Miljöredovisning 2011 Tryckpapper och massa

Transkript

1 Miljöredovisning 2011 Tryckpapper och massa Östrands massafabrik Ortvikens pappersbruk Laakirchens pappersbruk Aylesfords pappersbruk

2 SCA Forest Products verksamhetspolicy Vision: Att uppfattas som en ledande leverantör av värde av kunder, ägare och anställda inom vårt verksamhetsområde. Vår affärsidé är att erbjuda våra kunder ett konkurrenskraftigt sortiment av högkvalitativa pappers-, trä-, massa- och förnybara energiprodukter, producerade med stor hänsyn till miljön och baserade på vårt stora skogsinnehav, andra förnybara fiberresurser och kostnadseffektiva transportlösningar. Det är inte vi själva utan våra externa och interna intressenter som bedömer kvaliteten på våra varor och tjänster. Det betyder att vi alla måste sträva efter att sätta oss in i våra intressenters behov och värderingar i syfte att tillfredsställa kraven och förväntningarna genom att: Alltid hålla vad vi lovat. Mäta oss med den bäste konkurrenten i syfte att ligga steget före. Sträva efter att hela tiden minska miljöpåverkan av vår verksamhet. Tillverka våra produkter så att vi uppfyller kundernas och myndigheternas krav på produktsäkerhet. Ha resurshushållning som en ledande princip i allt vi gör. Leva upp till kraven i gällande lagar, förordningar och bestämmelser. SCAs skogar ska skötas så att deras biologiska mångfald bevaras och så att arter och ekosystem nyttjas uthålligt, vilket bekräftas genom certifiering i enlighet med FSCs och PEFCs standarder för skogsbruk och spårbarhet. Prioritera personalens hälsa och säkerhet i alla delar av vår verksamhet. Bedriva vårt arbete långsiktigt. En grundförutsättning för detta är företagets lönsamhet. Arbeta med ständiga förbättringar mot fastställda mål. Kompetensutveckla medarbetarna i syfte att nå företagets mål. Följa och uppfylla SCAs övergripande policies, strategier och mål. SCA Forest Products Organisation SCA Forest Products Affärsdivisioner Aylesford SCA Skog SCA Timber SCA Östrand SCA Ortviken Newsprint 50% SCA Laakirchen SCA Forest Products massafabriker och pappersbruk: ÖSTRANDS MASSAFABRIK ORTVIKENS PAPPERSBRUK LAAKIRCHENS PAPPERSBRUK AYLESFORDS PAPPERSBRUK Innehåll VD har ordet 3 Vedfibern hållbar råvara för framtiden 4 Östrands massafabrik 12 Ortvikens pappersbruk 16 Laakirchens pappersbruk 20 SCA Transforest SCA Energy SCA R&D Centre Aylesfords pappersbruk 24 Ordlista 28

3 Den fantastiska men kontroversiella vedfibern Några millimeter lång och någon bråkdel av en millimeter bred. Den är SCAs största tillgång och basen för hela vår verksamhet vedfibern en fantastisk resurs som har sitt ursprung i den växande skogen. I en process som drivs av solen producerar träden vedfiber av koldioxid, vatten och markens näringsämnen. Vedfibern är inte giftig. Den är återvinningsbar. När den sedan återvunnits så många gånger att den slitits ut, kan den nyttjas för energiproduktion. Och restprodukterna är samma ofarliga ämnen som fibern en gång byggdes av. Vedfibern är lösningen på en lång rad av de utmaningar som vi står inför hushållning med ändliga resurser, klimatförändringar och ansvarsfull resursanvändning. Hade vi i dag uppfunnit vedfibern, tror jag att vi tryggt hade kunnat invänta Nobelpriset. Ändå är vedfibern kontroversiell. Färsk fiber från skogen ställs mot återvunnen fiber fast det är samma fiber! Krav på kontroll av råvarans ursprung och uthållighetskriterier drabbar först av allt produkter tillverkade av vedfiber, och sällan eller aldrig de alternativ som pappersprodukterna konkurrerar med. Hur många ställer krav på att få veta var de sällsynta jordartsmetallerna i en laptop eller en smartphone har grävts upp någonstans och i vilken utsträckning man har tagit hänsyn till ursprungsbefolkningen? Vi vet att engagemanget är starkt när det gäller skogsbruk och återvinning. Båda frågorna står mycket högt på vår dagordning. I denna miljörapport kommer vi att fördjupa oss i hur vi försörjer våra fabriker med fiberråvara, och hur vi säkerställer att denna råvara kommer från källor som möter högt ställda miljökrav. Vi använder också stort utrymme för att beskriva miljöarbetet i våra fabriker, och vi presenterar fakta och miljödata per fabrik i stället för i svåröverskådliga tabeller. Det ger bättre möjligheter att tydliggöra såväl vad siffrorna betyder som hur utvecklingen på viktiga miljöområden ser ut. Detta är artonde året i följd som vi i en tryckt rapport presenterar vårt miljöarbete. Frågorna har varierat genom åren. En del miljöfrågor är lösta. Andra har kommit till exempelvis de globala klimatförändringarna. Såväl världen som marknaden för skogsindustriprodukter har förändrats, men vi fortsätter att bedriva ett långsiktigt och systematiskt miljöarbete. Ulf Larsson VD för SCA Forest Products Miljöredovisning

4 4 Miljöredovisning miljoner skogsplantor sattes 2011 ut på SCAs marker i norra Sverige. För många skolungdomar är skogsplantering det första arbetet.

5 Så utnyttjas vedfibern bäst från vaggan till graven Vedfiber är den i särklass viktigaste insatsvaran i SCAs tryckpapper och massa. Att kontrollera råvarans ursprung och använda den ansvarsfullt genom hela livscykeln är därför högt prioriterade miljöfrågor för både SCA och företagets kunder. Vedfibern har sitt ursprung i skogen. När träden växer bygger de vedfibrer av koldioxid, vatten och näringsämnen från marken. Processen kallas fotosyntes och drivs av solenergi. Ved - fibern kan sedan återvinnas och användas på nytt sex-sju gånger, innan den är så sliten att den inte längre kan häfta vid andra fibrer och bilda ett ark. Då har den fortfarande ett energivärde och kan användas för energiproduktion. Därefter återgår fiberns beståndsdelar samma som den en gång byggdes av till jordens kretslopp. Miljödebatten kring papper och massa handlar inte bara om utsläpp vid tillverkningen, utan har sedan länge också varit inriktad mot skogsbruket. Målet är att bruka skogen på ett uthålligt och ansvarsfullt sätt med hänsyn till natur och klimat. Under många år fördes diskussionen framför allt nationellt, men i början av 1990-talet började medierna och miljörörelsen granska pappersprodukter och det skogsbruk som råvaran kom från. Olika regioner hamnade i fokus, exempelvis Ryssland och västra Kanada, där företag pekades ut som Taiga terminators eller the Darth Vader of the North-West. Certifiering växer fram Ett svar på den här diskussionen blev certifiering bildades Forest Stewardship Council, FSC, en ideell medlemsorganisation med målet att utveckla ett ansvarsfullt skogsbruk. Papperskunder fick möjlighet att välja FSC-certifierade produkter och kunde därigenom påverka utvecklingen i rätt riktning. FSC har tagit fram globala principer och kriterier för ansvarsfullt skogsbruk. Dessa utvecklas sedan till en praktisk skogsbruksstandard i en nationell process, där många olika intressenter medverkar. Oberoende revisorer ska kontrollera att kriterierna uppfylls. FSC har också utvecklat standardiserade rutiner för att länka produkter till virke från certifierade skogar. Även denna ursprungskontroll, eller så kallad chainof-custody, kontrolleras av oberoende revisorer. Fabriker som tillverkar FSC-certifierade produkter men också använder SCA har egna fröplantager för gran, tall och contortatall. På hösten plockas kottar som ger frö till kommande års plantproduktion. Miljöredovisning

