Per Sommarin Protokollförare: Anders Svensson Sida 1 (5)

Transkript

1 Anders Svensson Sida 1 (5) Minnesanteckningar från uppstartsmöte Tid: 09:30-16:00 Deltag are, Swerea SWECAST. Anna Lundberg, Swerea SWECAST. Karin Wilson, Swerea IVF. Johan Klinteskog, Atlas Copco Compressor. Pär Hermeren, Teknikföretagen. Mats Söderström, Linköpings Universitet avdelningen Energisystem Henrik Dinkel, Energikontor Norra Småland (Företräder energikontoren Sverige) Anders Svensson, Swerea SWECAST. Inledning, projektledare för arbetet med agendan, hälsade välkommen och informerade kort om bakgrund och syfte med dagens möte. Samtliga deltagare presenterade sig. 10:30 Erfarenheter från tidigare arbete med att upprätta forsknings- och innovationsagendor/stefan Gustafsson-Ledell, Swerea SWECAST Stefan, forskningschef Swerea SWECAST, har varit en aktiv deltagare under framtagandet av agendorna Lättvikt och Metalliska material. Han berättade om sina erfarenheter från arbetet med agendorna och hur deras konsortier slutligen lyckades med att få två strategiska innovationsprogram godkända. Fakta En agenda kan beskrivas som en gemensam, nationell och förankrad färdplan vad Sverige bör fokusera på inom ett givet område under en långsiktig period. Färdplanen skall även vara strategisk och vägledande och beskriva hur Sverige bör bedriva forskning och utveckling inom ett givet område, i detta fall effektiv. Ett strategiskt innovationsprogram är program som ska stimulera samverkan mellan universitet, högskolor, institut, små och medelstora företag, stora företag och offentlig verksamhet. Syftet är att katalysera kraftsamling för utveckling inom områden som bland annat adresserar samhällsutmaningar och kopplar samhällsnytta med affärspotential. Stefan betonade vilket unikt tillfälle en nationell innovationsagenda utgör. Det ger möjligheter att förmedla ett budskap upp till beslutsfattande nivå. En upprättad agenda kommer vara ett starkt verktyg som direkt kommunicerar ut industrins kommande behov till finansiärer och politiker. En agenda ligger även till grund för kommande satsningar på s. k strategiska innovationsprogram. Stefan beskrev hur de i arbetet med Lättviktsagendan drog nytta av det redan existerande

2 Anders Svensson Sida 2 (5) nätverket inom LIGHTer, en nationell lättviktsarena med cirka 100 deltagande organisationer. Samtliga stod bakom innehållet i lättviktsagendan. Med fler intressenter kommer agendan väga tyngre och uppfattas som mer förankrad och ligga närmre det verkliga behovet och utmaningarna som finns inom området. Det är därför viktigt med många aktörer som engagerar sig och förmedlar sin kunskap och sina idéer för att ringa in områdets målbild. Stefan uppmanade oss vidare att fundera över: Vad har branscherna för specifika mål? Vad vinner Sverige på att göra en långsiktig satsning på energieffektivitet? Kommer satsningen genera ett ökat antal arbetstillfällen, tillväxt och utökad export? Hur kan vi motivera att varje satsad forskningskrona kommer att ge ett bra utbyte i form av ökad industrinytta och effektivare användning av varje kilowattimme? Hur startas ett arbete med en agenda och i vilken ände börjar man? Stefan råder oss att i ett tidigt skede skapa en vision och målbild. Samla input från en bred målgrupp och ringa in våra olika teman och fokusområden. Exempelvis Management, ekonomi, produktion och teknik. Några viktiga frågor att fundera kring: Vilka är drivkrafterna? Vad beror drivkrafterna på? Vad är viktigast för tillverkningsindustrin inom området under kommande 30 år? På sidan 15 i Stefans presentation finns en bild som översiktligt illustrerar arbetsgången med agendan. Återigen är det viktigt att förankra det nuläge som råder och sätta drivkrafter, systemmål och utvecklingsområden på pränt. Med erfarenheter från finansiärers önskan är det viktigt att ta hänsyn till och arbeta med följande frågeställningar: Hur säkerställer vi en öppen process? Hur fyller vi aktörsbredden? (Ex. Industri, akademi, institut, service, SMF) Vad är Sveriges styrkeområden? Eller vilka kan det komma att bli? Utförlig statistik om behov, utmaningar och aktörsintresse. Var sker tillväxten, arbetstillfällena och exporten? Några viktiga frågeställningar på vägen: Arbetet är ett sätt att fråga industrin vad som är viktigt för framtiden och att se till att åtgärder görs för industrins skull. Viktigt att knyta organisationer och företag till agendaarbetet för att få input. Identifiera vilka olika mål som finns och se hur branschen klarar dessa, vilka kompletteringar eller ändringar krävs. Vilket tidsperspektiv ska vi arbeta med? Vad är värdet av energieffektivisering för olika branscher? Hur kan det påverka konkurrenskraft, export, kunskapsuppbyggnad, fler arbetstillfällen eller

3 Anders Svensson Sida 3 (5) uppkomsten av nya innovationer? Gör inte allt själva och lägg mycket tid på agendan! Ett förslag till gemensam vision: Strategisk Energieffektivitet För svensk konkurrenskraft och hållbarhet. 11:15 Nuläge och framtid för energiområdet/mats Söderström, Linköpings universitet Nedan följer några anteckningar från Mats föredrag. Presentationen i sin helhet finns bifogad. Svensk industri är beroende av en högre energitillförsel i jämförelse med EU. Det betyder att Sverige måste hantera energifrågan något annorlunda. Vi har totalt sett haft samma inom industrin i 40 år, dock har förädlingsvärdet ökat. Trenden går från mindre andel energitillförsel från fossila källor men dock kvarstår kvantiteten. EU-målen till 2020 har målet att EU ska reducera primären med 20 %. Det innebär en minskning av 3,3 % per år. Baslinjen, inklusive inverkan av befintliga struktureffekter, autonoma effekter och tidigare styrmedel är 0,5 % ökning per år målen tillämpat på Sverige om svensk industri ska uppfylla 20 % -målet resulterar detta i minskad slutlig på ca 35 TWh. Energikommissionen har identifierat att potentialen ligger kring 12,8 TWh. Men detta bygger på 100 % implementering. Normal implementeringsgrad 20-50% skulle innebära att reduceringen hamnar inom intervallet 2,5 6,4 TWh, alltså cirka 10 % av målbilden. De nationella målen säger att energiintensiteten (/BNP) ska minska med 20 % till 2020, referensår Det betyder att Sverige kan nå målen med hjälp av en kombination av minskad och BNP-ökning. Frågan är hur det kommer detta hanteras av EU? Trendbrott Hot Möjligheter Klimathotet Världens resurser Hur ser vi på ekonomi (Definiera) Kommunikation (Flöden, intern och extern, IT m.m.) Prissättning på miljön Energiprisets utveckling. Mats avslutade med följande citat: Framtiden har aldrig varit närmare än nu! 13:00-15:30 Öppen diskussion För att samla input bör vi samla information/underlag från olika noder. Förslagsvis:

4 Anders Svensson Sida 4 (5) 1. PFE-programmet 2. IVAs rapport Energieffektivisering av Sveriges industri Hinder och möjligheter att nå en halverad till Via ENIGs nollmätning. Fokus på SMF inom tillverkningsindustri, ej papper & massa. Svaren kommer först i december, kanske kan få förrapport om den specifika frågan. Här måste vi utforma en korrekt fråga som vi kan nyttja maximalt. 4. Den viktigaste kunskapsinhämtningen torde vara via våra öppna workshops. Vi måste göra ett strategiskt och omfattande arbete för att medvetandegöra industriföretagen och deras möjlighet att påverka Sveriges kommande riktning mot en effektivare till Detta är en unik chans som inte bör ignoreras! Vi behöver svar på vad svensk industri har för specifika uppfattningar om vilka hinder och möjligheter de ser med att säkerställa verksamheten långsiktigt. Frågebatteri: 1. Vad gör ni för att minska en med 20 % till 2020? 2. Åtar sig industrin målbilden och arbetar med uppfyllelse? 3. Vilka av följande faktorer anser du är viktigast för att nå ert energieffektiviseringsmål? X, Y, eller Z. 4. Övriga frågeställningar som kom upp under diskussion kring arbetet med agendan: 1. Hur definierar vi ledarskap, produktion, ekonomi och teknik? Viktigt, ty uppfattningen kommer vara olika! Detta behöver vi beakta när vi ställer frågorna till vår agendagrupp/intressenter/aktörer via enkäter, utskick, workshops etc. 2. Ringa in tillverkningsindustrin i SNI-koder. Återigen definiera vad vi menar med tillverkningsindustri! 3. Hur hanteras energibolagen? Hanteras via svensk energi och spelar även de en viktig roll i arbetet. 4. Vi eftersträvar en så kallad kärngrupp, innehållandes personer som tillsammans representerar hela spektra. 5. Vad vill vi ha ut av workshopsen? 6. Viktigt att framgångsrika, engagerade företag inom olika näringsgrenar får chansen att presentera sina tankar som programpunkt i början av workshops. 7. Företag som talar och företräder industrin på workshop, Xylem eller ABB. Övriga/Allmänna kommentarer: Stefan Gustafsson-Ledell och Mats Söderström höll mycket intressanta och inspirerande framträdanden och det var beklagligt att inte fler aktörer kunde närvara. Oerhört inspirerande och respektingivande på samma gång. Vi beslutade att det vore en fördel om

5 Anders Svensson Sida 5 (5) de kunde göra liknande presentationer i samband med nästa workshop. Då har vi som mål att nå cirka 60 deltagare! Tillsammans arbetar vi hårt och tar ansvar för marknadsföring och sprider informationen om detta spännande arbete som ger oss chansen att skapa förutsättningar för en strategisk satsning på effektiv under kommande decennier. Följande datum är mycket viktiga framåt (en mer detaljerad projektplanering finns). Dessa bör prioriteras eftersom arbetet med agendan har en tight tidplan. Allt ska vara klart senast mars Dock bör det inofficiella slutdatumet infinna sig i slutet av februari vilket köper tid och resurser för ansökan om SIO. Mellan nedanstående tillfällen kommer sannolikt telefonmöten att bokas in Telefonmöte Öppen workshop Öppen workshop Öppen workshop