Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Fysik. 1 2 Steg 3

Transkript

1 Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Uppgifter Fysik 1 2 Steg 3

2 Tema innehåll Tema 1. Energi...3 Uppgift 1 elektriska kretsar... 4 Uppgift 2 energianvändning... 6 Uppgift 3 energi och miljö... 8 Tema 2. Kraft och rörelse...9 Uppgift 1 friktion Uppgift 2 krafter i rymden Uppgift 3 kraft och rörelse på bussen Uppgift 4 hastighet Tema 3. Universum och vårt solsystem Uppgift 1 vårt solsystem Uppgift 2 jordens rörelser Uppgift 3 månen Uppgift 4 människan i rymden Tema 1 Energi Tema 2 Kraft och rörelse Tema 3 Universum och vårt solsystem Skolverket och andra rättighetsinnehavare har upphovsrätt till materialet och delar som ingår i materialet. Materialet får inte mångfaldigas eller sparas på dator i annat syfte än för att genomföra en bedömning av nyanlända elevers kunskaper. Skolverket (19)

3 Tema 1. Energi N N N Förmågor a: Kommunicera Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle. b: Undersöka Genomföra systematiska undersökningar i fysik. c: Beskriva och förklara Använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället. Uppgifter årskurs 4 9 Uppgift 1 Uppgift 2 Uppgift 3 Elektriska kretsar Energianvändning Energi och miljö Material och utrustning att ta med Bilder till uppgifterna, bild 1 3 Ficklampa En enkel ledare, isolerad och skalad i ändarna eller med kontakter i ändarna Glödlampor (för ficklampor ca 3V) Två batterier (1,5 V gärna stora, typ R20 eller D) Tejp Penna och ett papper Skolverket (19)

4 Uppgift 1 elektriska kretsar Beskriver eleven hur en ficklampa fungerar? Kopplar eleven en sluten krets? Förklarar eleven skillnad vid seriekoppling av batterier? Ritar eleven ett kopplingsschema eller en bild av sin koppling? Ger eleven förklaringar till symbolerna för lampor och batterier? Förklarar eleven skillnader mellan serie- och parallellkoppling? Visa eleven en ficklampa med två batterier och strömbrytare. Fråga om eleven vet vad det är och om hon eller han har sett eller använt en sådan någon gång. Ta isär ficklampan. Spelar det någon roll hur man sätter i batterierna när man sätter ihop den igen? Hur fungerar ficklampan? Ge eleven en kabel, två batterier och en lampa samt tejp. Hur kan du med hjälp av en kabel och två batterier få en lampa att lysa? Vad blir det för skillnad om du kopplar in ett eller två batterier? Hjälp till så att eleven får lampan att lysa om hon eller han inte lyckas själv. Rita en bild eller ett kopplingsschema till det du har kopplat. Visa bilden med kopplingsschema. Skolverket (19)

5 Bilden visar hur batterier och lampor kan kopplas på olika sätt. (Bild 1) Vad föreställer symbolerna? Kan du förklara vad det är för skillnad mellan de olika kopplingarna? Vet du vad de olika kopplingarna kallas? I vilken koppling kommer lamporna att lysa starkast? Varför? Skolverket (19)

6 Uppgift 2 energianvändning Följer eleven elektriciteten från lampan till kraftverket? Beskriver eleven hur elektricitet produceras i ett kraftverk? Berättar eleven om olika sätt att producera elektricitet? Ger eleven exempel på fler användningsområden för elektricitet? Beskriver eleven någon orsak till att vi inte kan ha för många apparater igång samtidigt? Peka på en lampa i taket och säg att lampan ger ljus till rummet. Diskutera varför den lyser. Hur kommer elektriciteten till lampan? Fortsätt om det behövs:...och innan dess och innan dess? om eleven behöver stöd för att komma vidare i systemet Berätta hur elektricitet blir till. Berätta om några andra sätt att få elektricitet Vad använder vi elektricitet till mer än ljus? Har du erfarenhet av att strömmen bryts ibland? När händer det? Vet du varför? Skolverket (19)

7 Ge nedanstående scenario om eleven aldrig upplevt det En person använder spisen, ugnen och diskmaskinen samtidigt. När personen dessutom startar vattenkokaren slutar alla apparaterna i köket att fungera men lampan i vardagsrummet lyser fortfarande. Förklara varför apparaterna i köket slutar att fungera Skolverket (19)