6 råvara som inte är certifierad måste se till att även detta virke uppfyller kraven i FSCs standard för kontrollerat virke. Det innebär bland annat att virket inte får komma från skogar med höga naturvärden, skogar där mänskliga rättigheter hotas eller från genmodifierade träd. Allt virke inom SCA som inte är FSC-certifierat uppfyller kraven i standarden för kontrollerat virke. Plantorna kan synas bräckliga när de ett år gamla sätts ut på hygget, men om uppemot ett sekel är de grova, avverkningsmogna träd. FSCs verksamhet har mött visst motstånd genom åren. En del kritiker hävdade att balansen mellan olika intressenter inte var väl avvägd. Andra ansåg FSC vara dåligt anpassat för mindre och medelstora privata skogsägare. I Tyskland och Österrike tyckte många att den befintliga lagstiftningen räckte för att skydda skogarna bildades PEFC, Progamme for the Endorsement of Forest Certification, som en paraplyorganisation för nationella skogscertifieringssystem. I dag är det PEFC som har den största certifierade skogsarealen knuten till sig. Även PEFC har ett system för ursprungs- Årlig revision sporrar till förbättringar SCAs skogsbruk revideras varje år mot den svenska FSC-standarden. Revisionen genomförs av en oberoende revisor, som dels går igenom dokument och rutiner, dels gör slumpvisa fältbesök där personal och andra intressenter intervjuas. Eventuella brister noteras och ska åtgärdas till nästa revision. Om bristerna är allvarliga, eller om de inte har åtgärdats på ett år, graderas de upp till allvarliga brister. Sådana går under benämningen major CAR (Corrective Action Required) och måste åtgärdas omgående. Om så inte sker förlorar företaget sitt FSCcertifikat. Vid FSC-revisonen 2007 noterades flera allvarliga brister i SCAs naturhänsyn. Det handlade bland annat om dålig planering av områden som skulle avverkas. Dessutom hade naturvärdesträd avverkats, trots att de enligt standarden skulle lämnas kvar. SCA satte omedelbart igång ett antal åtgärdsprogram. All personal i avverkning och planering utbildades. Gamla avverkningsplaner kontrollerades. Uppföljningen av naturhänsynen skärptes och sex nya tjänster för skogsekologer tillsattes. Åtgärderna har gett effekt. Nya revisioner har visat att problemen är avhjälpta. Vid FSC-revisionen 2010 konstaterades inga större brister. Visserligen noterades en lång rad mindre avvikelser, men dessa hade framför allt att göra med att den svenska FSC-standarden hade reviderats bara några månader innan revisionen genomfördes. Därför hade inte alla rutiner och tillhörande dokumentation hunnit anpassas till den nya standarden. Vid revisionen 2011 konstaterades att även dessa smärre avvikelser hade åtgärdats. En större brist upptäcktes dock vid 2011 års FSC-revision av SCAs skogsbruk. Företagets avverkningsentreprenörer följde inte SCAs riktlinjer när det gällde hantering av farligt avfall. Det handlade framför allt om använda smörj- och hydrauloljor. Under vintern genomförde SCA ett omfattande arbete tillsammans med sina entreprenörer för att rätta till problemen, vilket kontrollerades av FSC-revisorn i slutet av januari Revisionen genomfördes med lyckat resultat Leveranser av FSC-certifierat LWC-papper från SCA Ortviken 27% 27% Leveranser av FSC-certifierat tidningspapper från SCA Ortviken 15% 16% Leveranser av FSC-certifierad massa från SCA Östrand 68% 53% Leveranser av FSC-certifierat SC-papper från SCA Laakirchen 15% 13% Leveranser av PEFC-certifierat SC-papper från SCA Laakirchen 13% 9% DNV-COC Leveranser av FSC-certifierat tidningspapper från Aylesford Newsprint 71% 36% 6 Miljöredovisning 2011

7 kontroll och produktcertifiering, och organisationen har ungefär samma syfte som FSC. Från färskvara till returfiber SCA äger 2,6 miljoner hektar skog i norra Sverige en yta större än halva Nederländerna och Europas största privata skogsinnehav. Omkring två miljoner hektar i detta enorma område brukas för virkesproduktion. Östrands massafabrik och Ortvikens pappersbruk ligger i anslutning till SCAs skogar och får största delen av sin virkesförsörjning därifrån. Resterande virke som behövs köps av privata skogsägare i regionen. Produktionen i Ortviken och Östrand är till 100 procent baserad på färsk vedfiber. I norra Sverige finns mycket skog och få människor. Även om pappersåtervinningen i landet är hög, finns där för få tidningsläsare för att det ska gå att bygga ut pappersproduktionen baserat på returpapper. I Sverige gör SCA därför papper och massa av skog nära fabriken. De färdiga pappersprodukterna återvinns sedan i de stora städer där majoriteten av köparna finns i Storbritannien och på den europeiska kontinenten. Aylesford Newsprint i England tillverkar tidningspapper av 100 procent returfiber och pappersbruket i österrikiska Laakirchen använder både returfiber och färskfiber från närbelägna skogar i sin produktion av SC papper. All råvara ska granskas SCA identifierade tidigt bevarad biologisk mångfald som det viktigaste miljömålet i företagets skogsbruk antog företaget en naturvårdspolicy som slog fast målet att skogarna ska brukas så att alla de djur- och växtarter som finns i SCAs skogar ska kunna leva kvar. SCA har successivt utvecklat naturhänsynen i sitt skogsbruk för att kunna uppfylla detta mål, bland annat genom att upprätta ekologiska landskapsplaner. Där samplaneras skogsbruk och naturhänsyn över hela företagets stora skogsinnehav. Med dessa utgångspunkter medverkade SCA i utformningen av den svenska På nästan alla hyggen sker en omfattande naturlig föryngring av framför allt lövträd. När plantorna är tio-femton år gamla, behöver man göra en röjning för att ta bort skadade träd och för att gynna utvecklingen av träden med den bästa kvaliteten. Miljöredovisning

