GJUTERITEKNIK GNUGGAR PÅ Årgång 104

Transkript

1 Nr Årgång 104 NORDENS LEDANDE BRANSCHTIDNING / PRODUKTIONSTEKNIK & AUTOMATISERING GJUTERITEKNIK GNUGGAR PÅ DEN NYA FORSKNINGSAGENDAN / NATURGAS PÅ FRAMMARSCH ROBOTISERING AV GJUTERIERNA / OFÖRSTÖRANDE PROVNING GULDGJUTNING I HOBBITFILM

2 ANNONS Samarbete lyfter resultatet Tulipanaros Annonsbyrå En del lockar kunder med priset. Vi erbjuder något ännu bättre. Det avgörande är inte vad en gjuteriprodukt kostar att köpa, utan vad den kostar att använda. Eller annorlunda uttryckt: Vad man får på köpet. ASK Chemicals kunder har förstått den ekonomiska nyttan av att anlita en leverantör som inte bara tillhandahåller högkvalitativa gjuteriprodukter, utan som framför allt gjort kundens verksamhet till ett gemensamt ansvar. Det betyder konkret att vi hjälper våra kunder med alla frågor och problem som kan uppstå kring produktionen tekniska, ekonomiska, administrativa och vi gör det gärna på plats ute hos kunden där gjutningen äger rum. Våra kunder kan inte få en mer engagerad leverantör. Vi konkurrerar inte med priset, men vi erbjuder det mest lönsamma samarbetet. Pröva oss! GUARANTEED ECOFRIENDLY SOLUTIONS ASK Chemicals Scandinavia AB Tel

3 Årgång 104 NORDENS LEDANDE BRANSCHTIDNING / PRODUKTIONSTEKNIK & AUTOMATISERING INNEHÅLL NUMMER PRODUKTIONSTEKNIK & AUTOMATISERING Innehåll Nr INLEDNING 5. REDAKTÖRENS RUTA Fredrik Lind GJUTERITEKNIK GNUGGAR PÅ DEN NYA FORSKNINGSAGENDAN / NATURGAS PÅ FRAMMARSCH ROBOTISERING AV GJUTERIERNA / OFÖRSTÖRANDE PROVNING GULDGJUTNING I HOBBITFILM OMSLAG: Jonas Fyhr på Gjuteriteknik i Värnamo. FOTO: Fredrik Lind KOMMANDE NUMMER # har tema energi och miljö och utgivningsdagen är den 14 mars. # har tema modeller och verktyg. Utgivningsdagen är den 17 april och sista annonsbokningsdag den 10 mars. Ring eller maila alexander.moreno@ad4you.se för att boka annons. REPORTAGE 6. GJUTERITEKNIK växer i egen takt AKTUELLT 14. FORSKNINGSAGENDA för gjuteribranschens framtid 16. SKIFFERGAS leder till revolution på energimarknaden TEMA PRODUKTIONSTEKNIK/AUTOMATISERING 20. ATT UTVECKLA MEDARBETARNA ger konkurrenskraft 24. FLEXIBEL MONTERING i forskningsprojekt 26. VFA-F: koppla flöden och undvik slöserier 28. FÖRBÄTTRAD PROCESS ger kortare ledtider 30. ROBOTTILLVERKARE slog rekord TEKNIK 34. OFÖRSTÖRANDE PROVNING för bättre kvalitet ALLTID I GJUTERIET SNABBA med Stefan Tjust, Fundo 40. FRÅGA DOKTORN om guldgjutning i Hobbitfilm 41. FÖRETAGSNYTT 44. NOTISER 46. SWEREA SWECAST/GJUTERIFÖRENINGEN 48. SVERIGES GJUTERITEKNISKA FÖRENING 50. KRÖNIKA av Johan Ortfeldt Många har stannat upp i sitt utvecklingsarbete. Man beskriver det som om man vill genomföra någonting, men sedan fokuserar man inte på det. Håkan Fernström vid Swerea SWECAST som tillsammans med sina kolleger slår ett slag för att företag bättre ska ta tillvara sina medarbetares kompetens. Läs mer på sidan Gjuteriet Nr

4 Vårkonferens Energi och Miljö ~ Scandic Elmia, Jönköping Konferensen arrangeras av Sveriges Gjuteritekniska Förening i samarbete med Swerea SWECAST Torsdagen den 13 mars 2014 Fredagen den 14 mars Samling Inledning. Johan Ortfeldt, ordförande i Sveriges Gjuteritekniska Förening Gjuterier Viktiga aktörer i ett hållbart Sverige Anna Lundberg och Peter Nayström, Swerea SWECAST, Jönköping Diskussion Kaffe/te På väg mot ett miljöarbete i världsklass, Reza Shahgaldi, Volvo GTO, Powertrain Production, Skövde Så har vi minskat olycksfallen i vårt gjuteri Sofia Kiuru, Global Castings, Guldsmedshyttan Diskussion Lunch Hållbarhet och resurseffektivitet vid utveckling av produkter och produktion, Nader Asnafi, Tekniska Högskolan i Jönköping, Jönköping Diskussion Gläd grannarna med minskat buller Martin Wänerholm, Swerea SWECAST, Jönköping Waterbased coating for foundry shop Birgitte Gravesen, Hüttenes Albertus, Tyskland Diskussion Kaffe/te Ny energisnål matningsteknik, Jan Sällström, Foseco, Åmål The new theories of filtration Thorsten Reuther, Hoffman Ceramics, Tyskland Diskussion Avslutning dag Kamratmiddag Nytt utbildningskoncept Conny Gustavsson, Swerea SWECAST, Jönköping Övergång från gasol till naturgas Lars Lindberg, Bergen Energi, Stockholm Diskussion Safety and efficiency improvements through new induction furnace techno logies and optimised operation, Georges Frings, Junker, Tyskland Kaffe/te Energiledning light Lennart Holmberg, Swerea SWECAST, Jönköping Energieffektiva smält- och varmhållningsugnar Libor Masli, LAC, Tjeckien Trådmatning av FeSiMg En metod att spara energi och kostnader Per Hedlund, ASK Chemicals Scandinavia, Älvsjö Diskussion Avslutning Anmälan till konferensen måste vara Sveriges Gjuteritekniska Förenings sekretariat tillhanda senast den 3 mars Konferensprogrammet inklusive anmälningsblankett finns på hemsidan Deltagaravgift för konferensen är SEK. I avgiften ingår föredrag och diskussioner enligt programmet samt förmiddagskaffe, lunch, eftermiddagskaffe och kamratmiddag den 13 mars, logi i enkelrum mars samt frukostbuffé och förmiddagskaffe den 14 mars. Ytterligare upplysningar i anknytning till konferensen lämnas av Ingemar Svensson, Tfn , eller e-post sgf-ghs@telia.com. Arrangören förbehåller sig rätten till ändringar i programmet.

