat behov av råvaror och resurser såsom ved, vatten, kemikalier och energi. Fabriken byggdes i början på 1930-talet och har legat på samma plats, då platsen är gynnsam från ett antal synvinklar såsom tillgång av råvara, tillgång till hamn samt vattenförsörjning. Verksamheten vid SCA Östrands massafabrik har varit föremål för lokaliseringsprövning i samband med miljöprövningar. Den ökade kapaciteten ger möjlighet att utveckla och bibehålla verksamheten på befintlig plats, vilket stärker framtida positionering på en hårt konkurrensutsatt marknad. Sammanfattningsvis innebär planerade förändringar; Knappt en fördubbling av massaproduktionen Lägre specifik energianvändning, både värme och el Ökad produktion och möjlighet till extern leverans av grön el (biobränslebaserad) Vidare så innebär den ökade produktionen ett ökat transportbehov, och bedömningen är att tillfartsvägar och anslutningsjärnvägar har tillräcklig kapacitet för att hantera ökade volymer. Vid anläggningen finns även en hamn och för att kunna hantera främst det ökade behovet av vedråvara och minimera detsamma per lastbil planeras för en utökad hamnverksamhet med ytterligare kajläge. Det kan även bli aktuellt att använda havsvatten för kylningsändamål och därför planeras för uttag av havsvatten.

10 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING (44) 3. Behov av MKB och jämförelsealternativ Planändringen är en förutsättning för den produktionsökning och de förändringar som planeras, och miljöeffekterna av planändringen sammanfaller därmed med effekterna av den planerade produktionsökningen och de förändringar som planeras. Planerad produktionsökning innebär betydande miljöpåverkan och är tillståndspliktig enligt miljöbalken, och SCA Östrand har till mark- och miljödomstolen i oktober 2014 lämnat in en ansökan med tekniskt underlag och en miljökonsekvensbeskrivning av planerad förändring. I inlämnad miljökonsekvensbeskrivning är konsekvenserna av den planerade produktionsökningen och de förändringar som planeras utförligt redovisade och värderade. Föreliggande miljökonsekvensbeskrivning beskriver de miljöeffekter som kan förutses med anledning av planändringen, och som underlag har den av ÅF-Industry framtagna MKBn för utökad massaproduktion, , använts. Vid uppdatering har även kompletteringar till ansökan om miljötillstånd, , beaktats. När det gäller den utökade hamnverksamheten och uttag av havsvatten för kylning, så berörs dessa inte av de förändringar som planeras avseende detaljplaner och effekten av dessa skulle inte behöva värderas som endel av nu föreliggande MKB. Den ökade produktionen genomförs delvis genom att utnyttja kapacitet som finns eller lättillgänglig kapacitetsökning i flera viktiga processavdelningar och system för infrastruktur. Nu planerade tillkommande investeringar utgör integrerade delar av verksamheten, och det är därmed inte aktuellt med någon alternativ lokalisering till produktionsökningen. Som jämförelsealternativ/referensalternativ ska de förutsättningar som gäller om nu avsedda planändringar inte kommer tillstånd användas vid bedömning av miljöeffekter. Detta motsvaras av nu tillståndsgiven produktion av massa, nollalternativ, på samma sätt som i MKBn för tillståndsansökan. De framtida förutsättningarna, efter det att planändringarna är genomförda benäms planerad produktion, förhållanden eller verksamhet. 4. Områdesbeskrivning Nulägesbeskrivning Fabriken är lokaliserad på en udde, med villa- och radhusbebyggelse i nordväst samt hyreshus på andra sidan Skönviken. Närmaste bostadshus finns omkring 300 m nordväst om fabriksområdet. I närområdet finns Vivsta skola, en grundskola med ca 350 barn (800 m). SCA Östrand berörs av Timrå kommuns översiktsplan från 1990, där det framgår att befintlig industriell verksamhet ska kunna utvecklas. Marken inom planområdet, ca 80 ha, består i huvudsak av sedan 1930-talet i olika etapper exploaterat industriområde. Planområdet sluttar från nivån +16 meter ned till havsnivå. I Bilaga A1 finns en karta över fabriksområdet, som även visar markförlagda ledningar.

