Sammanfattning KAROLINSKA INSTITUTETS UNDERLAG INFÖR FORSKNINGSPROPOSITIONEN 2016

Transkript

1 1 KAROLINSKA INSTITUTETS UNDERLAG INFÖR FORSKNINGSPROPOSITIONEN 2016 Sammanfattning Karolinska Institutet anser att bemyndiganden bör ges i budgetprocessen och att ändringar bör göras i högskoleförordningen respektive inkomstskattelagen för att kunna: o ge lärosätena ökade beslutsbefogenheter, bl.a. för att vid internationell samverkan kunna använda anslagsmedel utomlands o förlänga tiden för meriteringsanställningen forskarassistent från fyra till sex år, för att skapa en grundbult i ett tydligare karriärsystem för unga forskare o förbättra möjligheterna för rekryteringar av ledande, etablerade internationella forskare Karolinska Institutet anser att en betydande ökning av basanslagen är nödvändig under den närmaste tioårsperioden bl.a. för att: o öka antalet meriteringsanställningar för unga forskare o anställningar som lektor och professor i högre utsträckning än nu ska kunna finansieras via basanslaget o möjliggöra införskaffande av ny nödvändig teknisk infrastruktur o skapa förutsättningar för ökad internationalisering o stärka utbildningens forskningsanknytning Karolinska Institutet anser att Vetenskapsrådets och Fortes anslag för projektbidrag ska höjas eftersom dessa är kvalitetsdrivande, har stor betydelse för forskningens förnyelse och för forskare i början av karriären Karolinska Institutet anser att särskilda satsningar bör göras på svensk forskning inom miljögenomik och precisionsmedicin vid SciLifeLab, på svensk forskning inom toxikologiska vetenskaper vid Svenskt centrum för toxikologiska vetenskaper (Swetox), på etablering av en nationell stamcellsbiobank vid KI, och på translationsforskningscentra belägna vid tre av landets universitetssjukhus för implementering av forskningsresultat i hälso- och sjukvården Karolinska Institutet anser att den särskilda satsningen på Strategiska forskningsområden (SFO:er) ska fortsätta med oförändrad total anslagsram

2 2 Det här är KI Karolinska Institutet (KI) är ett av världens ledande medicinska universitet och Sveriges i särklass högst rankade universitet på den globala arenan, senast dokumenterat i Times Higher Education World University Rankings KI bedriver sin forskning och utbildning på två campusområden, i Solna och Huddinge, samt vid flera av Stockholms läns sjukhus och öppenvårdsmottagningar. KI samverkar aktivt med andra nationella universitet och högskolor, ledande internationella universitet, sjukvårdsorganisationer, myndigheter, nationell och internationell industri, och olika organisationer över hela världen. KI:s breda kontaktnät lägger grunden för framgång. I Sverige står KI för mer än 40 procent av den medicinska akademiska forskningen, har det bredaste utbudet av medicinska utbildningar och svarar för cirka 12 procent av den svenska högskolans samlade forskarutbildning. De senaste årens statliga satsningar på medicinsk forskning har möjliggjort den starka internationella ställning KI har idag. KI:s verksamhet genererar ny kunskap, nya upptäckter och nya innovationer, som i sin tur vidareutvecklar hälso- och sjukvården och ger ekonomisk tillväxt inom den svenska Life Science-sektorn. KI bidrar också till att minska det lidande och de kostnader för samhället som ohälsa och många sjukdomar orsakar. De investeringar som KI gör i nya forsknings- och lärandemiljöer kommer, tillsammans med Stockholms läns landstings (SLL:s) investeringar i nya sjukhus och specialistvårdsmottagningar, att ge ökade möjligheter för nyskapande tvärvetenskaplig utbildning, forskning, innovation, och implementering av ny kunskap inom hälso- och sjukvården. Det här gör KI KI utbildar och förser det svenska samhället med läkare, tandläkare, sjuksköterskor och andra specialister inom en bred panel av