TE: Centralt innehåll: Material för (eget) konstruktionsarbete, deras egenskaper och hur de sammanfogas. Kunskapskrav:
|
|
- Siv Eliasson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Naturresurser Lektionsplanering åk 1 Syfte och mål: Syftet är att ge eleverna grundläggande kunskaper om vad en naturresurs är med fokus på några av de svenska naturresurserna. Eleverna ska lära sig hur man kan utvinna naturresurser och hur de används i vardagen baserat på dess egenskaper. De resurser eleverna ska få kännedom om är skog, vatten, malm (metall) och sol (vind). Konkreta mål: Eleven ska förstå vad en naturresurs är och kunna ge exempel på några olika naturresurser. Eleven ska kunna ge exempel på hur resursen utvinns och används. Kopplingar till kursplanen: NO: Centralt innehåll Människors användning och utveckling av olika material genom historien. Vilka material olika vardagliga föremål är tillverkade av och hur de kan källsorteras. Enkla fältstudier och observationer i närmiljö Kunskapskrav: Eleven beskriver vad några olika föremål är tillverkade av för material och hur de kan sorteras. SO: Centralt innehåll: Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, tex. mark, vatten och klimat. 4-6: Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till. Vattnets betydelse, dess fo rdelning och kretslopp. Kunskapskrav: Eleven kan utifrån närområdet beskriva hur naturen och miljön kan påverka var människor bor och arbetar. Eleven kan också söka information om samhället och naturen genom enkla intervjuer, observationer och mätningar och göra enkla sammanställningar av resultaten så att innehållet klart framgår. TE: Centralt innehåll: Material för (eget) konstruktionsarbete, deras egenskaper och hur de sammanfogas. Kunskapskrav:
2 Eleven kan föra enkla resonemang dels kring hur några föremål eller tekniska system i samhället har förändrats över tid och dels kring tekniska lösningars fördelar och nackdelar för individ, samhälle och miljö. Förkunskaper: Eftersom eleverna går i årskurs ett och vi ej har fått svar från lärarna antar vi att eleverna inte har några förkunskaper inom ämnet naturresurser. Material: Spån, kartong, papper, vedträ, träbit Isblock (8 lösviktslådor) med metallföremål, ishackor Laminerade bilder på gamla gruvor och gruvstruktur. Sten och metallföremål Bilder på vattenanvändning Vindsnurra Boll (jordglob) och ficklampa Solcellspryl Papper och penna Exit tickets Genomförande: Introducerande film. Tid: 5-10 minuter (varav filmen ca 3 minuter) Presentation av oss. Genomgång av begreppet naturresurser Naturresurser i Sverige Information inför kommande lektion Utegenomgång gemensam: Presentation Koppla till filmen - någon som kommer ihåg vad en naturresurs är? Vad vi ska göra idag - stationer med olika naturresurser, avslutande station, samling och avslutning inomhus. Vad vi förväntar oss: Målen med dagen - Ni ska få lära er mer om vad en naturresurs är och kan användas till, vilka några naturresurser är och hur de utvinns.vi kommer gå runt i olika stationer, väntar vi på en station är det viktigt att stå med sin gruppledare. Dela upp i grupper Stationer: Eleverna får i fyra stationer lära sig mer om de olika naturresurserna och praktiskt testa något i förhållande till faktan. Arbetet utomhus avslutas med en gemensam station där eleverna får
