Effektiv energianvändning. Forsknings- och innovationsagenda för effektiv energianvändning

Transkript

1 2014 Effektiv energianvändning Forsknings- och innovationsagenda för effektiv energianvändning

2 Forsknings- och innovationsagenda för effektiv energianvändning April 2014 Projektledare och redaktör: Per Sommarin, Swerea Swecast AB Kontakt: Omslagsbild och foton: Swereas bildarkiv där inget annat anges

3 Innehållsförteckning 4 En agenda för effektiv energianvändning för svensk tillverkningsindustri 7 En agenda för hela tillverkningsindustrin 8 En agenda för nya perspektiv på energi 9 Stor potential i effektivare energianvändning för att möta miljömål 10 Effektiv energianvändning innebär att maximera nyttan av den energi som används 11 Nuläge och utmaningar 14 Trender och framtidsutmaningar i samhället och vår omvärld 16 Vision 17 Hur blir visionen möjlig? 19 Fyra teman för ett nytt sätt att hantera energifrågor 20 Ledarskap och effektiv energianvändning 21 Teknik för effektivare energianvändning 22 Produktion och effektiv energianvändning 23 Ekonomi: Affärsmodeller, stödsystem och regelverk 25 Samhällsnytta och konkurrenskraft 26 Verktyg 29 Samarbete med andra agendor 30 Agendans tillkomst och medverkande 31 Referenser

4 En agenda för effektiv energianvändning för svensk tillverkningsindustri Energifrågorna är centrala för industrins konkurrenskraft och för ett hållbart samhälle Energifrågor hamnar mer och mer i fokus i debatten om att skapa ett hållbart samhälle. Svensk industri stod år 2011 för 38% av den totala energianvändningen i landet, och stod också för cirka 30% av de klimatpåverkande utsläppen. Det finns flera tecken som pekar på att valet av energislag, minskade energikostnader och produktionsvärde per energimängd kommer att bli allt viktigare faktorer för att öka konkurrenskraften inom industrin. Det finns också fortfarande en signifikant potential för omställning till förnyelsebar energi samt effektivare energianvändning i majoriteten av de svenska tillverkande företagen. Studier från Energimyndigheten pekar på att en sådan effektivisering även innebär en stärkt konkurrenskraft för industrin. (se bl.a. Energiintensiv industri: Underlag från Utvecklingsplattformen Industri till Energimyndighetens strategiarbete FOKUS/ER 2012:11) Sverige behöver forskning och innovation inom effektiv energianvändning - för att möta industrins utmaningar och för att svara mot svenska och europeiska målsättningar och regelverk Satsningar på forskning och innovation inom området effektiv energianvändning kommer att vara en avgörande faktor för den tillverkande industrins långsiktiga överlevnad och för att nå nationella och europeiska miljömål. Forskning och innovationer på detta område kommer att ha en stor betydelse för företagens miljöprestanda och ekonomiska konkurrenskraft. EFFEKTIV ENERGIANVÄNDNING VARFÖR EN AGENDA? TEMAN VERKTYG VISION LEDARSKAP Samverkansplattform Samhällsnytta Förändringar i vår omvärld skapar nya behov av nya perspektiv på energianvändning TEKNIK PRODUKTION Strategisk forskning & innovation Industriförankrade utvecklingsprojekt Testbäddar & demonstratorer Konkurrenskraft Maximal energinytta Världsledande EKONOMI Utbildning & kompetensutveckling Globalt föredöme Figur Sammanfattning av forsknings- och innovationsagendan för effektiv energianvändning 4

5 Denna agenda syftar till att möta utmaningar för svensk tillverkningsindustri ur ett energiperspektiv som berör samtliga branscher. Till skillnad från andra agendor som fokuserar på behov och utmaningar inom specifika branscher vill denna agenda peka på att utmaningarna på energiområdet i hög grad är branschöverskridande och tvärvetenskapliga. Genom breda satsningar på forskning och innovation inom effektiv energianvändning som sammanför olika branscher och kompetenser ökar innovationsförmågan och konkurrenskraften inom svensk tillverkningsindustri. Detta underlättar också för tillverkningsindustrins företag att vara aktiva samhällsaktörer. Agendans horisont sträcker sig till år 2050, men den fokuserar främst på insatser fram till år Miljöpåverkan gör det långsiktiga perspektivet nödvändigt. Det kortare perspektivet behövs för att relatera agendan till företagens planerings- och strategiarbete. Dessutom anknyter det kortare perspektivet till det pågående arbetet med regelverk och direktiv om energi på nationell och internationell nivå. Agendan beskriver behov och utmaningar för industrin och samhället, samt presenterar en arbetsmodell med förslag på insatsområden som tillverkningsindustrins aktörer ställt sig bakom. De nya regelverk som byggs upp nationellt och internationellt pekar på att miljökrav och krav på energieffektivitet kommer att skärpas kontinuerligt inom agendans tidshorisont. Den inriktning på forskning och innovation som föreslås i agendan kommer därför att ha en avgörande betydelse för att de omställningar som kommer att krävas ska bli till en fördel för svensk industri. Agendan pekar ut en riktning för framtida forskning och utveckling inom området effektiv energianvändning. Agendan riktar sig till svensk tillverkningsindustri i vid bemärkelse, med en stor mängd branscher inom SNIkoderna Syftet med denna breda inriktning är att främja en samverkan inom energifrågor som hittar synergier mellan branscher och kompetenser och för att kunna överföra lösningar och kunskap. Utvecklingen inom industrin kommer till stor del att styras av förändringar baserade på nya kundkrav och nya regelverk som rör omställningen mot ett mer hållbart samhälle. Kan forskning och utveckling få tillverkningsindustrin att vara väl rustad inför dessa kommande förändringar innebär det en stor möjlighet att öka konkurrenskraften i stora och små företag och i alla näringsgrenar som definierar tillverkningsindustrin i Sverige. Sverige satsar mindre resurser per capita på forskning och innovation inom energiområdet än de övriga nordiska länderna 5

6 Industrisektorer med stor energianvändning såsom papper och massa-, järn- och stålindustri har i många fall ett väl fungerande arbete inriktat på effektiv energianvändning och energieffektivisering. De resursstarkare industrierna kan fungera som föredömen inom effektiv energianvändning och ge små och medelstora företag möjligheten att få ta del av den utveckling som sker på området. 6 Foto: Swerea

7 En agenda för hela tillverkningsindustrin En tvärvetenskaplig agenda för samverkan kring gemensamma frågor som rör energi Energifrågorna berör hela tillverkningsindustrin, och det finns flera frågor som varje enskild bransch inte kan hantera på egen hand. Det finns ett övergripande behov av forsknings- och innovationssatsningar som ser branschöverskridande behov och utmaningar kring energi. Det finns också ett behov av ökat lärande mellan olika delar av den tillverkande industrin i energifrågor. Industrisektorer med stor energianvändning såsom papper och massa-, järn- och stålindustri har i många fall ett väl fungerande arbete inriktat på effektiv energianvändning och energieffektivisering. De resursstarkare industrierna kan fungera som föredömen inom effektiv energianvändning och ge små och medelstora företag möjligheten att få ta del av den utveckling som sker på området. Vidare finns ett stort behov av kunskap kring hur energi används i olika former av värdekedjor som involverar flera olika intressenter och branscher. En värdekedja kan se ut på många olika sätt. Gemensamt är att kedjan består av flera steg med syfte att generera många olika typer av värden till exempel förädling av en produkt eller ett utbyte av tjänster. Med ett större fokus på hållbarhetsaspekter så kan nya steg i värdekedjorna tillkomma, med fokus på exempelvis återbruk och återvinning av produkter och material. Agendan föreslår därför ett tydligt tvärvetenskapligt och branschöverskridande synsätt som ser till energianvändning ur ett helhetsperspektiv. Då tillverkningsindustrin består av företag med olika resurser för egen utveckling kan agendan bidra till att utjämna och höja kompetensnivån genom att stödja samarbeten i olika konstellationer. Samverkan mellan akademi, företag och samhälle är och kommer att vara en framgångsfaktor. Agendan kommer att verka för samarbeten inom dessa områden, genom att stödja forskning inom och över dessa gränser. Agendan ska både utveckla kunskap och vara en plattform för att påverka industrin och samhällsaktörerna. 7

8 En agenda för nya perspektiv på energi Diskussioner om energianvändning i industrin fokuserar ofta på ny teknik eller nya processer eller andra tekniska förbättringar i verksamheten som minskar energianvändningen i den enskilda fabriken, företaget eller branschen. Denna agenda vill bredda perspektivet genom att tala om effektiv energianvändning som ett bredare förhållningssätt till energi som inkluderar betydligt fler faktorer än teknik och processutveckling. Med detta synsätt är energieffektivisering endast en av många möjliga åtgärder och områden för att åstadkomma en effektivare energianvändning. Effektiv energianvändning innebär en syn på energifrågor som sträcker sig över branschgränser och över olika kompetensområden en systemsyn på industrins energianvändning. För att få ett företag att fungera så krävs det att olika kompetenser samverkar för att uppnå gemensamma mål. Energifrågorna är en bra samlande faktor som användas som utgångspunkt för att styra verksamheten mot gemensamma mål. Energiflöden är också relativt enkla att mäta, rör sig över avdelningsgränser och olika ansvarsområden och berör majoriteten av de anställda på ett företag. Energianvändningen kan också på ett enkelt sätt kopplas till företagets övriga mål och översättas i både produktion, kostnader och miljö. Genom att skapa tvärvetenskapliga forskning- och utvecklingsinsatser möjliggörs nya lösningar och nya affärsmöjligheter. Förändringar i vår omvärld kommer att leda till att värdekedjor förändras och att behov av nya affärsmodeller och tjänster uppstår. Ledare i industrin kommer att behöva förhålla sig till dessa förändringar, vilket skapar ett behov av att utveckla nya ledarskapsmodeller. Vi ser idag en ökande komplexitet i process- och värdekedjor, från utvinning av råvara till distribution av färdiga produkter, användning och återvinning. Detta innebär att det blir mer komplicerat att mäta energiflöden och energianvändning. Systemanalyser på olika nivåer, inte begränsade till teknik, utan som inkluderar organisationsfrågor, affärsmodeller och samhällsekonomiska aspekter blir viktiga och nödvändiga redskap för att uppnå resurseffektivitet i industriella satsningar på energiområdet. Ett forsknings- och innovationsarbete som är branschöverskridande och tvärvetenskapligt behöver kombinera ledarskap, ekonomi, produktion och teknik. Dessa fyra områden bygger på iakttagelsen att energianvändningen i ett företag kan förändras genom valet av tekniska lösningar, genom nya produktionsmetoder, genom ekonomiska styrmedel och åtgärder, och genom ledningens arbete på olika nivåer. Forskning och innovation inom energianvändning behöver samordna dessa fyra områden. 8

9 Stor potential i effektivare energianvändning för att möta miljömål Effektivare energianvändning inom tillverkningsindustrin Enligt EU är den ekonomiska potentialen för minskad kommer att ha en stor betydelse för våra möjligheter att energianvändning i industrin 25% (EC, 2006) med nå nationella och europeiska miljömål. tekniska åtgärder. Om man också inkluderar områden såsom ledarskap och management är potentialen Sverige har en vision om netto-noll utsläpp av växthusgaser till 2050 och är på god väg att nå utsatta som för tekniska åtgärder (Caffal, 1995). avsevärt större, enligt vissa beräkningar är den lika stor delmål för utsläppsreduktioner till Klimatfrågan är dock långsiktig och 2-gradersmålet som antagits under En studie från Linköpings universitet (Thollander klimatkonventionen innebär utsläppsåtaganden som sträcker sig till år 2050 föreslagna åtgärder för effektiv energianvändning i et al 2013) konstaterar att genomförandegraden av och framåt. industrin ligger mellan 20 och 50 % med existerande styrmedel. Dessutom konstateras att man kommer att Forskning och innovationer inom behöva en mix av styrmedel och satsningar på både effektivare energianvändning för att möta miljömål innebär både att utforska ny teknik och ledarskap för att nå högt ställda mål. långsiktiga utvecklingsmöjligheter och Den realiserbara potentialen för den svenska industrin att se vilka utsläppsreduktioner som upp till 2020 bedöms vara ca 11,5 % (17,5 TWh/år), nås till lägsta kostnad på kort sikt. vilket är nära den bedömning på 13% som Fraunhofer Ett branschöverskridande och tvärvetenskapligt synsätt på effektiv energi- ISI gjort på uppdrag av det tyska miljödepartementet avseende hela den europeiska industrisektorn. användning innebär också att ta fram ny kunskap kring styrning och åtgärder som på lång sikt skapar förutsättningar i form av infrastruktur, teknikutveckling och entreprenörskap. Enligt en studie genomförd av IVA är det möjligt att nå en 50 procent mer effektiv energianvändning än idag år Att bidra till att målen nås kräver att tillverkningsindustrin har bra generella förutsättningar för inno- kontinuerligt arbete. (Energieffektivisering av Sveriges 2050, men detta kräver målmedvetet, långsiktigt och vation och industriell utveckling för att underlätta en industri, IVA, 2013) omställning till nya gröna marknadskrav. För vissa branscher kan det också behövas en innovationspolitik som mer riktat styr mot att utveckla nya tekniska lösningar för att klara långsiktiga klimatmål. 9

10 Effektiv energianvändning innebär att maximera nyttan av den energi som används Alla företag prioriterar att få ut så stort värde som möjligt från sin energianvändning. Nya regelverk och förändrade inköpsbeteenden hos företag och konsumenter som berör energifrågor innebär att företagens incitament till en effektivare energianvändning förändras. Energifrågorna får en ny roll i företagens värdekedjor. För att företag ska kunna växa och utveckla sin verksamhet är det viktigt att inte enbart fokusera på energieffektivisering i termer av minskad energianvändning, utan att istället fokusera på att skapa större värde med den energi som används. Denna agenda föreslår därför att forsknings- och innovationssatsningar inom effektiv energianvändning strävar efter att skapa maximal nytta av den energi som används i tillverkningsindustrin. Detta innebär flera olika sätt att se på begreppet effektivitet och nytta: Effektivitet i det enskilda företagets energianvändning, för att kunna få ut så stort värde som möjligt av den energi som används i verksamheten: Att optimera energianvändningen för att öka produktionen, att kunna producera produkter med ett större värde, och att minimera eventuellt spill och energiförluster. Effektivitet mellan företag och branscher business to business genom att optimera energianvändningen i olika steg och moment Effektivitet från producent till konsument, till exempel att de produkter som tillverkas är energieffektiva i sin användning vilket skapar en större konsumentnytta. Effektivitet i industrins interaktion med samhället, genom att utforska hur energianvändningen i tillverkningsindustrin påverkar möjligheten att skapa samhällsnytta exempelvis genom att nå miljömål och skapa arbetstillfällen. 10

11 Nuläge och utmaningar Tillverkningsindustrin behöver bygga vidare på dagens styrkor för att öka sin konkurrenskraft Under lång tid har svensk industri haft en lika stor årlig energianvändning, ca 150 TWh. Under samma tid har industrins 100 bidrag till Sveriges BNP ökat. 50 Energianvändningen per förädlingsvärdeskrona har hela 0 tiden minskat. Det är viktigt att industrin kan fortsätta denna trend. BNP totalt tillförd energi totalt tillförd energi / BNP Figur Energiintensitet, totalt tillförd energi samt BNP, Källa: Energiindikatorer 2013, Energimyndigheten Sverige är i dag ett av världens starkaste produktionsländer 0,7 ur ett exportperspektiv. Konkurrensen ökar dock från 0,6 vår omvärld. För att kunna ligga i framkant, öka konkurrenskraften 0,5 och behålla styrkepositionerna i svensk tillverkningsindustri krävs 0,4 att alla insatta resurser utnyttjas 0,3 på ett effektivt sätt. Under perioden minskade 0,2 energiintensiteten i svensk industri med över 2 % per år. 0,1 Svensk industri har en bra track record av ständigt effektivare 0,0 energianvändning Figur Energiintensitet [TWh per år/bnp (miljarder kr, fasta priser)] 11

12 Hur ser målen för energianvändning ut idag? Målen inom EU för ökad andel förnybar energi, minskad energianvändning och minskade växthusgaser är hårda. För att nå målen behövs gemensamma insatser från industri, samhälle och transportsektor. En agenda för effektiv energianvändning inom industrin är nödvändig för att hitta nya innovativa lösningar, bibehålla och förbättra den position som svensk industri har när det gäller att arbeta med energifrågor. Omfattande studier från Europeiska kommissionen visar att klimatmålen för 2050 endast kan mötas om den teknik som nu är i forskningsfasen utvecklas snabbt när det gäller prestanda och kostnader, samtidigt som de blir accepterade av allmänheten. Dessutom krävs beteendeförändringar och nya kombinationer av styrmedel inklusive forskningsinsatser, vilka måste samverka på ett effektivt sätt. Tillverkningsindustrin behöver attrahera investeringar för att kunna satsa på ny teknik Svensk tillverkningsindustri deltar i den globala konkurrensen om var framtidens investeringar ska hamna. Innovationer i energianvändning kan vara något som ökar intresset för att investera i Sverige. Energieffektivitet som en del av ett effektivt värdeflöde och kostnadseffektiv drift, kan göra att koncerner hellre satsar vidare på en fabrik i Sverige än i ett land med sämre kostnadseffektivitet. Tillverkningsindustrin behöver höja kunskapsnivån inom energifrågor Det finns stora skillnader i hur företag arbetar med effektiv energianvändning. Kunskapen om energifrågornas kort-och långsiktiga betydelse varierar mellan branscher och mellan företag. Kunskapsnivån behöver höjas, inte minst hos mindre företag, konsulter och underleverantörer. SVERIGE SATSAR MINDRE RESURSER PER CAPITA PÅ FORSKNING OCH INNOVATION INOM ENERGIOMRÅDET ÄN DE ÖVRIGA NORDISKA LÄNDERNA Danmark Finland Norge Sverige Figur Jämförelse mellan stöd till forskning, utveckling och demonstration på energiområdet per capita i de nordiska länderna (US$ per invånare). Jämförelsen avser 2009, det år som Sverige fick betydande medel för s.k. stora anläggningar. Källa: Forskning och innovation för ett hållbart energisystem, Energimyndigheten 12

13 Tillverkningsindustrin behöver fortsätta att utveckla konkurrenskraftiga produkter Inköpsavdelningar i företag likaväl som framtidens slutkonsumenter av industrins produkter kommer vara allt mer intresserade av att välja produkter som är energieffektiva och som man vet är tillverkade på ett energieffektivt sätt. Genom forskning och innovation på området effektiv energianvändning kommer vi att få fram ny kunskap och nya lösningar som kan användas för att ta fram konkurrenskraftiga produkter. Ett allt mer komplext samhälle och allt mer komplexa produkter kräver att vi gemensamt lyfter frågorna om energianvändning till en mer övergripande nivå. Vi rör oss mot en hybridekonomi där det är svårt att skilja på vad som är varor och tjänster och där en funktion eller lösning på ett behov efterfrågas snarare än en konkret produkt. I denna hybridekonomi behöver också synen på effektiv energianvändning förändras. Analyser från bland annat VINNOVA visar att tjänsteexportens betydelse för Sverige ekonomi är starkt kopplad till och beroende av en stark och konkurrenskraftig varuproduktion och varuexport för att kunna utveckla och integrera tjänsteerbjudanden med varor. Tillverkningsindustrin behöver samverka mer med det omgivande samhället Om tillverkningsindustrin ska kunna samverka ännu mer med samhället krävs att industrin blir en del i en större värdekedja av energianvändning och energiflöden. Detta kan bland annat innebära att utnyttja materialoch energiflöden på nya sätt så att nya värdekedjor uppstår, att tillvarata överskottsenergi, att utveckla nya affärsmodeller, och att utveckla samhällsnyttiga produkter i samverkan med samhällets aktörer. För detta krävs bättre samarbetsvillkor, ökad kompetens i myndigheter, kommuner och industri. Också när det gäller de styrmedel som staten påverkar industrin med kan ökande samverkan få stor betydelse. Tillverkningsindustrin liksom samhället i stort har ett behov av att de som examineras från grundskolan, från gymnasiet, från universitet och högskola behöver ha ökad kompetens när det gäller energifrågor. Kompetensen om energifrågor behöver alltså öka i hela utbildningsväsendet. 13

14 Trender och framtidsutmaningar i samhället och vår omvärld Klimathotet och styrmedlen Hotet från klimatförändringar innebär att starkare styrmedel kommer att tillgripas för att försöka mildra konsekvenserna. Skarpare styrmedel på europeisk nivå kan förväntas, där direktiv om emissioner av växthusgaser, ökande andel förnybar energi och ökande krav på energieffektivitet kommer att förhandlas fram, vilket kommer att påverka industrin. Industrin kommer också att påverkas av efterfrågan på tjänster och produkter för att mildra konsekvenser av klimatförändringar. Urbaniseringen En allt större del av världens befolkning lever i städer. Det påverkar energianvändningen i boendesektorn och det påverkar hur infrastrukturerna utvecklas, för energi, för transporter, för vatten, för telekommunikation. Detta innebär också att konsumenters och företags efterfrågan på industrins produkter förändras. Resursknappheten Vi tar ut alltmer av de resurser som finns på planeten. Ökad resurseffektivitet för både material- och energianvändning är redan en utmaning och kommer att bli det i ökad utsträckning. En utmaning är att hitta materialutbyten för att bibehålla funktionalitet. Smartare resursanvändning kommer sannolikt öka behovet av nära samarbete mellan industri och samhälle. Cirkulär ekonomi Vad händer om vår befintliga nytillverkningsindustri utvecklas i riktningen mot en cirkulär reparationsekonomi med större fokus på cirkulära material- och energiflöden? Vi skulle få se en trend mot förändrad resurshantering där nya produkter tillverkas ur gamla. Produktefterfrågan skulle förändras, vilka material som används skulle förändras och produktionstekniken skulle förändras. En sådan utveckling skulle kräva nya affärsmodeller, nya samarbeten mellan branscher och nya regelverk. Konsumentbeteenden Vi har sett en ökad grad av individualism, åtminstone i västvärlden, man vill förverkliga sig själv inte minst genom konsumtion. Men, att äga sin bil, sin bostad eller sina hushållsapparater är kanske inte självklart för kommande generationer. Det kan gå lika bra att hyra eller äga tillsammans med andra. Förändrade konsumentbeteenden innebär att efterfrågan på produkter och tjänster förändras. 14

15 Period I Period II Period III 5 Ånga, järnvägar och mineralolja Elektrifering, bilar och apparater Informationsteknologi 4 BNP-ökning procent sysselsättningstillväxt kapitalackumulering faktorproduktivitet Figur Industriella revolutioner Trendmässig BNP-tillväxt samt dess underliggande faktorer i Sverige. Långsiktig tillväxt är cyklisk där uppgångar följs av rationaliseringsfaser och strukturkriser. I samband med en strukturkris omorienterar sig ekonomin i en ny teknisk-, socialoch institutionell riktning vilket förändrar ekonomins funktionssätt och tillväxtmöjligheter. Källa: I ljuset av framtiden, Styrning mot nollutsläpp

16 Vision Vision för 2030 Agendans vision är att svensk tillverkningsindustri år 2030 är världsledande på att få ut maximalt värde av insatta energiresurser och på att vara en integrerad del av samhället i energifrågor. Man är också världsledande både avseende energieffektiva processer och genom de energieffektiva produkter som erbjuds. Svensk tillverkningsindustrin betraktas som ett hållbart globalt föredöme i energifrågor, där innovationer inom effektiv energi- och resursanvändning i tillverkningsindustrin har stärkt Sveriges globala konkurrenskraft och har haft en avgörande betydelse för att nå nationella och europeiska miljömål. Forskning och innovation inom effektiv energianvändning har bidragit till industrins flexibilitet och anpassningsbarhet i en föränderlig värld. Genom långsiktiga strategiska satsningar på forskning och innovation inom effektiv energianvändning har tillverkningsindustrin kunnat fortsätta trenden med ständigt ökande produktivitet kombinerat med bibehållen eller minskad energianvändning. Visionen samspelar med nationella mål fram till 2050 Visionen för den tillverkande industrin bidrar till och är en del av den nationella visionen för år Denna vision är att Sverige år 2050 har en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning med noll nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. De mål som antagits fram till 2020 (2005 som utgångsår) handlar exempelvis om att energianvändningen ska vara 20 % effektivare, utsläppen av klimatgaser ska vara 40 % lägre och andelen förnybar energi ska utgöra minst 50 % av den totala energianvändningen. Ovanstående mål är styrande för energi- och klimatpolitiken tillsammans med de sexton mål som riksdagen har tagit fram för ökad miljökvalitet. Svensk tillverkningsindustri skapar innovativa produkter som genom sin design och sina användningsområden bidrar till effektiv energianvändning. Tillverkningsindustrins produkter är också globalt attraktiva genom att användare vet att de har tillverkats på ett miljömässigt hållbart sätt. 16