11 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING (44) Figur 1 Grundkarta med idag gällande detaljplaner Transporter till och från fabriken sker via landsväg, järnväg och med fartyg. Östrands massafabrik har en egen kaj för hantering av vedråvara, bränslen, kemikalier och biprodukter. Färdig massa transporteras med lastbil till Tunadalshamnen i Sundsvall för vidare transport. Från Ådalsbanan går ett industrispår till Östrands fabriksområde som möjliggör intransport av vedråvara. Biologiskt renat processvattenöverskott samt kyl- och dagvatten från anläggningarna avleds till Skönviken och Alnösundet, vilka utgör en del av Sundsvallsbukten. Utlopp från fabriksområdet till recipienten visas i Figur 2 nedan. Figur 2 Utsläppspunkter till recipienten

12 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING (44) Ändringar genom planen De förändringar som planeras kommer att ske på fabriksområdet inom de områden som berörs av detaljplanerna, och inga nya ytor kommer att tas i anspråk. Detaljplanen för området behöver ändras, då det i gällande planer finns skillnader i detaljeringsgrad och tillåtna nockhöjder behöver utökas från nivån +30 meter till + 50 i östra delen och från +15 meter till +30 i den västradelen med möjlighet att skorstenar och installationer kan sticka upp ytterligare 30 meter. Förändringen innebär inte några nya tillfartsvägar för lastbilstransporter till området och inga nya stickspår in på området, vilket innebär att transportvägarna in på området blir desamma som idag. Hamnverksamheten kommer att utökas, men hamnområdet berörs egentligen inte av nu aktuell planändring. Figur 3 Grundkarta med ny samordnad plangräns inlagd Omgivningsrisker, järnvägen Transportolyckor med godståg från Ådalsbanan bedöms som osannolika då en reducerad hastighetsbegränsning gäller på banan förbi industriområdet. Vid en ev olycka på järnvägen så medger det interna vägnätet på fabriksområdet god framkomlighet för räddningsinsatserna. En riskbedömning har genomförts för nuvarande och planerad framtida anläggning. Denna kan utgöra underlag i riskhanteringsprocessen avseende SCA Östrand och Ådalsbanan. En utbyggd fabrik innebär att processutrustning flyttas längre bort från järnvägen, vilket minskar risken för störningar i samband med en ev olycka på järnvägen. Huvuddelen av all ny- och ombyggnad kommer att ske utanför det riskhanteringsavstånd på 150 m som länsstyrelsen angivit ska gälla vid upprättande av detaljplaner, och inga nya byggnader inom 30 m från järnvägen.

13 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING (44) Bolaget har utarbetat en nödlägesplan innehållande riktlinjer för agerande om allvarliga miljöstörningar inträffar. Rutinen omfattar hela verksamheten och ska möjliggöra ett effektivt räddnings- och saneringsarbete. 5. Verksamheten Nulägesbeskrivning SCA Östrands anläggningar omfattar en sulfatmassafabrik och en CTMP-linje (kemisk termomekanisk massa) med tillhörande hjälpavdelningar för produktion av ånga, el, processvatten m.m. samt egen hamnanläggning för fartygstransport av råvaror och biprodukter. Vid anläggningarna finns även olika reningsanläggningar för att begränsa emissionerna till vatten och luft. Råvara för sulfatmassaproduktionen består idag av ved, rundved eller sågverksflis, och kommer in på bil, järnväg eller fartyg till anläggningen. En stor del av råvaran härrör från skog som ägs av SCA-koncernen. Rundveden barkas och huggs till flis i renseriet. Därefter transporteras flisen till ett mellanlager varifrån automatisk matning till processen sker. Efter stacklagring transporteras flisen till en kontinuerlig kokare. Kokningen, där fibrerna frigörs ur veden, sker under hög temperatur och högt tryck i en alkalisk kokvätska. Efter kokning tvättas massan i en diffusör och avvattnas i tvättpressar. Före blekningen delignifieras massan ytterligare med hjälp av syrgas och tvättas