Papper. Både papper och papyrus är exempel på vad vi brukar kalla för skrivmaterial. Andra sorters skrivmaterial är pergament,vaxtavlor och lertavlor.

Transkript

1 Papper Det vi kallar papper kännetecknas av att fibrerna i ett material, till exempel bomull, först skiljs från varandra och sedan filtas ihop igen. Enligt den definitionen har papper tillverkats i ungefär 2000 år. Ordet papper däremot kommer från namnet på växten papyrus. De gamla egyptierna framställde papyrusrullar redan för ca 4500 år sedan. Rullarna var gjorda av tunna papyrusremsor som bultats ihop till ark. Både papper och papyrus är exempel på vad vi brukar kalla för skrivmaterial. Andra sorters skrivmaterial är pergament,vaxtavlor och lertavlor. Papperet gjordes först för hand. Kunniga pappersmästare förde kunskaperna vidare till nästa generation. Japansk pappersmakare Kartan visar hur kunskaperna om handpapperstillverkning sprids över världen.

2 Papperets historia Papperet uppfanns för ca 2000 år sedan, till Europa kom det inte förrän under medeltiden. I Sverige börjar vi använda papper först under 1300-talet. Det första papperet För ca 2000 år sedan uppfinns papperet i Kina. Tidigare har man skrivit på sidentyg, vilket är ett ganska dyrt material. Vem som kommer på att göra det allra första papperet vet man inte, men en man vid namn Ts ai Lun vidareutvecklar idén. I en rapport till den kinesiska kejsaren år 105 e. Kr beskriver han hur papper tillverkas av trädbark, hampa, trasigt tyg och fisknät. Det äldsta kinesiska papperet som finns bevarat är från år 8 f. Kr och är tillverkat av lin. På pappret finns flera kinesiska skrivtecken och man tror att det är rester av ett brev. Pappersfragmentet hittades i augusti Papperet kommer till Europa Kunskapen om papperstillverkning förs så småningom vidare från Kina till Korea och Japan. Under 700-talet sprids tekniken till Samarkand, som kommer att bli centrum för papperstillverkningen under lång tid. De första europeiska pappersbruken startas i Italien och Spanien på 1200-talet. I början av 1400-talet uppfinns boktryckarkonsten och då ökar också efterfrågan på papper. Papperet i Sverige De äldsta bevarade pappersdokumenten i Sverige är från år På den tiden importeras papper och det används främst av kyrkan och kungens män. Under tidigt 1400-tal börjar man tillverka papper i Sverige. Det första säkert kända pappersbruket grundas omkring 1570 av adelsmannen Sten Bille vid Knutstorps gods i Skåne, som då hör till Danmark. På 1600-talet tillkommer flera pappersbruk, bland annat Uddby papperskvarn utanför Stockholm och Östanå papperskvarn i Hälsingland. Vid den här tiden tillverkas papperet för hand. Råmaterialet är lump, gamla kläder och textilier. Lumpsamlare reser runt i bygderna och köper upp den åtråvärda varan. Det finns inte alltid så mycket lump att få tag på, eftersom de flesta använder sina kläder tills de totalt tjänat ut. Bristen på lump gör att man så småningom börjar experimentera med annat material som till exempel trämassa. I mitten på 1800-talet börjar övergången från lump till trämassa i Sverige. Ungefär samtidigt blir pappersmaskinen allt vanligare vilket också lägger grunden till de stora pappersindustrierna. År 1886 finns 35 svenska pappersbruk med sammanlagt arbetare. Idag finns 46 pappersbruk med anställda. År 2004 tillverkades ca 12 miljoner ton papper i Sverige. Femton pappersbruk använder returpapper i varierande omfattning.

3 Pappersarbetarna Papperet framställdes av yrkeskunniga och skickliga pappersarbetare. Arbetarna kallades olika saker beroende på vilka arbetsuppgifter de hade. Det fanns till exempel pappersmästare, formare, guskare, limmare, torkhusmästare, packhusmästare, läggare, lärlingar och gossar. Kvinnornas och barnens arbete En viktig del i papperstillverkningen sköttes av kvinnor. De tog hand om den insamlade lumpen som skulle bli pappersmassa. Lumpen bestod ofta av gamla uttjänta kläder som skulle sorteras, skäras och tvättas innan de kunde användas i tillverkningen. Arbetet var både smutsigt och motbjudande. Pehr Johan Tyrenius Pehr Johan Tyrenius föds år Han har tre systrar och hans pappa, Johan Eric är pappersarbetare på Tumba bruk. Även barn arbetade på Tumba Bruk. Pojkarna arbetade tillsammans med männen och flickorna tillsammans med kvinnorna. Lumpsorteringen Redan under skoltiden börjar Pehr Johan arbeta på bruket där han kommer att stanna hela sitt liv. I 76 år arbetar han på bruket! Pehr Johan blev 91 år gammal. Många människor har levt och arbetat på bruket under årens lopp. Alla har sin historia att berätta.