5 REDAKTÖRENS RUTA TIDSKRIFT FÖR Svenska Gjuteriföreningen och Sveriges Gjuteritekniska Förening ANSVARIG UTGIVARE Johan Ortfeldt, Ordförande Sveriges Gjuteritekniska Förening UTGIVARE AB Gjuteriinformation i Jönköping Box 2033, Jönköping REDAKTION Swerea SWECAST AB Gjuteriet, Box 2033, Jönköping Redaktör Fredrik Lind Tfn: E-post: fredrik.lind@swerea.se Bildredaktör Christoffer Sandberg Tfn: E-post: christoffer.sandberg@swerea.se PRENUMERATION Karina Brandt Tfn: , Fax: E-post: gjuteriet@gjuteriforeningen.se Prenumeration: 495 kr, exkl. moms [ helår ]. Prenumerationer till utlandet: 725 kr [ helår ]. ART DIRECTION OCH LAYOUT Fru Berg Brunnsgatan 24, Jönköping Kristina von Oelreich Tfn: Tfn vx: E-post: annonser@fruberg.se ANNONSBOKNING Ad 4 you Media AB Krukmakargatan 22, Stockholm Alexander Moreno E-post: alexander.moreno@ad4you.se Tfn: Fax: TRYCK Strokirk-Landströms AB Inlaga: MultiOffset 90 g. Omslag: MultiOffset 190 g. NYTT ÅR MED GJUTERIET Vaderna värker av träningsvärk när jag skriver detta. Efter en lat höst är det dags för nya tag och kroppen har under de senaste dagarna utsatts för både löpning och innebandy. Jag antar att jag inte är den ende som tycker att början av året är tid för nystart och förändring. Det brukar ju sägas att januari är gymmens bästa månad. Även för Gjuteriet innebär årsskiftet att vi har tagit tillfället i akt att vässa formen, men i det fallet är inte ambitionen att bli smalare. Gjuteriet är tvärtom lika fyllig som vanligt. Det handlar i stället om små förändringar som kanske märks mest genom att förstasidan ser lite annorlunda ut, att vi kallar min spalt för redaktörens ruta i stället för ledare och att vi har en ny stående punkt i tidningen i form av en krönika. FÖRSTE KRÖNIKÖR UT är Sveriges Gjuteritekniska Förenings ordförande Johan Ortfeldt. Tanken är sedan att vi kommer att ha en ny skribent i varje nummer av tidningen. Det kommer givetvis vara personer som har en koppling till industrin och gjuterivärlden, men det behöver nödvändigtvis inte alltid vara krönikörer som arbetar i branschen. Om någon sitter inne på intressanta förslag på krönikörer, eller kanske själva känner att ni har något att berätta, får ni gärna höra av er. DET FINNS ANDRA stående inslag i Gjuteriet där jag gärna tar emot förslag, som till exempel på personer att porträttera i intervjuserien 6 snabba. Jag undrar också ibland varför inte fler tar tillfället i akt och ställer frågor till Swerea SWECAST:s doktorer. Till Fråga doktorn kan man vända sig med frågor om metaller och gjutning. I detta nummer skärskådar doktor Lauenstein den guldgjutning som några dvärgar ägnar sig åt i den senaste Hobbitfilmen. ÅRETS FÖRSTA NUMMER av Gjuteriet bjuder annars, bland mycket annat, på ett reportage om det stadigt växande företaget Gjuteriteknik, en presentation av gjuteribranschens nya forskningsagenda och intressanta infallsvinklar kring produktionsteknik. Vissa läsare kanske saknar den innehållsförteckning över artiklar publicerade under fjolåret. Den går i år att hitta på nätet, antingen via SGF:s hemsida eller bland Gjuteriets sidor på Gjuteriföreningens hemsida. Hittar ni ändå inte det ni söker får ni självfallet gärna skicka en fråga direkt till mig. UTGIVNINGSDAGAR /2, 14/3, 17/4, 30/5, 15/8, 19/9, 7/11, 12/12 För icke beställt material ansvaras ej. Citera gärna, men uppge också källan. Fredrik Lind Redaktör Gjuteriet 5 - Gjuteriet Nr

6 REPORTAGE Zinkgjutna gångjärn på Gjuteriteknik. 6 - Gjuteriet Nr

7 REPORTAGE GJUTERITEKNIK I VÄRNAMO VÄXER MED GODA RELATIONER På drygt femton år har Gjuteriteknik i Värnamo tjugodubblat sin omsättning. Men det handlar inte om någon explosiv tillväxt något enstaka år. Ägarna till zinkgjuteriet bröderna Jonas och Peter Abrahamsson talar i stället om att gnugga på, att ge och ge i relationer med kunder och anställda och våga göra de investeringar som man tror på. TEXT OCH FOTO: FREDRIK LIND Inne i ett konferensrum på Gjuteriteknik i Värnamo sitter Peter och Jonas Abrahamsson. Just den här dagen som utanför dörrarna innebär snöblandat regn och storm har de anställt ytterligare en ny gjutare. Vi hade strax över 200 sökande. Att så många vill börja jobba här tycker vi är fantastiskt. Det är ett tecken på att man har lyckats skapat en positiv atmosfär, säger Peter Abrahamsson, som har rollen som logistikansvarig medan Jonas är vd. Det var deras far Lennart som grundade pressgjuteriet. Själva började de jobba där under 90-talet. Under sin tid på företaget har Jonas och Peter Abrahamsson varit med om en ordentlig resa, från en omsättning kring fem miljoner kronor i mitten av 90-talet till att nu ligga över 100 miljoner kronor. Det har givit fina utmärkelser på vägen. De har flera år blivit utsedda till Gasellföretag av Dagens Industri och blev 2012 årets företagare i Värnamo. BAKOM FRAMGÅNGARNA ligger inte några snabba kast, snarare har det handlat om att växa långsamt, att gnugga på som Jonas säger. Vi har nöjda kunder och 7 - Gjuteriet Nr

8 REPORTAGE men varje enskild kund är nog ännu mer beroende av oss. Säger vi att vi inte vill längre så ställer det till sig så in i bänken för dem, säger Jonas. Man sätter sig verkligen i knäna på varandra, inflikar Peter. Ja, relationen börjar med att vi säger att vi vill ha kronor av dig för att ta fram ett verktyg som du egentligen inte har någon direkt nytta av. Sedan får du börja köpa prylar av oss för tre kronor styck. Prylar som du ännu inte har sett. Som kund måste du då vara säker på att det inte rör sig om någon dagslända, fortsätter Jonas. Gjuteritekniks ägare bröderna Peter och Jonas Abrahamsson. positiva medarbetare. Det tror jag är den allra bästa marknadsföringen. Han talar om en särskild GTanda som genomsyrar företaget. Vi har en god och positiv stämning. Det handlar om att ge och ge. Här finns en väldigt hög grad av delaktighet och engagemang. Man går inte hit för att man måste vara här 40 timmar utan man går hit för att man känner att man behövs på Gjuteriteknik. Behovet av det man gör det är det som ska vara drivkraften. I gengäld försöker företaget vara en bra arbetsgivare och ge de anställda trygghet. Det finns många stora företag som är risiga arbetsgivare. Den långsiktighet som vi vill bygga vår verksamhet kring är något helt annat än att säga upp alla i november för att sedan anställa dem i februari igen. Jag kan inte förstå hur man kan prata om att långsiktigt bygga värden samtidigt som man säger upp folk för att man har sålt för lite lastbilar under några månader. Det går upp och ner, men det får man hantera på ett annat sätt än att skyffla folk fram och tillbaka, säger Jonas. Under intervjuns gång åter- kommer bröderna Abrahamsson ofta till att det handlar om att ge och ge i stället för att ta och ta både i relationerna med anställda och med kunderna. BLAND KUNDERNA FINNS Volvo Penta, Electrolux, Ericsson och flera andra klassiska industriföretag. Även om det handlar om stora företag beskriver Jonas och Peter relationen med kunderna som jämnbördig. Det handlar om att bygga ett förtroende. Vi jobbar hårt och gör rätt för oss. Vi slösar inte bort några pengar för våra kunder. Vi är i ett läge där vi får ordrar utan att vi har sagt vad produkterna kommer att kosta i slutändan. Kunderna vet att vi kommer att sätta det pris som det verkligen kostar, säger Jonas Abrahamsson och fortsätter: Om man en enda gång använder det förtroendet till att luras då är man körd. Därför måste man hela tiden vara ärlig och rak. Just förtroendet mellan leverantör och kund är kanske särskilt viktigt när det kommer till en verktygsbunden affärskultur. Vi är beroende av våra kunder, FRÅN KONFERENSRUMMET där Jonas och Peter sitter räcker det att ta några steg och öppna en dörr för att vara mitt ute i produktionen. Där finns 15 gjutmaskiner. I en av dem tillverkas enbart gångjärn, men i de andra byts verktyg mer eller mindre varje dag. När man ser på gjutgods som robotarna placerar på de rullande banden finns en likhet. Det rör sig om små detaljer. Zinken är som mest konkurrenskraftig när det kommer till produkter som får plats i handen. Då får du alla fördelarna, men väldigt lite av nackdelarna, säger Jonas Abrahamsson. Tack vare en låg smältpunkt på materialet (ungefär 400 grader) är verktygen långlivade och kan gjuta med hög noggrannhet samtidigt som kyltiderna blir korta. Möjligtvis inte helt opartiskt kallar de båda pressgjutning i zink för den mest raffinerade gjutmetoden. Robot i arbete i en av gjutcellerna. 8 - Gjuteriet Nr

9 REPORTAGE På Gjuteriteknik finns 15 gjutceller. 9 - Gjuteriet Nr

10 REPORTAGE Styrreglage till Volvo Penta där Gjuteriteknik tillverkat de gjutna detaljerna. Rikard Johansson är en av 31 anställda på Gjuteriteknik Gjuteriet Nr

11 REPORTAGE Christoffer Svensson undersöker några gjutna detaljer. Några exempel på Gjuteritekniks produkter. En nackdel med zink är en relativt hög materialkostnad. Det gör att det finns en storleksgräns för när materialkostnaden inte längre går att räkna hem tack vara verktygens långa livslängd om man jämför med aluminium. En annan fördel som aluminium har är en lägre densitet. Samtidigt handlar det inte bara om konkurrens mellan olika metallslag. Tidigare skulle allting vara i plast, exempelvis olika sorters handtag. Den trenden har vänt nu så att konsumenterna oftare väljer zink för den gedigna och metalliska känslan, berättar Peter. HUR TRENDER OCH konjunkturer skiftar är svårt att förutsäga. När Jonas och Peter Abrahamsson pratar om framtiden för Gjuteriteknik talar de heller inte om några storslagna framtidsplaner. I stället handlar det om att fortsätta gnugga på och att växa långsamt för att kunna bibehålla GTandan. De är helt säkra på att GJUTERITEKNIK Gjuteriteknik i Värnamo omsatte 110 miljoner kronor år 2012 och har 31 anställda. Företaget gjuter detaljer i zink åt företag som Volvo Penta, Electrolux, Ericsson, Hasselblad och Schneider Electric. I produktionen av gjutgodset används 15 gjutceller. Företaget har vunnit flera utmärkelser, bland annat som årets företagare i Värnamo 2012 och Gjuteriföreningens energipris Gjuteriet Nr

12 REPORTAGE företaget är vad det är i dag just för att det är ett familjeföretag, som på en gång har kunnat växa steg för steg men där det samtidigt funnits utrymme för snabba beslut. Om vi bestämmer något så kan vi göra det på magkänsla. Den magkänslan kan vara svår att beskriva för en styrelse eller ett moderbolag. Många av våra investeringar har suttit bra och vi hade inte varit där vi är i dag om vi inte hade gjort dem, säger Peter. Sedan har vi kanske varit för snabba på hanen ibland. Men det måste man få lov att vara. Har man åkt skidor en hel vecka utan att ramla så har man åkt för sakta. Då vet man inte var gränsen går, tillägger Jonas. Ett exempel på en sådan satsning var en investering för att börja gjuta i magnesium som inte föll väl ut. Då är det bara att kapa den grejen, ta förlusten och gå vidare. Det kan man göra med rätt gott självförtroende om det är ens egna pengar. därmed helt ta bort det största miljömässiga avtryck som verksam-heten har. Det kan omöjligtvis vara fel, när man dessutom kan göra det till ekonomiskt vettiga villkor. De står där och snurrar och kommer att göra så i tjugo år. Det är svårt att säga något exakt men det är absolut företagsekonomiskt lönsamt. Satsningen på att tillverka egen och förnybar el var en bidragande orsak till att Gjuteriteknik vann Svenska Gjuteriföreningens energipris år Det är helt klart att verken även har ett marknadsföringsvärde. Peter inflikar att det sannolikt är minst lika stort som de sänkta energikostnaderna. Särskilt gäller det när de säljer till länder som Tyskland, där intresset för förnybar energi är stort samtidigt som kärnkraften står lågt i kurs. Då kan det kännas skönt att säga att vi driver ett gjuteri där vi netto inte släpper ut ett enda kilo koldioxid, säger Jonas Abrahamsson. // EN INVESTERING SOM däremot gett bättre resultat ligger inte inne på själva företaget. Den går att se om man går ut på baksidan av gjuteribyggnaden. Uppe på en närliggande höjd snurrar två vindkraftverk. De har stått där i fyra år och ägs till 20 procent av Gjuteritekniks ägare. Då många som deläger vindkraftverk har sina verk långt bort och bara har sett dem på bild kan bröderna Abrahamsson se dem varje dag. Det är till och med så att kopplingspunkten mellan elkabeln från verken och det allmänna elnätet ligger precis bredvid företaget. Troligtvis så är det vindkraftsgenererade elektroner som rusar omkring i ugnarna just nu. Det känns lite mer på riktigt då, säger Jonas Abrahamsson. Han tycker att det är tekniskt spännande samtidigt som det känns väldigt bra att man genom att sätta upp en stolpe kan producera mer el än vad gjuteriet gör av med och 12 - Gjuteriet Nr

13 REPORTAGE ANNONSER Många av våra investeringar har suttit bra. Peter Abrahamsson, delägare Gjuteriteknik Ett gjuteri som håller måttet. AB Bruzaholms Bruk S Bruzaholm Tel Fax Gjuteriet Nr

14 FORSKNING Stefan Gustafsson Ledell, forskningschef vid Swerea SWECAST. Gjuteribranschen tar sikte på 2030 Med en strategisk forsknings- och innovationsagenda som grund ska svensk gjuteriindustri stå stark inför framtiden. Vår ambition är att vi ska vara världsledande på klimatsmarta och kostnadseffektiva gjutna produkter, säger Stefan Gustafsson Ledell, forskningschef vid Swerea SWECAST. TEXT OCH FOTO: FREDRIK LIND 14 - Gjuteriet Nr

15 FORSKNING Det handlar i grunden om att svensk gjuteriindustri ska vara konkurrenskraftig. Stefan Gustafsson Ledell Forskningschef, Swerea SWECAST Noll kassationer, defektfritt gjutgods och co2- neutrala gjuterier. Det är tre av målsättningarna för gjuteribranschens forskningsoch innovationsagenda som sträcker sig fram till Det handlar i grunden om att svensk gjuteriindustri ska vara konkurrenskraftig, säger Swerea SWECAST:s forskningschef Stefan Gustafsson Ledell. Den globala gjutgodsproduktionen har ökat med 50 procent sedan Det gäller för oss att visa hur vi kan vara en del av den trenden, fortsätter han. AGENDAN DELAS IN i sex olika framgångsfaktorer där den första tar upp vikten av struktur och ledning, vilket uppfylls av Casting Innovation Centre. En annan punkt handlar om strategiska utvecklingsområden, där målet är en miljömässigt hållbar gjuteriindustri som gjuter avancerat gods genom optimerade processer och flexibel produktion. Jag tror att det handlar om att man måste nischa sig mycket mer och bygga in mer teknik och kompetens i produkterna, säger Stefan Gustafsson Ledell. FÖR ATT EXEMPLIFIERA nämner han två projekt som ligger helt i linje med de visioner som finns i agendan. Det är dels den satsning som Swerea SWECAST och Tekniska Högskolan i Jönköping gör på en ny magisterutbildning i gjuteriteknik, dels ett nytt forskningsprojekt som ska ta fram nya gjutjärnslegeringar för mer energieffektiva lastbilsmotorer. Forskningsagendan har kommit till genom stöd från Vinnova inom ramen för de strategiska innovationsområden som myndigheten arbetar med. I somras presenterade Vinnova fem områden som tillsammans stöds med 200 miljoner kronor per år. Bland dem finns det två med klar koppling till gjuteriindustrin dels en satsning på lättviktsmaterial, dels en satsning på metalliska material. Vi hoppas dessutom få fler stora satsningar framåt, säger Stefan Gustafsson Ledell. AGENDAN SKA SAMLA gjuteribranschen och göra det tydligt var fokus ska ligga, men det handlar också till stor del om att visa för resten av samhället hur viktig branschen är för den svenska ekonomin. Nästan alla stora svenska industriföretag använder gjutgods, och ett flertal av dem har egna gjuterier. Beräkningar som har gjorts i arbetet med agendan visar att det totala förädlingsvärdet som kan kopplas till svensk gjutgodsproduktion ligger runt 200 miljarder kronor. Agendan beskriver hur viktiga de gjutna komponenterna är för svensk industri. Det ska vi kommunicera till politiker och beslutsfattare så att de förstår vikten av att ha en stark svensk gjutgodsproduktion. // MÅL FÖR FRAMTIDEN Några exempel på de mätbara målsättningar som finns inom agendan ska all gjuterisand återvinnas ska det finnas en volymproduktion av 25 procent så starka gjutna komponenter jämfört med i dag ska gjuteriernas totala miljöpåverkan ha minskat med 50 procent jämfört med i dag ska verktygen inom pressgjutning ha en 50 procent så lång livslängd som i dag ska det finnas en internationell forskarskola med 30 doktorander. FRAMGÅNGSFAKTORER Sex framgångsfaktorer räknas upp i agendan. Dessa är i korthet: 1. Stark ledning och struktur. 2. Satsning på strategiska utvecklingsområden. 3. Satsning på strategiska kompetensområden. 4. Internationellt konkurrenskraftiga demonstrationsmiljöer. 5. Tillväxtåtgärder för små och medelstora företag. 6. Stark koppling till internationella satsningar Gjuteriet Nr

16 AKTUELLT Foto: Anadarko Arbete vid gasutvinning i Natural Buttes i Klippiga bergen, USA. VAD ÄR SKIFFERGAS? Skiffergas är naturgas som finns lagrad i berggrund som består av skiffer. För att utvinna skiffergasen behöver man borra långt ned i berggrunden. För att öka tillströmningen av gas till borrhålen spräcker man, med högt vattentryck i borrhålet, upp skiffern och skapar sprickor kring borrhålet där gasen kan strömma till. Det kallas för hydraulisk spänning, men det är vanligt att även i Sverige använda den engelska termen fracking. Förutom vatten tillförs kvartssand för att hålla sprickorna öppna. Dessutom används kemikalier för att minska friktionen i sprickorna. Riskerna som finns är bland annat att frackingen kan skapa vibrationer som i sin tur skadar närliggande grundvattendepåer och fastigheter. Det finns också en risk för att kemikalier ska läcka vid utvinningen så att grundvattnet förorenas. Ytterligare en negativ aspekt för miljön är läckage av växthusgasen metan vid utvinning. KÄLLA: SGU (Sveriges Geologiska undersökning) 16 - Gjuteriet Nr

17 AKTUELLT SKIFFERGAS GER ENERGIREVOLUTION Naturgas håller på att växa fram som ett konkurrenskraftigt alternativ för uppvärmning och processer inom tillverkningsindustrin. Det säger Lars Lindberg från energimäklaren Bergen Energi, som i mars kommer till SGF:s vårkonferens för att berätta mer om gasmarknaden. TEXT: FREDRIK LIND Över stora delar av Europa går ett nät med gasledningar, men i Sverige ser det annorlunda ut. Här finns bara en ensam gasledning som går från skånska Klagshamn till Bohuslän med en förgrening in i Småland (se nästa sida). Det har i sin tur gjort att få gjuterier och andra verksamheter använder gas för att värma upp ugnar och lokaler. Enligt Lars Lindberg, försäljningschef för Sverige på den internationella energimäklaren Bergen Energi, är det något som just nu är i förändring då flytande naturgas LNG som kan transporteras med båt, tåg och lastbil börjar bli ett allt mer konkurrenskraftigt alternativ till andra energislag. Min gissning är att fler och fler kommer att konvertera till gas, säger Lars Lindberg och räknar upp några större svenska industriföretag med planer på att göra det. Förändringen har framför allt två orsaker. Den ena är att sjöfarten har fått utökade miljökrav på sig genom det så kallade svaveldirektivet, som innebär en kraftig begränsning av svavelutsläppen. Det i sin tur gör att många rederier kommer att konvertera från bunkerolja (Marine gas oil) till flytande naturgas. KONSEKVENSEN AV DET blir en helt ny infrastruktur för hantering av gas i Sveriges hamnar som i sin tur gör det lättare att transportera gasen vidare ut i landet. Den andra orsaken är att så kallad skiffergas har börjat utvinnas i USA i stor skala. När USA börjar exportera den gasen inom några år så kommer priserna på gas att pressas, säger Lars Lindberg. Han säger att det i det läget sannolikt också blir ett världsmarknadspris för naturgasen. I dag är priserna på gas låga i USA medan de är höga i Asien samtidigt som Europa ligger någonstans däremellan Gjuteriet Nr