8 Ungefär 100 avverkningslag med en skördare, som den på bilden, och en skotare arbetar på SCAs marker i norra Sverige. Småskaligt skogsbruk i Österrike med kreativa inslag. FSC-standarden. Det blev den första nationella FSC-standarden i världen, och 1999 FSC-certifierades SCAs skogsbruk. I Österrike äger SCA ingen egen skog utan är beroende av leveranser från framför allt privata skogsägare i såväl Österrike som södra Tyskland och Tjeckien. I denna region har skogsägarna genomgående valt PEFC som certifieringssystem. Dessutom är lagkraven på skogsbruk i både Österrike och Tyskland mycket omfattande. Inte bara FSC-certifierat skogsbruk kan utgöra bas för FSC-certifierade produkter. Även returfiber kan ingå som grund. Motivet är att både ansvarsfullt skogsbruk och klok resurshushållning är uttryck för höga miljöambitioner. Även om vedfibern kommer från ett ansvarsfullt skogsbruk, ska den utnyttjas så väl som möjligt innan den är utsliten och kan användas för energiproduktion. Aylesford Newsprint i England som inte använder någon färsk vedfiber alls utan baserar sin tillverkning helt på återvunnen råvara erhöll 2009 certifikat för ursprungskontroll enligt FSCs standard. Redan 2010 sålde fabriken mer än en tredjedel av sin produktion som FSC-certifierat papper och under 2011 mer än två tredjedelar. Lönsam återvinning Pappersbruket i österrikiska Laakirchen har certifikat för ursprungskontroll enligt både FSCs och PEFCs standarder. 8 Miljöredovisning 2011

9 Laakirchen har inte tillgång till FSCcertifierat virke, eftersom de skogsägare som levererar virke till fabriken valt att satsa på PEFC. Men genom att dels köpa FSC-certifierad pappersmassa från SCA Östrand och dels använda returpapper, kan Laakirchen erbjuda både FSC-certifierat och PEFC-certifierat SC-papper. SCA Laakirchen har sedan 1995 i flera steg byggt ut sin kapacitet att ta hand om och använda returfiber. Pappersbruket var pionjär i utvecklingen av högkvalitativa SC-papper med en hög andel återvunnen fiber. SC-kvaliteten GraphoVerde, med minst 50 procent returfiber, togs emot mycket väl av kunderna och försäljningen av denna produkt har hela tiden ökat. För att undvika onödiga transporter försöker SCA Laakirchen köpa returpapperet, som används till beredning av returfibrer, så nära fabriken som möjligt. Eftersom returpapper efterfrågas starkt i Österrike måste omkring hälften av den återvunna råvaran köpas i grannländer som Tyskland, Tjeckien, Italien, Slovakien och Ungern. Detta sker genom det helägda dotterbolaget för returpappersinsamling och sortering Bunzl & Biach, som även förser SCAs österrikiska mjukpappersfabrik med retu rfiberråvara. Efterfrågan driver utvecklingen Drivkraften bakom certifiering är kundernas möjlighet att välja miljömärkta produkter. Ökad efterfrågan på pappers- och massaprodukter som är certifierade enligt FSC eller PEFC skapar ökad efterfrågan på certifierad råvara. Och detta driver i sin tur på utvecklingen av ansvarsfullt skogsbruk och god resurshushållning. Baserat på FSC-certifierat virke från egna skogar har SCAs försäljning av certifierade produkter hela tiden ökat. FSC-certifierad massa från Östrand används för produktion av FSC-certifierade tryckpapper och konsument- Alla virkestransporter startar på bil, men om avståndet till industrin är långt, mer än cirka tio mil, så lyfts virket över på järnväg för transport den längre sträckan. Bilen överst på bilden är ett fordon som kan ta 33 procent mer virke än en timmerbil av vanlig längd, därmed minskar transportutsläpp och kostnader. Miljöredovisning

10 produkter. Efterfrågan på FSCcertifierat bestruket tryckpapper från Ortviken har också vuxit. Numera utgör denna papperskvalitet mer än en fjärdedel av fabrikens försäljning. När det gäller tidningspapper var efterfrågan på FSC-certifierade kvaliteter länge svag. Men nu har den snabbt ökat, vilket märks på produktionen i både Ortviken och Aylesford. I Laakirchen konstateras att allt fler vill köpa SC-papper med certifiering enligt såväl FSC som PEFC. Kundunderlaget för PEFC-produkter finns framför allt i Frankrike, Tyskland och Österrike. Även för massa och andra tryckpapperskvaliteter än SC-papper ökar efterfrågan på PEFC-certifiering. Detsamma gäller sågade trävaror. Under 2011 har därför SCA i Sverige certifierat sitt skogsbruk enligt PEFCs svenska standard, som komplement till den tidigare FSC-certifieringen. Dessutom erhöll Östrands massafabrik certifikat för ursprungskontroll enligt PEFCs standard SCA Ortviken genomförde proceduren för motsvarande certifiering i februari Den svenska PEFC-standarden rymmer samma moment och liknande krav som den svenska FSC-standarden. På några områden är dock PEFC utförligare, framför allt när det gäller vilka krav som ställs på de entreprenörer som utför avverknings- och skogsvårdsarbete hos en PEFC-certifierad mark ägare. Närhetsprincipen styr transporter Virke från SCAs egna skogar motsvarar knappt två tredjedelar av virkesförbrukningen i SCAs svenska industrier. SCA Skog ansvarar både för skötseln av SCAs skogar och för anskaffningen av virke från andra källor till de svenska fabrikerna. För SCA Laakirchens del sköts vedförsörjningen av Thosca Holz Hallein GmbH. Företaget, som är certifierat för ursprungskontroll enligt både PEFC och FSC, köper ved i områden som ligger nära fabriken. Tre fjärdedelar av virkesråvaran kommer från Österrike. Resten köps i tyska Bayern och tjeckiska Böhmen. Alla dessa områden i närheten av Laakirchen i såväl Österrike som Tyskland och Tjeckien är bergsregioner där skogen sköts av små familjeföretag, varav merparten har så kallad regioncertifiering enligt PEFC. SCA Skog och SCA Laakirchens råvaruförsörjare arbetar efter samma 10 Miljöredovisning 2011