17 Hur blir visionen möjlig? Visionen blir möjlig genom ett forsknings- och innovationsarbete som fokuserar på fyra olika områden för effektiv energianvändning: Ledarskap, teknik, produktion och ekonomi. Kunskap och medvetenhet om värdet av effektiv energianvändning genomsyrar ledarskapet i industrin på alla nivåer. Genom en samverkansplattform möts industri, akademi, myndigheter och andra samhällsaktörer för att tillsammans hitta lösningar på energirelaterade utmaningar. Produktionsprocesserna kännetecknas av ett effektivt energianvändande som ser till hela värdekedjan. Svensk tillverkningsindustri utvecklar produkter som är internationellt attraktiva och konkurrenskraftiga ur ett energiperspektiv. Svensk tillverkningsindustri använder tekniska lösningar som är resurseffektiva ur ett systemperspektiv. Effektiv energianvändning är en viktig faktor i företagens ekonomiska beslut och affärsmodeller. Kunskapen om effektiv energianvändning är ett viktigt inslag i högre utbildning. Samarbete över branschgränserna underlättar för tillverkningsindustrin att utforma processer och produkter som bidrar till att skapa ett miljömässigt hållbart samhälle. Bild Samarbete över branschgränserna för ett hållbart samhälle 17

18 18 Foto: waag_society

19 Fyra teman för ett nytt sätt att hantera energifrågor Effektiv energianvändning ur ett helhetsperspektiv I agendans arbetsprocess har aktörerna identifierat ett tydligt behov av samverkan för att utveckla nya lösningar och uppmuntra till interaktion mellan tillverkningsindustrins branscher och samhället. För att uppnå en effektivare energianvändning inom tillverkningsindustrin krävs ett helhetsperspektiv. Vi föreslår därför att kommande forsknings- och innovationssatsningar på effektiv energianvändning utgår från fyra teman: Ledarskap, teknik, produktion och ekonomi. Dessa fyra teman är beroende av varandra för att skapa ett hållbart energiarbete. Valet av dessa fyra teman bygger på en genomgång av aktuell forskning som rör industrins energianvändning och arbete med energieffektivisering, bland annat IVA (2013). En undersökning genomförd av Swerea Swecast (2013) riktad till svenska företag inom tillverkningsindustri förstärker bilden av att dessa teman är av stor betydelse för företagens energianvändning och vilka frågor man prioriterar. För att svensk tillverkningsindustri ska behålla sin internationella konkurrenskraft och förbättra energiintensiteten krävs ständigt förbättringsarbete inom teknik, produktion, ledarskap och ekonomi. Behoven är olika mellan branscher och företag, men gemensamt är att dessa fyra teman interagerar med varandra inom och mellan branscher och samhälle. Hållbara energiförbättrande insatser bör göras på rätt plats, så effektivt som möjligt och där de gör mest nytta. Detta kan endast bli verklighet om en helhetsbild skapas av hur enskilda och gemensamma insatser påverkar energisystemet som helhet. Helhetslösningar uppdelat på fyra områden Det är viktigt att få större kunskap om hur vi kan stärka synergier och samband mellan ledarskap, ekonomi, produktion och teknik på energiområdet. Vi föreslår därför FoI-satsningar som integrerar dessa fyra teman med varandra. De fyra temana överlappar varandra och kan avgränsas på många olika sätt. Utnyttja ny teknik Hållbart ledarskap med energi- och miljöfokus Ett förändrat produktionssätt Ett förändrat ekonomiskt synsätt Annat Figur Viktiga faktorer för företags energieffektivisering 19

20 Ledarskap och effektiv energianvändning Ledarskapets betydelse för energifrågorna Ledarskapsfrågor i enskilda företag, branscher och i samhället i stort är avgörande för att uppnå en effektivare energianvändning. Det är företagsledningen som kan se hela värdekedjan och hela livscykeln i produkten. Ledarskap finns på olika nivåer i en organisation där ansvarsområden, mandat, kunskap och fokus skiljer sig och ser olika ut. Ett exempel kan vara företagsledare som verkar inom organisationer som ägs av investmentbolag. De har ofta ett annat fokus än de som drivs som ett traditionellt familjeföretag. Då företagens värdekedjor blir allt mer komplexa behöver ledarskapet byggas på med många olika kompetenser av tvärvetenskaplig karaktär inklusive kunskap om energianvändning. Energianvändning är en grundläggande förutsättning för tillverkningsindustrins produktion som påverkar både kostnader och miljö. Energibehoven i ett tillverkande företag står i direkt relation till företagets produktion. Det finns dock många företag som saknar en energistrategi eller där energifrågorna är svagt kopplade till företagets affärsmål. Vi behöver därför öka vår kunskap om hur energianvändningen kan bli en ännu mer strategisk fråga för företagsledningar än vad det är idag. De handlingar och riktlinjer som företagsledningens fokus skapar genomsyrar även ledarskapet på underliggande nivåer, där även stora organisationers underleverantörer kan räknas in. Effektiv energianvändning bör vara en tydlig parameter i samtliga nivåer i beslutsprocesser, i investeringar likväl som kontinuerligt förbättringsarbete. Energianvändningen behöver komma upp på företagsledningens dagordning och följas upp via lämpliga nyckeltal som speglar företagets förmåga att utnyttja de insatta resurserna i företaget. Ledarskapsfrågorna är också av stor betydelse för alla aktörers samverkan i den totala värdekedjan. Varje aktör behöver utöva ett tydligt ledarskap och ansvarstagande för just sin del i värdekedjan, i relation till samarbetspartners, leverantörer och konsumenter. Ledarskap på flera nivåer Behovet av ledarskap ser olika ut inom stora och små företag. Det kommer att krävas olika former av kompetensutveckling och stöd kring energifrågor på ledningsnivå. Stora företag har en möjlighet att bedriva ett ledarskap inom energifrågor för sina underleverantörer och samarbetspartners. Branschorganisationer och offentlig sektor kan också utöva ledarskap i energifrågor gentemot företag och konsumenter. Utmaning: Kompetens kring energianvändning brister, exempelvis saknas ofta energikunnig expertis inom företagen inför investeringar. Hur kan man väva in energirelaterade mål i företagens styrande dokument? Utmaning: Hur kan energifrågor ges en större vikt i ordinarie utbildningar vid universitet och högskolor? Hur kan tillgången på vidareutbildningar inom energiområdet förbättras, så att företag kan kompetensutveckla sina medarbetare? Utmaning: Hur anpassar vi stöd till företag som befinner sig på olika nivåer i energimognadstrappan? Ser behov, incitament och möjligheter olika ut beroende på hur långt företaget kommit med sitt energiarbete idag? Hur kategoriserar vi dem? Behovet av forsknings- och innovationssatsningar inom ledarskap och energi kan omfatta många frågor, exempelvis: Organisering för effektiv ledningsarbete Benchmarking Metodutveckling Korrekt energikostnadsallokering Utbildning för och engagemang hos anställda Företagets controlling-funktioner och ledningssystem 20

