VIRTUAL NATION, WORKSHOPMÖTE 30 SEPTEMBER

Transkript

1 Anteckningar: Renaud Gutkin och Martin Risberg, Swerea Dokumentationen till denna workshop finns samlad på hemsidan under fliken Arbetsmaterial -> Agendautkast, mötesagendor och minnesanteckningar. Virtual Nation, Workshop 2 30 September 2014, Gothia Towers Martin Risberg, Swerea, hälsade alla välkommen och inledde dagen med sin presentation ( 1 Därför Virtual Nation pdf ). Martin belyste att simulering är multi-disciplinär verksamhet. Bakgrunden till Agendaarbetet lyftes fram. Agendan sker på initiativ från industrin och Swerea Virtual Lab. Leif Nordlund, KTH PDC (Parallelldatacentrum) Ny superdator Att räkna med (Presentation 2 PDC_BD for Industry_Leif Nordlund.pdf ) Leif presenterade den senaste stordatorn som finns på KTH. Datorn heter BESKOW och är Cray XC30 med noder och TB minne med 2 Petaflops. Datorn skall ersätta dagens LINDGREN. Leif efterlyser feedback och input till Superdatorcentrum. Vill inte köpa utrustning som inte används. Valet av Cray en passar även kommersiella CAE programvaror. Under presentationen diskuterades hur snabb hårdvara kan bli och andra stordata satsningar som finns i Sverige bl.a. nämndes LUNARC i Lund. Ola Isaksson, GKN Aerospace Sweden och Martin Risberg, Swerea Resultat från den första Workshopen (Presentation 3 Resultat från förra Workshopen pdf ) Resultat från den första Workshopen presenterades och diskuterades. Resultatet finns i bifogad presentation och på virtualnation.se under Arbetsmaterial. Figur 1. Visualisering av mål och vision för Virtual Nation. 1

2 Efter presentation av önskat läge eller vision började arbetet med uppgifterna för workshopen. Två huvud frågor behandlades: Vad krävs för att komma dit? Vad hindrar oss att komma dit? Underlaget till arbetet finns i presentationerna 4 Workshop Vad krävs för att komma dit pdf och 5 Workshop Vad hindrar oss att komma dit pdf. Figur 2. Underlag till diskussionerna i grupperna, för båda frågorna som diskuterades. Resultatet av diskussionerna Arbetet gav många synpunkter vilka försökts sammanfattas nedan. Arbetet kommer att involvera alla synpunkter som framkommit tillsammans med det som inkommit i vidare diskussioner med intressenter. VAD, behövs för att nå visionen: Utbildning och kompetens: o Kompetens viktigare än själva simuleringen o Kompetensutbildning, skapar acceptans för simulering ökar kunskapen om simulering. Viktigt att tillämpningen/kontextet finns i fokus och verktyget simulering är ett stöd. o Modellkompetens - vilka förutsättningar finns, och gäller. Begränsningar mm. o Förstå begränsningarna i fysiken och modellerna o Life of Learning, rödtråd från lekskolan till universitetet. o Vad krävs av olika utbildningar? Breda kurser inom matematiskmodellering Utbildningar på yrkeshögskola Massive Online Courses MOC, gratis utbildning på internet. Integration av simulering i produktutvecklingsprocessen. 2

3 Arenor och forum o Innovativa möten o Fokus på problem där gemsamma tillämpningar o Med tillförlitliga beräkningsverktyg, med inbyggd utvärderingskompetens, kan utvecklingsprocessen göras om helt och hållet. o Nätverk - Integration av simulering som en del i produktutvecklingsprocessen o Plattform för att dela erfarenheter och kommunicera för ökad samverkan. o Kommunikation mellan branscher/områden t.ex. life science och modellering Utvecklingsområden o Systemgränser t.ex. buller som är dels en del av trafiken och dels en emission från industri. Dessa olika delar styrs av olika regelverk men kan simuleras eller predikteras. Hur får man till detta när det är olika kravställare. Ett annat exempel är CAD och CAE fokus borde vara engineering med stöd av simulering. o Flexiblare licensmodeller Affärsmodell för mjukvaruleverantörerna Viktigt för att kunna använde stordatorer/datakraft o Målbild Simulation Empowered Users tankar kopplade till spelindustrin o Visualisering SMHI:s avancerade prognoser kommuniceras till hele befolkningen. Kan resultaten visualiseras på ett lättförståeligt sätt? HUR, vad hindrar oss från att nå visionen: Saknar konkreta yttre hot, Kina, Indien etc känns avlägsna och teoretiska. Rätt TRL-nivå o Lägre TRL nivå bra för gränsöverskridande initiativ, men problem att engagera industrier som har problem i tillämpningssammanhang (högre TRL nivåer ). o Arbetsamt att överbrygga och motivera engagemang. o Svårt att få driv från botten mot toppen. Simulanten ser potentialen men kan inte driva frågan eftersom han/hon saknar makten eller mandatet. o Mjukvaror som är black box pga. lättanvändbarhet, vilket gör dem inflexibla, medan flexibla verktyg är svåranvända. Mjukvaruleverantörer- Svårt att hitta rätt systemnivåer. o Simuleringar är än så länge mer drivna av möjligheter än behov. 3