11 principer när det gäller att forsla virke till sina respektive fabriker. Ambitionen är att minimera transporterna och därmed miljöbelastningen från de fordon som används. SCA byter virke med andra skogsföretag, i syfte att ytterligare minska behovet av transporter. Långsiktig tillväxt i balans Välskötta skogar är också viktiga för att begränsa klimatförändringarna. Växande skogar binder koldioxid och motverkar därmed en ökande mängd klimatpåverkande gaser i atmosfären. SCA sköter sina skogar långsiktigt tillväxten är ungefär 20 procent högre än avverkningen. Det innebär att SCAs skogar varje år binder 2,6 miljoner ton koldioxid netto. Det är mer än alla utsläpp från skogsbruk, industriproduktion och transporter i hela SCA Forest Products verksamhet. På längre sikt kommer tillväxt och avverkning att balanseras, men i åtminstone år framåt planerar SCA att skogarna ska växa mer än vad som avverkas. När avverkningen så småningom ökar, och närmar sig nivån på den höga tillväxten, kommer SCAs skogar att ha ett större virkesförråd än i dag det vill säga en större volym av levande växande träd. Såväl tillväxt som avverkning kommer då att vara på en högre nivå än i dag. Det gör att förrådet av bunden koldioxid i SCAs skogar inte kommer minska i framtiden. Däremot kommer mängden virke att öka. Skog är en av få verkligt förnybara resurser, och en värdefull tillgång för att bygga ett hållbart samhälle där de negativa effekterna på klimatet begränsas. Miljöredovisning

12 Östrands massafabrik Östrand minskar oljeförbrukningen med 80 procent I slutet av året ersattes två gamla oljeeldade mesaugnar, som tillsammans förbrukade kubikmeter olja per år, med en ny som eldas med biobränsle. Det innebär ökad produktionskapacitet och kraftigt minskad påverkan på klimatet. FAKTA OCH SIFFROR ÖSTRANDS MASSAFABRIK Sulfatmassa ton CTMP ton Airlaid 802 ton Antal anställda 380 Ledningssystem ISO 14001, ISO 9001, SS-EN 16001, FSC Chain of Custody, PEFC Chain of Custody 12 Miljöredovisning 2011

13 Östrands massafabrik För att möta utmaningarna i vårt nya miljötillstånd, kommer vi att arbeta med att minska utsläppen av svavel, näringsämnen och illaluktande substanser. Vi ska också stärka vår miljöprofil genom att minska vårt kolspår. Det klarar vi om projektet BioLoop utvecklas framgångsrikt. Ingela Ekebro, platschef SCA Östrand SCA Östrand tillverkar klorfri sulfatmassa under varumärket Celeste och CTMP (Chemical Thermo Mechanical Pulp) under varumärket Star. Dessutom tillverkas ett material med speciellt hög absorptionsförmåga (Airlaid) under varumärket Luna. I februari 2011gav miljödomstolen SCA Östrand nya villkor för fabrikens verksamhet. Tillståndet gör det möjligt att på sikt öka produktionen upp till ton pappersmassa per år. SCA har investerat 500 miljoner kronor i Östrandsfabrikens kemikalieåtervinningssystem. Projektet går under namnet BioLoop och består till största delen av en ny mesaugn, som togs i bruk i slutet av oktober. Genom investeringen kan produktionen av massa öka samtidigt som påverkan på miljön minskar. En mesaugn är en viktig del av kemikalieåtervinningen i en sulfatmassafabrik. Här bränns så kallad mesa från sulfatprocessen till kalk. Att ersätta eldningsolja med biobränsle i denna typ av processugn är helt nytt och har rönt mycket stort intresse. De gamla ugnarna förbrukade cirka kubikmeter olja per år. När eldningsoljan nu ersätts av träpulver som bränsle beräknas utsläppen av fossil koldioxid minska med 80 procent. Olja används endast vid start av anläggningen och vid störningar i träpulverförsörjningen. Den nya mesaugnens positiva miljöeffekter visade sig redan i slutet av Under november och december minskade mängden förbrukad eldningsolja med 82 procent jämfört med samma period föregående år i de två gamla mesaugnarna. Biobränsle har även införts i andra delar av massafabrikens produktionsprocess. I juni 2011 började träpulver användas i ångpannan. Träpulvret beräknas ersätta eldningsolja i ångpannan till cirka 50 procent. Sodapannan i en sulfatmassafabrik är en viktig del av fabrikens kemikalieåtervinningssystem och själva hjärtat i dess energiförsörjning. SCA Östrands sodapanna är sedan länge utformad för att tillsammans med en ångturbin ge maximal elproduktion. Under 2011 var elproduktionen i turbinen ungefär lika stor som 2010 och andelen köpt el 7 procent lägre. Hur mycket el turbinen genererar beror till stor del på produktionen av sulfatmassa. Sulfatfabriken var 2011 helt självförsörjande när det gäller elenergi och för hela SCA Östrand uppgick själv- Miljömål 2012 Inga överskridanden av nya miljötillståndets begränsningsvärden under året. Minska utsläpp av svavel, näringsämnen och illaluktande substanser för att möta kraven i det nya miljötillståndet. Uppföljning av miljömål 2011 Miljömålet för 2011 var att inga överskridanden av rikt- eller gränsvärden skulle ske. Tack vare stort fokus på miljöfrågor från hela organisationen på SCA Östrand uppfylldes miljömålet för tredje året i rad. Målet att under 2011 minska oljeförbrukningen vid ångproduktion i ångpannan till kubikmeter uppnåddes inte. Det berodde främst på för låg barktorrhalt, vilket medför att bädden i pannan kallnar och därför krävs mer olja för att få upp temperaturen. Driftstörningar i transportsystemet för bark och produktionsstörningar i sulfatlinjen i samband med haverierna i de gamla mesaugnarna bidrog också till ökad oljeförbrukning. Dessutom ledde produktionsstörningarna till lägre ånggenerering i sodapannan. Miljöredovisning

14 försörjningsgraden till 89 procent en procent mer än år Energileveransen till fjärrvärmenätet uppgick under 2011 till 82 GWh, vilket var 15 procent lägre än året innan. 82 GWh räcker för att värma upp över villor. Med hjälp av ny teknik förväntas luktutsläppen från fabriken minska väsentligt framöver. Under 2011 mottog SCA Östrand 17 klagomål som rörde störande lukt. Fyra av dessa berodde på den så kallade flisfickan, som används för att värma upp flisen innan den kommer in i kokaren. Vid produktionsstörningar kan övertryck uppstå i flisfickan, vilket leder till luktutsläpp. SCA Östrand har beslutat att bygga om gashanteringssystemet på ett sätt som minskar risken för den här typen av luktstörningar. I resterande 13 klagomål om lukt orsakades odören av korta utluftningar av starka gaser. De berodde på ett flertal exceptionella situationer under hösten, bland annat vid haverier på de båda gamla mesaugnarna. Starkgaserna som normalt förbrändes i mesaugn 2 styrdes då om till systemet för luktreducering. Vid denna övergång vädrades gaser ut under en dryg minut, vilket är tillräckligt för att en lukt ska kunna förnimmas i vindriktningen. Sedan den nya mesaugnen togs i drift har klagomålen om störande lukter minskat betydligt. Under året togs också tio klagomål emot om utsläpp av damm och stoft, som orsakades av driftstörningar på pannor och mesaugnar. En del av stoftet kom från interntransporterad kalk, som är torr och lätt dammar vid hårdare vind. För att minska risken för detta har SCA Östrand ändrat hanteringsrutinerna. Inga klagomål har inkommit avseende störande ljud. Periodisk kontroll av utsläpp till luft och vatten har genomförts utan större anmärkningar. Östrands massafabrik Sulfatmassa med många användningsområden, bland annat för produktion av tryck- och kontorspapper, liksom mjukpapper och hygienprodukter. Östrands massafabrik CTMP-massa som används i produktionen av bland annat mjukpapper och vätskekartonger. Östrands massafabrik Högklassigt absorptionsmaterial som används i produktionen av bland annat hygienprodukter. 14 Miljöredovisning 2011