ytterligare för att minska överbäringen in till blekeriet. Blekning sker därefter och består av två syrgas- och väteperoxidsteg samt ett ozonsteg. Mellan varje blekprocesssteg tvättas massan för att bl. a. säkerställa optimerad kemikalieförbrukning, men även säkerställa fiberkvalitén. Massan torkas sedan på torkmaskin och skärs till ark alternativt torkas i flingtork och pressas till balar. Massan är därefter redo att transporteras direkt till kund eller via Tunadalshamnen. I processen (kokningen) används kemikalier och från veden frigörs lignin och andra vedämnen (s.k. tunnlut) som återvinns i sodapannan. Dessförinnan har tunnluten indunstats i indunstningsanläggningen till brännbar tjocklut (svartlut). Sodapannan utgör en del av sulfatmassafabrikens kemikalieåtervinning och tillvaratar energin i tjockluten samt återvinner kemikalierna till kokningsprocessen. Sodapannan genererar överhettad ånga som används till el- och värmeproduktion. De oorganiska kemikalierna i luten bildar vid förbränning en smälta som rinner ut i botten av pannan. Smältan blandas med svaglut och bildar grönlut. Den bildade grönluten reagerar med bränd kalk i kausticeringsanläggningen och omvandlas till vitlut som återanvänds i kokeriet. I denna återvinningsprocess produceras även mesa (kalciumkarbonat), som bränns i mesaugnen (mesaombränningen) varvid bränd kalk (kalciumoxid) bildas. Kalken återanvänds i kausticeringen. Vid produktionen av CTMP utgörs råvaran av sågverksflis och rundved av barr- och lövved. Från flisen avskiljs metallskrot samt spån och större stickor, varefter flisen tvättas i en flistvätt. Efter tvätten basas flisen med raffinörånga tillverkad i processen. Basningen gör att ånga tränger undan luft ur flisbiten vilket underlättar efterföljande impregnering. Impregneringen sker under högt tryck och temperatur i kokaren innan flisen matas in i raffinören. I processen mals flisen i raffinören (mellan två malskivor) så att cellulosafibrerna friläggs.

14 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING (44) Därefter bleks massan i blektornet. Efter blektornet avvattnas massan i en avvattningspress och blekvätskeresterna tvättas bort genom spädning med rent varmvatten. Blekning sker med väteperoxid, varefter massan torkas i flingtork, pressas till bal och transporteras på bil till Tunadalshamnen. Planerade förändringar Principen för produktionsprocessen kommer att vara densamma, men kapaciteten kommer att utökas till nivån ton blekt sulfatmassa och CTMP, att jämföra med dagens tillståndsgivna ton/år. För framtida planerade verksamhet kommer ny processutrustning att placeras på nuvarande fabriksområde och huvudsakligen i närheten till nuvarande anläggningar, företrädesvis i linje med tidigare planer. Ansökan om utökad produktion avser främst sulfatmassa. Tekniken för de olika processtegen kommer att vara modern, samt känd och beprövad för sulfatmassatillverkning. För CTMP-produktionen planeras ingen tillkommande utrustning. Vidare kommer anläggningen utformas så att den uppfyller krav som finns enligt det gemensamma europeiska industriutsläppsdirektivet, IED, och vad som där avses vara bästa tillgängliga teknik,bat. Bedömda utsläppsnivåer både till vatten och luft ligger inom angivna BAT-intervall under normal drift. Förprojektering för den planerade verksamheten pågår, varför detaljerna inte är fastställda och flera alternativ finns i vissa fall enligt vad som är normalt för större industriprojekt. De åtgärder som planeras kan sammanfattas som följer: Ny vedhantering Ny energieffektiv fiberlinje; nytt kokeri, ny tvätt och ny syrgasdelignifiering Nytt blekeri för produktion av TCF 1 - och ECF 2 -massa Ny anläggning för klordioxidtillverkning Ny kompletterande torkmaskin med tillhörande emballeringslinjer och utbyggd utlastning Ny energieffektiv indunstningsanläggning Komplettering och ombyggnad av kausticeringen och mindre åtgärder för mesaugnen Utbyggnad av sodapannan för maximal kapacitet Kompletteringar av avloppsvattenreningen Utökad turbinkapacitet för effektiv elproduktion Mindre modifieringar och kompletteringar i hjälpavdelningar etc. De förändringar som planeras framgår av Figur 4. 1 TCF (totally chlorine free) massa blekt utan klorhaltiga kemikalier 2 ECF (elementary chlorine free) massa blekt med klordioxid (inte elementärt klor)