8 Uppgift 3 energi och miljö Ger eleven förslag på hur man kan hushålla med energi hemma eller i andra sammanhang? Beskriver eleven skillnaden mellan förnybara och icke förnybara energislag? Tar eleven ställning kring bränslen? Motiverar eleven sitt ställningstagande? Beskriver eleven följden av växthuseffekten (global uppvärmning)? Berätta att vi använder mycket elektricitet och annan energi till exempelvis uppvärmning och transporter och att vi vill minska vår energianvändning, i Sverige och på övriga jorden. Varför är det bra att använda mindre energi? Förklara Ge några exempel på vad du och andra kan göra för att spara energi. En bil kan drivas med el, etanol (görs t.ex. av socker eller majs), biogas eller bensin. Det finns en viktig skillnad mellan bensin och etanol, den ena är förnybar och den andra är inte förnybar. Kan du berätta mer om detta? Vilket bränsle tycker du bilföraren ska välja? Varför? Har du hört talas om den förhöjda växthuseffekten (global uppvärmning)? Kan du berätta om den? Foto: pixabay.com och commons.wikimedia.org Om eleven inte vet vad växthuseffekten är så berätta att växthuseffekten hör ihop med jordens uppvärmning. Be eleven att berätta mer om det. Bilderna kan hjälpa eleven att börja berätta. (Bild 2 3) Skolverket (19)

9 Tema 2. Kraft och rörelse N N Förmågor a: Kommunicera Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle. c: Beskriva och förklara Använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället. Uppgifter årskurs 4 6 Uppgift 1 Uppgift 2 Uppgift 3 Friktion Krafter i rymden Kraft och rörelse på bussen Uppgifter årskurs 7 9 Uppgift 2 Uppgift 3 Uppgift 4 Krafter i rymden Kraft och rörelse på bussen Hastighet Material och utrustning att ta med Bilder till uppgifterna, bild 4 11 Möjlighet att visa Fuglesang-filmen från Youtube Skolverket (19)

10 Uppgift 1 friktion Berättar eleven om friktion? Berättar eleven om fördelar och nackdelar med friktion? Ger eleven förslag på hur man kan öka friktionen? Utgå från bilden som visar en rutschkana, bild 4. Fråga om eleven har åkt rutschkana någon gång eller kanske åkt kana på något annat. Be eleven berätta vad hon eller han åkte på och hur det kändes. Tre barn ska åka kana. Ett av barnen åker på en plastpåse, det andra åker på en tidning och det tredje åker på en filt. Foto: Anna Wirstedt Vilket barn tror du åker snabbast? Varför? Det finns inget rätt och fel svar utan lyssna på motiveringen. Vilket barn tror du åker långsammast? Varför? Introducera begreppet friktion om eleven inte använder det själv. Kan du ge exempel på platser och ställen där det är liten friktion (halt)? När kan det vara dåligt eller farligt att det är liten friktion (halt)? När kan det vara bra att det är liten friktion? Hur kan man göra för att öka friktionen? Skolverket (19)

11 Uppgift 2 krafter i rymden Beskriver eleven begreppet tyngdkraft? Jämför eleven tyngdkraften på olika platser i solsystemet? Beskriver eleven varför tyngdkraften är olika på jorden och månen? Utgå från filmen som visar Christer Fuglesang som äter godis i rymden. Berätta att det är en svensk astronaut som på filmen befinner sig på en rymdstation och att det är en godispåse han har framför sig. youtu.be/vf2bkfgs2s8 Varför svävar godisbitarna omkring? Introducera begreppet tyngdkraft om eleven inte använder det själv. Varför gör de inte likadant på jorden? På månen är inte tyngdkraften lika stor som på jorden. Vad beror skillnaden på? Skolverket (19)

12 Uppgift 3 kraft och rörelse på bussen Berättar eleven om vad som händer med personerna i bussen vid kraftiga inbromsningar eller svängar? Förklarar eleven vad som händer vid kraftiga inbromsningar eller svängar? Utgå från bilden som visar en buss med passagerare, bild 5. Berätta att en person står upp i bussen och att resten av passagerarna sitter ned. Foto: commons.wikimedia.org Vad tror du händer med personen som står upp om bussen plötsligt bromsar? Kan du förklara varför det blir så? Bussen gör en snäv sväng åt höger. Vad tror du händer med de sittande personerna? Kan du förklara varför det blir så? Skolverket (19)