18 AKTUELLT Så här ser dragningen av de svenska naturgasledningarna ut. FÖR DEN SOM BYTER värmekälla kostar det givetvis att konvertera. Vid eldning med olja är det redan i dag ekonomisk försvarbart att byta till flytande naturgas, enligt Lars Lindberg. Däremot tycker han att den som använder gasol i sina processer eller för uppvärmning bör avvakta lite. Samtidigt kan det vara bra att nämna naturgasen som ett alternativ för den som förhandlar om priset på gasol. I dagsläget ligger priserna annars på ungefär samma nivå, säger han. Situationen blir annorlunda när och om gaspriserna sjunker i takt med att USA börjar exportera sin gas. BORTSETT FRÅN KOSTNADSBILDEN räknar Lars Lindberg upp flera andra fördelar med den flytande naturgasen. Det är en global råvara som handlas med transparenta priser, och man kommer att kunna prissäkra sin leverans. På sikt kommer det också att bli flera konkurrerande leverantörer på marknaden. Därtill kommer miljöaspekter som de låga utsläppen av svavel och andra partiklar. LNG är i praktiken partikelfri. Jämfört med olja släpper naturgasen dessutom ut mindre koldioxid utsläppsnivån är runt 15 till 25 procent lägre. Tittar man ännu längre fram då det eventuellt finns mer biogas på marknaden så kan den blandas med naturgasen utan att det behövs någon konvertering, säger Lars Lindberg. // Den 14 mars talar Lars Lindberg på SGF:s vårkonferens. Illustration: Energigas Sverige MINISTER VARNAR FÖR MILJÖPROBLEM Utvinningen av skiffergasen möts med skepsis från flera håll. Bland annat från Sveriges energiminister Anna-Karin Hatt (C). I en kommentar till sin medverkan på Dagens Industris energidag i december skriver hon på sin blogg att skiffergasen är ett fossilt bränsle som i jämförelse med rena förnybara energikällor som sol, vind, vatten och biomassa släpper ut väldigt mycket koldioxid. Till det kommer en omfattande miljöpåverkan av själva utvinningen av skiffergasen. De dynamiska kortsiktiga effekterna, och de långsiktiga miljöeffekterna, av skiffergas är helt enkelt väldigt problematiska, fortsätter hon. Även Naturskyddsföreningens generalsekreterare Svante Axelsson har lyft fram de negativa effekterna av skiffergasen. I en intervju med Dagens Industri sa han att vi måste byta från fossilt till förnybart i stället för att försöka göra förbättringar inom den fossila familjen. Vid ett seminarium som Svensk Energi anordnade varnade han också för att metanläckage vid utvinningen kan göra att skiffergasen är värre för klimatsystemet än kol. De negativa miljökonsekvenserna har även fått flera länder att säga nej till utvinning. Enligt en artikel i Affärsvärlden är Frankrike det europeiska land som har de största reserverna av skiffergas. Den franske presidenten Francois Hollande säger emellertid att så länge jag är president kommer ingen skiffergas utvinnas i Frankrike Gjuteriet Nr

19 AKTUELLT Preems vd Petter Holland. Preem gör gasinvestering Gasen är på en ordentlig frammarsch. Det säger Preems koncernchef Petter Holland. Företaget investerar därför i en ny terminal för flytande naturgas. USA:S SKIFFERGAS PRESSAR EUROPEISK INDUSTRI Energipriserna i USA rasar som en konsekvens av att landet nu utvinner skiffergas. Det gör att industrin i USA får stora konkurrensfördelar. Jag räknar med att USA gör comeback som ett starkt draglok i världsekonomin. Låga inhemska priser på både naturgas och olja håller på att skarpa en stark renässans för amerikansk industri, säger Fatih Birol, chefsekonom på det Parisbaserade energiorganet IEA i Dagens Industri. Han ser tillgången på billig energi i USA som ett hot mot energikrävande industri i Europa. Det är nu oerhört viktigt att Europas politiker tar denna fråga på största allvar och så fort som möjligt vidtar kraftfulla åtgärder för att möta hotet. TEXT: FREDRIK LIND FOTO: PREEM Petter Holland, koncernchef för Preem, säger att utvecklingen för den amerikanska skiffergasen är väldigt intressant. Den hastighet som utvecklingen sker med skulle man nästan inte kunnat tro vara möjlig innan, säger han. Han tycker också att det är spännande att se om det kommer att ske en liknande utveckling av utvinning av skiffergas i andra länder. Preem är i dagsläget en liten aktör på gasmarknaden, men har sett till att göra satsningar för att följa med i utvecklingen. Nästa år invigs en ny anläggning för flytande naturgas, LNG, bredvid företagets oljeraffinaderi i Lysekil. I samband med det har Preem även gått in i ett långsiktigt avtal med den norska gasleverantören Skangass. Preem levererar i dag gasol och olja till svensk industri. Enligt Petter Holland kan det bli aktuellt att även leverera flytande naturgas i framtiden. Det är något vi ser över just nu och vi utvärderar de olika alternativ som finns. OM PRISERNA PÅ LNG pressas nedåt när och om USA börjar exportera sin skiffergas tror Petter Holland att det kommer att sätta press på gasolmarknaden. Då kan det bli svårt att få lönsamhet i gasolproduktion. När det gäller naturgas i konkurrens med eldningsolja för uppvärmning av fastigheter säger Petter Holland att det varit en långsiktig trend att eldningsoljan varit på nedåtgående. Om det blir förstärkt av detta eller inte är svårt att säga. ÄVEN OM PREEM levererar energi till industrin så är det ändå på fordonsbränsle som företaget har sitt huvudfokus. Inom det segmentet tror Petter Holland att det dröjer innan gas i flytande form används i större utsträckning. Där är vi fortsatt på forskningsstadiet. // 19 - Gjuteriet Nr