4 Pappersarbetarna George Anzelius Georg Anzelius föds på bruket Georg, som ofta kallas Jojje, har fem äldre bröder. Hans föräldrar är Eva Myrman och bruksarbetaren Anders Anzelius. Hela familjen bor tillsammans i en lägenhet med två rum och kök. Georg går i folkskolan på bruket och drömmer om att bli trädgårdsmästare, men så blir det inte. Redan 1916, innan han har gått ut skolan, börjar Georg arbeta som lärling på bruket. Till att börja med arbetar han i skiljerummet. Han går sedan vidare och börjar arbeta som läggare i formrummet, där han ingår i ett kyplag. Hans högsta önskan är att lära sig alla de olika hantverken, malning, formning och guskning. George arbetar också som formare, något som han trivs väldigt bra med. När Georgs pappa ska gå i pension blir Georg tillfrågad om han kan överta pappans jobb i holländeriet. Efter lite övertalning tar han jobbet blir Georg förman på tillverkningsavdelningen, då tillverkas inte papperet för hand längre. Georg arbetar aktivt för att föra traditionen att tillverka handgjort papper vidare även efter att man slutar med det på bruket. Han är bland annat med och bildar föreningen Kyplaget, och han arbetar också på det första bruksmuseet på Tumba bruk. Georg Anzelius avled år Gunnar Ståhl Gunnar Ståhl föds 1935 och växer upp i Småländska Vimmerby. 21 år gammal börjar han arbeta som påläggare vid Silverdalens pappersbruk utanför Hultsfred, arbetet består av att fylla på massa i den så kallade Holländaren. Så småningom flyttar han uppåt landet och hamnar på Nykvarns pappersbruk i Södermanland. I början av 1970-talet kommer Gunnar till Tumba med avsikt att bara vara kvar ett litet tag. Det är nu 35 år sedan (2006). Han börjar som skiftförman och får titeln pappersmästare När Gunnar går i pension år 1999 är han den sista i raden av många pappersmästare på Tumba bruk. Idag finns inte yrkesbeteckningen kvar. Efter pensioneringen engagerar sig Gunnar i brukets museum och visar bland annat papperstillverkning för allmänheten. När det nya museet invigs 2005 följer han med över dit. Idag är Gunnar en populär och färgstark guide med massor av kunskap om bruket och papperstillverkning. Nuförtiden kallar han sig för pappersmakare.

5 Pappersordlista Bykning Äldre ord för tvättning. Lumpen tvättas med vatten och kemikalier för att få bort färg och orenheter. Däckel Ram som hör till formen. Den hjälper till att hålla pappersmassan på plats och att begränsa papperets storlek. Filt Våt yllefilt på vilken det formade papperet trycks av. Form Träram med en finmaskig metallduk där pappersmassan fångas upp och överskottsvatten rinner igenom. Formare Yrkesbenämning på person som formar pappersarket. Formning Pappersmassan fångas upp i en form och formas till ett pappersark. Glättning Papperet glättas, dvs. gnids till en jämn yta. Förr skedde detta med hjälp av polerade stenar eller borstar. Guskare Yrkesbenämning på person som trycker av det våta pappersarket på filten. Guskbräda En bräda med välvd översida som gör det lättare att trycka av pappersarket. Guskning När pappersarket trycks av från formen kallas detta guskning. Detta sker på en fuktig yllefilt som i sin tur ligger på en guskbräda. Holländare Maskin för malning av pappersmassa. Textilierna slits sönder av roterande knivar till önskad fiberstorlek. Namnet kommer av att maskinen är en holländsk uppfinning. Hängning Arken torkas hängande på stänger. Kallpressning De torra pappersarken pressas för att bli släta.

6 Kyp Ett kar med pappersmassa för formning av pappersark. Kyplag Ett arbetslag som jobbar kring en kyp. Kyplaget består av en formare, en guskare och en läggpojke. Limning För att inte bläcket skall flyta ut när man skriver på det färdiga papperet tillsätts lite lim i pappersmassan. Lump Begagnad textil, till exempel kläder, postsäckar eller annat, som användes till pappersmassa. Linne eller bomull var bäst att göra papper av. Lumpsortering Lumpen sorterades efter färg och olika fibermaterial. Knappar och andra hårda klädesdetaljer togs bort. Läggpojke Yrkesbenämning på person som efter pressning skiljer arken från filtarna som sedan går tillbaka till guskaren. Malning Lumpen mals efter skärning och bykning i en s.k. Holländare till pappersmassa. Post En hög av filtar och papper som innehåller ark kallas för post. Pressning Vattnet pressas ur de våta pappersarken med hjälp av en papperspress. Skiljning När pappersarken pressats lossas (skiljs) de försiktigt från filtarna. Skärning Lumpen skärs genom att delas i småbitar. Svängbalja Kar för tvättning av filtar. Torkning Pappersarken hängs på torkkäppar för att torka. Vattenmärke Märke eller mönster i papperet som bara kan ses om papperet genomlyses.