3 testa sina kunskaper. Naturresurserna som kommer behandlas är skog/trä, vatten, malm/metall och sol/vind. 1. Trä (Skog) Syfte/mål: Jag vet vad man använder kartong, plankor, papper, spån och ved till. Jag vet att allting kommer från skogen och hur man utvinner (och återvinner) naturresursen skog. Utförande: Inledning - visa upp saker - bräda, kartong, papper, spån, vedträ Fråga: Vilken naturresurs tror ni att de här sakerna kommer från? Berätta hur vi utvinner skogen Skogen odlas - den är förnybar men det tar väldigt lång tid att få upp ny skog. Skogen avverkas - vi hugger ner den Träden blir till olika saker, till exempel plankor, kartong, papper, spån, ved. Fråga: Vad tror ni att man använder respektive produkt till? Diskutera Spån kan användas till isolering, uppvärmning, torrhållning Brädor kan användas till byggmaterial och redskap Kartong kan användas till förvaring och stabilitet, engångsförpackningar Vedträ kan användas till uppvärmning, bränsle Papper kan användas till pyssel, skriva på, tidningar, toapapper Diskutera tillsammans: Användningsområden utifrån dess egenskaper. Problematisera. Vad har ni som ni använder som är tillverkade av dessa material? Extrauppgift: Vad gör vi med materialet när vi använt det färdigt? Hur återvinns det? Vilka av dessa saker återvinner ni hemma/ i klassrummet? 2. Metall (Malm) Syfte/mål: Jag vet hur man utvinner metall nu och hur man gjorde förr i tiden. Jag vet vad metall kan användas till. Utförande: Inledning - Visa upp ett metallföremål Här är någonting som är gjort av metall. Metall hittar vi i berg och det sitter fast precis som i den här stenen. Visa upp stenen Fråga: Hur tror ni att man får ut stenar med metall ur berget? Berätta om gruvor - Visa laminerade bilder
4 Metallen finns i berget i gruvor För att skapa gruvor: Förut hettade man upp berget för att kyla av det snabbt - sprickor i berget, nu spränger man För att få ut metallen: Förut använde vi mänsklig kraft och hackor, nu använder vi maskiner som får hacka ut metallen Praktisk uppgift: Hugga ut metallföremål från is. Hackandet fördelas mellan eleverna. Om de får ut allt: Ja, det kan ta slut, då måste vi längre ner i gruvan - visa bild Om de inte får ut det: Ibland inte värt att gräva ut det Nu när vi har fått ut metallen ur gruvan, vad använder vi den till? Smälter ner och formar om till olika saker. Extrauppgift: Hur återvinner ni metall hemma? 3. Vatten Syfte/mål: Jag vet att vatten är viktigt för ett fungerande samhälle. Jag vet några användningsområden för vatten. Utförande: Inledning - Vi använder vatten väldigt mycket. Användningsområden: Energi från vatten Vattenkraftverk - Vatten skjutsar igång ett hjul. Den energi som snurrar hjulet samlas i en generator och vi kan använda energin till att tända lampan hemma. Transport Beställer någonting från långt bort. Transporteras via båtar på haven. Eleverna får fundera över vattenanvändning i vardagen: Dusch, dricka, matlagning, lek osv. Praktisk uppgift: En ska bort: Eleverna får i par komma fram och bestämma vilken av fyra bilder som ska bort. Alla bilder har någonting att göra med vatten och eleverna får argumentera för varför just den bilden ska bort. Extrauppgift: Kan man använda vatten igen? Vad händer med det vatten vi spolar bort? Vattnets kretslopp i naturen. 4. Solen Syfte/mål: Jag vet att solen kan skapa vind. Jag vet att vi använder solen och vind till att få energi. Inledning: Fråga: Vad är det som gör att en vindsnurra snurrar? När vinden gör att den snurrar kan vi samla och använda oss av energin som skapas.
