Sammanställare: Anders Svensson Sida 1 (5) Plats: Bergsmansalen, Swerea KIMAB, Isafjordsgatan 28 A, Kista.

Transkript

1 Anders Svensson Sida 1 (5) Minnesanteckningar workshop nummer Tid: 10:00-15:00 Plats: Bergsmansalen, Swerea KIMAB, Isafjordsgatan 28 A, Kista. Nedan följer en summering av workshop nummer 3. Den input som samlats in hittills under agendaarbetet kommer att behandlas och sammanställas som ett utkast. Utkastet kommer vara tillgängligt på hemsidan kring den 20 februari under den lösenordsskyddade sidan arbetsgrupp på Där kan du även läsa mer om workshop nummer 4 som äger rum den 27 februari. Har du varit med på några av våra träffar kommer du att få användarnamn och lösenordet via mejl. Har du missat våra möten och vill engagera dig i agendaarbetet är du varmt välkommen att kontakta Per Sommarin, , per.sommarin@swerea.se 09:30 Fika och registrering 10:00 Välkommen! Genomgång av dagens aktiviteter och förväntat resultat av dagen. -Så växer agendan fram Per Sommarin/Swerea SWECAST 10:15 Framtidsscenarion Mats Söderström/Linköpings universitet Mats berättade om att Energimyndigheten har en utvecklingsplattform för energiintensiv industri. Frågor som tas upp i plattformen är bland annat stabil över tid, investeringskostnader för industrin, ny teknik kontra nya processer, samt ökat förädlingsvärde med konstant. Plattformen bör vara med i agendaprocessen. Mats tog även upp vikten av att prata om olika definitioner på minskad energiintensitet: Att mäta per ton eller per förädlingsvärde har stor betydelse. Olika branscher har egna definitioner stålindustrin använder sig bland annat av måttet kilowattimmar per megapascal. Energiintensitet definieras också olika i lagstiftningen. Detta är en fråga som kunde tas upp med Energimyndigheten. Frågan är vilka definitioner man kan enas om att använda i agendan om detta är ett problem. Mats pratade också om megatrender: Reparationsekonomin vad får det för konsekvenser för effektiv? Vilka material, vilka typer av produkter, vilken livslängd? Ökad återanvändning kan t.ex. öka tillgången på skrot som insatsvara i stålindustrin.

2 Anders Svensson Sida 2 (5) 10:45 Diskussion i mindre grupper - Reflektioner kring föregående föredrag -Hur påverkar det min verksamhet? -Vart finns för skillnader mellan branscher och storlek på företag? Innovation är radikal förnyelse, och inte bara att man effektiviserar på marginalen. Innovation är därtill både teknik och process. En fråga för workshopen var huruvida företagen och organisationerna som är med i agendaarbetet redan gjort egna framtidsscenarier och riskanalyser viktigt material till agendan. Ett sätt att prata om innovationer i effektiv är att efterfråga en funktion och lösning på ett problem, inte att efterfråga specifika produkter. Detta bör vara en utgångspunkt för agendan. Konkurrenskraft är viktigt! Energieffektivisering måste ske med bibehållen konkurrenskraft. Så agendan måste handla mer om att utveckla den svenska industrin, inte att med vår kunskap påverka i t.ex. Kina. Även om det också är viktigt. Samtidigt är Sverige ett exportberoende land. Den kraftiga urbaniseringen som sker globalt just nu är en viktig faktor. Hur påverkar det användningen av energi? Vi måste veta hur konsumenternas beteende förändras. Pappers- och massaindustrin får sin energi av råvaran hur påverkar detta behovet av innovationer i energianvändandet? Tillverkningsindustrin som en del av samhället: Ett viktigt budskap i agendan bör vara att tillverkningsindustrin visar att man vill vara en del av ett integrerat samhälle! Agendan kan därmed peka ut områden och teman där det behövs innovationer för att man ska bli en del av ett integrerat samhälle. Exempelvis att det inom tillverkningsindustrin finns restenergier som kan nyttiggöras på nya sätt. Att bli bättre på att överföra restvärme i tillverkningsindustrin till värme och el för det omgivande samhället kan vara ett område för FoI-arbete. Svensk tillverkningsindustri kan bli världsbäst på en som är en integrerad del av samhället. För detta krävs att vi bygger ihop värdekedjor, utvecklar nya affärsmodeller, ökar kompetensen om energifrågorna på universitet och högskolor, samt mer kompetens om detta hos chefer och beslutsfattare i kommuner och myndigheter. En annan synvinkel är att arbeta för att det inte ska uppstå någon spillvärme alls det är en annan approach till problemet. Inom stålindustrin finns en vision att man 2050 ska vara så effektiva att enbart produkten kommer ut ur produktioner men det behöver inte betyda att man kommer använda mindre energi kanske innebär högkvalitativa attraktiva produkter en ökad? Så det centrala kanske är att prata om nyttan per använd energimängd. Att fokusera på nyttan per