21 Teknik för effektivare energianvändning Sprida kunskap om nya tekniska lösningar Tillgången på ny energieffektiv teknik är god idag, men ett av problemen är att få ut och öka kunskapen om denna. Det finns tekniska lösningar men de används inte. Företagen behöver ha stöd och information om ny teknik för att kunna avgöra om tekniken är applicerbar i deras processer. Leverantörer behöver få ökad kunskap i system rörande processer för att kunna sälja in rätt teknik till rätt användare. Även med äldre tekniska lösningar går det att komma långt i sitt energieffektiviseringsarbete genom att utarbeta metoder så att tekniken används på rätt sätt. Implementera ny teknik Ny teknik är också i högsta grad en ekonomisk fråga som rör företagens investeringar. Ny teknik är mycket dyrare än att arbeta med t.ex. ledarskap och beteendeförändringar - men det är samtidigt svårare att ändra beteenden än att byta ut tekniken. Utveckla ny teknik Ny teknik krävs för att öka konkurrenskraften när man förbättrat sina processer så långt det går så krävs ny teknik. Använda befintlig teknik på ett smartare sätt Forskning och utveckling behöver också inriktas på metod- och systemutveckling för att öka kunskapen om att utnyttja befintlig teknik på ett effektivt sätt. Det är ett av de områden där potentialen för att skapa både investeringsmöjligheter och vinster inom den tillverkande industrin är stor. Behov av forsknings- och innovationssatsningar inom teknik och energianvändning Tillverkningsindustrin behöver stöd att utveckla teknik som bidrar till systemeffektivitet genom hela värdekedjan, inte bara den tekniska lösningen i den enskilda produkten. I en allt mer komplex ekonomi krävs också branschöverskridande ny teknik. Inte bara specifik teknik för enskilda branscher. Industrin och samhället behöver mer teknik som bidrar till interoperabilitet - alltså att få olika processer och system att fungera tillsammans. Det behövs också forskning och innovationer som hjälper till att skapa en bättre kunskapsöverföring mellan branscher generellt, som stödjer industriell systemsamverkan för att lära av varandra och för att sprida goda exempel. Ny teknik handlar dels om att tillverka produkter som är energieffektiva i sin användning, dels om att investera i teknik som ger effektivare energianvändning i produktionen. 21

22 Produktion och effektiv energianvändning Effektiv energianvändning i produktionen i det enskilda företaget och i hela värdekedjan Effektivare energianvändning i svensk tillverkningsindustri förutsätter innovationer i produktionsprocesserna. Trots industrigrenarnas olikheter i produktionsmetoder finns många gemensamma frågeställningar kopplat till energianvändning och produktion både produktionen i det enskilda företaget och som del i en större värdekedja. Tillsammans finns det en stor potential för effektivisering, synergier och kompetensöverföring mellan branscher. Effektivare energianvändning i produktionen kan alltså avse flera olika nivåer: I det enskilda företagets produktion Mellan företag i en värdekedja med flera olika produktionsprocesser som är beroende av varandra Hur omställningar i produktionsprocesser påverkar energianvändningen mellan företag och i samhället Vi behöver mer kunskap om hur produktionen kommer att förändras i framtiden om konsumtionsbeteendena förändras och vad detta innebär för energianvändningen i tillverkningsindustrin. En annan fråga är hur produktionen i tillverkningsindustrin påverkas av yttre krav, såsom politiska styrmedel och konjunkturförändringar. Framtida förändringar av värdekedjor kan vara något som påverkar produktionen, där till exempel det som är avfall och spill i dag kommer att bli en tillgång och en resurs för företagen att hitta nya marknader. Det handlar också om arbetsmetoder, värderingar och inställning till energifrågor i produktionen, i bred bemärkelse. Är olika branscher öppna för förändringar i sitt produktionssätt? För att undvika suboptimering behöver vi också betrakta energianvändningen i produktionsprocesser ur ett helhetsperspektiv. En komplex produkt är resultatet av en rad olika produktionsprocesser där olika system interagerar både inom och mellan företag. 22 Foto: Swerea

23 Ekonomi: Affärsmodeller, stödsystem och regelverk Nya affärsmodeller Att åstadkomma en effektivare energianvändning är i hög grad en ekonomisk fråga för industrin. För att uppnå visionen i denna agenda kommer det att behövas nya affärsmodeller för att kunna utnyttja de nya värdekedjor som antas kommer att uppstå i framtiden. Ett samhälle med mer fokus på livscykelkostnader kommer att innebära nya ekonomiska modeller för industrin. Forskning kommer att behövas för att undersöka de affärsmässiga konsekvenserna av produkter med lägre kostnader i användningsfasen men med högre tillverkningskostnader. Nya stödsystem och regelverk Ytterligare kunskap behövs om hur framtida ekonomiska styr- och stödsystem bör utformas så att de uppmuntrar till effektivare energianvändning inom industrin. Hur kan företag stödjas för att göra strategiskt riktiga investeringar på energiområdet? Hur kan energifrågorna generellt få större utrymme i företagens ekonomiska beslut? Flexibel energianvändning för ökad konkurrenskraft Vid en allt hårdare konkurrens om energi och råvaror kommer kravet på flexibilitet bli en alltmer central roll i företags strategiarbete. Att optimera energiutnyttjandet vid varierande konjunkturer och marknadssituationer ökar konkurrenskraften och främjar arbete mot allt effektivare arbetssätt. Detta kräver starkt ledarskap, effektiviseringar i produktion och utveckling av ny teknik. Hitta incitament för investeringar i effektivare energianvändning Det finns ett behov av mer kunskap om hur ekonomiska drivkrafter och affärsrelaterade avvägningar påverkar viljan att genomföra investeringar som leder till effektivare energianvändning. Behov av forsknings- och innovationssatsningar inom tillverkningsindustrins produktion Forskning och tester som undersöker och verifierar hur olika affärsmodeller och förändrade värdekedjor påverkar energianvändningen. Ny kunskap som kan omsättas i beställarstöd och upphandlingsstöd för att stödja effektiv energianvändning. Utveckla och påverka offentliga stödsystem och styrmedel 23