5 Fråga: Var kommer vinden ifrån? (EPA) Förklara med hjälp av en boll som illustrerar jordglob. Att vi har vind har faktiskt med solen att göra. Solen värmer på jorden. Där solen värmer stiger den varma luften. Det gör att det saknas luft där den varma luften har stigit och den kalla luften åker dit. Värms/kyls igen. Luften kommer alltså röra sig runt och det är det som är vinden. Vi använder solen till fler saker än vind (värme, solceller - energi) Visa med en solcellspryl och ficklampa. Extrauppgift: Lek Solcellskull En elev är solen och ska försöka ta de andra solcellerna. Har en solcell blivit tagen utför den en rörelse på plats. De andra solcellerna kan befria energin genom tillsammans snurra ett varv. Solen strävar efter att ha alla solceller i rörelse. 5. Avslutande, tillsammans: (varav ~2 minuter letande) Syfte/mål: Jag kan se att naturresurser finns och används i mitt närområde. Hitta materialet på skolgården Gruppledaren skriver ner material, plats, pryl. Eleverna ska leta efter saker på skolgården som använder sig av eller består av de naturresurser vi arbetat med: Trä, Metall, Sol, Vind och Vatten. Eleverna redovisar vad de hittar och gruppledaren (vi) skriver ned det. Uppsamling Tid: minuter (varav ~10 minuter avklädning) De som inte höll genomgången håller i samlingen. EPA: berätta något som de har lärt sig/ kommer ihåg och ta upp några exempel. Sammanfatta: Vad var en naturresurs nu igen? Dessa naturresurser har vi arbetat med idag. Skriv upp på tavlan. Koppla tillbaka till målen och filmen - Veta vad naturresurs är, Ge exempel på olika naturresurser, hur de utvinns och används. Koppla till vad eleverna diskuterade. Exit ticket där svarsalternativen illustreras med bilder. Går igenom frågorna och hur eleverna kan svara på storbild. Eleverna får lägga lapparna upp och ner när de är färdiga innan vi säger tack för att vi fick komma och hejdå. De frågor eleverna ska svara på är: Jag tyckte det här momentet var mest intressant/roligt. Jag lärde mig mest under det här momentet. Avslutande ordlek kasta om bokstäverna i olika naturresurser
6 Risker och åtgärder: Om vi blir sjuka Eftersom att vi bara har fyra stationer har vi möjlighet att genomföra lektionen på fyra personer. Stökig klass Tydliga instruktioner uppgiftsmässigt och beteendemässigt. Uttrycks i film och upprepas vid genomgång. Eftersom att vi är en extra person har denna möjlighet att finnas tillgänglig där det behövs. Man blir klar tidigt extrauppgifter, avslutande station tillsammans. Olika kunskapsnivåer - Anpassar stationerna utifrån gruppens diskussioner. Tiden går fort kunna förkorta vissa förbestämda delar samt den avslutande utedelen om tiden inte räcker till. Förkorta uppsamlingen och fokusera på att göra exit ticket. Väder Är vädret riktigt dåligt kan vissa stationer göras inomhus (dock så att halva tiden ändå förläggs ute). Mellanstationer med spring för att hålla värmen. Be lärarna påminna eleverna om att ta varma kläder. Om lärarna inte har möjlighet att visa filmen - Introducera ämnet och gå igenom det som sägs i filmen med eleverna innan, eller visa filmen själva. Om material saknas eller går sönder: Ha förklaringar som beskriver vad materialet skulle illustrera.
7
E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E
EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till
Läs merESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi
ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet geografi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att analysera
Läs merEN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE
ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT GEOGRAFI Syfte Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden
Läs merLiv och miljö Lärarmaterial
SIDAN 1 Författare: Torsten Bengtsson Mål och förmågor som tränas: Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som
Läs merPedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi
Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Förutsättningarna för ett liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar at förvalta jorden så at
Läs merMILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET
MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion
Läs merNaturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING
Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING KLIMAT och KRETSLOPP. Kopplingar till kursplanernas mål SO Förstå vad som utgör resurser i naturen, kunna se samband mellan naturresurser och människors verksamheter,
Läs merFÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Geografi, 150 verksamhetspoäng Ämnet behandlar människans livsvillkor, naturmiljö och samhälle samt miljöförändringar i olika delar av världen över tid. Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga
Läs merEN LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPET UPPLAND 1
1 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR SYFTE Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk
Läs merNationella Skräpplockardagar
Carola Jarnung Nationella Skräpplockardagar En manifestation mot nedskräpning som är öppen för alla Hjälper kommuner att upprätta ett långsiktigt arbete mot nedskräpning Majoriteten av deltagarna är barn
Läs merLPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor.
LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor. Europaresan Arbetsbeskrivning: Eleverna kommer att genomföra en resa genom minst fyra av Europas länder. Eleverna ska ta
Läs merSyfte: Geografi värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.
Lärarhandledning Hållbar utveckling Vad är det och vad kan jag göra? Åk 4 6 Det här arbetet innefattar flera ämnen, geografi, biologi och kemi. Lärarhandledningen är uppdelad i två delar en SO-del och
Läs merPedagogisk planering. NO och Teknik i grundsärskolan. Åk 1-6, 7-9. Arbetsområde: NTA- kretsar kring el. Annika Lundin Tierps Kommun
Pedagogisk planering NO och Teknik i grundsärskolan Åk 1-6, 7-9 Arbetsområde: NTA- kretsar kring el Annika Lundin Tierps Kommun 2015-01-07 Arbetsområ de: NTA kretsår kring el Arbetsområdets syfte och förmågor
Läs merLektionsupplägg: Rent vatten, tack!
Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion Denna uppgift är anpassad för
Läs merUpptäck Jordens resurser
Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som
Läs merKretsar kring el årskurs 4-6
Pedagogisk planering för tema Kretsar kring el årskurs 46 Syfte Kretsar kring el är ett tema som handlar om elektricitet. Både om hur den framställs och kommer till oss genom två hål i väggen, och om hur
Läs merreflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
Arbetsområde: Trafik Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap Läsår:- Tidsomfattning: 12 lektioner Ämnets syfte Undervisning i Samhällskunskap syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas:
Läs merKartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Fysik. 1 2 Steg 3
Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Uppgifter Fysik 1 2 Steg 3 Tema innehåll Tema 1. Energi...3 Uppgift 1 elektriska kretsar... 4 Uppgift 2 energianvändning... 6 Uppgift 3 energi och miljö... 8
Läs merVad betyder hållbar utveckling?
Exempel från Håll Sverige Rent Vad betyder hållbar utveckling? Alla pratar om hållbar utveckling men vad är det och hur kan vi nå dit? Eleverna får reflektera över olika aspekter av hållbar utveckling
Läs merKurs: Geografi. Kurskod: GRNGEO2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Geografi Kurskod: GRNGEO2 Verksamhetspoäng: 150 Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att förvalta jorden så att en hållbar
Läs merSamhällskunskap/Identitet
Underlag för lektionsplanering - identitet Ämne/arbetsområde Samhällskunskap/Identitet Årskurs 7-9 Lärarinstruktion: Lektionsplaneringen är anpassat för elever i årskurs 7-9 och kopplas till det centrala
Läs merBetyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal
Läs merLPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor.
LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor. Arbetsbeskrivning: Eleverna får följa med på Holgers och Mortensens resa genom de Nordiska länderna. På resan får eleverna
Läs merHållbar utveckling - vad, hur, när, varför?
Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Allt vi konsumerar (handlar, använder) kommer någonstans ifrån och tar vägen någonstans när vi har förbrukat det. Vi människor köper och använder mer än vi behöver.
Läs merUpptäck Jordens resurser
Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som
Läs merMILJÖMÅL: FRISK LUFT. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.se
MILJÖMÅL: FRISK LUFT Lektionsupplägg: Undersök det osynliga Det kan vara svårt att förstå effekterna av luftföroreningar när de inte fysiskt går att se. Genom ett enkelt experiment synliggör ni för ögat
Läs merFakta om klimatförändringar
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om att vi människor måste fundera hur vi kan göra för att jorden inte ska bli varmare och isarna inte ska smälta. Som det ser ut nu släpper vi
Läs merUpptäck Sverige Lgr 11
Upptäck Sverige Lgr 11 Upptäck Geografi Lgr 11 är ett grundläromedel i geografi för årskurs 4-6. Läromedlet består av grundböckerna Upptäck Sverige, Upptäck Europa med Norden och Upptäck Jordens resurser.