20 TEMA PRODUKTIONSTEKNIK/AUTOMATISERING Vikten av att utveckla produktionen I skenet av konkurrensen från lågkostnadsländer blir det allt viktigare att utveckla produktionen och de anställdas engagemang och motivation. Det anser Swerea SWECAST:s avdelning för produktionsutveckling och ledarskap. Det finns en stor potential för detta. Här finns något att skörda. Genom att tillvarata människors inneboende drivkrafter kan svensk industri få konkurrensfördelar, säger Håkan Fernström. TEXT OCH FOTO: FREDRIK LIND Genom att utveckla produktionen kan effektiviteten hos ett företag öka med upp till 50 procent. Det säger Lars-Gustaf Gustafsson vid Swerea SWECAST:s avdelning för produktionsutveckling och ledarskap. Tillsammans med sina kolleger Håkan Fernström och Gary Linnéusson är han nu oroad över att det händer för lite på området inom gjuterinäringen och andra branscher inom tillverkningsindustrin. Många har stannat upp i sitt utvecklingsarbete. Man beskriver det som om man vill genomföra någonting, men sedan fokuserar man inte på det, säger Håkan Fernström. Lars-Gustaf Gustafsson fortsätter: Vi har alldeles för mycket ineffektivt beteende i våra organisationer. Det leder till slöserier, men även till stress inom organisationen. Därför är det otroligt viktigt att jobba med produktionsutveckling med perspektiv på flödena inom organisationen. För att göra det måste det finnas ett tydligt, engagerat och kunnigt ledarskap. Med ledarskap syftar de tre inte bara på vd:n och ledningsgruppen utan på alla som har en ledande roll inom organisationen, som till exempel förstalinjeschefer. Däremot krävs det att vd:n är stöttande, vilket kan vara svårt när kraven på företagets utveckling ofta styrs av kortsiktiga ekonomiska nyckeltal. DET BLIR OCKSÅ problematiskt när företaget i sin tur skickar ut nyckeltal som man vill att enskilda medarbetarna eller deras avdelning ska nå, men som inte grundar sig i en förståelse för deras arbetsvillkor Gjuteriet Nr

21 TEMA PRODUKTIONSTEKNIK/AUTOMATISERING Håkan Fernström, Gary Linnéusson och Lars-Gustaf Gustafsson vid Swerea SWECAST:s avdelning för produktionsutveckling och ledarskap. Sådana nyckeltal skapas ofta enbart av vad ledningen vill se. För den anställde kan det oftast vara så att man inte ens kan påverka resultatet genom sitt arbete, säger Håkan Fernström. Vad han och kollegerna efterfrågar är i stället att de nyckeltalen kompletteras med långsiktigt fungerande nyckeltal. Det handlar exempelvis om att inte ha nyckeltal för varje enskild avdelning som sammantaget inte får helheten att gå ihop. Håkan Fernström tillägger att det är viktigt att hela supportorganisationen och inte bara den operativa produktionstiden räknas in i försäljningsvärdet för en produkt. EN SAMMANFATTNING AV deras resonemang är att företag måsta arbeta mer med de mjuka frågorna för att långsiktigt nå sina hårda mål som exempelvis en god lönsamhet. Att bara jobba med de hårda värdena får till slut negativa konsekvenser, säger Gary Linnéusson. Han tillägger att det är viktigt att förstå, för den som på allvar vill arbeta med sitt företags produktionsutveckling, att det ofta blir sämre än tidigare i början för att i slutändan bli mycket bättre. Det handlar om komplicerade system som påverkas, och det gäller att arbeta med mycket öppenhet. Det gäller att förstå att man måste arbeta mer tillsammans, mot gemensamma mål. // Läs vidare på nästa sida där de intervjuade utvecklar sin syn på produktionsutveckling Gjuteriet Nr

22 TEMA PRODUKTIONSTEKNIK/AUTOMATISERING Det handlar om långsiktighet och helhetssyn Här utvecklar Gary Linnéusson, Håkan Fernström och Lars-Gustaf Gustafsson med egna ord sin syn på produktionsutveckling: Vill man bygga upp en stark, enad organisation så är det en lång resa. Det kräver mycket engagemang från många människor och en insats som görs utöver de arbetsuppgifter som dagligen kallar på deras uppmärksamhet. Om förebilden är Toyota eller någon annan spelar inte så stor roll. Varje företag måste aktivt forma sin kultur, sina värderingar och principer oavsett hur mycket man lånar från andra när organisation och arbetssätt skall byggas upp. Varför har vi då inte kommit längre med detta arbete i Sverige? För det är faktiskt så att många företag fortfarande inte kommit tillräckligt långt trots alla Leanprojekt som rullat igång den senaste tioårsperioden. Ibland handlar det om att något som är bland det allra viktigaste saknas en tydlig efterfrågan på produktionsutveckling och ökad delaktighet från ledningens sida. FÖR ATT NÅ BRA resultat krävs en ledning som är engagerad, konsekvent och som känner och förstår sin organisation. Det får inte bli känslan av ett top management som styr uppifrån utan att lyssna av och förstå hur det står till längre ner i verksamheten. En sådan ledning utfärdar dekret som inte ska ifrågasättas och hur sådana påverkar en organisation är inte så svårt att förstå. För ledningens del handlar det om att gå dit där det händer och försöka förstå bakgrunden innan man beslutar om åtgärder. Genom detta beteende visar ledningen två saker: att de vill förstå och att man verkligen lever som man lär. DET HANDLAR OCKSÅ om långsiktighet och helhetssyn. Det krävs att företag identifierar hur delprocesserna samverkar till helhetsprestationen; vad blir effekten av ett beslut i andra delar av organisationen och hur blir dess effekt över tid? Långsiktighet handlar också om att inte ta kortsiktiga åtgärdsbeslut som gör redan fungerande system i företaget svagare. Låt oss återgå till frågan om varför vi inte har kommit längre. Det är i de mjuka frågorna det ofta brister. En grundläggande förutsättning är en ledning som ser företagets långsiktighet och sätter företagets helhetsbästa främst. Det skapar en kultur där nya ledare skolas in i och accepterar de värderingar som ska bära företaget framåt. Det innebär att en bra värdegrund, fungerande principer och rutiner för hur verksamheten skall bedrivas ska vara den grund företaget vilar på för att generera ett bra resultat. Grunden måste finnas för att undvika ogenomtänkta snabba åtgärder som tankegångar kring att nya kvastar sopar bättre om ett företag börjar prestera dåligt. De grundläggande värderingarna måste vara stabilare än ett tillfälligt ledarskap. NÅGOT SOM FÖRTJÄNAR att upprepas åter och åter är att människor vill bli efterfrågade. Vi vill känna oss sedda och vi vill ha tydliga visioner, mål och planer som vi kan se grundar sig på en gedigen kunskap och förståelse för medarbetarnas situation och villkor. När det inte fungerar är risken att individen behåller sina idéer för sig själv och använder sina inneboende drivkrafter utanför arbetet. När det däremot fungerar växer vi som människor och de företag vi är verksamma i får större utdelning av den inneboende drivkraft varje individ har. // 22 - Gjuteriet Nr

23 ANNONSER Professional Casting......When you need it Tel: +46 (0) E-post: W W W. N S G. S E Vxl: size matters the benefits of a global mineral resource Vår omfattande produktportfölj, med ursprung från hela världen, hjälper oss att möta våra kunders behov av råvaror och mineraler. Men våra produkter är bara en del av vårt erbjudande. Genom ett internationellt nätverk av tekniska utvecklingcenter kan våra medarbetare stödja dina framgångar både idag och imorgon. Därför anser vi att storleken gör skillnad.