24 Bild + citat Foto: Swerea

25 Samhällsnytta och konkurrenskraft En agenda som skapar samhällsnytta Forsknings- och innovationssatsningar på energiområdet behöver vara tvärsektoriella och samverkansinriktade. Detta för att upptäcka synergier samt vidareförädla och utveckla nya värdekedjor. Energiagendan skapar ett förenat utgångsläge för ett gemensamt synsätt på energiarbete inom svensk industri. Förutsättningar skapas för gemensamma plattformar, nya idéer, fokusområden och verktyg som bidrar till en mer hållbar energisatsning för hela den tillverkande industrin. Agendan tar ett helhetsgrepp och uppmuntrar till samarbete över industrigränser och med samhällets olika aktörer. Den gemensamma framåtanda som detta skapar kommer påverka samhället i stort. Genom att öka medvetenheten om att hushållning av resurser även på individnivå ökar energiutnyttjandet i tillverkande industri blir integreringen samhälle-industri en naturlig utgångspunkt och synergier kommer skapa mervärde. En agenda som skapar stärkt konkurrenskraft Vi lever i en värld i ständig förändring. I vilken riktning utvecklingen sker beror av flera element. Trender och marknader i Sverige och i omvärlden påverkar utveckling av nya tjänster och produkter. Nya eller förändrade värdekedjor skapas där förutsättningar för nya affärsmöjligheter uppstår eller försvinner. Nuvarande tillverkningsprocesser blir påverkade och krav på förändrade produktionssteg och flexibilitet utmanar industrin att bli än mer konkurrenskraftig. Dagens nivå på teknik påverkar möjligheten att förändra produktionsstrategier som i sin tur begränsas av ekonomiskt läge och konjunktur. Samverkan inom och mellan branscher för att kunna stödja det enskilda företaget ger en ökad konkurrenskraft totalt för den tillverkande industrin. Ett objektivt och sunt ledarskap från intressenter och utövare knyter ihop delarna att dra i samma riktning för hållbar utveckling. Samverkan inom det enskilda företaget för effektiv energianvändning skapar en ökad medvetenhet och kunskap i enskilda energifrågor. En ökad energimedvetande på individnivå stärker möjligheten att påverka och genomföra energiförbättrande åtgärder inom industri och samhälle. Behov av verktyg för att skapa samhällsnytta och konkurrenskraft Teknik, produktion, ekonomi och ledarskap. Fyra teman som samverkar för att skapa samhällsnytta och konkurrenskraft för den tillverkande industrin. För att överbrygga och hitta synergier mellan dessa teman behövs användbara verktyg som knyter ihop arbetet med effektiv energianvändning. Gemensamt för verktygen är att de tillsammans främjar arbetet för effektivt energiutnyttjande inom svensk tillverkningsindustri med ökad samhällsnytta och konkurrenskraft som mål. 25

26 Verktyg För att möta de utmaningar och behov som beskrivits i denna agenda föreslås här fem olika verktyg som tillsammans gör det möjligt att realisera visionen om effektivare energianvändning i tillverkningsindustrin. Samverkansplattform Den analys av effektiv energianvändning som görs i denna agenda pekar på att en mängd olika branscher och sektorer behöver involveras och förmås att samverka för att vi ska kunna förstå energianvändning ur ett värdekedje- och systemperspektiv. Därför behövs en samverkansplattform, ett forum där intressenter har möjlighet att enas kring prioriterad forskning, rigga utvecklingsprojekt, samordna sina verksamheter och sprida kunskap. Att skapa en samverkansplattform på temat effektiv energianvändning kommer att ge tillverkningsindustrin en möjlighet att vara proaktiv i relation till nya krav och miljömål, samt en plats för att hitta nya kontaktytor mellan samhälle och industri både för ökad samhällsnytta och för dialog kring policyarbete och styrning ur myndigheternas perspektiv. Denna plattform ska vara ett öppet forum för akademi, offentlig sektor, forskningsinstitut, branschorganisationer och näringsliv. Ett forum för att diskutera branschöverskridande energifrågor SAMVERKANSPLATTFORM Tvärvetenskaplig branschöverskridande Akademi Offentlig sektor Forskningsinstitut Branschorganisationer Näringsliv Utforma och rigga tvärvetenskapliga forskningssatsningar Utforma och rigga branschöverskridande projekt Strategiska forsknings- och innovationssatsningar Industriförankrade utvecklingsprojekt Ny kunskap utvecklas Testbäddar och demonstratorer Utbildning och kompetensutveckling Testa och sprida ny kunskap Figur Samverkansplattform och verktyg för effektivare energianvändning i tillverkningsindustrin 26