hälsoprofessioner. KI utbildar också biomedicinare för akademi och industri, såväl inom som utom landet. För att tillgodose samhällets behov av kompetensutveckling, erbjuder KI också ett stort antal vidareutbildningar i samverkan med vårdgivare. För att ytterligare höja kvalitén i grundutbildningen arbetar KI målmedvetet med att utveckla dess forskningsanknytning. KI utbildar doktorander inom medicinsk vetenskap. Mer än 2000 doktorander bidrar i stor utsträckning till den forskning som utförs vid KI. Av de ca 350 doktorander som avlägger doktorsexamen varje år fortsätter en stor andel att, med fördjupade kunskaper och färdigheter, bidra till forskning och utbildning inom universitetsvärlden. Andra övergår till kvalificerade funktioner inom samhället, t ex inom hälso- och sjukvård, näringsliv och offentlig verksamhet. Ytterligare andra bidrar med sin nyvunna kunskap till utveckling i sina hemländer, inte minst i medel- och låginkomstländer. KI utvecklar ständigt sin forskarutbildning, bl.a. genom användning av olika utvärderingsverktyg, obligatorisk handledarutbildning och särskilda forskarskolor. Vid KI bedrivs ett brett spektrum av medicinsk forskning, från ren grundforskning till patientnära klinisk forskning. Här bedrivs också forskning inom områden som medicinsk psykologi, folkhälsa och global hälsa, arbets- och miljömedicin samt försäkringsmedicin. KI

3 3 arbetar kontinuerligt för att ytterligare stärka sin position i den främsta internationella forskningsfronten inom samtliga dessa områden. Nya karriärvägar har skapats för unga forskare och framgångsrika strategiska rekryteringar har genomförts. KI gör nu omfattande investeringar i sin infrastruktur. År 2019 kommer KI att ha forsknings- och undervisningsmiljöer och utrustning i internationell toppklass, vilket kommer att ytterligare höja universitetets attraktivitet och ge nya förutsättningar för rekryteringar, internationell samverkan och genombrottsforskning. Infrastruktursatsningar sker också i samarbete med hälso- och sjukvården, för att i än högre grad sammanlänka och integrera forskning med klinisk verksamhet. Den kliniknära forskning som bedrivs vid KI ger mycket goda förutsättningar för att experimentella rön snabbt överförs i tillämpning, och återkoppling från kliniken ger grund för ny forskning. En avsevärt förstärkt strategisk samverkan med näringslivet ger väsentligt förbättrade förutsättningar för kunskapsöverföring och nyttiggörande av nyvunna forskningsresultat. Ett stort internationellt utbyte med inresande och utresande studenter och forskare är ett viktigt element i KI:s internationalisering. På ledningsnivå har ett stort antal avtal slutits om samverkan med internationellt ledande universitet. KI bidrar också till institutionsbyggande i många utvecklingsländer. Exempel på det senare är KI:s insatser i Uganda och Vietnam. Det här vill KI KI:s vision är att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. Målet för KI:s forskning är att nå vetenskapliga genombrott som resulterar i upptäckter som förändrar synen på såväl normala livsprocesser som hälsa och sjukdom. Forskningsresultaten ska också leda till innovationer och praktisk tillämpning inom hälso- och sjukvård och inom andra organisationer av betydelse för människors hälsa. I KIs färdplan för åren , Strategi 2018, som utgör basen för verksamheten under den kommande tioårsperioden, identifieras fyra huvudområden för strategiska insatser, nämligen Medarbetare, Infrastruktur, Samverkan och Finansiering. Medarbetare Färdplanen definierar hur strategiska, ofta internationella rekryteringar ska kompletteras med ett tydligt karriärsystem för organisk tillväxt inom universitetet. Resurser ska disponeras så att antalet anställningar med fasta resurser kan öka. Det akademiska ledarskapet och incitament för kvalitet ska