15 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING (44) Figur 4 Planerad utbyggnad på industriområdet

16 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING (44) 6. Miljökonsekvenser Avgränsning De miljökonsekvenser som värderas är de förändringar som den ökade produktionen innebär och de ökade utsläpp som de resulterar i, dvs skillnaden mellan nu tillståndsgiven verksamhet, nollalternativet, och planerad verksamhet. Vidare avses miljökonsekvenser som kan uppstå i den yttre miljön, dvs. utanför byggnaderna, inom fabrikens närområde. De konsekvenser som ska värderas i MKBn är de som har störst betydelse, vilket i detta fall är förhållandena efter det att projektet har genomförts och verksamhetens fulla produktion utnyttjas, vilket sammanfaller med den miljökonsekvensbeskrivning som har lämnats in med tillståndsansökan. De miljöaspekter som värderas är: Förbrukning och hushållning av resurser Transporter Utsläpp till vatten Utsläpp till luft Klimatförändringar Ljud Avfallshantering Kemikaliehantering Miljörisker Förorenade områden Natur- och kulturvärden Miljömål Förbrukning och hushållning av resurser Vedråvaran utgörs av rundved och flis. Råvarubehovet ökar i princip i proportion till planerad produktionsökning och beräknas uppgå till: Nollalternativ; totalt ca m 3 fub/år varav ca m 3 fub/år som flis Planerad framtidt; totalt ca m 3 fub/år varav ca m 3 fub/år som flis SCA Östrand har möjlighet till att producera certifierad massa och andelen styrs av kunders efterfrågan. De förändringar som planeras innebär ett nytt modernt kontinuerligt kokeri, vilket säkerställer ett högt massautbyte. Vid både tillståndsgiven och planerad framtida produktion utvinns biprodukterna råterpentin och råtallolja, vilka har sitt ursprung från vedråvaran. Även fjärrvärme och s.k. grön el produceras som biprodukter. SCA Östrand nyttjar vedråvaran till närmare 100 % genom sin produktion, utvinning av biprodukter samt energiproduktion av vedrester, återvunnet fibermaterial och utvunnen vedsubstans i svartluten.

17 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING (44) För vattenförsörjningen till SCA Östrand har Mellanbygdens vattendomstol i dom den 7 april 1953 (mål D.M 43/1952), lämnat tillstånd till 4 m 3 /s vattenuttag från Indalsälven. Påverkan på älven av detta bedöms som försumbar. Det totala vattenbehovet bedöms vid tillståndsgiven produktion att uppgå till i genomsnitt ca 1,5 m 3 /s. För planerade förhållanden beräknas det totala vattenbehovet, exklusiv kylning av kondensturbinen, öka till i genomsnitt ca 3,0 m 3 /s, vilket ryms inom nuvarande vattendom. Behovet av process- och kylvatten för processerna bedöms öka något mindre än vad som motsvaras av den planerade produktionsökningen, p.g.a. installation av ny och modern processutrustning. Om havsvatten kommer att användas för kylning vid planerad framtida produktion kommer okontaminerat kylvatten att ledas tillbaka till havet. För att begränsa vattenanvändningen finns omfattande system för recirkulation av vatten inom de olika processerna. De kemikalier som används för massaproduktionen är i huvudsak välkända och allmänt förekommande inom branschen. Samma typer av kemikalier kommer att användas vid planerad framtida produktion som vid tillståndsgiven produktion, undantaget vid produktion av ECF-massa. För produktionen av ECF-massa tillkommer natriumklorat och metanol för produktionen av klordioxid. Klordioxid, som kommer att användas som blekkemikalie