4 Kommunikation och integration o Individuella begränsningar o Motstånd till förändring o Kommunikationen mellan olika simuleringsdiscipliner och mellan olika nivåer i företagets organisation är undermålig vilket sänker tempot för simuleringsintegration. o Dålig kommunikation o Organisation och ekonomi och kommunikation till ingenjör nivå där vi pratar teknik o Hierarkin är ett hinder där t.ex. lönesättning är en del är man inom ett enskilt kompetensområde, kan man få högre lön än om man ger sig in i flera områden. o Konkurrenskraft Om man delger sig av sin specialistkompetens riskerar man bli mindre viktig. Kan även gälla mellan företag. o Rädsla Att inte vara behövd eller kunna ta till sig ny teknik eller teknologi. P.g.a. brister i kommunikation. Vad innebär förändringen för mig, för företaget, för branschen och för Sverige? Motstånd till förändring o Användarvänlighet behövs och simulering får inte vara för komplex -> fokus på användningsområdet. o Kunskapspool och Win-Win o Kommunicera värdet av simuleringen (vad är värdet av en simulering?, kan vi använda oss av företag som simulerar mycket i form av goda exempel. o Kan vi kommunicera på ett bättre sätt, t.ex. appar eller visualisering på något nytt sätt. Urval av synpunkter under redovisningen i storgrupp - Agendan får inte vara för smal behöver attrahera företrädare från olika typer av aktörer. Idag var huvudsakligen tre aktörer närvarande (tillverkande industri, mjukvaruleverantörer och U&H representanter). - Vi behöver inte spekulera om framtiden, utan adressera dagens problem som också driver långsiktigithet. Här finns många aktiva problem som utmanar vad vi kan, och inte kan, simulera. Det finns systemgränser t ex med regelverk som idag inte kommunicerar. Buller ett exempel, där Buller på ena sidan staketet tillhör trafik, och andra sidan är en emission. - Viktigt med konkreta mål med tillräcklig bredd eller generiskt mellan olika sektorer. - Viktigt med exempel inom de olika sektorerna som attraherar och förklarar. 4

5 Martin Risberg och Renaud Gutkin, Swerea Agendaarbetet: Hur går vi vidare? (Presentation 6 Agendaarbetet vidare pdf ) Fortsatt arbete för agendan presenterades med tidplan. Agendan skall lämnas in till VINNOVA 1 december 2014 och arbetsgruppen vill ha in ett antal stödbrev. Martin lägger upp mallen för stödbreven på hemsidan, se Virtual-Lab/, och uppmanar alla att skriva på dessa. Det finns inget krav på bidrag eller annat ekonomiskt stöd, det handlar bara om att stå bakom agenda och dess visoner. De olika grupperna runt agendanarbetet presenterades för att få in deltagare och förankra arbetet. Arbetsgrupp = Teamet runt agendaarbetet. Består av representanter från Swerea och industrin. Skrivargrupp = Redigerar agendan. Består av Styrgrupp + arbetsgrupp + utvalda personer från intressentgruppen. Martin Risberg är redigeringsansvarig. Intressenter = Organisationer som står bakom arbetet. Dessa förväntas skriva stödbrev och bidra till skrivarbetet utan att ingå i gruppen som redigerar agendan. Sätt att bidra framåt: Stödbrev Diskussioner och fortsatt dialog Ingå i skrivargrupp Ingå i intressentgrupp Sprida budskapet Bidra med kontakter Martin Risberg och Renaud Gutkin och tackade alla för deras bidrag och att de deltagit. Deltagarlista finns separat. Kontakta Martin Risberg, martin.risberg@swerea.se eller för mer information och diskussion. 5