utvecklas. Infrastruktur Färdplanen beskriver målsättningen med de stora projekt som nu pågår för att skapa nya avancerade forsknings- och lärandemiljöer. KI:s IT-stöd för lärare och studenter behöver utvecklas. KI måste bidra till utvecklingen av en sammanhållen informatikstruktur, dvs. tekniker för att koppla samman t.ex. biobanksdata, patientjournaler och befolkningsdata som idag finns i flera olika system inom forskning och hälso- och sjukvård. Samverkan Färdplanen beskriver hur samverkan med KI:s viktigaste samverkanspartner SLL bör styras av en gemensam strategi för forskning och utbildning. Strategin för internationella samarbeten behöver utvecklas. Innovationsfrågor och samverkan med näringslivet ska lyftas

4 4 upp på ledningsnivå, och en bättre integrering med kärnverksamheten bör eftersträvas för att främja nyttiggörandet av upptäckter. Finansiering Färdplanen beskriver vilka investeringar som behövs för de stora infrastruktursatsningar som nu genomförs. Resurser för dessa infrastruktursatsningar behöver mobiliseras från befintliga medel, ökade statsanslag för forskning, ökad upplåning från staten, samt genom donationer. Kostnader för dyrbar vetenskaplig utrustning behöver också finansieras. Det här behöver KI För att KI:s positiva utveckling ska kunna fortsätta och ge goda effekter för samhället som helhet, behöver KI även fortsättningsvis regeringens aktiva och starka stöd. Det är KI:s bestämda uppfattning att Sverige behöver ett mindre antal universitet i absolut internationell toppklass, bl.a. för att säkerställa en konkurrenskraftig bas för industrin inom Life Scienceoch IT-sektorerna. En forskningspolitik som främjar högsta vetenskapliga kvalitet är grunden för samarbeten och utbyten med andra globalt ledande forsknings- och utbildningsmiljöer och för möjligheten att rekrytera lärare, forskare och studenter från hela världen. Den verksamhet som nu bedrivs och planeras vid KI utgår från den tillväxt som gällt för KI:s intäkter under den senaste tioårsperioden. Vi utvecklar i det följande något om de effekter som kan uppnås i Sverige med ett utökat ekonomiskt stöd till den verksamhet som bedrivs vid KI. Ett antal ytterligare åtgärder som är nödvändiga för att underlätta en positiv utveckling av KI beskrivs också nedan under rubriken Ändringar i regelverk. 1. Ändringar i regelverk Utökade beslutsbefogenheter KI anser att lärosätena inom ramen för myndighetsformen bör få utökade beslutsbefogenheter enligt tidigare förslag Ökad handlingsfrihet för statliga lärosäten, som överlämnades till regeringen i maj 2015 från Stockholm Uppsala universitetsnätverk (SUUN). Det gäller t.ex. rätten att ta emot och fritt förfoga över donationsmedel - att bygga upp eget kapital - att äga, förvärva och avyttra egna bolag samt skapa stiftelser - att äga, förvärva och avyttra fastigheter - att etablera och bedriva verksamhet internationellt och därvid använda begränsade delar av anslagsfinansieringen utanför landets gränser och att till begränsad del få använda det statliga forskningsanslaget till innovationsbefrämjande verksamhet. Basanslaget till forskning ska kunna användas till tidig finansiering ( seed funding ) av projekt som ännu inte nått en sådan mognadsgrad att de är attraktiva för finansiering via riskkapital eller Life Science-företag. Utökade beslutsbefogenheter förutsätter bl.a. att bemyndiganden ges i budgetprocessen. Sexåriga meriteringsanställningar KI anser att den nuvarande tiden för meriteringsanställning som forskarassistent, fyra år, är för kort. För att medge en realistisk möjlighet till meritering och utvärdering efter fem år och en marginal för framtida vägval (grundbult i ett tydligare karriärsystem), anser KI att meriteringsanställning som forskarassistent ska förlängas till sex år. Detta förutsätter en ändring i HF, 4 kap. 12.