Läs merVattnet finns överallt även inuti varje människa.
Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.
Läs merSkogsbruk på ren svenska Lektion 5: Ansvarstagande som inte slutar där skogen slutar.
Skogsbruk på ren svenska Lektion 5: Ansvarstagande som inte slutar där skogen slutar. Tema: Skogen som både biologisk och ekonomisk resurs Ämne: Samhällskunskap, Geografi Årskurs: 7-9 Förord Sveaskog
Läs meranvända ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.
TEKNIK Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit en strävan att lösa problem och uppfylla
Läs merInledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen
Ord och begrepp till arbetsområdet Miljö i Europa. Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen resurser: det som vi kan leva av, Pengar kan vara en resurs. Naturen är också en stor
Läs merGEOGRAFENS TESTAMENTE NORDEN
GEOGRAFENS TESTAMENTE NORDEN LÄRARHANDLEDNING Producent: Henrik Ahnborg Pedagog: David Örbring Inledning Geografens testamente Norden är en programserie med utgångspunkt i ämnet geografi. Serien är en
Läs merLokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen
Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen (Geografi, religion och samhällskunskap) 2011-09-02 Förankring i övergripande mål i kursplanens syfte Från läroplanens andra del: Del 2.1 - kan leva
Läs merFörslag den 25 september Geografi
Geografi Jordytan består av en mosaik av livsmiljöer som är unika, föränderliga och sårbara. Geografi ger oss kunskap om dessa varierande miljöer och bidrar till förståelse av människors levnadsvillkor
Läs merMin bok om hållbar utveckling
Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna
Läs merKUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I
Läs merIdentifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik.
LPP NO (Biologi, kemi och fysik) samt Teknik Lokal pedagogisk planering år 1 Förmågor i NO: Diskutera och ta ställning Planera och undersöka Beskriva och förklara Förmågor i Teknik: Identifiera och analysera
Läs merPlaneringsstöd. Kunskapskrav i fokus
Planeringsstöd Kunskapskrav i fokus Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser. Du berättar på ett enkelt sätt
Läs merMin bok om hållbar utveckling
Min bok om hållbar utveckling När jag såg filmen tänkte jag på hur dåligt vi tar hand om vår jord och att vi måste göra något åt det. Energi är ström,bensin och vad vi släpper ut och det är viktigt att
Läs merUtbildningspaket Konsumtion
Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är
Läs merGrön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll
Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen... 1 Samtliga arbetsområden 1-6... 2
Läs merLokal pedagogisk planering för årskurs 4 i ämnet Geografi
Annerstaskolan Lokal pedagogisk planering för årskurs 4 i ämnet Geografi Centralt innehåll De svenska, nordiska övriga europeiska natur kulturlandskapen. Processen bakom samt deras utmärkande drag utbredning.
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan Samhällsorienterande ämnen 3.12 Geografi Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att
Läs merUtomhuskonferensen Mitt i naturen Vörå. Skrivunderlag (t.ex. kartong och klädnypor), penna och papper åt alla
Vattnets kretslopp ca 45 minuter, åk 3-4 Utomhuskonferensen Mitt i naturen 12-13.9.2013. Vörå Vad betyder vattnets kretslopp? Skrivunderlag (t.ex. kartong och klädnypor), penna och papper åt alla Påsar/lådor/kuvert/annat
Läs merBedömningsstöd till Tummen upp! NO kartläggning åk 3
Bedömningsstöd till Tummen upp! NO kartläggning åk 3 Kursplanerna i Lgr 11 är uppbyggda efter rubrikerna syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Syftestexten avslutas med vilka förmågor som undervisningen
Läs merGemensam presentation av matematiskt område: Bråk Åldersgrupp: år 5
Gemensam presentation av matematiskt område: Bråk Åldersgrupp: år 5 Mål för lektionen: Förstå att bråk också kan vara del av antal. Hälften eller en fjärdedel kan innehålla olika antal stenar beroende
Läs merTeknik. Syfte. Kurskod: SGRTEK7 Verksamhetspoäng: 150 TEKNIK 62 SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Teknik Kurskod: SGRTEK7 Verksamhetspoäng: 150 Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit
Läs merJordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen. Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå
Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå Kort historik På hemsidan Wikipedia kan man läsa att bergvärme och jordvärme är en uppvärmningsenergi
Läs merOm klimat, miljö och energi
Om klimat, miljö och energi Årskurs 4-6 Bild/framsida Inledning Den här lektionen handlar om hur energiförsörjningen fungerar, vilka energikällor som finns och hur klimatet påverkas av vår energianvändning.