15 Miljöprestanda Östrands massafabrik Utsläpp till luft Produktion Stoft 36 t Massa t CO2 (fossil) t El 436 GWh NOx 702 t Fjärrvärme 82 GWh SO2 414 t INPUT Energi Biobränsle Fossilt bränsle El från elnätet GWh 250 GWh 53 GWh Råvaror Vedfiber Kemikalier 941 kt 107 kt Minskning av de fossila CO2-utsläppen med 80% Vatten 54,1 Mm 3 Avloppsvatten 15,1 Mm 3 COD t Till deponi 580 t Suspenderade ämnen 206 t Till återvinning t Ptot 17 t Farligt avfall 401 t Ntot 120 t Avfall Avlopp Nulägesanalys Procentsatsen av maximalvärdena i IPPC-intervall1 125% Parameter Enhet 2011 IPPC2 100% 112% Avloppsvatten (Q) m 3 / t 27, % 100% 92% COD kg / t 8, % 50% 56% BOD Suspenderade ämnen AOx Ntot kg / t kg / t kg /t kg / t 0,62 0,34 0,01 0,24 0,2-40 0,6-2,0 < 0,25 0,1-0,25 37% 25% Ptot kg / t 0,03 0,01-0,03 17% Processvärme GJ / t 15, % 2% 4% Elenergi MWh / t 0,74 0,6-0,8 Q COD BOD suspenderade AOx Ntot Ptot Värme El ämnen 1) Beräknad på grundval av bruttoårsproduktionen (ton/år lufttorkat) 2) IPPC = Integrated Pollution Prevention and Control; sätter teknikstandarder för pappersindustrin Miljöredovisning

16 Ortvikens pappersbruk Med sikte på framtiden Under året lades grunden för flera stora investeringar som kommer att genomföras De kommer att göra det möjligt att tillverka förbättrade produkter, att utnyttja råvaran bättre och att rena vattnet effektivare. FAKTA OCH SIFFROR ORTVIKENS PAPPERSBRUK Tidningspapper och förbättrat tidningspapper ton LWC-papper ton Antal anställda 830 Ledningssystem ISO 9001, ISO 14001, SS-EN 16001, FSC Chain of Custody, PEFC Chain of Custody 16 Miljöredovisning 2011

17 Ortvikens pappersbruk Vi ökar kapaciteten att tillverka mer högförädlade tryckpapperskvaliteter samtidigt som vi stärker SCAs position som föregångare på miljöområdet. Kristina Enander, platschef SCA Ortviken SCA investerar 350 miljoner kronor i Ortvikens pappersbruk under Satsningarna görs inom ramen för ett projekt kallat Bright Future. Detta ger ökad kapacitet att tillverka mer högförädlade obestrukna tryckpapperskvaliteter och stärker samtidigt SCAs position som föregångare på miljöområdet. En av brukets maskiner för tillverkning av obestruket papper byggs om för att kunna producera papper av högre kvalitet. Kapaciteten att tillverka massa med hög ljushet ökar också. Sammantaget gör de här investeringarna att SCA bättre kan utnyttja fabrikens teknik och resurser för tillverkning av mer högförädlade produkter. Granfiber från mellersta Norrland är världens bästa råvara för tryckpapper baserat på mekanisk massa och bör naturligtvis utnyttjas för så kvalificerade produkter som möjligt. Satsningarna kommer också att medföra att bruket bättre kan dra nytta av den nya produktionslinjen för tillverkning av mekanisk massa som togs i drift Investeringar görs även i Ortvikens vattenrening. Dels förbättras den befintliga anläggningen, dels kommer ytterligare ett reningssteg att byggas en så kallad mikroflotation. Till den ska vattenflödet från blekprocessen ledas, för att på ett tidigare stadium än i dag avskilja träfibrer från processavloppet. Därigenom minskar belastningen på anläggningen (se illustration på sidan 18). Ortviken var en av världens första papperstillverkare som kunde erbjuda stora volymer tryckpapper certifierat enligt FSC Chain of Custody. Den ökade användningen av förnybar biomassa för energiproduktion har lett till att fabrikens produkter har ett unikt lågt kolspår. Pågående utvecklingsarbeten, bland annat i samarbete med Mittuniversitetet, syftar till att ytterligare sänka energiförbrukning och miljöbelastning för de produkter som tillverkas. Under 2011 gick såväl olje- som gasolförbrukningen ner och utsläppen av fossil koldioxid minskade med drygt ton jämfört med Andra utsläpp till luft som svaveldioxid, kväveoxider och stoft har också minskat. Samtidigt har produktionen av papper varit rekordhög. Totalt tillverkades ton under De främsta orsakerna till att bruket lyckades minska sina utsläpp var: Att den nya linjen för massatillverkning nu kan återvinna mer ånga än tidigare. Ångan används sedan för att torka papperet. Under året har oljepannan endast utnyttjats i undantagsfall, till exempel när någon av de barkeldade pannorna inte används på grund av reparationsarbeten. Nya och mer effektiva gasoltorkar har införts på en av brukets pappersmaskiner för bestruket papper (LWC). Hösten 2011 var mild. miljömål Uppföljning av miljömål 2011 Processvattenflöde på maximalt 24 kubikmeter per minut genom reningsanläggningen. Råvaruförluster till vattenreningen på maximalt 60 ton per dygn. Minska det smethaltiga avfallet med 30 procent jämfört med Reducera kolspåret för våra produkter med 10 procent jämfört med Jämfört med referensåret 2008 minskade utsläppen av fossil koldioxid med 25 procent, vilket är en betydande minskning. Att det högt satta målet på 40 procent inte nåddes beror främst på de kalla vintrar som varit. Processvattenflödet genom vattenreningen har under 2011 ökat till kubikmeter per dygn, vilket till stor del beror på en tillfälligt förändrad processlösning. Målet var att minska processvattenflödet till kubikmeter per dygn. Miljöredovisning