5 5 Ändrat upplägg för forskarutbildningen I syfte att underlätta forskarutbildningssamarbeten med utländska partnerlärosäten anser KI att forskarutbildningen i vissa fall ska kunna ha ett 1+3-årigt upplägg. Förslaget går ut på att lärosätet inrättar ett ettårigt utbildningspaket med kurser och projektarbete som sedan automatiskt tillgodoräknas om/när beslut om antagning till forskarutbildning fattas. En sådan regeländring skulle förbättra svenska universitets möjligheter att framgångsrikt kunna konkurrera om EU-medel för forskarutbildning, i första hand inom Marie Sklodowska-Curie programmen. De studenter som inte fortsätter med en forskarutbildning erhåller i detta upplägg en Master by research. Detta förutsätter en ändring i HF, 6 kap. 6. Expertskatten Internationella rekryteringar av ledande, etablerade seniora forskare är en central komponent i KI:s fortsatta strävanden mot att förstärka lärosätets ställning som ett av världens ledande medicinska universitet. Förlängning av den nu treåriga s.k. expertskatten (reglerad i inkomstskattelagen) till att omfatta 5 år skulle påtagligt förstärka KI:s, liksom näringslivets, konkurrenskraft. Denna åtgärd skulle underlätta för inflyttande forskare och andra experter att etablera sig i en ny miljö med ett högt kostnadsläge. Den skulle också underlätta en övergångsperiod med boende och verksamhet i två länder, något som är vanligt förekommande. Detta förutsätter en ändring i inkomstskattelagen 11 kap Statliga finansiärers krav på medfinansiering KI anser att statliga forskningsfinansiärers krav på medfinansiering från universitet och högskolor bör upphöra, detta då lärosätenas enda medfinansieringskälla är det statliga basanslaget. Basanslaget bör utnyttjas till de ändamål det tilldelats för av regeringen, såsom finansiering av professorer och lektorer, viss del av forskarutbildningen och teknisk infrastruktur samt till strategisk verksamhetsutveckling. Statliga forskningsfinansiärers uppgift är att finansiera forskning vid universitet och högskolor - inte att indirekt styra dem genom krav på medfinansiering. Kombinationsanställningar Ett fördjupat och vidgat samarbete mellan hälso- och sjukvård, forskning och utbildning är av avgörande betydelse för att främja universitetssjukvårdens utveckling. För att de båda arbetsgivarna, staten och landstinget, ska kunna bedriva och förena forskning, utbildning och klinisk verksamhet, krävs medarbetare med kvalifikationer och möjligheter att verka inom båda organisationerna. Högskolelagen (3 kap. 8 ) och Högskoleförordningen (4 kap. 2 ) medger detta genom att en anställning som lärare vid högskolan kan vara förenad med en anställning som specialistutbildad läkare eller annan anställning inom hälso- och sjukvården. En sådan anställning benämns som förenad anställning eller kombinationsanställning. Det statliga pensionsavtalet PA 03 4 kap. 13 p. 4 medger emellertid endast förenade anställningar om tjänsten vid landstinget är fast förenad med kliniska arbetsuppgifter. En anställning med verksamhetsansvar (chef inom sjukhus) kan därför inte kombineras med en anställning som lärare vid ett lärosäte. Detta utgör ett hinder för en fortsatt integrering av hälso- och sjukvård, forskning och utbildning. För den fortsatta utvecklingen är det avgörande att även medarbetare med kliniskt verksamhetsansvar, och med tydligare strategiskt inflytande, får möjlighet att kombinera sitt uppdrag med forskning och utbildning.

6 6 2. Ökade anslag till fria projektbidrag från Vetenskapsrådet och Forte Vetenskapsrådets (VR:s) och Fortes anslag för fria projektbidrag bör utökas, vilket är särskilt viktigt för grundforskningen, för forskare i början av karriären och för forskningens förnyelse. KI välkomnar att ämnesråden nu överväger ett tredelat anslagssystem för projektbidragen, med separata nivåer för starting, consolidator och advanced grants, enligt den modell som tillämpas av European Research Council. Projektbidrag är en av de centrala finansieringskällorna för KI:s verksamhet och är dessutom med dess utformning starkt kvalitetsdrivande. Inom ramarna för en ökad budget för fria projektbidrag bör också den nuvarande satsningen på särskilt framstående yngre forskare respektive internationellt etablerade toppforskare byggas ut. 3. Ökat basanslag Bakgrund KI anser liksom företrädare för svensk industri att en dubblering av statens sammantagna anslag till forskning, innovation och utbildning är nödvändig under de kommande tio åren. Det ökade basanslaget behövs för att ge universiteten och högskolorna större strategiskt