Läs merTrygg och säker på nätet. Lektionen handlar om att känna sig trygg och säker i olika situationer i vardagen. Trygg och säker på nätet
Lektionen handlar om att känna sig trygg och säker i olika situationer i vardagen. Lektionsförfattare: Boel Nygren Till läraren 1. Vem har ansvar? 2. Sammanfatta och reflektera En digital lektion från
Läs merBetyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i geografi
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs merLEKTION 6: INGENJÖREN OCH HÅLLBAR UTVECKLING
LEKTION 6: INGENJÖREN OCH HÅLLBAR UTVECKLING 01 LEKTION 6: INGENJÖREN OCH HÅLLBAR UTVECKLING Tid: 60-80 minuter Årskurs: 7-9 Huvudämne: NO KOPPLING TILL KURSPLANER FÖRMÅGOR Värdera konsekvenser av olika
Läs merSkogsbruk på ren svenska Lektion 6: Vad skulle hända om svenskt skogsbruk inte fanns?
Skogsbruk på ren svenska Lektion 6: Vad skulle hända om svenskt skogsbruk inte fanns? Tema: Miljö- och utvecklingsfrågor Ämne: Samhällskunskap, Geografi Årskurs: 7-9 Förord Sveaskog är landets största
Läs merLektion nr 3 Matens resa
Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades
Läs merI det här temat kommer vi bl. a att arbeta med djur och växter i vår närmiljö med fokus på naturtyper ekosystem och något om fotosyntesen.
Pedagogisk planering Året runt i skogen/växter och djur år 3 I det här temat kommer vi bl. a att arbeta med djur och växter i vår närmiljö med fokus på naturtyper ekosystem och något om fotosyntesen. Förmågor
Läs merTranbärets månadsbrev oktober 2016
Tranbärets månadsbrev oktober 2016 Oktober månad har passerat. Vi har njutit av många fina höstdagar både på gården och i naturen. Hoppa i lövhögar och leka i vattenpölar är sådant som hör hösten till
Läs merUppgift: 1 På spaning i hemmet.
Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.
Läs merVarför behöver vi förstå programmering? Se video
Se video Varför behöver vi förstå programmering? Lektionen är en introduktion till ett arbete med programmering. Genom filmen i lektionen får eleverna konkreta exempel på varför kunskaper i programmering
Läs merManual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla
Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla I den här manualen kan du läsa om hur du kan arbeta med Puls Geografi Sverige år 4 på en interaktiv skrivtavla. Tanken är att övningarna ska
Läs merPANTRESAN 2018 Lärarhandledning
SID 1/8 OM PANTRESAN JOBBA MED PANTRESAN När ni registrerar klassen får ni tillgång till sex spännande avsnitt av äventyret Pantresan som väcker lust och nyfikenhet kring begrepp som energi, hållbarhet
Läs merKemi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2014/2015 Kemi Delprov A Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov
Läs merFörmågor i naturvetenskap, åk 1-3
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.