18 Pappersmaskiner Blekning raffinering renseri Fiberutsläpp inklusive COD Fiberslam Fiberslamtank Försedimentering Mikroflotation Kyltorn COD-nedbrytning Biologisk nedbrytning med hjälp av mikroorganismer Efterbehandling och mikroflotation som tertiärsteg Slamåterföring Bioslam Slamavvattning Rökgas Elfilter Ångcentral Till recipient (Östersjön) Förbränning Utsläppen till vatten i form av syreförbrukande ämnen (COD), kväve och fosfor ökade däremot under Detta berodde främst på en tillfälligt förändrad processlösning, vilket gav obalans i brukets vattensystem och därigenom ökade flödena genom vattenreningen. De större vattenflödena bidrog till att minska reningsanläggningens effektivitet. I och med den stora investering som görs under 2012 kommer dock balansen i brukets vattensystem att återställas. I juli 2011 inträffade ett överutsläpp av syreförbrukande ämnen. Det berodde på obalans i reningsanläggningen som orsakades av hög belastning, problem med dosering av flockningskemikalier och dålig syresättning i den luftade dammen. Avvikelserna åtgärdades och därefter har reningsanläggningen fungerat som den ska. Endast ett fåtal miljörelaterade klagomål från närboende har inkommit under året. Dessa synpunkter har utretts och om möjligt åtgärdats. I vanlig ordning har SCA Ortviken under året haft samråd och löpande kontakter med Länsstyrelsen, som är tillsynsmyndighet för verksamheten. 18 Miljöredovisning 2011

19 Miljöprestanda Ortvikens pappersbruk Utsläpp till luft Produktion Stoft 20 t Papper t CO2 (fossil) t El (mottryckskraft) 49,9 GWh NOx 172 t Fjärrvärme 91,8 GWh SO2 27 t INPUT Energi Biobränsle Fossilt bränsle El från elnätet 182 GWh 117 GWh GWh Råvaror Träfibrer och massa Fyllnadsämnen Kemikalier 692 kt 200 kt 22 kt Minskning av de fossila CO2-utsläppen med 25% Vatten 24,5 Mm 3 Avloppsvatten 13 Mm 3 Till deponi 411 t COD t Till återvinning t Suspenderade ämnen 282 t Farligt avfall 302 t Ptot 3,4 t Avfall Ntot 80,5 t avloppsvatten Nulägesanalys 100% 75% 50% 25% 74% Procentsatsen av maximalvärdena i IPPC-intervall1 94% 91% 91% 64% 38% 41% 28% Parameter Avloppsvatten (Q) COD BOD Suspenderade ämnen AOx Ntot Ptot Enhet 2011 IPPC2 m 3 / t kg / t kg / t kg / t g / t g / t g / t 14,76 4,71 0,14 0,32 1,47 90,87 3, ,2-0,5 0,2-0,5 < % 15% Q COD BOD suspenderade AOx Ntot Ptot Värme El ämnen Processvärme Elenergi GJ / t MWh / t 4,97 2, ,7-2,6 1) Beräknad på grundval av bruttoårsproduktionen (ton/år lufttorkat) 2) IPPC = Integrated Pollution Prevention and Control; sätter teknikstandarder för pappersindustrin Miljöredovisning

20 LAAKIRCHENS PAPPERSBRUK Ökad användning av returpapper ger flera fördelar SCA Laakirchen planerar att fortsätta öka andelen returpapper i papperstillverkningen. Detta leder bland annat till att såväl elbehov som koldioxidutsläpp minskar. Dessutom blir avloppsvattnet mindre förorenat. Fakta och siffror SCA Graphic Laakirchen AG SC-papper Antal anställda 531 Ledningssystem ISO 14001, ISO 9001, OHSAS 18001, PEFC Chain of Custody, FSC Chain of Custody 20 Miljöredovisning 2011

21 LAAKIRCHENS PAPPERSBRUK Ett fungerande kretslopp är en förutsättning för ett levande system. För oss betyder det att vi konsekvent arbetar för att vårt bruk blir del av en uthållig och levande kretsloppsekonomi. Vår styrka i detta är att vi använder den mest avancerade, moderna tekniken för beredning av returfibern och även för att återvinna insatsvaror, vatten och energi. Helmut Sageder, teknisk direktör och verksamhetsansvarig SCA Laakirchen Liksom tidigare år ökade pappersproduktionen något under 2011 tack vare väl fungerande pappersmaskiner och trogna kunder. Totalt tillverkades ton superkalandrerat papper (SC-papper). Gapet mellan höga råvarupriser och låga papperspriser var en särskild utmaning för SCA Laakirchen. Med hjälp av de effektivitetsprogram som genomfördes kunde dock en ytterligare försämring av resultatet und vikas. Årlig produktion av avsvärtad pappersmassa (ton per år) Prognosen för de kommande åren pekar på en viss återhämtning av papperspriserna. Detta tillsammans med en trimmad organisation på anläggningen gör att SCA Laakirchen förväntar sig ett något förbättrat resultat framöver. Under året har returpappershanteringen optimerats, produktionskapaciteten utökats och andelen returfiber kontinuerligt höjts. Till följd av detta har produktionen av mekanisk massa minskat. Samtidigt har kvaliteten på de papperssorter som anläggningen tillverkar kunnat bibehållas. Grapho Verde, ett SC-papper med särskilt hög halt returfiber, är nu väl etablerat på marknaden. Att framställa mekanisk massa från skogsråvara kräver ungefär fem gånger så mycket elenergi som att framställa samma mängd avsvärtad massa från returpapper. Därmed minskar elbehovet avsevärt genom att använda returpapper liksom de fossila koldioxidutsläpp som kommer från elproduktionen. Returpappersprocessen ger också ett avloppsvatten som är något mindre förorenat och med föroreningar som är något bättre biologiskt nedbrytbara än hos vattnet som kommer från produktionen av mekanisk massa Energianvändning (kwh/ton papper) El kwh/ton Ånga kwh/ton Miljömål Uppföljning av miljömål 2011 Öka användningen av returpapper ytterligare, vilket minskar energianvändning och koldioxidutsläpp. Denna målsättning uppnås genom att bygga ut avsvärtningsanläggningen. Minska den specifika ånganvändningen i pappersmaskin 10. Därmed begränsas koldioxidutsläppen som härrör från ångproduktion. Detta åstadkoms genom att installera en skopress på pappersmaskinen. Bygga en fisktrappa för vattenlevande organismer förbi vattenkraftverkets dammsystem. Detta underlättar vattenlivets naturliga migration. Detaljplanerna för fisktrappan kommer att dras upp 2012, och byggandet sker under de kommande åren. Lagringsutrymmet för returpapper utökades för att kunna förbättra råmaterialet under perioder då returpapperskvaliteten normalt är sämre. Detta medförde att mindre blekningsmedel behövde användas, och därmed uppfylldes utsläppskraven. En arbetsgrupp tog fram ett regelverk för doseringen av komplexbildare som innehåller fosfonater. Detta avhjälpte de problem anläggningen tidigare haft med att utsläppsgränserna för fosfor ibland överskreds. Dessutom minskade kostnaderna för kemikalier. Under 2011 ledde åtgärder för att optimera pumpar och annan utrustning till att elanvändningen minskade med MWh. Optimeringen av vakuumsystemet på pappersmaskin 10 (PM 10) kommer att vara klar först i slutet av Miljöredovisning

22 Fiskskydd EUs vattendirektiv handlar inte bara om att vattnet ska vara i gott kemiskt och biologiskt skick vilket åstadkoms genom avloppsvattenrening utan även om att fiskar och andra vattenlevande varelser ska kunna passera konstgjorda hinder. SCA Laakirchen utnyttjar floden Traun för energiproduktion, med en fallhöjd på sju meter. Därför måste man bygga en fisktrappa så att fiskar kan simma förbi dammen. Eftersom floden under årtusendenas lopp har grävt sig ner i en djup fåra måste fisktrappan nu utformas som en vertikal slitsränna som fiskarna kan simma igenom. Ett förslag har tagits fram och lämnats in till vattenmyndigheten för godkännande. SCA Laakirchens strategi är att fortsätta öka andelen returfiber. Därför har man ansökt hos tillståndsmyndigheten om att få höja produktionskapaciteten till 700 ton returpappersmassa per dygn. Eftersom detta i princip innebär att mekanisk massa ersätts med returfiberbaserad massa förväntas inte den ökade produktionen göra avloppsvattnet mer förorenat än tidigare. Utbyggnaden av anläggningen för returpappersmassa beräknas vara slutförd till Hanteringen av returpapper medför dock mer avfall i form av så kallat rejekt (plast och blandmaterial) och flytslam (fiberrester och trycksvärta). Under 2011 genomfördes flera lyckade förbättringsåtgärder i avsvärtningsanläggningen för att minska fiberförlusterna. Därför blev mängden fiberrester något mindre än 2010, trots att mängden avsvärtad pappersmassa ökade Mängd fiberrester (ton per år) Dessutom kan dessa fiberrester användas för energiåtervinning. SCA Laakirchen är en av två delägare i EEVG (Entsorgungs- und Energieverwertungs- GmbH), en förbränningsanläggning där rester från pappersproduktionen omvandlas till värme. Men eftersom mängden rejekt och fiberrester från båda parter väntas öka, kommer förbränningsanläggningen att nå sin maximalkapacitet. Då måste överskottsmaterialet användas någon annanstans. EEVG har börjat undersöka möjligheten att bygga ut förbränningsanläggningen var ett osedvanligt lugnt år vad gäller vattenreningsfrågor. SCA Laakirchen tillsatte under året en särskild arbetsgrupp med uppgift att ta fram åtgärder för att få högre ljushet på papperet och samtidigt minska mängden utsläpp till vatten. Bland annat vidtogs följande åtgärder: Kalciumhydroxid i stället för natriumhydroxid vid blekning av råmaterialet. Detta medför mindre föroreningar med oförändrad ljushet. Bättre förvaring av returpapper. Säsongsvariationerna i råmaterialets ljushet försvinner, blekningsbehovet minskar och belastningen på reningsverket blir lägre. Strängare gränsvärden för vissa kemikalier i avloppsvattnet fastlades. Därmed säkerställs att inga gränsvärden i de aktuella avloppsvattenparametrarna överskrids. Utöver detta var den enskilt största underhållsåtgärden att byta ut bärarmaterialet i den biologiska avloppsvattenreningens biofilmsteg (Moving Bed Biofilm Reactors = MBBR) på Linje A. I denna anläggning separeras organiska föroreningar ur vattnet genom att en biofilm bildas på ett bärarmaterial gjort av plast. Denna plast var ordentligt sliten efter tio års bruk. Källa: Bärarmaterial med biofilm. Fem miljoner delar av bärarmaterial för biofilm fiskades upp från reningsanläggningen med en särskild håv och ersattes med nytt material. laakirchens pappersbruk SC-papper för rotogravyr- och offsettryck. 22 Miljöredovisning 2011

23 Miljöprestanda Laakirchens pappersbruk Utsläpp till luft CO 0,9 t INPUT CO2 (fossil) NOx t 0,6 t produktion Papper t Energi Värme El från elnätet Naturgas Lokal vattenkraft 474,4 GWh 600,2 GWh 10,4 GWh 15,2 GWh Råvaror Träfibrer och massa Fyllnadsämnen Returpapper Kemikalier 158 kt 141 kt 255 kt 34 kt COD-utsläppen minskade med 9% Vatten 7,9 Mm 3 Avloppsvatten 7 Mm 3 Till deponi 519 t COD 961,6 t Till återvinning t Suspenderade ämnen 55,1 t Farligt avfall 62,1 t Ptot 3,2 t avfall Ntot 2,5 t Avlopp Nulägesanalys Procentsatsen av maximalvärdena i IPPC-intervall1 100% Parameter Enhet 2011 IPPC2 75% 73% Avloppsvatten (Q) COD BOD m 3 / t kg / t kg / t 12,55 1,70 0, ,2-0,5 63% 50% 56% Suspenderade ämnen kg / t 0,10 0,2-0,5 48% AOx g / t 0,30 < 10 34% Ntot g / t 4, % Ptot g / t 5, % 20% 12% 3% 4% Q COD BOD suspenderade AOx Ntot Ptot Värme El Processvärme Elenergi GJ / t MWh / t 3,09 1,09 4-6,5 1-1,5 ämnen 1) Beräknad på grundval av bruttoårsproduktionen (ton/år lufttorkat) 2) IPPC = Integrated Pollution Prevention and Control; sätter teknikstandarder för pappersindustrin Miljöredovisning

24 AYLESFORDS PAPPERSBRUK Sopor som gör nytta Aylesford Newsprint minskade kemikalieanvändningen, ökade användningen av slam som bränsle och genomförde ett lyckat försök med rejekt under Den största utmaningen var att få tag på tillräckligt mycket returfiber av god kvalitet. Fakta och siffror Aylesford Newsprint Ltd. Tidningspapper av återvunnen fiber ton Försäljning av FSC-certifierat tidningspapper Cirka 70 procent ( ton) av den totala tidningspappersproduktionen Anställda 316 Ledningssystem ISO 14001, ISO 9001, OHSAS 18001, FSC Chain of Custody 24 Miljöredovisning 2011