kommer att tillverkas på plats i en nyuppförd anläggning. I detta sammanhang bör nämnas att det tidigare har funnits en anläggning för produktion av klordioxid, vilken användes fram till Den tidigare anläggningen låg betydligt närmare bostadsbebyggelse än den som nu planeras. SCA Östrand arbetar av miljö- och kostnadsskäl kontinuerligt för att minimera användningen av kemikalier. Det finns ett omfattande system för effektiv återvinning av kokkemikalier. Förbrukade mängder kemikalier bedöms komma att öka mindre än vad som motsvaras av planerad produktionsökning. SCA Östrands behov av ångenergi täcks huvudsakligen av soda- och biobränslepannan. Ångenergi som genereras utnyttjas även för intern elproduktion. SCA Östrand levererar även fjärrvärme till kommunerna Timrå och Sundsvall. Energieffektiviseringsarbetet pågår kontinuerligt vid SCA Östrand. Vid anläggningarna i Östrand har ett flertal moderniseringar och trimningar genomförts, såsom ny energieffektiv sodapanna samt ny biobränsleeldad mesaugn. Den planerade produktionsökningen av sulfatmassa innebär en lägre specifik förbrukning av både ångvärme och el, och sulfatmassatillverkningen kommer att bli mer än självförsörjande på både värme och el. Användningen av fossila bränslen bedöms inte komma att öka, utan biobränsleandelen uppgå till ca 98 % för både nollalternativ och planerad framtida produktion. Behovet av eldningsolja bedöms kunna begränsas vid framtida planerade förhållanden, nivån ton/år jämfört med bedömt ton/år för tillståndsgivna. Den ökade energieffektiviseringen vid planerad produktion beräknas medföra ett överskott av biobränsle i form av bl.a. bark, vilket kan användas för ökad intern elproduktion och/eller kan avyttras. För planerade förhållanden bedöms produktionen bli mer än självförsörjande avseende elkraft, jämfört med ett bedömt mindre behov av extern elkraft vid tillståndsgivna förhållanden.

18 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING (44) Transporter Vid tillståndsgiven produktion transporteras vedråvaran i form av rundved med bil, fartyg och järnväg. Kemikalier, biobränsle och eldningsolja kommer med bil eller fartyg. Biprodukterna, råtallolja och råterpentin transporteras från SCA Östrand med bil eller fartyg. SCA Östrand har en egen kaj för lossning och lastning av vedråvara, flis, biobränsle, eldningsolja, kemikalier och biprodukter. Hamnen vid SCA Östrand ingår i området som Trafikverket har pekat ut som riksintresse för sjöfart. Vid tillståndsgiven produktion transporteras huvuddelen av producerad massa med lastbil till Tunadalshamnen i Sundsvall, ca 10 km söderut, för vidare transport. Biltransporterna sker med moderna transportfordon med låga emissioner. Vid planerad produktion kommer transportarbetet att öka i princip i proportion med produktionsökningen, och fördelas på de tre transportslagen. Transporter av inköpt bränsle kommer att minska, medan transporter av barköverskottet kommer att öka. Transporter av olja är fortsättningsvis låg vid planerad framtida produktion. Fördelningen mellan de olika transportslagen varierar mellan olika år och beror i huvudsak på varifrån vedråvaran kommer, och om den tarnsporteras med bil, båt eller tåg. För att minimera lastbilstransporter med råvara, planeras ett ytterligare kajläge bredvid den befintliga kajen, som saknar kapacitet för utökade vedleveranser. Med den nya hamnen som planeras erhålls en total kapacitet motsvarande 360 anlöp/år. Den nya kajen förutses inte utformas för utskeppning av producerad massa, utan massan transporteras till den närbelägna Tunadalshamnen med befintlig organisation och infrastruktur, vilket bl.a. medför samlastning med andra varor. Det nya kajläget kommer närmare vedhanteringen, vilket leder till färre interna transporter inom industriområdet. Vid byggnation av det nya kajläget kommer skyddsåtgärder att tas för att förhindra påverkan av