Läs merExempel på progression årskurs 1-9 för förmåga 2
Naturvetenskap och teknik Grundskola åk 1-9 Modul: Förmågor, årskurs 1-3 Del 8. Sammanfattning och reflektion Exempel på progression årskurs 1-9 för förmåga 2 Karin Nilsson, Kristina Svensson, Anna Wirstedt,
Läs merProva, titta och lär med kunskapsbanken
SID 1/8 OM PANTRESAN Jobba med pantresan När ni registrerar klassen får ni tillgång till sex spännande avsnitt av äventyret Pantresan som väcker lust och nyfikenhet kring begrepp som energi, hållbarhet
Läs merLåt barnen leka och lära om barns rättigheter och miljö med Retoys pedagogiska Lekväskor!
1 Låt barnen leka och lära om barns rättigheter och miljö med Retoys pedagogiska Lekväskor! Introduktion till artikel 6 i Barnkonventionen Alla barn har rätt att leva i en miljö där de mår bra och utvecklas.
Läs merMiljö, människor och hållbarhetsfrågor
Hur val och prioriteringar påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling Geografi åk 4-6 - Centralt innehåll Ojämlika levnadsvillkor i världen Miljö, människor och hållbarhetsfrågor Livsmiljöer Geografi
Läs merVi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.
Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö Vilka ämnen ingår Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. jan 30 14:41 1 Varför läser
Läs merAtt be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren
Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren Barn kan be! Men de måste ibland få veta att deras böner är lika viktiga som vuxna krusidullböner. När vi ber med barn, brukar vi sätta upp enkla böneregler.
Läs merMakeriet Lärarhandledning 6. Sensorer
Makeriet Lärarhandledning 6. Sensorer Makeriet Om programserien Makeriet är en programserie med åtta program där respektive avsnitt är femton minuter långt. I serien besöker barn programledarna Arantxa
Läs merLANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE
LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND ! till arbetsformer med material Syftet med det rikliga olika kunskapskrav, och elevaktiv undervisning. tudiematerialet passar din undervisning och
Läs merKoll på NO kapitel 5 Energi, sidan NTA, Kretsar kring el
Energi Detta ska du kunna! Koll på NO kapitel 5 Energi, sidan 68-83 Ge exempel på vad du och samhället använder energi till. Sidan 70,72 Förstå vad energiprincipen är. Sidan 70-71 Beskriv de olika energiformerna.
Läs merGrön skola kriterier 2010-09-23
2009 års kriterier för GRÖN SKOLA Bildningsnämnden Lysekil Lpo 94 Mål att sträva emot Visar respekt för och omsorg om såväl närmiljö som miljön i ett vidare perspektiv. Utvecklar sin förmåga att göra och
Läs merEftermiddagens innehåll:
Eftermiddagens innehåll: Kort om Håll Sverige Rent Vad är hållbar utveckling? Hållbar utveckling i de nya läroplanerna Grön Flagg Vad gör skolorna/förskolorna idag? Friluftsmuseer och Grön Flagg- skolor
Läs merSveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7
Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och
Läs merEnergivecka 2014. Energi- och klimatrådgivaren Ann-Christin Nilsson Cedermo 2014-04-28
Energivecka 2014 Innehållsförteckning Inledning... 3 Varför vi behöver lära oss mer om energi... 3 Varför energivecka... 3 Målgrupp och inbjudan... 3 Val av plats för energiveckan... 4 Utställningen...
Läs merVattenkraft, vågkraft och tidvattenkraft
Grupp 1 Vattenkraft, vågkraft och tidvattenkraft Vid vattenkraftverken har man byggt jättelika vattenmagasin. Varför? Grupp 2 Kärnkraft (fusion och fission) Fusionsprocessen pågår ständigt på solen och
Läs merPå vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.
FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL Geografi Årskurs 8 Analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen Göra geografiska analyser om omvärlden
Läs merUtdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden
Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar
Läs merRepetition energi. OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på
Repetition energi OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på www.naturenergi.pbworks.com Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom + energi,
Läs merFörnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11
Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens
Läs merProgrammering, dans och loopar
Lektionen är en introduktion till programmering; träna loopar med analog dansprogrammering. Lektionsförfattare: Karin Nygårds Till läraren 1. En loop 2. Varför behövs loopar? En digital lektion från https://digitalalektioner.iis.se
Läs merAmanda undrar över el inspirationslåda om enkel teknik. Förskola / F-klass
Amanda undrar över el inspirationslåda om enkel teknik Förskola / F-klass Sverige har en starkt segregerad arbetsmarknad där tekniksektorn utmärker sig. Stat och kommun har därför initierat ett antal aktörer
Läs merTrygg och säker på nätet
Trygg och säker på nätet Lektionen handlar om reflektera kring vad ett ansvarsfullt användande av digitala medier innebär utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter. Till läraren 1. Vem har ansvar?
Läs merAmanda undrar över el inspirationslåda om enkel teknik. Förskola / F-klass
Amanda undrar över el inspirationslåda om enkel teknik Förskola / F-klass Sverige har en starkt segregerad arbetsmarknad där tekniksektorn utmärker sig. Stat och kommun har därför initierat ett antal aktörer
Läs merLäsnyckel När Fatima blev fågel författare: Morten Dürr illustratör: Peter Bay Alexandersen
Läsnyckel När Fatima blev fågel författare: Morten Dürr illustratör: Peter Bay Alexandersen Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska
Läs merKUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.
Läs merGrupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid
Grupp : Arvid och gänget Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Växthuseffekten Atmosfären Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären. Atmosfären
Läs merBiobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver
Läs merSammanställning av projektet Hållbar utveckling, klass 5 på Rydaholms skola.
Sammanställning av projektet Hållbar utveckling, klass 5 på Rydaholms skola. Vi började med att prata om miljön, se på film och fundera över vad Hållbar utveckling kan innebära för oss på skolan. Grupperna
Läs merLek, idrott, orientering, simning, motorik
Lek, idrott, orientering, simning, motorik Årskurs och tidsperiod Grundsärskolan v. 35-43. Övergripande mål från läroplanen - Kan arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till
Läs merEnergibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson
Energibok kraftvärmeverk Gjord av Elias Andersson Innehållsförteckning S 2-3 Historia om kraftvärmeverk S 4-5 hur utvinner man energi S 6-7 hur miljövänligt är det S 8-9 användning S 10-11 framtid för
Läs merJino klass 9a Energi&Energianvändning
Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas
Läs merKartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Kemi. 1 2 Steg 3
Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Uppgifter Kemi 1 2 Steg 3 Tema innehåll Tema 1. Mat och kemi i vardagen...3 Uppgift 1 näringsämnen i maten... 4 Uppgift 2 vad skulle du välja?... 5 Uppgift 3
Läs merMynta och den mystiska cykeltjuven
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Frida och Myntas cyklar är stulna och tjejerna bestämmer sig för att försöka spåra upp tjuven. De hittar olika bevis och misstänker två olika personer. Det visar
Läs merMatematiklektionen i fokus. Några klassrum öppnar dörren
Matematiklektionen i fokus Några klassrum öppnar dörren Brister i matematikundervisningen Lusten att lära med fokus på matematik (Skolverkets rapport nr 221) Den dominerande undervisningen är genomgång
Läs merFörmågor: Centralt innehåll: Kunskapskrav:
Lpp Geografi år 4 Syfte: Är att tydliggöra hur geografikunskaper kan användas för att lösa problem. Eleverna får följa med Holger och Mortensen på en spännande resa genom Sverige i hopp om att finna en
Läs merLärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten
Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6 Avloppsvatten Varför gör vi ett material om vatten? Vatten- och avloppsavdelningen i Enköpings kommun arbetar för att vattnet som vi använder
Läs merJag undrar vad Linus vill hitta på idag? säger Ellen när de stiger på bussen. Vad tror du?
1 I dag ska William och Ellen åka och hälsa på sin mormor och morfar. Det ska bli extra kul att få komma dit idag eftersom deras kusin Linus också kommer att vara där. Jag undrar vad Linus vill hitta på
Läs mer