handlingsutrymme, bl.a. för att öka antalet meriteringsanställningar, för finansiering av teknisk infrastruktur som inte utgör nationella plattformar, för internationalisering, och för att öka antalet professorer som är kvinnor. Det behövs också i form av ökad ersättning per studenthelårsplats för att möjliggöra en ytterligare kvalitetshöjning inom utbildningen genom starkare forskningsanknytning och fler statsanslagsfinansierade läraranställningar på professors- och lektorsnivå. De ökade basanslagen bör i betydligt högre utsträckning än vad som nu är fallet fördelas utifrån lärosätenas faktiska prestationer inom forskning och utbildning. Lärosätenas eget kvalitetsansvar inom forskning, utbildning och samverkan bör tydliggöras och stärkas. Ett effektivt utnyttjande av statens sammantagna basanslag till lärosätena kräver också en tydligare profilering och rollfördelning mellan lärosätena. Sverige kan endast finansiera ett begränsat antal universitet på en nivå som möjliggör en internationellt ledande position inom annat än enstaka specifika forskningsområden. Endast KI och ett par andra svenska universitet har förutsättningar att långsiktigt uppehålla en internationell topposition. Ökade basanslag till lärosätena får inte verkställas inom ramarna för ett oförändrat statligt anslag till forskning, innovation och utbildning, genom omföring/reduktion av anslagen till de statliga forskningsfinansiärerna. Då de senare fördelar projektbidrag i öppen konkurrens skulle ökade basanslag inom en oförändrad total statlig anslagsram försvaga de forskningsstarka, internationellt konkurrenskraftiga svenska universiteten, särskilt KI, genom att resurserna för forskning de facto markant reduceras. Detta skulle få negativa konsekvenser för KI och redan på kort sikt allvarligt hota KI:s ställning som ett internationellt ledande universitet, en position som har stor nationell betydelse, inte minst för den svenska hälso- och sjukvårdens utveckling och för hela Life Science-sektorn. Av stor vikt är att den särskilda satsningen på Strategiska forskningsområden (SFO:er) fortsätter med oförändrad total anslagsram och oförändrad inriktning.

7 7 De större, internationellt konkurrenskraftiga, svenska universiteten har med jämna mellanrum kritiserats av regeringen för oförmåga att effektivt utnyttja sin finansiering från statliga bidragsgivare. I vissa fall har de även betraktats som överfinansierade mot bakgrund av att lärosätena successivt ackumulerat myndighetskapital. Vid årsskiftet 2014/15 hade KI 1,4 miljarder kronor i myndighetskapital. Av dessa medel är 0,9 miljarder kronor eller 67 procent statlig finansiering (motsvarande ett kvartal av KI:s totala medelsförbrukning för forskning). För KI är dock endast 22 procent eller 287 miljoner kronor att betrakta som obundet och disponibelt, dvs. kan användas som fritt myndighetskapital. Resterande belopp är bundet i anläggningar (32 procent), semesterlöneskuld (4 procent) eller avsatt för medfinansiering av bidrag som ej medger full kostnadstäckning (8 procent) samt för redan beslutade strategiska satsningar (34 procent). Det nuvarande fria myndighetskapitalet är en strategisk reserv som KI behöver utnyttja för att täcka de ökade kostnader som uppkommer i samband med de stora investeringar i framtida forskningsmiljöer som universitetet just nu genomför. Det fria myndighetskapitalet är också, med det ökande beroende av externa anslag som KI utvecklat under senare år, en nödvändig reserv. Den utnyttjas för att säkerställa att doktorander kan slutföra sin utbildning om ambitiösa forskningsprojekt inte kan slutföras enligt ursprungliga tidsplaner och/eller initialt beviljad projektspecifik finansiering. Den utnyttjas också för att kunna behålla kompetens i avvaktan på ny finansiering eller för medfinansiering av stora, strategiska forskningsprojekt när externa finansiärer så kräver. Myndighetskapitalet är därmed en viktig resurs i KI:s verksamhet, som bl.a. möjliggör ett mer offensivt förhållande till externa finansiärer. Avsaknad av ett fritt myndighetskapital på den aktuella nivån skulle påtagligt reducera KI:s konkurrenskraft genom att förutsättningarna för framåtsyftande infrastrukturella satsningar och långsiktighet i verksamheten kraftigt begränsas. Meriteringsanställningar Meriteringsanställningar, tillsatta i öppen internationell konkurrens, utgör en viktig del i universitetets karriärstruktur och bör av denna anledning i väsentligt högre utsträckning än vad som nu är möjligt kunna finansieras med basanslaget. När det gäller en ökning av antalet