24 TEMA PRODUKTIONSTEKNIK/AUTOMATISERING Gunnar Bäckstrand och Peter Thorvald har studerat flexibel montering inom industrin Gjuteriet Nr

25 TEMA PRODUKTIONSTEKNIK/AUTOMATISERING Flexibel montering Det skulle gå att höja produktiviteten i fordonsindustrin med upp till tio procent bara genom att låta monteringspersonalen vara mer flexibel. Det visar simuleringar som forskare vid Högskolan i Skövde har genomfört. TEXT:ULF NYLÉN, HÖGSKOLAN I SKÖVDE FOTO:CECILIA FRANSSON, HÖGSKOLAN I SKÖVDE Alla industriföretag som använder manuell montering vill att deras produktion ska ske i ett jämt flöde. Men när det tar sju minuter att montera en produkt och fem minuter att montera nästa produkt på samma station, uppstår problem i flödet. Dessa skillnader i tid mellan olika produkter gör att även en väl intrimmad monteringslina sällan utnyttjar sin fulla kapacitet, eftersom man ofta måste balansera efter den produkt som tar längst tid. SKULLE EN LÖSNING på problemet vara att göra montörerna flexibla, att helt enkelt ta bort gränserna mellan monteringsstationerna? Det tror Peter Thorvald och Gunnar Bäckstrand som båda är forskare vid Högskolan i Skövde och som driver ett projekt inom området. I simuleringar har forskarna visat att utnyttjandegraden på en monteringslina kan ökas med tio procent genom att låta gränserna mellan olika stationer försvinna. Simuleringen går ut på att montörer som för tillfället har ett tidsmässigt lättare montage kan ta över arbetsuppgifter från kollegor som utför ett tyngre montage. Detta leder till en jämnare beläggning mellan montörerna. Forskarnas erfarenhet har visat att det inte bara är positivt med ett jämnt flöde för produktiviteten, utan det är också fördelaktigt för människan att kunna arbeta i en jämn takt utan större störningar. En produktionsfilosofi där man arbetar i team och där gränserna mellan vad som är mitt och ditt arbete suddas ut är fördelaktigt på väldigt många vis, menar Peter och Gunnar. Dels ökar produktiviteten då tiden utnyttjas bättre, och dels ges utrymme för en större diversitet bland personalen då alla montörers styrkor och kompetensnivåer tillåts komplettera varandra. PETER THORVALD TROR att det finns både industristrategiska och mänskliga skäl att börja snegla mot en flexibel montering. Industriföretagen står inför en framtid där de anställdas medelålder ökar. Med ökad medelålder blir företagens personal mer erfarna och kunniga samtidigt som skillnaderna mellan olika individer blir större. Det är möjligt att flexibel montering skulle vara ett sätt att hantera de här utmaningarna. Flexibiliteten gör att den äldre montörens större erfarenhet kan utnyttjas på fler områden. Samtidigt kan en snabb kollega i viss mån kompensera för en montör som av någon anledning tvingas jobba långsammare en dag, säger Peter Thorvald. // STUDIER OM MONTERING Gunnar Bäckstrand delar sitt arbete mellan Högskolan i Skövde och Swerea IVF, där han bland annat arbetar som Lean-coach inom Produktionslyftet. Han och Peter Thorvald vid Högskolan i Skövde har genomfört sin studie om flexibel montering i samarbete med Volvo Trucks Operations och med ekonomiskt stöd från Vinnova. Just nu planerar de för en fortsättning på studien. Då handlar det om att studera vad som händer om man inför flexibel montering i verklig industriproduktion Gjuteriet Nr

26 TEMA PRODUKTIONSTEKNIK/AUTOMATISERING VFA-F KOPPLA FLÖDEN OCH UNDVIK SLÖSERIER Värdeflödesanalys (VFA), är idag ett etablerat sätt att beskriva flöden i verkstäder. Metoden fokuserar de värdeskapande aktiviteterna och mindre tid ägnas åt vad som händer före respektive efter dessa. Hur kommer materialet till oss och vad händer när det skickas till kunden? VFA-F är en ny metod som sätter fokus på just detta. Potentialen till förbättring är större än man först tror. TEXT OCH FOTO: BJÖRN LANGBECK, SWEREA IVF Inom industrin har VFA etablerat sig som ett bra arbetssätt för att studera och utveckla flöden inom verkstäder. VFA består av tre moment: rita en karta över nuläget, skapa ett framtida önskat läge och slutligen ta fram en handlingsplan. Dessvärre avstannar en del arbeten efter det första momentet. Nuläget ritas upp, men man har svårt att skapa det framtida läget. Ändå utgör nulägeskartan ett bra underlag för förbättringar. VFA KAN OCKSÅ användas för att följa en kedja genom flera fabriker, men det är ännu inte lika vanligt. Ett problem som uppstår när man utvidgar VFA på detta sätt är att alla de moment som är nödvändiga, men inte tillför värde, tenderar att försvinna. Nu finns en ny metod där man studerar dessa moment. Swerea IVF har samarbetat med Chalmers för att utveckla metoden. Grunden är att börja vid den sista värdeskapande aktiviteten i en fabrik (till exempel hos en leverantör) och studera allt som görs fram till första värdeskapande aktivitet i den efterföljande fabriken. Med att studera allt menas att man kartlägger såväl aktiviteter som innebär att man flyttar något, till exempel lastar en lastbil, som rent administrativa aktiviteter, som att skriva ut fraktsedlar eller sätta på pallflaggor. UNDER UTVECKLINGSFASEN HAR flera försörjningskedjor studerats, genom två och upp till fyra fabriker. Det överraskar hur många steg och hur mycket jobb som verkligen ligger mellan fabrikerna. Det som bara är att lägga i en pall och sända iväg, visar sig innehålla en hel mängd olika aktivteter. Vid varje transport får man ett stort antal pallar att hålla reda på. Eftersom IT-system inte alltid pratar med varandra måste man sätta nya flaggor på pallarna vid flera tillfällen. Att sätta på en flagga innehåller flera moment. Pallen måste registreras, flaggan skrivas ut och därefter ska någon leta upp pallen och sätta dit flaggan. Resultaten från flera studier visar att det finns mycket att spara på att förenkla i försörjningskedjan. Man gör så många moment med en pall att det kan blir fråga om minuter i arbetstid per artikel. Det blir betydande slöserier under ett år. Vissa studier visar att man kan reducera mantiden per artikel med upp till 50 procent och att antalet aktiviteter kan minskas med upp till 75 procent. Förbättringspotentialen kommer fram genom att använda en strukturerad frågelista. Man studerar nuläget och ställer frågor som gör att man ifrågasätter dagens läge på ett strukturerat sätt. // 26 - Gjuteriet Nr