27 Strategiska forsknings- och innovationsområden Ett viktigt verktyg för att nå visionen i agendan är strategiska satsningar på forskning och innovation för att utveckla ny kunskap. Denna agenda har pekat på behovet av ny kunskap kring effektiv energianvändning och hur kunskapsbehoven återfinns inom områdena ledarskap, ekonomi, produktion och teknik. Att utveckla denna typ av kunskap kräver långsiktiga satsningar på forskning och innovation hos våra universitet, högskolor och forskningsinstitut, med utgångspunkt i ett tvärvetenskapligt arbetssätt som förmår knyta samman agendans fyra teman. Forsknings- och innovationsarbetet kan undersöka frågor kring energi som ligger utanför tillverkningsindustrins bransch- och näringsgränser, såsom betydelsen av styrmedel, konjunkturutveckling och omvärldsförändringar som drivkrafter för effektivare energianvändning i företag, eller möjligheter till effektivare resursanvändning genom synergieffekter från samverkan mellan industrin och de övriga samhället. Industriförankrade utvecklingsprojekt Den kunskap som tas fram inom akademin behöver kompletteras med industriförankrade forskning- och utvecklingsprojekt. Dessa projekt har en mer tillämpad karaktär och har en direkt utgångspunkt i industrins behov och utmaningar. Projekten bygger dock fortfarande på att se energifrågorna med utgångspunkt i de fyra områdena ledarskap, ekonomi, produktion och teknik. Vart efter resultaten från projekten blir mogna kommer de att kunna överföras till testbäddar och demonstratorer, vilka underlättar för enskilda företag att förstå och implementera kunskap och resultat från dessa projekt. Testbäddar och demonstratorer För att kunna presentera FoU-resultat och nya lösningar som rör effektiv energianvändning behövs testbäddar och demonstratorer. För att kunna presentera FoU-resultat och nya lösningar som rör effektiv energianvändning behövs testbäddar och demonstratorer. En testbädd är en plattform eller anläggning som används för att testa, utvärdera eller demonstrera FoU-resultat. Testbädden fungerar som en mötesplats för att koppla samman forskning och innovation med behov hos slutanvändare för att skapa maximal nytta i en framtida tillämpning av ny teknik, metoder och tjänster. Det är därmed en möjlighet att skapa realistiska förutsättningar som liknar den tilltänkta miljön eller situationen där teknik eller tjänster ska tillämpas, exempelvis genom att involvera slutanvändare. En demonstrator är en förkommersiell pilotanläggning som även denna används för utvärdering av FoUresultat, för att i ett senare skede kunna implementera resultaten i ett industrisammanhang, exempelvis för att ta fram prototyper för nya produkter. Båda dessa verktyg behövs för att få forskning och företag att mötas, och därigenom nå en snabbare implementering av de resultat som kommit ur de strategiska forskningsområdena och utvecklingsprojekten Kompetensutveckling, utbildning För att sprida kunskap och resultat från satsningarna på strategisk forskning och innovation samt industriförankrade utvecklingsprojekt behövs särskilda insatser för kompetensutveckling och utbildning riktat till företagen i Svensk tillverkningsindustri. Ny kunskap kring effektiv energianvändning behöver också återföras i grundutbildningen på universitet och högskolor. 27

28 Metalliska material Ledarskap som strategisk resurs för innovation och tillväxt Nationell kraftsamling Transport 2050 Made in Sweden produktion Design för ökad konkurrenskraft EFFEKTIV ENERGIANVÄNDNING Resurssmart materialanvändning Gjutna produkter LEADING INNOVATION Livscykelbaserad innovation Lättvikt lyfter svensk konkurrenskraft Foto: Swerea

29 Samarbete med andra agendor Ett nära samarbete med andra agendor Flera andra strategiska agendor berör innovationsområdet effektiv energianvändning. Dessa agendor har olika inriktningar, men delar målet att stärka svensk industris konkurrenskraft. Tillsammans med relaterade agendor finns stora samverkansmöjligheter för att kunna serva industrin med tillämpbara forskningsresultat. Dels genom andra agendors specialområden men även att sammanföra olika kompetenser för att få nyttig forskning. Agendan effektiv energianvändning har för avsikt att samverka med angränsande agendor. I arbetet med att ta fram denna agenda har hittills tio sådana agendor identifierats. En dialog har inletts med samtliga. Då arbetet med att ta fram agendorna i många fall fortfarande pågår kommer med stor säkerhet bilden att ändras och samverkansmöjligheterna utökas. Energi är ett brett ämne och kan knytas till de flesta agendor på ett eller annat sätt. En del av de övriga agendorna har själva ett visst energifokus och då oftast inom respektive ämnesområde. Några konkreta exempel på gemensamma beröringspunkter och synergier Produktionsagendan Made in Sweden: Utmaning: Att minimera resursförbrukningen och miljöpåverkan i produktionssystem och produkter Agendan resurssmart materialanvändning: Genom gränsöverskridande samverkan och med en stödjande samhällsstruktur är Sverige 2030 världsledande och internationellt drivande inom resurssmart materialanvändning Agendan Metalliska material: Metallframställning använder mycket energi. En del av denna omvandlas till restenergi av lägre kvalitet. Att t.ex. se till att temperaturen hos bortförd värme är så hög som möjligt ökar möjligheten att återanvända värmens energi. Eftersom agendan effektiv energianvändning arbetar med energifrågan utifrån ett bredare angreppssätt kommer den att kunna fungera som ett viktigt komplement till de angränsande agendorna inte minst ur ett koordinations- och samverkansperspektiv. Vi måste förhålla oss till de globala utmaningar vi står inför och då framförallt inom miljö- och energi. Att arbeta med effektiv energianvändning handlar inte bara om att ta fram nya tekniska lösningar utan också att arbeta tvärvetenskapligt och koppla ihop discipliner som ledarskap, organisation och produktion. Vikten av branschöverskridande samverkan tror jag också är en nyckel för att lyckas. Vi inom LIGHTer ser denna agenda som strategisk viktig, då vi har satt utmanande energi- och miljömål mot 2033, exempelvis att Sverige tack vare världsledande lättviktskompetens har en stark Global energiprofil Stefan Gustafsson Ledell, verksamhetsledare för LIGHTer, forsknings- och innovationsagendan för lättvikt 29

30 Agendans tillkomst och medverkande Agendan är skapad i en öppen och inkluderande process Denna agenda har arbetats fram i en öppen process tillsammans med nyckelaktörer inom svensk tillverkningsindustri. En stor bredd av aktörer från tillverkningsindustrins största branscher och näringsgrenar har aktivt deltagit i arbetet för att ta fram agendans form och innehåll. Agendaarbetet har letts av Swerea. Ett antal andra aktörer har aktivt bidragit med material och idéer som legat till grund för agendans inriktning och innehåll. I en serie av fyra workshops under hösten 2013 och vintern 2014 har cirka 60 representanter för företag, myndigheter, akademi och branschorganisationer deltagit för att diskutera behov och utmaningar på energiområdet. Workshoparna har haft som uttalat syfte att koppla ihop samhällsövergripande utmaningar och trender med konkreta och praktiska behov hos tillverkande företag i Sverige. Utöver detta har kontakter tagits med andra agendor för att etablera ett samarbete kring energifrågor. Följande organisationer har bidragit till agendan genom deltagande i workshops eller annat stöd: Blatraden AB Chalmers Industriteknik Creme international AB DynaMate Industrial Services AB ENERGYSAVE Green Factory/Innovatum Handels STHLM INDLAST LIGHTer Linköping Universitet Midnight Composites AB Ovako AB Scania CV AB SSAB FoU energianvändning Stena Metall AB Svensk Kompositförening Svenska Gjuteriföreningen Swerea AB Teknikföretagen The Paperprovince Uddeholms AB 30