meriteringsanställningar för forskare och lärare i början av karriären behövs såväl heltidsanställningar som förenade anställningar som medfinansieras av hälsooch sjukvården. För att dessa anställningar ska vara attraktiva för de allra bästa nationella och internationella sökandena måste de under de första åren vara förenade med forskningsresurser i form av ett etableringsbidrag. Etableringsbidraget utgör en förutsättning för att yngre forskare omedelbart ska kunna påbörja sin verksamhet, samtidigt som man i öppen konkurrens söker och erhåller ytterligare projektstöd från externa forskningsfinansiärer. Det senare är oftast en flerårig process. Teknisk infrastruktur Basanslaget är det verktyg universiteten har att tillgå när allt färre forskningsfinansiärer ställer resurser till förfogande för infrastrukturella satsningar eller för att täcka de löpande kostnader som investeringar i infrastruktur genererar. Samtidigt växer lärosätenas nota för forskningens infrastruktur och behoven av ytterligare sådana satsningar blir alltmer påträngande i den ökade internationella konkurrensen. Lärosätenas förmåga att med egna medel och utan att taxera den egna forskningen finansiera dyr infrastruktur har blivit alltmer begränsad. Därmed reduceras möjligheten att fullt ut utnyttja externa

8 8 forskningsanslag och åstadkomma banbrytande forskning. Ett ökat basanslag är ett viktigt verktyg för att framgångsrikt hantera denna utmaning. Internationalisering Svenska lärosäten behöver internationaliseras. Detta kräver bl. a. nya resurser till ett stipendiesystem som kan attrahera och stödja de främsta internationella studenterna som inte är EU-medborgare eller kommer till Sverige via speciella samarbeten. Lärosätena saknar också resurser för medfinansiering av långsiktiga samarbeten med internationella elituniversitet, vilket gör oss mindre attraktiva som partners. Därutöver är en ökning av antalet tidsbegränsade gästprofessurer för internationellt rekryterade toppforskare viktig för svenska lärosätens internationalisering. Det administrativa stödet för internationellt utbyte är strategiskt viktigt och resurser för etablering av ett konkurrenskraftigt stöd till både in- och utresande studenter, forskare och lärare måste säkras. Basanslaget är en central finansieringskälla för samtliga ambitioner inom området internationalisering. IT-struktur och informatik KI:s och de medicinska fakulteternas samverkan med sjukvården inom ramen för hälsoinformatik behöver utvecklas ytterligare. Utvecklingen pekar mot användning av allt större datamängder ( Big data ) som genereras från allt fler källor, inklusive patientgenererade data. Tillgången till sådana data kan bara erbjudas det universitet som till fullo kan garantera datasäkerhet och övriga regelkrav avseende datatillgång. Sådan sofistikerad informatik bör av rationella skäl lösas på universitetsnivå och inte som idag ofta på projektnivå. Informationsteknik samt e-hälsa spelar idag en mycket viktig roll inom vården och tekniken kommer att få en avgörande betydelse inom den närmaste framtiden. KI vill ligga i framkant i denna utveckling och är därför i starkt behov av att kunna erbjuda en samordnad och professionell funktion samt infrastruktur kring innovativ informationsteknik. Forskningens kvalitet, transparens och effektivitet skulle idag kunna höjas genom en kraftfull satsning på digitala verktyg för t.ex. datainsamling, redovisning, säker arkivering och tillståndshantering. Omvärldens tillit till forskningen riskeras om inte fullgod dokumentation finns inom all forskning. Innovation och näringslivssamverkan Life Science-sektorn utgör ett av Sveriges viktigaste framtidsområden och är redan den sektor som har det högsta förädlingsvärdet. De stora universitetens, och inte minst KI:s, forskning håller inom ett antal områden högsta internationella klass. Sektorn är även utanför akademin en av landets mest forskningsintensiva verksamheter. Både utveckling och produktion av läkemedel, medicinteknik och bioteknik är branscher där Sverige fortfarande står sig starkt. För att säkerställa en fortsatt positiv utveckling i en snabbt hårdnande global konkurrens krävs nu kraftfulla satsningar. Universitetens innovationssystem behöver resurssättas ytterligare vid sidan av de satsningar som nu görs via statliga forskningsorgan som Vinnova. En mindre del av ett ökat basanslag behöver öronmärkas för användning till tidig seed funding av projekt som ännu inte nått en sådan mognadsgrad att de är attraktiva för finansiering via riskkapital. Ökad utväxling av nya anslagsmedel kan uppnås genom att KI medverkar i medfinansiering av en investeringsfond tillsammans med intresserade företag, riskkapitalister, filantropiska investerare ( venture philanthropists ) och European Investment Fund, där den senare institutionella investeraren kräver universitetets medverkan som finansiär. Gemensamma centres of excellence behöver också etableras inom universitetets campusområden för effektivare translation av