27 TEMA PRODUKTIONSTEKNIK/AUTOMATISERING METODEN VFA-F Metoden kallas VFA-F, där F står för försörjningskedjor. Namnet visar också att det finns en koppling till VFA. Om man är kunnig på VFA är det inte så stort steg att börja tillämpa VFA-F. Metoden är även beskriven i en kortare skrift från Swerea IVF. Undrar du hur mycket slöseri det finns i era försörjningskedjor? Be om hjälp att göra en studie enligt VFA-F från ankomst till förbrukningsställe, det vill säga i den egna fabriken, så får du en indikation. Exempel på pall som flaggats om vid ett flertal tillfällen. ANNONS AUTOMATION FÖR TILLVERKNINGSINDUSTRIN PÅ RIKTIGT ELMIA AUTOMATION 6-9 MAJ % 85% av besökarna 2012 hade köpinflytande! 37% 37% besöker ingen annan mässa! Parallellt med Elmia Automation arrangeras Elmia Svets för leverantörer av svets- och fogningsutrustning. Mässan är för och av branschen Svenska Automationsgruppen, SAG, som samlar de ledande leverantörerna i landet är en viktig samarbetspartner. I partnerskap med Svetskommissionen, 6 9 maj 2014, Jönköping I partnerskap med Svenska Automationsgruppen SAG, 6-9 maj 2014, Jönköping För konkurrenskraft i tillverkande industri

28 TEMA PRODUKTIONSTEKNIK/AUTOMATISERING KORTA LEDTIDEN För att korta ned ledtiden från idé till kundleverans behöver hela processen för produktutveckling förbättras. Det visade sig vid några projekt som genomfördes under förra året. TEXT: GARY LINNEUSSON OCH HÅKAN FERNSTRÖM, SWEREA SWECAST En av de viktigaste faktorerna för ökad konkurrenskraft är kortare ledtid från idé till kund. Bättre styrning av flödena vid produktframtagning är viktigt för att bland annat hantera behovet av sena ändringar för att möta kundbehovet. Detta är centralt inom Lean Product Development (LPD) som var huvudfokus i projektet Förenklad LPD, som finansierades av Vinnova. DÄR VISADE RESULTATEN tydligt behovet av att utgå från företagets nuläge för att skapa en utveckling mot en framtida bättre produktframtagningsprocess. Behovet är stort av ökad struktur och ökad träffsäkerhet i produktutvecklingen. Produktframtagningsprocessen behöver konfigureras så att vi med större trygghet och mer dynamiskt kan möta kundbehovet. Det är ett måste för att inte bli omkörd av konkurrenterna. Genom våra arbetssätt sätter vi förutsättningarna för vår förmåga att ta fram nya produkter till marknaden. Det riskerar att skapa merarbete i både produktoch produktionsutvecklingen om man arbetar isolerat med detaljer och utan tillräcklig genomlysning av fakta. Detta blev extra tydligt i ett projekt där konceptutvärderingsfasen lyftes fram som en nyckelprocess. Det gällde ett projekt inom LIGHTer med syfte att kombinera kompositmaterial med stål alternativt aluminium. I detta sammanhang som är ett nytt innovativt område finns begränsad materialkunskap. Det ställer krav på en tvärdisciplinär kompetens och en förmåga att hantera den nya produktens konsekvenser på den industriella strukturen. DET FANNS EN vilja att hålla flera alternativa koncept levande så länge som möjligt för att uppnå maximal kunskap före urvalet. Det, tillsammans med själva urvalsprocessen i sig, visade sig vara både tids- och resurskrävande. Det visar på vikten av att på ett mer strukturerat sätt utföra koncepturvalet för att undvika merarbete (se illustration). SLUTLIGEN VISAR ARBETET med de olika projekten, samt studier av annan forskning, att produktframtagning behöver ses som en helhetsprocess. Det lönar sig ofta att investera mer kraft tidigt i projekten för att undanröja framtida hinder. Nyckeln är att dela upp och analysera vad som skapar omarbete som är nödvändigt (ökad kunskap som är viktig för projektet) eller onödigt (rent slöseri som inte tillför värde). // MER INFORMATION Kontakta artikelförfattarna Gary Linnéusson och Håkan Fernström för mer information om de olika projekten. Du når dem via e-post till gary.linneusson@swerea.se eller hakan.fernstrom@swerea.se Gjuteriet Nr

29 TEMA PRODUKTIONSTEKNIK/AUTOMATISERING 29 - Gjuteriet Nr

30 TEMA PRODUKTIONSTEKNIK/AUTOMATISERING Den sexaxliga knäledsroboten är utrustad med en gjuterihand och är därför särskilt motståndskraftig mot höga temperaturer Gjuteriet Nr

31 TEMA PRODUKTIONSTEKNIK/AUTOMATISERING ALLT FLER ROBOTAR I INDUSTRIN Försäljningen av industrirobotar fortsätter att slå rekord även om den går ner i Europa. För gjuteriindustrin förutspås robotisering få en ökad betydelse som nyckelteknologi. TEXT: MICHAEL FRANKEN, GIESSEREI ÖVERSÄTTNING: INGEMAR SVENSSON Den internationella robotorganisationen International Federation of Robotics (IFR) uppskattar att det såldes över robotar i hela världen år Speciellt hög var efterfrågan i Nordamerika medan den i traditionella marknader som Asien och Europa var mindre än väntat. Trots den försämrade världsekonomin uppnådde robotförsäljningen i världen även år 2012 rekordförsäljningen för år 2011, sade Shinsuke Sakakibara, president i IFR vid en presentation av försäljningssiffrorna i Frankfurt. Utvecklingen av försäljningen var och är dock olika i olika regioner. Enligt IFR ökade försäljningen under föregående år i exempelvis Nordamerika. I Asien däremot stagnerade försäljningen. Även i de båda största marknaderna Japan och Sydkorea stagnerade eller minskade leveranserna. En liknande bild uppvisar Europa. Här gick försäljningen tillbaka beroende på skuldkrisen. Mellan år 2002 och 2012 ökade robotleveranserna med nio procent per år. Efter den världsomfattande ekonomiska krisen år 2009 ökade efterfrågan på robotar kraftigt under 2010 och Under år 2012 var investeringarna bland annat inom elektronikindustrin mindre än robottillverkarnas förväntningar. I andra branscher, exempelvis bilindustrin, fortsatte trenden mot automatisering. IFR PRESENTERADE DESSUTOM en uppdaterad version av sin studie Positiv inverkan av industrirobotar på antalet anställda. En studie som genomförts av Metra Martech Limited, London, kom till slutsatsen att två miljoner arbetstillfällen kommer att skapas genom 31 - Gjuteriet Nr