vattenkvaliteten. Samma skyddsåtgärder och rutiner kommer att finnas vid driften vid det nya kajläget som för det befintliga för att förebygga påverkan på mark, grundvatten och recipienten Alnösundet. Miljökonsekvenser vatten Utsläpp av processavlopp och kylvatten Inom anläggningen finns följande system för uppsamling av överskottsvatten: Fiberhaltigt avlopp samlar upp huvuddelen av processavloppen från vedhantering, fiberlinje, blekeri, CTMP-linje och torkmaskiner Fiberfritt avlopp i form av indunstningskondensat och delar av blekerifiltrat från sulfatmassatillverkningen. Dag- och kylvatten inom fabriksområdet Kemikaliehaltigt avlopp från återvinningen Västra avloppet

19 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING (44) Ambitionsnivån med de ombyggnader och nyinstallationer som planeras för är att kunna bibehålla nuvarande specifika nivå avseende COD och att sänka utsläppen av SÄ och närsalter, så att utsläppen ligger i nivå med vad som anses vara BAT (bästa tillgängliga teknik) enligt IED. Tabell 1 Bedömda emissionsnivåer till recipienten vid nollalternativ och planerad produktion (långtidsmedelvärden), uppdelat vid ECF- och TCF-blekning. COD tot * SÄ GF/A ** Fosfor (P) Kväve (N) AOX Komplexbildare t/d t/d kg/d kg/d kg/t*** kg/t Nollalternativ-prognos 26 3, ,01 0,3 Planerad produktion prognos, 100 % ECF 48 4, ,15 0,1 Planerad produktion prognos, 100 % TCF 42 4, ,01 0,3 * COD, avser kemiskt syreförbrukande ämnen **Suspenderade ämnen ***AOX är ett mått på klorerade föreningar, räknat per ton sulfatmassa Hantering av dagvatten På Östrand finns idag ett omfattande dagvattensystem som avvattnar tak och hårdgjorda ytor. På äldre byggnader avvattnas tak ner på mark och därifrån via dagvattenbrunnar till dagvattenledningarna ut till recipient. På nyare byggnader leds takavvattningen direkt till dagvattensystemet, så är även planerat för nytillkommande byggnader. Dagvattensystemet är helt skiljt från sanitära avlopp och processavlopp. I Bilaga A11 finns ett PM, där planerade förändringar av dagvattensystemet beskrivs, och beräkningar har utförts för blockregn med två och tio års återkomsttid. Beräkningarna visar att huvuddelen av befintligt dagvattensystem har kapacitet att klara av kraftigare regn, 10 års regn. Som en del av de förändringar som planeras kommer även dagvattensystemet att anpassas, för att ta hand om dagvatten från nyanläggningar och få tillräcklig kapacitet. På vedlager/vedplan kommer skyddsåtgärder med sedimentering och oljeavskiljning i en damm, att vidtas, så att partiklar och eventuella utsläpp av petroleumprodukter inte når recipienten. Det bör poängteras att ingen bevattning kommer att ske av lagrad ved. En separat anmälan om iordningställande av vedplan på landbyggnadsområdet är inlämnad i enlighet med landbyggnadsdomen. Enligt anmälan planeras vedplanen att iordningställas under Med anmälan inlämnades en utredning avseende dagvatten från vedlager/vedplan. Dagvatten planeras att ledas från dessa ytor till ett dike, som med självfall går via behandling till recipient. Dagvatten från fabriksområdet (tak och planer) kommer att omhändertas på samma sätt som idag, dvs till recipient via dagvattenbrunnar och via huvudavloppskanal. Tättingar finns placerade på platser där det finns risk för att processflöden skulle kunna rinna till dagvattenbrunnar. Dagvatten söder och öster om fabriksområdet avvattnar områden som p.g.a. höjdförhållanden inte gått att ansluta till huvudavloppet. I huvudavloppet och vid utloppet i recipient finns flytläns som skydd för eventuella oljeutsläpp. De planerade förändringarna avseende dagvatten från industriområdet bedöms leda till förbättringar jämfört med nuläget, och det nya systemet för dagvatten från ny vedplan är den mest betydande åtgärden. Vidare innebär utbyggnaden att andelen takytor kommer att öka, och dagvatten från tak kan anses vara renare än vatten från markytor.

20 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING (44) Eftersom området ligger på en udde som har en yttopografi med radiell ytavrinning och eftersom det finns avskärande diken uppströms industriområdet bedöms inga riktigt höga ackumulerade flöden kunna uppstå inom planområdet ens vid extrema situationer. Den strategi som SCA hittills har tillämpat, att ha grönzoner mot vattnet genom vilka vatten kan ledas, bedöms vara en god strategi värd att fortsätta med. Översilning och infiltration medför oftast bra fastläggning av partikulära föroreningar. Markpartiklar och växter kan också binda lösta föroreningar i betydande omfattning. På fabriksområdet finns två platser för uppsamlad snö, och smältvattnet får infiltrera marken. Anläggande och drift av hamn Provtagningar och undersökning av sediment har genomförts, , i hamnområdet, både där nuvarande kaj finns och i områden där nya kaj planeras. Den klassning som gjordes med avseende på kvicksilver visade att föroreningshalterna är lägre i det område där ny kaj planeras jämfört med området där befintlig kaj finns. Den teknik och utformning som planeras för den nya hamnen bedöms inte innebära något behov av muddring, vilket innebär att inga muddermassor behöver tas upp och hanteras. Vid byggnation av ny kaj kan viss grumlighet uppstå vid pålningsarbeten, och som förebyggande åtgärd kommer försiktighetsåtgärder såsom länsar och siltskärmar att användas för att förebygga grumling i recipienten. Det noterades ingen betydande påverkan på vattenkvaliteten i samband med byggnationen av befintlig kaj, vilket pekar på att siltskärmen har varit en god barriär mot grumling under den landutbyggnaden. Bolaget har låtit SWECO utreda fartygstrafikens påverkan på sediment, och sammanfattningsvis konstateras att i djup mellan propeller och botten överstigande 8 meter blir de genererade strömmarna små eller försumbara. De vågor som fartyg med ett djupgående på 6 meter generar vid normala hastigheter (mindre än 5 knop i hamnen) är mindre eller i samma storleksordning som de som genereras av vinden. Vid sådana vågor förmår sammanhängande bottenskjuvspänningar inte transportera material från botten förutom i de fall mycket fint och löst material förekommer i områden där vindvågor inte verkar. Sådana områden rapporteras dock inte finnas i anslutning till SCA Östrand. Propellerströmmar kan orsaka erosion där vattendjupet är mindre, t.ex. nära kajområden. På djupare vatten och vid lägre fartygshastigheter är sannolikheten för att materialtransport initieras liten. Vattendjupet vid den befintliga kajen börjar vid ca 10 meter och sluttar ner mot mer än 20 meter. Vid den planerade kajen är bottendjupet 12 meter och sluttar snabbt ner till knappt 20 meter. Att botten vid kajlägen sluttar brant till djup som är större än de modellerade djupen för utbredning av propellerenergi innebär att endast mindre områden närmast kajen kan påverkas till följd av fartygstrafiken. Kylvatten och kylvattenledning För närvarande planerar bolaget för att förlägga intagsledningen för kylvatten 400 meter ut från stranden i riktning mot sydost från udden söder om kajen mot Alnösundet. Utloppsledningen planeras att dras till fabrikens avloppskanal. Intaget till kylvattenledningen kommer att bestå av ett rör med ca 1,5 meter i diameter och den beräknade vattenhastigheten vid intaget kommer vara ca 0,5 m/s. Intaget kommer enligt rådande planer att anläggas ca 3 meter över botten. Vattendjupet är där ca 27 meter.

21 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING (44) Intagsledningen kommer att anläggas i ett område där föroreningar har påträffats, och för att undvika spridning av förorenade sediment kommer ledningen att placeras så ytligt som möjligt i sedimenten. Vidare kommer nödvändiga försiktighetsåtgärder att vidtas där undervattenschakt eller fundament krävs. Under detaljprojekteringen kommer ytterligare provtagning att utföras i den aktuella ledningssträckans position för att skapa ett bättre underlag för bedömning av behovet av skyddsåtgärder (t.ex. användning av siltgardiner) vid muddring och utläggning av intagsledningen. Enligt nuvarande bedömning kommer i storleksordningen m 3 muddermassor (fibersediment) att behöva tas upp. Muddermassorna kommer att avvattnas och klassificeras enligt gällande avfallslagstiftning innan de deponeras eller omhändertas på annat sätt. Eventuellt lakvatten från lagringsytor kommer att uppsamlas och hantering ske i samråd med tillsynsmyndighet. Bedömda miljöförhållanden i Alnösundet Recipienten till SCA Östrand är främst Alnösundet, som utgör en del av Sundsvallsbukten, som mynnar i Bottenhavet. Inför ansökan 2014 har en recipientbedömning sammanställts avseende utsläpp till vatten vid planerad framtida produktion. Nuvarande status i Alnösundet avseende näringsämnen (fosfor och kväve) bedöms som god. Växtplankton i sin helhet bedöms som god, även om klorofyllhalten visar på varierande status. Siktdjupet i Alnösundet har även bedömts ha god status enligt recipientkontrollen. Syrerikt tillstånd förekommer i bottenvatten. Bottenfauna bedöms trots detta som otillfredsställande status. Flera faktorer påverkar bedömningen av bottenfauna, bl.a. den generella nedgången av vitmärla i hela Bottniska viken under 2000-talet. I beräkningen av bottenfaunaindex, har vitmärla höga poäng, medan den invaderade havsborstmasken får låga poäng, vilket ger generellt en lägre status. Även den låga och varierande saliniteten i Sundsvallsbukten påverkar bottenfaunan och därmed statusen. Fiskundersökningar i Alnösundet visade inga förändringar avseende hälsotillståndet i jämförelse med referensområdet i Sundsvallsbukten. I samband med EUs ramvattendirektiv har Sveriges ytvatten (bl.a. kustområden) statusklassificerats och kvalitetskrav (miljökvalitetsnormer) har fastställts. Vattenförekomsten Alnösundet har enligt VISS klassificerats till måttlig ekologisk status och miljökvalitetsnormen god ekologisk status ska följas senast Undantag från målet 2015 gäller på grund av förekomst av främmande arter och övergödning. De biologiska kvalitetsfaktorerna är samtliga klassificerade som måttliga och de fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorerna är även de klassificerade som måttliga beroende på att kvalitetsfaktorn för ljusförhållanden klassificeras som måttlig. Syrgasförhållanden klassificeras som hög ekologisk status och näringsämnen som god ekologisk status. SWECO har som en del av kompletteringarna i tillståndsärendet gjort modellberäkningar av avloppsvattnet i recipienten Alnösundet. Syftet med modellberäkningarna är att beskriva framtida avloppsvattnets spridning och utspädning i recipienten. En påverkansanalys gjordes för de kvalitetsfaktorer (näringsämnen, särskilda föroreningsämnen och prioriterade ämnen), vilka ingår i statusbedömningen för vattenförekomsten Alnösundet. När det gäller näringsämnen kommer det totala bidraget från bolagets verksamhet att öka. Vid bedömningen av kvalitetsfaktorn näringsämnen ska en samlad bedömning ske av hela vattenförekomsten och hur nivåerna för näringsämnen påverkar möjligheterna för att uppnå de biologiska kvalitetsfaktorerna. I de representativa provtagningspunkterna i Alnösundet kommer halterna av näringsämnen även vid planerad framtida produktion att visa på god ekologisk status. Det ska också framhållas att syreförhållandena i Alnösundet är mycket goda samt att kvalitetsfaktorn för syrgasförhållanden enligt VISS klassificeras som hög. Det ökade utsläppet av COD och