25 AYLESFORDS PAPPERSBRUK Aylesford Newsprint ligger långt fram när det gäller resurshushållning och att använda resurser på ett ansvarsfullt sätt. Våra produkter har alltid baserats på returfibrer och alla restprodukter återanvänds på ett eller annat sätt. Mark Lunabba, VD Aylesford Newsprint Ltd Under 2011 slutfördes ett projekt för att minska kemikaliemängden i processvattnet på Aylesford Newsprints pappersbruk. Normalt tillsätts kemikalier för att motverka de kalciumsalter som gör vattnet hårt och förebygga kalkutfällningar. Dessa kan annars orsaka stopp i pappersmaskinerna. I projektet användes en syrabehandling för att mjukgöra vattnet där de naturligt förekommande kalciumsalterna bryts ned. Därmed krävdes betydligt mindre mängd kemikalier för att minska de skadliga effekterna av kalciumsalter och kalkavlagringar. Aylesford Newsprint vidtog även effektiva åtgärder för att maximera användningen av förnybara bränslen. Jämfört med året innan användes 12 procent mer slambränsle i anläggningens slambrännare (en särskild panna med fluidiserad bädd). Detta ledde till minskad användning av fossila bränslen i kraftvärmeverket. Dessutom behövde inte lika stora volymer slam deponeras. Eftersom dagens tidskrifts- och tidningspapper innehåller mycket fyllmedel bildas större mängder slam. På Aylesford Newsprint bränns det mesta av slammet i slambrännaren. Ångan från förbränningen matas in i anläggningens kraftvärmeverk, som producerar elektricitet och ånga till papperstillverkningen. När slammet förbränns bildas aska. Den kan vara svår att deponera i stora mängder. Liknande biprodukter uppstår exempelvis i koleldade kraftverk, och den askan används ofta vid tillverkning av tegelsten, cement och andra byggmaterial. Även Aylesford Newsprint har utvecklat sätt att använda sin aska för att tillverka byggmaterial. Ett exempel är att aska nu blandas med kalk och används som jordstabilisator vid bygg- och anläggningsarbeten. Aylesford Newsprint har levererat aska till två byggarbetsplatser, en i Skottland och en i norra England. Nu söker företaget fler intressenter som kan ha nytta av samma teknik. Varje år använder Aylesford Newsprint ton återvunnen fiber från returpapper för att producera runt ton tidningspapper. När returpapperet kommer till anläggningen innehåller det oönskat material (rejekt) bland annat plast, burkar, glas och häftklamrar. Det materialet måste av- MILJÖMÅL FÖR 2012 UPPFÖLJNING AV MILJÖMÅL FÖR 2011 Minska energiförbrukningen per producerat ton papper. Återvinn minst 80 procent av det vanliga avfallet. Återvinn minst 97 procent av pappersspillet. Styr efterfrågan på aska så att drifttiden för slambrännaren inte sjunker med mer än 1,5 procent på grund av för mycket aska i lager. Källsorteringsmålet på 82 procent uppnåddes inte. Endast 74 procent av det vanliga avfallet återvanns. Målet att återanvända all aska skickad till tredje part uppfylldes. Energianvändningen minskade avsevärt för PM13 (pappersmaskin 13), men inte fullt lika mycket för PM14. Till viss del förklaras detta av att produktionen på PM14 minskade detta år. Försök genomfördes för att undersöka möjligheten att sortera ut återvinningsbart material och rester till bränslepellets ur rejekt. Ett längre försök planeras till Miljöredovisning

26 lägsnas från defibrörerna, och hamnar oftast på deponin. Under 2011 genomfördes ett försök med syfte att minska deponeringen genom att återanvända så mycket som möjligt av rejektet. Tekniken för plaståtervinning är under ständig utveckling. Numera går det att sortera blandat rejektmaterial i olika kategorier, till exempel återvinningsbar plast samt restplast och fibrer. Den återvinningsbara plasten kan användas för att tillverka olika sorters plastprodukter. Restplasten och fibrerna kan strimlas och strängsprutas till bränslepellets. Under försöksperioden användes sådana bränslepellets i Aylesfords slambrännare, vilket visade att det gick bra att återanvända materialet utan att mer föroreningar släpptes ut. Nästa steg blir att genomföra ett längre försök för att se hur komponenterna i slambrännaren påverkas av det nya bränslet. I juni 2011 genomförde Aylesford Newsprint en veckolång kampanj för att öka miljömedvetenheten och informera om korrekt sopsortering. Syftet var att uppmärksamma behovet av bättre resursanvändning och sortering av restmaterial för att göra återvinningen så effektiv som möjligt. En ständig utmaning för Aylesford Newsprint är att kvaliteten på returfibern blir allt sämre, vilket ger lägre utbyte. Hög kvalitet är avgörande när man väljer material till pappersåtervinningsprocessen. Returfibern som används för att tillverka papper kommer från flera olika källor, bland annat pappersinsamlingar och sorteringsanläggningar. Kvaliteten beror på kommunernas insamlingsmetoder (källsortering eller eftersortering), vilka insamlingskärl som används (soptunnor på hjul, kassar eller kartonger), hur väl mellanstationerna sköts och geografisk placering. Konkurrensen om returfiber av hög kvalitet hårdnar i takt med ökad efterfrågan från andra pappersbruk, avfallshanteringsföretag och en stark exportmarknad. Den växande efterfrågan har lett till högre priser, men knappast högre kvalitet. Under sommaren 2011 var Aylesford Newsprint tvunget att godta sämre returfiber på grund av låga lagernivåer. Detta medförde att rejektvolymen ökade. I strategin för de kommande åren ingår fortsatta ansträngningar för att säkra tillgången på bra returfiber. Aylesford Newsprint ska ingå strategiska samarbetsavtal med avfallshanteringsföretag, öka sin marknadsnärvaro och stödja Resource Association, en branschorganisation för företag verksamma i återvinningssektorn. Ett annat mål är att i större utsträckning använda tidningar tryckta på blandade papperskvaliteter, men detta kräver investeringar i en större sorteringslinje med en kapacitet på ton per år. 26 Miljöredovisning 2011

27 Miljöprestanda Aylesfords pappersbruk Utsläpp till luft CO 27,4 t INPUT CO2 (fossil) NOx ,0 t 434,2 t Produktion Papper t Energi El från elnätet Naturgas Slam Destillatbränsle 29,9 GWh 1 271,8 GWh 110,8 GWh 0,3 GWh Råvaror Fyllnadsämnen 24,1 kt Returpapper 491,5 kt Kemikalier 13,1 kt Vatten 6,2 Mm 3 Bättre energianvändning Avloppsvatten 5,3 Mm 3 Till deponi ,4 t COD 818,0 t Suspenderade ämnen 89,9 t Till återvinning ,51 t Farligt avfall* ,3 t Ptot Ntot avlopp 3,6 t 18,4 t Avfall Nulägesanalys * Den stora mänden farligt avfall kan förklaras med att flygaska enligt brittisk lagstiftning räknas som farligt avfall. Procentsatsen av maximalvärdena i IPPC-intervall1 100% 97% 91% Parameter Enhet 2011 IPPC2 Avloppsvatten (Q) m 3 / t 14, % COD kg / t 2, % BOD kg / t 0,08 0,2-0,5 50% 59% Suspenderade ämnen kg / t 0,24 0,2-0,5 48% 49% AOx g / t 0,00 < 10 43% Ntot g / t 48, % Ptot g / t 9, % Processvärme GJ / t 5,93 4-6,5 0% 0% Elenergi MWh / t 0,89 1-1,5 Q COD BOD suspenderade AOx Ntot Ptot Värme El ämnen 1) Beräknad på grundval av bruttoårsproduktionen (ton/år lufttorkat) 2) IPPC = Integrated Pollution Prevention and Control; sätter teknikstandarder för pappersindustrin Miljöredovisning