13 Uppgift 4 hastighet Berättar eleven hur bromssträckan påverkas? Tar eleven ställning om hastighetsbegränsning och motiverar sitt ställningstagande? Anger eleven tänkbara motargument? Utgå från bilderna på tre vägar och tre olika hastighetsbegränsningar, bild Berätta att i Sverige finns regler för hastighet på våra vägar. Berätta vad det innebär om eleven inte förstår. Para ihop skyltarna med den väg där du tycker de passar bäst. Varför har du parat ihop dem så? Hur påverkas bromssträckan av de olika hastigheterna? Foto: Git Börjesson, commons.wikimedia.org, Annette Zeidler och flickr.com/ @n07 Vissa människor anser att vi ska sänka hastigheterna ytterligare på våra vägar. Vad anser du? Varför? Vilka argument finns mot dina argument? Skolverket (19)

14 Tema 3. Universum och vårt solsystem N N Förmågor b: Undersöka Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle. c: Beskriva och förklara Använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället. Uppgifter årskurs 4 9 Uppgift 1 Uppgift 2 Uppgift 3 Uppgift 4 Vårt solsystem Jordens rörelser Månen Människan i rymden Material och utrustning att ta med Bilder till uppgifterna, bild En stor och en liten boll exempelvis en fotboll och en pingisboll Skolverket (19)

15 Uppgift 1 vårt solsystem Beskriver eleven sol, jord och måne och deras rörelser? Berättar eleven om några planeter i vårt solsystem, deras lägen och rörelser runt solen? Visa eleven bilderna på solen, jorden och månen, bild Inled med att fråga om eleven har tittat upp på himlen en mörk kväll. Be eleven berätta om sina tankar och funderingar kring det hon eller han såg. Fråga om eleven tror att det finns mer än det hon eller han kan se. Vad är det du ser på bilderna? Berätta. Foto: commons.wikimedia.org och pixabay.com Hur rör sig dessa himlakroppar i förhållande till varandra? Visa. Om eleven har svårt att berätta, lägg bilden på solen på bordet och be eleven visa rörelserna med de andra bilderna eller rita. Känner du till några planeter förutom jorden? Var finns de? Hur rör de sig? Skolverket (19)

16 Uppgift 2 jordens rörelser Förklarar eleven dag och natt genom att beskriva jordens rörelser runt sin axel? Förklarar eleven år genom att beskriva jordens rörelse runt solen? Ta fram två bollar, en stor och en liten. Berätta för eleven att de föreställer solen och jorden. Berätta för eleven att det inte är skalenliga modeller. Visa med hjälp av bollarna hur det blir dag och natt. Berätta hur du tänker. Visa med hjälp av bollarna hur det blir ett år. Berätta hur du tänker. Skolverket (19)

17 Uppgift 3 månen Anger eleven rimliga mått på månens storlek och avstånd till jorden? Förklarar eleven varför månen ser ut som den gör med reflekterat ljus från solen och beskriver eleven hur faserna uppstår? Uppgiften bygger på resonemang kring månen, månens storlek och avstånd till jorden samt faser. När du tittar på solen och månen från jorden ser de ungefär lika stora ut, fast månen egentligen är mycket mindre än solen. Vilken är den bästa förklaringen till att de ser ungefär lika stora ut? Här är två bilder av månen tagna från samma plats på jorden men vid olika tidpunkter. (Bild 15) Varifrån kommer månens ljus? pixabay.com Förklara varför bilderna av månen skiljer sig åt. Skolverket (19)

18 Uppgift 4 människan i rymden Berättar eleven något om resor i rymden? Berättar eleven om förhållandena på månen varför man behöver ha skyddsdräkt där? Förklarar eleven vad en satellit används till? Ger eleven exempel på för- och nackdelar med satelliter? Visa bild 16. Vad ser du på bilden? Berätta Foto: commons.wikimedia.org Om eleven inte svarar, berätta att bilden visar en människa på månen, fortsätt sedan med följande frågor: Hur kom människan dit? Varför har astronauten skyddsdräkt? Vad ser du på bilden? (Bild 17) Foto: pixabay.com Om eleven inte svarar, berätta kort att det är en satellit, fortsätt sedan med frågorna nedan. Vet du vad satelliter används till? Är det något av detta som du själv har nytta av? Hur då? Skolverket (19)

19 Nu cirkulerar ungefär satelliter runt jorden. Vad tycker du är bra med satelliter? Vad tycker du är dåligt med satelliter? Vad tänker du när du ser bilden? (Bild 18) Foto: esa.int Skolverket (19)