3 Anders Svensson Sida 3 (5) energimängd, inte bara den totala energiåtgången, var något som togs upp av flera deltagare. Viktigt i detta sammanhang är också att prata om nyttan per energimängd i hela förädlingskedjan, inte bara i ett enskilt delmoment ett exempel är aluminium, med några få stora företag i början av kedjan, men ett stort antal verkstadsföretag som kommer därefter. Att vara en del av samhället innebär att se tillverkningsindustrin som en del av en större värdekedja, menade flera deltagare. Att vara en del av samhället innebär också att det behövs tvärsektoriella mötesplatser! För att vara innovativa behöver vi kombinera olika kompetenser och ha gränsgångare eller intermediärer som förstår olika branschers funktionssätt. Vi behöver hitta kompisar i andra branscher som kan jobba tillsammans med oss, sa en deltagare. Ett perspektiv som kan vara med i agendan är effektiv som en CSR- och marknadsföringsfråga: Framtidens konsumenter kommer vara allt mer intresserade av att välja produkter som man vet är tillverkade på ett energieffektivt sätt. Kan svensk tillverkningsindustri lyfta fram effektiv i marknadsföringen av produkter? Kan detta öka vår konkurrensförmåga? Det skulle kunna vara en drivkraft för att skapa innovationer. Ovanstående pekar på två spår: Det ena är effektivare i själva tillverkningsprocesserna här finns fortfarande en stor potential för innovation. Det andra är att tillverka produkter som i sig bidrar till energieffektivitet. Ett exempel är en innovativ press för plåt som både är energieffektiv i produktionen, men som också skapar en produkt som bidrar till att göra exempelvis bilar energisnålare genom lägre vikt. Det är också viktigt att betona att satsningar på förnybar energi görs av fler än de traditionella elbolagen agendan bör därför lyfta fram att innovationer inom tillverkningsindustrin kommer att spela en viktig roll i omställningen mot ett samhälle som är mindre beroende av fossila bränslen. Kanske kan vara en del av arbetet mot en fossiloberoende fordonsflotta? En fråga som kom upp i diskussionen är hur man kan involvera de mindre företagen i en forsknings- och innovationsagenda. Varför ska Svennes Svets med 20 anställda bry sig om effektiv? För många små företag fyller konsulter en viktig funktion. Flera deltagare menade att kunskapsnivån om effektiv behöver öka hos konsulterna. Ett problem som driver på behovet av innovation är att effektiv ofta handlar om att börja med att ta tag i de självklara lösningarna, de så kallade lågt hängande frukterna. Dessa är de enkla åtgärderna som ger direkta resultat. Men när dessa är gjorda så är marginaleffekten avtagande

4 Anders Svensson Sida 4 (5) det krävs allt större insatser för gradvis mindre resultat. Då krävs innovationer, mer radikala förändringar, samt att kunna se hela systemets effektivitet. Sverige har relativt unika förutsättningar att prova innovativa lösningar, menade flera deltagare. Svenska konsumenter är early adopters och Sverige kan därför bli ett testlabb som visar hur svensk tillverkningsindustri arbetar med effektiv utifrån ledarskap, teknik, produktion och ekonomi. En utmaning för agendan är att flera av företagen inom tillverkningsindustrin står inför en ökande prispress och investeringsbehov generellt. Frågan om effektiv handlar därför också om krass överlevnad i den globala konkurrensen. Nya produktionsanläggningar som byggs i Asien kan vara energieffektiva från start. Svenska företag är effektiva men har ibland äldre utrustning. Viktigt är därför att Sverige förmår attrahera globala investeringar. Kan innovationer för effektiv vara något som ökar intresset av att investera i Sverige? Ett annat sätt att se det är att nya investeringar i Sverige är själva grundförutsättningen för att möjliggöra effektivare genom pengar till ny teknik. Ledarskapet kommer att spela en allt viktigare roll för att driva på förändring i konservativa branscher. Innovationer i ledarskapet behövs för att få till ett tankesätt som fokuserar på att leverera funktioner och tjänster inte enbart produkter. Ledarskapet behövs för att utveckla effektivare affärsmodeller och affärsstrukturer exempelvis att ta initiativ till nya samarbeten över branschgränserna. Ett tydligt budskap från workshopen var att vi redan vet mycket om hinder och drivkrafter för effektiv. Mycket forskning har redan gjort kring detta. Det som behövs nu är ledarskap för att komma igång! Agendadokumentet kan därför fylla en viktig funktion som pådrivare. 14:45 Summering av dagen och fortsatt arbete inför nästa möte. Tre nyckelbegrepp från dagen var ledarskap, branschöverbryggande samarbete och samhällsperspektivet. Vi pratade också om att integrera energiperspektivet i forskning och utbildning, så att kompetensen om effektiv finns med i framtida universitets- och högskoleutbildningar. Detta är viktigt för kompetensförsörjningen på sikt. Kompetensfrågor behöver lyftas och det gäller såväl inom industrin som hos beslutsfattare och andra aktörer i samhället. Branschorganisationer kan spela en viktig roll men det gäller även att få in energifrågor i universitets- och högskoleutbildningar (även vad det gäller exempelvis ekonomiprogram m fl.). Behöver det skapas ett nationellet

5 Anders Svensson Sida 5 (5) kunskapskluster?! Flera deltagare menade att visionen för agendan behöver bli tydligare i sin inriktning. Det grundläggande budskapet ska vara att tillverkningsindustrin vill vara med och göra något! Deltagarna pratade om en vision med utgångspunkt i nedanstående formuleringar: Svensk tillverkningsindustri möjliggör en effektiv genom sina processer och med de produkter man tar fram! Vi ska bli världsbäst på att integrera tillverkningsindustrin i samhället och utnyttja våra resurser på ett effektivt sätt både för samhällsnytta och konkurrenskraft. Detta ska ske genom att vi kopplar samman ledarskap, produktion, teknik och ekonomi, samt genom samarbete över branschgränserna. All information som berör agendaarbetet finner du på: Länkar till mer information: