Budgetunderlag Ett medicinskt universitet

Transkript

1 Budgetunderlag Ett medicinskt universitet

2 (Dnr 1-645/2015) OMSLAGSBILDEN Marie Carlén, forskare vid institutionen för neurovetenskap, är en av de som använder optogenetik för att undersöka komplexa strukturer i hjärnan. Metoden gör det möjligt att stänga av och på enskilda celler för att i detalj studera deras funktion. Optogenetik har på kort tid lett till mycket ny kunskap om vilka nervceller som ger upphov till olika funktioner i hjärnan. Foto: Gustav Mårtensson.

3 Karolinska Institutets budgetunderlag Dnr 1-645/2015 Karolinska Institutets budgetunderlag

4 Innehållsförteckning 1. Uppdrag, vision och mål Strategiska utmaningar Rekrytering och kompetensförsörjning Infrastruktur Internationalisering Innovation och näringslivssamverkan Förutsättningar insatser och behov Rekrytering och kompetensförsörjning Infrastruktur Internationalisering Innovation och näringslivssamverkan Övrigt Ökade beslutsbefogenheter Upphörande av statliga finansiärers krav på samfinansiering Bostadssituationen i Stockholm Utbildningsutbud strategi, planering och prioritering Behov och efterfrågan Strategi, planering och prioritering Förlängning av utbildningar Reviderade mål för yrkesexamen Ekonomisk utveckling, kommentarer till tabellbilaga Karolinska Institutets ekonomiska utveckling, tabell Utbildning på grundnivå och avancerad nivå, tabell Forskning och utbildning på forskarnivå, tabell Investeringar i anläggningstillgångar, tabell Verksamhetsinvesteringar, tabell Särskild information om investeringar, tabell 5A Lokalförsörjning, tabell Avgiftsbelagd verksamhet, tabell Tabellbilaga Karolinska Institutets budgetunderlag

5 Karolinska Institutets budgetunderlag Sammanfattning av förslag för perioden Karolinska Institutet föreslår: Förändring av regelverk: Forskarassistent förlängs till sex år Utbildning på forskarnivå 1+3 år Ökade beslutsbefogenheter Statliga forskningsfinansiärers krav på samfinansiering upphör Reviderade mål för yrkesexamen Patientavgifterna i tandvårdscentralen behålls på lärosätet Resurser till utbildning på grundnivå och avancerad nivå: Höjt takbelopp Höjda ersättningsnivåer per utbildningsplats Utökade medel för prov efter läkares allmäntjänstgöring, (AT-provet) Utökade stipendiemedel direkt till lärosätet Resurser till forskning: SFO-medlen fortsätter med oförändrad anslagsram Höjt basanslag Höjd låneram Karolinska Institutets budgetunderlag

6 1. Uppdrag, vision och mål Karolinska Institutet (KI) är ett av världens ledande medicinska universitet. KI:s vision är att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. Karolinska Institutet ska utbilda och förse samhället med läkare, tandläkare, sjuksköterskor och andra specialister inom de flesta hälsoprofessionerna. KI utbildar också biomedicinare för akademi och industri, såväl inom som utom landet. För att tillgodose samhällets behov av kompetensutveckling ska KI också erbjuda vidareutbildningar i samverkan med vårdgivare. Målet är att KI:s utbildningar är forskningsanknutna, håller hög kvalitet, är efterfrågade och internationellt erkända. De ska ge bästa möjliga förutsättningar för att arbeta inom, leda och utveckla verksamhet i samverkan med andra professioner. Forskarutbildningen är en viktig del av Karolinska Institutets verksamhet. KI ska utbilda kompetenta doktorer, såväl för forskarsamhället som för det omgivande samhället. En doktorsexamen från KI ska vara en nationellt och internationellt erkänd kvalitetsstämpel. Målet för KI:s forskning är att nå vetenskapliga genombrott som resulterar i upptäckter som förändrar synen på såväl normala livsprocesser som hälsa och sjukdom. Andelen genombrottsforskning ska ligga i nivå med världens allra främsta universitet. Forskningsresultaten ska också leda till innovationer och praktisk tillämpning inom hälso- och sjukvård och inom andra organisationer av betydelse för människors hälsa. KI ska vara en drivkraft i en modern universitetssjukvård och aktivt medverka till en konkurrenskraftig life science-industri i Sverige. 2. Strategiska utmaningar Med en övergripande strävan mot mycket hög kvalitet inom såväl utbildning som forskning planerar och genomför KI nu särskilda satsningar inom områden som kompetensförsörjning, infrastruktur, internationalisering och innovation. I syfte att uppnå målen för utbildning och forskning behövs bland annat ett utvecklat akademiskt ledarskap, tydliga karriärvägar, moderna avancerade forsknings- och lärandemiljöer, breddade internationella relationer, förstärkta former för samverkan med såväl hälso- och sjukvård som näringsliv. Mot bakgrund av dessa omfattande satsningar kommer KI, under ett antal år, att stå inför stora ekonomiska utmaningar. 2.1 Rekrytering och kompetensförsörjning För att driva på utvecklingen behöver KI genomföra strategiska rekryteringar av internationellt framstående forskare och lärare på olika nivåer. Framgångsrika unga forskare och lärare vid KI ska finna det attraktivt att stanna kvar och avancera i våra karriärsystem. Stora pensionsavgångar under de närmaste åren är en utmaning men skapar också förutsättningar för att disponera resurser så att antalet anställningar med fasta resurser kan öka. Även nyrekryterade forskare i början av karriären måste under de första åren ges Karolinska Institutets budgetunderlag

7 forskningsresurser för att kunna påbörja och etablera sin verksamhet samtidigt som de söker och erhåller forskningsbidrag. Bristen på bostäder i Stockholm är ett problem som riskerar att bromsa den viktiga tillströmningen av internationella studenter och forskare. Detta kan förhindra en aktiv rekrytering av dessa grupper. 2.2 Infrastruktur För att skapa stimulerande och attraktiva miljöer både inom utbildning och forskning behöver KI moderniseras med nya avancerade forsknings- och lärandemiljöer. KI:s IT-stöd för lärare och studenter behöver också utvecklas. KI måste bidra till utvecklingen av en sammanhållen informatikstruktur, det vill säga tekniker för att koppla samman till exempel biobanksdata, patientjournaler och befolkningsdata. Den typen av information finns idag ofta i flera olika system inom forskning och hälso- och sjukvård. Dagens forskning ställer stora krav på avancerade analyser som inte kan genomföras inom ramen för den enskilda forskargruppen eller ens enskilda universitet. Med anledning av detta sker en ökad etablering av nationella infrastrukturer. Det är rimligt att KI tar ett betydande ansvar för sådana anläggningar inom det medicinska området. 2.3 Internationalisering Enligt målen för KI:s utbildningar ska studenter efter avslutad utbildning ha en god beredskap för internationellt arbete. Det innebär bland annat att fler av KI:s lärare och forskare behöver tillbringa mer tid vid utländska universitet. Vidare är det angeläget att fler studenter förlägger en del av sin utbildning utomlands. KI strävar efter att öka andelen internationella studenter, framför allt på avancerad nivå. En förutsättning för detta är att KI kan erbjuda en attraktiv studiemiljö för dem. För att konkurrera om de bästa internationella studenterna är även en utökning av stipendiemedlen nödvändig liksom att lärosätena, i högre grad än idag, förfogar över dessa medel. För att kunna behålla och utveckla sin internationella ställning måste KI främja internationellt utbyte och samverkan inom alla delar av universitetets verksamhet. Samverkan med internationellt ledande forskningsmiljöer är en förutsättning för utbyte av idéer, metoder och resultat som driver forskningen framåt. KI:s internationella position och inflytande bygger i hög grad på i vilken utsträckning lärosätets forskare etablerar samarbeten och deltar i sampubliceringar med dessa miljöer. För att komplettera basanslaget måste nya, alternativa, finansieringskällor för internationell samverkan identifieras och tas i anspråk. 2.4 Innovation och näringslivssamverkan Behovet av nya innovationsprocesser inom hälsoområdet är stort. Förutsättningarna för innovationer har förändrats tillgången på riskkapital för att stödja den så viktiga vidareutvecklingen av forskarnas upptäckter är begränsad. Incitamenten för forskare vid lärosäten att ägna sig åt innovationsverksamhet behöver stärkas. Kontaktytor behöver utvecklas mellan akademi och hälso- och sjukvården respektive företag inom sektorn. Mobilitet behöver främjas, delade anställningar på olika nivåer bör underlättas och gemensamma miljöer etableras. För att skapa dessa miljöer behöver KI kunna investera i infrastruktur och utrustning medan industrin tillför program- och projektmedel. Karolinska Institutets budgetunderlag

8 3. Förutsättningar insatser och behov Karolinska Institutet föreslår: Forskarassistent förlängs till sex år Utbildning på forskarnivå 1+3 år Ökade beslutsbefogenheter Statliga forskningsfinansiärers krav på samfinansiering upphör 3.1 Rekrytering och kompetensförsörjning Utbildning på grundnivå och avancerad nivå I syfte att nå de fastställda målen för KI:s utbildningar krävs ytterligare satsningar på universitetets lärare. Utbildningsverksamheten är också i behov av fler statsanslagsfinansierade läraranställningar på professors- och lektorsnivå. Särskilt viktigt är att öka antalet så kallade förenade anställningar för både utbildning och forskning i den kliniska verksamheten. Lärarna på KI ska, i möjligaste mån, vara forskningsaktiva och ska på ett pedagogiskt sätt förmedla ett vetenskapligt förhållningssätt till studenterna. En stark forskningsanknytning av utbildningen innebär bland annat att lärarna aktivt involverar studenterna i pågående forskning. I syfte att ytterligare stimulera detta implementeras en ny utbildningsorganisation som ska ge bättre förutsättningar för ett berikande samband mellan utbildning och forskning. Uppdrag som huvudområdesansvariga inom utbildning kommer att inrättas. Detta görs i form av KI-övergripande uppdrag som aktivt ska verka för huvudområdets forskningsanknytning. Nämnda satsningar, som kräver en förstärkning av statsanslaget, kommer att utveckla KI:s utbildningar ytterligare i positiv riktning. Utbildning på forskarnivå Det akademiska ledarskapet inom forskarutbildningen är, liksom inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå, av största vikt. För att uppnå målen för KI:s forskarutbildning måste doktoranderna utbildas i en god forskningsmiljö med mycket kompetenta handledare. Genom särskilda utbildningsinsatser förstärker KI nu kompetensen ytterligare hos forskargruppsledare och handledare. Då dessa aktörer utgör en av nycklarna till en framgångsrik forskarutbildning stärker KI också kraven och förväntningarna på de forskningsmiljöer och handledare som får medverka i forskarutbildningen. Satsningarna ovan, parallellt med övrigt pågående utvecklingsarbete, kräver ytterligare resurser. Karolinska Institutets budgetunderlag

9 Forskning Att kunna rekrytera, och behålla, de allra främsta forskarna är fundamentalt för att lärosätets mål för forskningen ska kunna nås. KI implementerar för närvarande ett nytt och tydligt karriärsystem för forskare. De mest lovande förmågorna inom och utom landet kan nu, i konkurrens, söka sig till KI på olika, väl definierade, nivåer. Det vore önskvärt att sådana meriteringsanställningar för forskare och lärare i början av karriären, i högre utsträckning än idag, skulle kunna finansieras via basanslaget. För att anställningarna ska vara attraktiva, måste de under de första åren också vara förenade med forskningsresurser i form av etableringsbidrag. Detta kräver ytterligare resurser. Under de närmaste åren kommer många av KI:s professorer att avgå med pension. Detta öppnar en möjlighet för lärosätet att genomföra strategiska rekryteringar av internationella toppforskare på allra högsta nivå. Parallellt med att kvaliteten inom KI:s professorskollegium därmed kan höjas ytterligare, kommer spetskompetensen öka hos såväl befintliga professorer som hos de som rekryteras. Svenska universitet och högskolor behöver fler professorer som är kvinnor. En mer jämställd miljö främjar kvalitet och innebär fler förebilder för unga kvinnor i forskarkarriären. KI har under en period baserat en del av institutionernas anslagstilldelning på antalet nyrekryterade professorer och gästprofessorer som är kvinnor. Detta har lett till en ökning av det totala antalet professorer vid KI som är kvinnor. Med ett förstärkt basanslag skulle KI kunna permanenta denna satsning. KI anser att den nuvarande tiden för meriteringsanställning som forskarassistent, fyra år, är för kort. För att medge en realistisk möjlighet till meritering och utvärdering efter fem år och en marginal för framtida vägval, anser KI att meriteringsanställning som forskarassistent ska förlängas till sex år. Detta förutsätter en ändring i HF, 4 kap Infrastruktur Utbildning på grundnivå och avancerad nivå KI bygger nu upp nya och mycket starka utbildnings- och forskningsmiljöer. Dessutom moderniseras vissa utbildningslokaler i befintliga byggnader. För att kunna rekrytera och behålla de bästa studenterna, och för att skapa en attraktiv studiemiljö, pågår också en modernisering av universitetets lärandemiljöer. Konceptet för KI:s lärandemiljöer ska i nästa steg överföras till den kliniska miljön, det vill säga till undervisningssjukhus och primärvård. Eftersom ansvaret för dessa miljöer ligger utanför lärosätet kommer KI:s samarbete med Stockholms läns landsting (SLL) och andra vårdaktörer att intensifieras på detta område. En viktig del av lärandemiljön utgörs av IT-stödet till lärare och studenter. KI investerar nu i en helt ny plattform för detta ändamål. Vid utgången av 2018 ska KI ha rustat merparten av sina egna utbildningsmiljöer. Även på IT-området krävs en utökad samverkan med vårdens aktörer så att studenter kan ges tillgång till plattformen också inom den verksamhetsförlagda utbildningen. Forskning och utbildning på forskarnivå Utöver de insatser som görs på utbildningssidan bygger KI också upp nya forskningsmiljöer med stor internationell slagkraft. Två nya laboratorier skapas och till dessa högspecialiserade miljöer kommer framtidens internationellt ledande forskare att rekryteras. De storskaliga miljöer som utvecklas skapar goda villkor för gränsöverskridande samarbeten och Karolinska Institutets budgetunderlag

10 effektiviseringar, till exempel samutnyttjande av dyr vetenskaplig utrustning. KI kommer år 2019 att ha en infrastruktur i form av lokaler och utrustning i absolut internationell toppklass. Detta är något som kommer att gagna såväl KI:s forskning som den utbildning på forskarnivå som lärosätet bedriver. Det statliga basanslaget är det verktyg universiteten har att tillgå när allt färre forskningsfinansiärer ställer resurser till förfogande för infrastrukturella satsningar. Anslaget behöver höjas för att ge universiteten och högskolorna större strategiskt handlingsutrymme och för att kunna finansiera teknisk infrastruktur. Lärosätenas och sjukvårdens användning av stora datamängder (big data) inklusive patientgenererade data, ställer allt större krav på datasäkerhet. Sofistikerad informatik bör hanteras på universitetsnivå och inte som idag, ofta på projektnivå. KI vill ligga i framkant i denna utveckling och är därför i starkt behov av att kunna erbjuda en samordnad och professionell funktion för innovativ informationsteknik. Forskningens kvalitet, transparens och effektivitet skulle kunna höjas genom kraftfulla investeringar på digitala verktyg för till exempel datainsamling, redovisning, säker arkivering och tillståndshantering. 3.3 Internationalisering Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Samtliga studenter vid KI ska ges goda förutsättningar för att kunna verka på en global arbetsmarknad. KI utvecklar sina internationella samarbeten ytterligare, bland annat genom att ingå fler avtal med utländska lärosäten med hög kvalitet på sina utbildningsprogram. KI:s lärare ska ges möjlighet till fortbildning vid, och gemensam kursutveckling tillsammans med, partneruniversiteten. Studenter, lärare och annan personal vid KI uppmuntras att delta i internationella utbyten. Genom de insatser som pågår, och planeras, stärks kvalitet och mångfald i utbildningen och Karolinska Institutets ställning som ett internationellt ledande medicinskt universitet förstärks. Utbildning på forskarnivå Arbetet med att attrahera de bästa doktoranderna till Karolinska Institutet fortsätter att utvecklas. En viktig del i detta är att stimulera internationella forskningsutbyten och nätverkande. Befintliga doktorander utgör här en viktig förenande länk mellan KI och utländska universitet. KI arbetar bland annat därför aktivt för att lärosätets doktorander, i ännu större utsträckning, ska förlägga delar av sin utbildning utomlands. I takt med att KI fördjupar sina relationer med ett antal strategiskt viktiga lärosäten där KI också har långsiktiga forskningssamarbeten kommer antalet gemensamma doktorandprogram (joint eller double degrees) att öka. För att åstadkomma detta krävs dock förändringar i regelverket avseende övergången mellan master- och forskarutbildning. I syfte att underlätta forskarutbildningssamarbeten med utländska partnerlärosäten anser KI att forskarutbildningen i vissa fall ska kunna ha ett 1+3-årigt upplägg. Förslaget går ut på att lärosätet inrättar ett ettårigt utbildningspaket med kurser och projektarbete på avancerad nivå som sedan automatiskt tillgodoräknas om/när beslut om antagning till forskarutbildning fattas. Detta förutsätter en mindre ändring i HF, 6 kap. 6. Ett sådant upplägg skulle förbättra svenska universitets möjligheter att framgångsrikt kunna konkurrera om EU-medel för Karolinska Institutets budgetunderlag

11 forskarutbildning, i första hand inom Marie Sklodowska-Curie programmen. De studenter som inte fortsätter med en forskarutbildning erhåller en masterexamen. Forskning På forskningsområdet utvecklar KI strategiska, internationella, samverkansformer. Emellertid saknar lärosätena idag ofta resurser och beslutsbefogenheter för att etablera långsiktiga samarbeten med internationella elituniversitet. Detta gör oss mindre attraktiva som internationella partners. KI uppmuntrar sina mest framstående forskare att tillbringa tid vid utländska toppuniversitet. Detta för att stimulerande forskningsmiljöer eller särskilda infrastrukturer ska kunna bidra till att stärka den forskning och utbildning som bedrivs vid KI. Insatserna för att utveckla de internationella forskningsrelationerna drar mycket resurser och basanslaget utgör här en central finansieringskälla för de ambitioner som KI har på området. 3.4 Innovation och näringslivssamverkan Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Innovationsperspektiv och relationer till näringslivet utgör, i ökande grad, en naturlig del av all verksamhet inom Karolinska Institutet. En betydande andel av KI:s studenter kommer efter sin utbildning att arbeta i den privata sektorn såväl inom vård som inom life scienceindustrin. KI:s utbildningar anpassas så att de förbereder studenterna för denna utveckling. Lärosätet erbjuder bland annat kurser i entreprenörskap samt ett tvåårigt internationellt masterprogram i bioentreprenörskap. Programmet, anpassat för studenter med en bakgrund inom till exempel medicin eller naturvetenskap, lägger grunden för en effektiv samverkan med, eller framtida karriär inom, life science-industrin. Utbildning på forskarnivå Inom forskarutbildningen på KI görs strategiska satsningar för att ytterligare tydliggöra, och stärka inslag om, innovationer och entreprenörskap för lärosätets doktorander. Moment kring dessa frågor finns inkluderade redan i introduktionsdagarna för nyantagna doktorander. Allmänvetenskapliga kurser i innovation och entreprenörskap erbjuds och det anordnas workshops i ämnet för koordinatorer och ansvariga för KI:s forskarutbildningsprogram. Forskning Innovationsfrågorna ska ges en mer framträdande roll inom KI. Under perioden fram till 2018 kommer lärosätet att utveckla sina samverkansmodeller och etablera flera strategiska allianser med utvalda företag. För att uppnå detta kommer stödfunktioner och incitament att stärkas innovationssystemen behöver resurssättas ytterligare. Medel behöver öronmärkas för finansiellt stöd till projekt som ännu inte nått en sådan mognadsgrad att de är attraktiva för finansiering via riskkapital. KI planerar därför att, tillsammans med externa intressenter, etablera en ny inkubatorfond fokuserad på att identifiera och stödja potentiellt värdefulla nya medicinska innovationer i ett tidigt stadium. KI Science Park fungerar som en tillväxt- och mötesarena som erbjuder en affärsutvecklande miljö för bland annat företag sprungna ur KI:s egen forskning. För att stödja företagens utveckling erbjuder KI Science Park bland annat ett life science-inriktat mentorprogram, seminarier, workshops och affärsutvecklingsstöd. I syfte att omvandla vetenskapliga upptäckter till prevention, diagnostik och terapi, har KI inlett samarbete med företag för att etablera nya translationscentra. Samverkan är inriktad på Karolinska Institutets budgetunderlag

12 att sprida och implementera forskningsresultat och stödja anpassningen av sjukvårdsorganisationen till de nya metoderna. För dessa satsningar behöver lärosätet ytterligare resurser, till exempel i form av ett utökat basanslag. Ett betydelsefullt projekt utgående från kunskapstriangeln är EIT Health, en knowledge and innovation community för hälsosamt liv och aktivt åldrande. KI finns med i detta omfattande internationella konsortium som bygger på att det finns ett stort behov av nya innovationsprocesser inom hälsoområdet. Det begränsade riskkapital som finns tillgängligt för att stödja tidig vidareutveckling av forskarnas upptäckter gör att det finns ett stort behov av ytterligare finansiella resurser för att kunna dra nytta av potentialen som finns i EIT Health. 3.5 Övrigt Ökade beslutsbefogenheter För att fortsatt stärka sin internationella konkurrenskraft behöver KI vidgade beslutsbefogenheter inom flera områden. Med ökade beslutsbefogenheter kan KI bättre leva upp till de krav och förväntningar som uttrycks från statsmakternas sida. I forskningspolitiska propositioner och andra politiska dokument ställs förväntningar på att åtminstone vissa universitet ska uppnå internationell toppklass. Banbrytande forskningsresultat ska resultera i globalt gångbara innovationer och svensk högre utbildning ska ha hög attraktionskraft internationellt. KI anser att lärosätena inom ramen för myndighetsformen bör få utökade beslutsbefogenheter enligt tidigare förslag, Ökad handlingsfrihet för statliga lärosäten, som överlämnades till regeringen i maj 2015 från Stockholm Uppsala universitetsnätverk (SUUN). Det gäller till exempel rätten att ta emot och fritt förfoga över donationsmedel att bygga upp eget kapital att äga, förvärva och avyttra egna bolag samt skapa stiftelser att äga, förvärva och avyttra fastigheter att etablera och bedriva verksamhet internationellt och därvid använda begränsade delar av anslagsfinansieringen utanför landets gränser att till begränsad del få använda det statliga forskningsanslaget till innovationsbefrämjande verksamhet Upphörande av statliga finansiärers krav på samfinansiering Karolinska Institutet är framgångsrikt när det gäller att attrahera externa finansiärer. Detta ställer emellertid ofta krav på en grad av samfinansiering från universitetet. Då lärosätenas enda medfinansieringskälla är det statliga basanslaget riskerar det att urholkas, bland annat på bekostnad av det utvecklingsarbete och den infrastrukturella satsning KI står inför. KI anser att statliga forskningsfinansiärers krav på samfinansiering från universitet och högskolor ska upphöra. Basanslaget bör utnyttjas till finansiering av professorer och lektorer, till delar av forskarutbildningen liksom för teknisk infrastruktur och strategisk verksamhetsutveckling. Statliga forskningsfinansiärers uppgift är att finansiera forskning vid universitet och högskolor inte att indirekt styra dem genom krav på samfinansiering. KI föreslår att berörda forskningsfinansiärers regleringsbrev anpassas så att samfinansieringskravet upphör. Karolinska Institutets budgetunderlag

13 3.5.3 Bostadssituationen i Stockholm Den stora bristen på bostäder i Stockholm riskerar att försvåra rekryteringen av såväl studenter som forskare till Karolinska Institutet. Lärosätet har, mot bakgrund av den rådande situationen, tagit egna initiativ vad gäller bostäder till bland annat utbytesstudenter och gästforskare. Dessa insatser är emellertid inte tillräckliga för att fylla de stora behoven. Därför är nu initiativ på regional och nationell nivå helt nödvändiga i syfte att förbättra den problematiska bostadssituationen. 4. Utbildningsutbud strategi, planering och prioritering Karolinska Institutet föreslår: Höjt takbelopp Reviderade mål för yrkesexamen 4.1 Behov och efterfrågan Hälso- och sjukvårdens behov av kvalificerad personal är stort inom flera områden. Det finns en dokumenterad brist av nyexaminerade på arbetsmarknaden inom flera av KI:s utbildningar. Aktuella analyser till exempel från Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen samt Sveriges Akademikers Centralorganisation tyder på en ökad framtida efterfrågan på, och ett ökat behov av, arbetskraft inom stora delar av vårdområdet. Utöver behovet av fler nyexaminerade finns det ett stort behov av vidareutbildning för flera yrkesgrupper i hälso- och sjukvården. Dessa utbildningar genomförs som fristående kurser eller som hela magister- och masterprogram. Vidareutbildning i form av fristående kurser är en viktig del i det livslånga lärandet för verksamma inom hälso- och sjukvården och ett viktigt komplement till lärosätets uppdragsutbildning. Söktrycket till KI:s utbildningar är generellt högt och fortsätter att öka inom flera områden. Efterfrågan på magister- och masterprogram på engelska är stor, både från svenska och internationella studenter, men KI:s utbud är idag relativt litet. Lärosätets bedömning är att detta utbud går att vidareutveckla för att ännu bättre svara mot samhällets behov både nationellt och globalt. Ett förändrat sjukdomspanorama, både i Sverige och internationellt, gör att det finns ett stort behov av utbildningar som möter de nya utmaningar som uppkommer. Utbildningar som stärker interprofessionella samarbeten, såväl inom hälso- och sjukvården som mellan personer med annan kompetens, är särskilt viktiga. Det kan till exempel handla om folkhälsovetenskapliga masterprogram med inriktning mot levnadsvanor och hälsa, skadeförebyggande arbete, äldres hälsa eller hälsoinsatser vid katastrofer. 4.2 Strategi, planering och prioritering KI har under de senaste åren haft en viss överproduktion. I och med detta har frågor kring prioriteringar inom KI:s utbildningsutbud aktualiserats. Tack vare det höjda takbeloppet riktat Karolinska Institutets budgetunderlag

14 till nybörjare inom hälso- och sjukvård, från och med 2015, kunde lärosätet undvika stora nedskärningar i utbudet. Arbetet med att utforma lärosätets utbildningsutbud har tack vare detta kunnat ges ett mer långsiktigt och strategiskt fokus. Ökningen av antalet platser på sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeutbildningarna kommer att kunna genomföras enligt plan. En utbyggnad av specialistsjuksköterskeprogrammen måste emellertid ske i relativt långsam takt för att bibehålla en god kvalitet i utbildningen. Utbyggnad av barnmorskeprogrammet kommer inte att kunna genomföras med det aviserade antalet platser framför allt på grund av platsbrist i den verksamhetsförlagda utbildningen i Stockholm. Delar av de medel som KI har erhållit för barnmorskeutbildning har lärosätet istället valt att använda för vidareutbildning i form av fristående kurser för barnmorskor. Tyngdpunkten i KI:s utbildningsutbud ligger på program som leder till yrkesexamen (ca 85 procent av helårsstudenterna). Då programmen utgör en central del av KI:s utbud har omprioriteringar, i form av neddragningar, i första hand påverkat de fristående kurserna. Lärosätet har, trots de ökande behoven, behövt minska utbudet av vidareutbildning för verksamma inom hälso- och sjukvården. Programmen erbjuds framför allt som campusutbildning, medan fristående kurser oftare ges i distansform. I och med att programmen ofta innehåller verksamhetsförlagd utbildning kan inte hela utbildningen ges på distans. KI har ett stabilt, men förhållandevis litet, utbud av magister- och masterprogram på engelska. Det finns ett flertal områden där KI har en omfattande kompetens och mycket goda förutsättningar för att skapa högkvalitativa program på avancerad nivå. Det kan till exempel handla om att utveckla nya utbildningar inom det rent biomedicinska området. Det kan också avse utbildning inom bredare ämnesområden såsom vetenskapskommunikation, ledarskap inom forskning och utbildning samt policy inom hälso- och sjukvård. Att kunna utvidga utbildningen på avancerad nivå är också viktigt för att öka övergången till forskarutbildning och därmed, i förlängningen, även förbättra tillgången på lärare som kan utbilda kommande generationers studenter. För flera av de yrkesgrupper där det finns behov av fler nyexaminerade har KI kapacitet att utöka antalet studenter på utbildningarna. Det gäller till exempel biomedicinska analytiker, arbetsterapeuter, logopeder och fysioterapeuter. Detta förutsätter dock att lärosätet tilldelas ett ökat antal fria utbildningsplatser. Karolinska institutet bedömer att följande tillskott motsvarar behoven: nybörjarprogrammen skulle behöva utökas med 250 helårsplatser vidareutbildningen skulle behöva utökas med 150 helårsplatser magister- och masterprogrammen skulle behöva utökas med 200 helårsplatser. Mot bakgrund av ovanstående gör KI bedömningen att en successiv ökning av antalet utbildningsplatser, motsvarande minst 600 helårsplatser år 2020, är nödvändig. Karolinska Institutets budgetunderlag

15 4.3 Förlängning av utbildningar Under 2015 remissbehandlades utredningen För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU 2013:15) och frågorna kring en ny, förlängd, läkarutbildning. I den senaste budgetpropositionen lyftes återigen frågan om en förlängning av tandhygienistprogrammet. Båda dessa frågor har varit under utredning i flera år. KI välkomnar tydliga besked under 2016 för att kunna påbörja det arbete som båda förlängningarna innebär. 4.4 Reviderade mål för yrkesexamen I utredningen Högre utbildning under 20 år föreslås att möjligheten att ge dubbla examina på samma studiemeriter tas bort. KI stödjer detta, men vill som i tidigare remissvar påpeka att målen för yrkesexamina samtidigt måste ses över för att förstärka och förtydliga inslagen av forskningsanknytning och vetenskaplig fördjupning. Även vissa andra delar av kraven i Högskoleförordningen (HF), såsom förkunskaper och krav på viss längd på examensarbete för examen på avancerad nivå, skulle i samband med detta behöva ses över. Oavsett föreslagna förändringar enligt ovan, bör målen för flera yrkesexamina ses över. Sedan de nuvarande målen fastställdes har svensk hälso- och sjukvård utvecklats och genomgått omfattande förändringar. Bland annat bör teknologiska innovationer och egenvård synliggöras i målen. Vidare behöver frågor om genus, sexualitet, mångkulturell vård och socioekonomiska förutsättningar utvecklas och belysas ytterligare. Karolinska Institutets budgetunderlag

16 5. Ekonomisk utveckling, kommentarer till tabellbilaga Karolinska Institutet föreslår: Höjda ersättningsnivåer per utbildningsplats Patientavgifterna i tandvårdscentralen behålls på lärosätet Utökade medel för prov efter läkares allmäntjänstgöring (AT-provet) Utökade stipendiemedel direkt till lärosätet SFO-medlen fortsätter med oförändrad anslagsram Höjt basanslag för forskning Höjd låneram 5.1 Karolinska Institutets ekonomiska utveckling, tabell 1 Intäkter KI:s omsättning beräknas öka med cirka 16 procent fram till 2019 vilket motsvarar en ökning med cirka en miljard kronor jämfört med Bedömningen är att KI fortsatt är konkurrenskraftigt och kommer vara en stor mottagare av externa bidragsmedel. Statsanslagen visar dock en svagare utvecklingskurva. Externa bidragsmedel stod för 44,5 procent av KI:s omsättning år 2015 och vi beräknar att denna andel ökar till drygt 49 procent av omsättningen år Avgiftsfinansierad verksamhet beräknas öka marginellt fram till mnkr Statsanslag Externa bidrag Externa avgifter Karolinska Institutets budgetunderlag

17 Kostnader De ökande kostnaderna under budgetperioden speglar väl de satsningar som har beskrivits tidigare i dokumentet. Personal- och driftskostnader ökar, fram till och med 2019, med cirka 17 respektive 22 procent jämfört med Under 2015 genomfördes en lönerevision per den 1 april med ett utfall på 4,67 procent för en tvåårsperiod. I personalkostnaderna för är lönerevision medräknad i underlaget. KI:s satsningar på infrastruktur, gör att kostnaderna för lokaler och avskrivningar beräknas öka med cirka 440 mnkr, eller drygt 14 procent, till och med 2019 jämfört med år mnkr Personal Drift/Övrigt Lokaler Avskrivningar Finansiering Finansiering av KI:s strategiska satsningar kräver ett större utnyttjande av statsanslagen framdeles. De externa medlen, som beräknas vara nästan hälften av KI:s totala finansiering år 2019, ska bidra med sin relativa del till satsningarna. Detta är emellertid inte alltid möjligt eftersom flera externa bidragsgivare ger finansiering till specifika forskningsprojekt och då endast till lön och drift för forskande personal. Det innebär att KI, för sådana projekt, måste finansiera lokaler, utrustning och indirekta kostnader med egna medel, så kallad samfinansiering. Det är i princip endast statsanslagen som kan användas för detta. Kravet på samfinansiering från externa finansiärer urholkar statsanslagen, framförallt inom forskningen, varför KI anser att åtminstone statliga forskningsfinansiärers krav på samfinansiering måste upphöra. KI anser att basanslaget måste höjas så att det görs möjligt för lärosätena att fullt ut finansiera professorer och lektorer, viss del av forskarutbildningen, teknisk infrastruktur och strategiska satsningar. Karolinska Institutets budgetunderlag

18 Myndighetskapital Myndighetskapital Den strukturella omvandling som Karolinska Institutet står inför är den ojämförligt största under de senaste åren. De infrastrukturella investeringarna kommer innebära stora påfrestningar på de ekonomiska systemen. Satsningarna bedöms dock vara helt nödvändiga för att kunna skapa förutsättningar som gör att lärosätets högt ställda mål kan uppnås. Beräkningarna i tabellbilagan bygger på antaganden om att statsanslagen inte kommer att öka i samma takt som de externa bidragsmedlen. Vi antar också att statsanslagen i allt större utsträckning kommer att behöva användas för finansiering av KI:s beslutade strategiska satsningar. Givet dessa antaganden beräknas KI gå med stora, årliga, ekonomiska underskott från och med år Om inga ytterligare medel skjuts till så måste en stor del av det ackumulerade myndighetskapitalet tas i anspråk för finansiering av satsningarna. Lärosätets myndighetskapital beräknas under tiden fram till 2019 minska från dagens 22 procent till omkring nio procent av omsättningen, enligt beräkning i tabell 1. För att kunna ha ett visst strategiskt handlingsutrymme bör KI:s ackumulerade myndighetskapital inte understiga tio procent av omsättningen respektive år. Oförbrukade bidragsmedel Oförbrukade bidragsmedel är i förskott betalade medel från externa finansiärer till specifika forskningsprojekt. Dessa kan inte användas för annat än till beslutade projektändamål. År 2015 ökade de oförbrukade bidragen med cirka 440 mnkr. Detta förklaras främst av en stor donation från Hongkong som erhölls under året, men som ska förbrukas först under nästkommande femårsperiod med början hösten Diagrammet visar den förväntade utvecklingen av myndighetskapitalet och oförbrukade bidragsmedel. mnkr Myndighetskapital Oförbrukade bidrag Karolinska Institutets budgetunderlag

19 5.2 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå, tabell 2 Målet är att utbildningen vid KI ska vara forskningsanknuten och genomgående hålla mycket hög kvalitet. KI genomför insatser för vidareutveckling och kvalitetshöjning av utbildningen. Behovet av statsanslagsfinansierade läraranställningar på professors- och lektorsnivå ökar och det ställs högre krav på starka och moderna utbildningsmiljöer. Utbildningen uppvisar negativt resultat från och med år 2017, beroende på ökade kostnader för ovan nämnda satsningar. Anslagen för utbildning på grundnivå och avancerad nivå har realt sett urholkats kraftigt sedan ersättningssystemet infördes. Det är viktigt att ersättningsnivåerna åtminstone följer pris- och löneutvecklingen i regionen, så att lärosätet ges förutsättningar att behålla och vidareutveckla en högkvalitativ undervisning och utbildning. KI anser att ersättningsnivåerna per utbildningsplats bör höjas så att lärosätena kan erbjuda en modern utbildning av mycket hög kvalitet. Tandvårdsutbildning inklusive klinik tandvårdscentralen KI utbildar tandläkare och tandhygienister. Förutom den teoretiska utbildningen erbjuds och genomförs klinisk färdighetsträning inom ramen för tandvårdscentralen. KI ansvarar för att studenterna har ett lämpligt patientunderlag för denna del av utbildningen. KI inlevererar för närvarande ersättningen från patientavgifterna vid tandläkarutbildningen till staten via inkomsttitel (cirka 2,3 mnkr under år 2015). KI anhåller om att få behålla dessa patientavgifter inom lärosätet samtidigt som tandvårdsanslaget reduceras med motsvarande belopp. Den föreslagna lösningen skulle innebära effektiviseringar och tydliga administrativa vinster, bland annat genom en enhetlig hantering av patientavgifterna från grundutbildning och specialistutbildning. Utökade medel för prov efter läkares allmäntjänstgöring, (AT-provet) Karolinska Institutet ansvarar tillsammans med övriga medicinska fakulteter för prov efter läkares allmäntjänstgöring (AT-prov). KI ansvarar för administration av provet och för ATnämndens kansli. Under 2012 och 2013 genomgick provet stora förändringar och moderniserades. Detta har lett till en högre kvalitet men också högre kostnader i form av till exempel skrivsalar med datorutrustning och hög säkerhet. För att anslaget ska täcka kostnaderna, och för att provet ska kunna kvalitetsutvecklas ytterligare, äskar KI om ett tillskott på en miljon kronor (anslag 2:65, ap 18). Utökade stipendiemedel direkt till lärosätena Ett inflöde av talangfulla studenter från olika delar av världen är av stort värde för lärosätets utbildningar och utgör också ett underlag för rekrytering till forskning. Alumner kan utgöra länkar mellan sina hemländer och Sverige, inte minst genom ökade forsknings- och näringslivskontakter. I och med införandet av studieavgifter har antalet studenter från områden utanför EU/EES och Schweiz minskat, även om viss återhämtning skett under Utökade stipendiemedel behövs för att göra det möjligt för Sverige och KI att konkurrera om de bästa internationella studenterna, som ofta har attraktiva stipendieerbjudanden från andra högt rankade internationella lärosäten. KI har gjort särskilda uppföljningar vid varje antagningsomgång sedan införandet av studieavgifterna. Av dessa framgår mycket tydligt att studenter tackat nej till sin erbjudna studieplats på grund av brist på finansiering. Karolinska Institutets budgetunderlag

20 Det är av yttersta vikt för lärosätet att kunna planera långsiktigt gällande studieplatser på internationella utbildningar en osäker stipendiesituation gynnar inte detta. Stipendietilldelningar från staten bör gå direkt till lärosätena som kan tilldela stipendierna till sina bästa sökande. Vid statliga stipendietilldelningar är det också viktigt att söktryck, kvalitet samt efterfrågan på utbildningarna beaktas. I och med den ökande tillströmningen av flyktingar till Sverige bör det också finnas en finansiell beredskap för lärosätena att kunna stipendiera studenter som ännu inte fått uppehållstillstånd och därmed är avgiftsskyldiga. KI uppmanar, mot bakgrund av detta, regeringen att avsätta mer stipendiemedel till UHR för detta syfte. 5.3 Forskning och utbildning på forskarnivå, tabell 3 Som beskrivits i budgetunderlaget så kommer de stora satsningarna inom forskningsverksamheten som planeras under perioden, framför allt inom rekrytering och infrastruktur, att resultera i att erhållna medel förbrukas i allt snabbare takt. Kommande års kostnader matchas inte av respektive års intäkter varför myndighetskapitalet måste tas i anspråk i en större omfattning. Underskotten beräknas uppstå redan år 2017 för att i slutet av budgetperioden uppgå till ca 300 mnkr per år. Det är av stor vikt att statsanslagen till de strategiska forskningsområdena (SFO) bibehålls på samma nivå som hittills, för fortsatt finansiering av verksamheten inom SFO. Femårsutvärderingen som forskningsmyndigheterna utfört på uppdrag av regeringen visar att en styrka med SFO-satsningen är just dess långsiktighet som har möjliggjort risktagande, höga ambitioner i forskningsprojekt och rekrytering av viktig forskningskompetens. Under år 2015 motsvarade SFO-medlen cirka 9,6 procent av KI:s statliga basanslag för forskning och är följaktligen av stor betydelse för KI:s verksamhet. Ett höjt basanslag för forskning skulle ge bättre förutsättningar för KI att lyckas föra forskningen framåt och nå genombrott som på avgörande sätt bidrar till att förbättra människors hälsa. 5.4 Investeringar i anläggningstillgångar, tabell 4 Som tidigare redovisats i budgetunderlaget gör KI stora satsningar inom infrastrukturområdet under perioden för att forma starka utbildnings- och forskningsmiljöer. Som exempel kan nämnas två nya laboratorier samt ett nytt djurhus som är under uppförande. Utöver inredning och basal utrustning tillkommer avskrivningskostnader för dyrbar vetenskaplig utrustning. Dessa satsningar syns tydligt i ökande avskrivningskostnader med början redan 2016 då investeringarna påbörjas. Ovan planerade investeringar medför att låneramen behöver höjas till 875 mnkr redan under Fullt genomförda investeringar kommer att kräva en låneram på 1,4 miljarder kronor 2017 för att sedan successivt minska i takt med ökade amorteringar. Räntekontokredit KI har inget kreditutrymme på räntekontot i Riksgälden och har heller inget behov av ett sådant. Behållningen på räntekontot vid utgången av år 2015 var cirka 3,6 miljarder kronor. Karolinska Institutets budgetunderlag

21 5.5 Verksamhetsinvesteringar, tabell 5 I tabell fem redovisas investeringar i anläggningstillgångar indelade i olika kategorier och det anges vilka medel som finansierar dessa. Det kan konstateras att nästan åttio procent av investeringarna finansieras av statsanslag via lån i Riksgälden, vilket gör att beslut om utökad låneram blir nödvändigt. 5.6 Särskild information om investeringar, tabell 5A I tabell 5A specificeras verksamhetsinvesteringar i objekt som har ett värde som överstiger 20 miljoner kronor per objekt. Det är investeringar i dyrbar utrustning till KI:s nya moderna laboratorier och djurhus, vilka kommer att tas i bruk under Samtliga investeringar kommer att finansieras via lån i Riksgälden. 5.7 Lokalförsörjning, tabell 6 Enligt planerad lokalförsörjning ökar lokalkostnaderna mot slutet av perioden, främst beroende på hyresökningar då nya lokaler tas i bruk i Solna och i Huddinge. Under 2016 kommer KI att inkomma med en framställan till regeringen om att få teckna hyresavtal som kräver regeringens medgivande enligt 8-10 förordningen (1932:528) om statliga myndigheters lokalförsörjning. Det gäller hyresavtal om 20 år för hyra av forskningslokaler i anslutning till Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. 5.8 Avgiftsbelagd verksamhet, tabell 7 Den avgiftsbelagda verksamheten avser uppdrag inom utbildning och forskning. Uppdragsverksamheten har haft en relativt svag utveckling under ett antal år och denna trend förväntas fortsätta under budgetperioden. Det planeras dock inte för någon avveckling inom uppdragsområdet. Offentligrättslig verksamhet innefattar patientavgifter vid tandläkarutbildningen, vilken hittills har inlevererats till staten via inkomsttitel. Karolinska Institutets budgetunderlag

22 Budgetunderlag Tabell 1 Total budget Dnr: 1-645/2015 Total budget (tkr) Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Verksamhetens intäkter Anslag Avgifter Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Drift/Övrigt Avskrivningar Finansiella kostnader Summa kostnader Verksamhetsutfall Resultat från aktier och andelar i hel- och delägda företag Uppbörd-netto Transfereringar, erhållna medel Transfereringar, lämnade bidrag Transfereringar Årets kapitalförändring/ årets resultat Utgående myndighetskapital (inkl. årets kapitalförändring) Utgående oförbrukade bidrag Intäkterna av anslag ska motsvara summan av anslag i tabell 2 och 3. 2 För stiftelsehögskolorna avses eget kapital och årets resultat. Större förändringar mellan åren vad gäller budgeterade intäkter för avgifter respektive bidrag ska alltid kommenteras. Karolinska Institutets budgetunderlag

23 Tabell 2 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utbildning på grundnivå och avancerad nivå (tkr) Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Verksamhetens intäkter Takbelopp Beräknad avräkning 2 (A) Särskilda åtaganden (B) Anslag klinisk utbildning - ALF ( C) Transferering anslagsmedel (D) Anslag (SummaA:D) Avgifter Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Drift/Övrigt Avskrivningar Finansiella kostnader Summa kostnader Årets kapitalförändring/ Årets resultat Takbelopp enligt budgetpropositionen för 2016 i 2016 års prisnivå 2 Beräknad avräkning av anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå bland annat med hänsyn till ev. utnyttjande av tidigare uppkommet anslagssparande eller överproduktion, samt ev. decemberprestationer. 3 Summering av anslag, avgifter, bidrag och finansiella intäkter. Karolinska Institutets budgetunderlag

24 Tabell 3 Forskning och utbildning på forskarnivå Forskning och utbildning på forskarnivå (tkr) Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Verksamhetens intäkter Anslag därav att transferera Anslag klinisk forskning Totala anslag (summa B6-B8) Avgifter Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Drift/Övrigt Avskrivningar Finansiella kostnader Summa kostnader Årets kapitalförändring/ Årets resultat Med anslag avses de medel som har anvisats myndigheten i budgetpropositionen för 2016 i 2016 års prisnivå. Karolinska Institutets budgetunderlag

25 Tabell 4 Investeringar i anläggningstillgångar och räntekontokredit Investeringar i anläggningstillgångar 1 Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. IB lån i Riksgäldskontoret Beräknad nyupplåning varav investeringar i immateriella anläggningstillgångar Beräknad amortering UB lån i Riksgäldkontoret Maximalt utnyttjande av låneramen under året Föreslagen låneram Beräknad ränteutgift Ränteantaganden för nyupplåning (%) -0,35% -0,35% 0% 0,25% 0,50% Summa räntor och amorteringar Maximalt utnyttjande av räntekontokrediten under året Föreslagen räntekontokredit Enligt definition i 5 kap. 1 förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Karolinska Institutets budgetunderlag