9 9 grundvetenskapliga upptäckter till ny prevention, diagnostik och terapi, genom att den komplementära kompetens som finns inom akademin och industrin utnyttjas bättre. Detta kräver medfinansiering från universiteten, genom statsanslagen, av ny infrastruktur medan industripartnern tillför program- och projektmedel. Ökad andel professorer som är kvinnor Svenska universitet och högskolor behöver fler professorer som är kvinnor. Detta gäller även KI. En mer jämställd miljö främjar kvalitet och innebär också fler förebilder för unga kvinnor i forskarkarriären. KI har med framgång drivit en försöksverksamhet, där en del av institutionernas anslagstilldelning baserats på antalet nyrekryterade professorer och gästprofessorer som är kvinnor. Detta har lett till en ökning av det totala antalet professorer vid KI som är kvinnor. Med ett förstärkt basanslag kan KI permanenta denna satsning. En permanentning kommer att leda till ett relativt sett ökat antal professorer som är kvinnor, en målsättning som delas av KI, departement och regering. Forskningsanknytning av utbildning En stark forskningsanknytning av utbildning innebär för KI att studenter involveras i pågående forskning, att lärarna är forskningsaktiva och har ett vetenskapligt förhållningssätt som förmedlas med adekvata pedagogiska metoder. Det innebär också att huvudområdet, och utbildningens innehåll, är förankrade i vetenskapliga metoder och i aktuella forskningsresultat och att det vid lärosätet bedrivs aktiv forskning inom aktuellt huvudområde. Fullfinansierade lärartjänster med lärare som också är aktiva forskare är ett viktigt element i en forskningsanknuten utbildning. Särskilt viktigt är att öka antalet s.k. förenade anställningar, med både utbildning och forskning, inom den kliniska verksamheten. 4. Särskilda satsningar SciLifeLab - miljögenomik och molekylär precisionsmedicin Uppbyggnaden av SciLifeLab som nationell infrastruktur har haft mycket stor betydelse för utvecklingen inom de molekylära livsvetenskaperna. Den teknikutveckling som nu pågår vid SciLifeLab främjar framväxten av två helt nya forskningsområden, miljögenomik och molekylär precisionsmedicin. Genom storskaliga analyser av arvsmassan kan samverkan mellan gener och miljö studeras i såväl enskilda celler och organismer som i hela populationer. SciLifeLab, tillsammans med Swetox, möjliggör helt nya sätt att analysera miljögifters påverkan på människor och djur. Genom att identifiera de biologiska processer som störs kan man koppla exponering av kemikalier till sjukdomar och funktionsnedsättningar. Snabbare analyser av nya kemikaliers effekter på levande organismer kommer att ge kunskaper som kan leda till minskade utsläpp av skadliga kemikalier. Med SciLifeLab som plattform finns förutsättningar att utveckla världsledande forskning inom området. Det faktum att varje individ är unik, avseende både arv och miljö, utnyttjas idag i mycket begränsad omfattning inom hälso- och sjukvården. Precisionsmedicin utvecklar strategier för sjukdomsprevention och behandling som utgår från varje individs, eller grupper av individers, förväntade sjukdomsutveckling och svar på viss behandling. Bättre effekt och färre biverkningar ger i förlängningen ett minskat lidande och lägre kostnader för individen och samhället. Här finns också betydande möjligheter för innovation och kommersialisering. En riktad nationell satsning mot miljögenomik och precisionsmedicin bör ha hög prioritet.

10 10 Swetox toxikologisk forskning och en kemikaliesäker omvärld Sverige har en internationellt stark ställning när det gäller forskning och utbildning om kemikalier, hälsa och miljö. För detta krävs tillgång till bästa möjliga expertis och underlag. Svenskt centrum för toxikologiska vetenskaper, Swetox, som bildades år 2014 och där elva svenska universitet ingår, erbjuder denna möjlighet. Swetox fokuserar initialt på forskning om hormonstörande ämnen, läkemedel och nanomaterial. Inom konsortiet vidareutvecklas svensk utbildning i ämnet och Swetox samverkar med berörda nationella och internationella aktörer, universitet, myndigheter och företag. För att säkerställa verksamhet och fortsatt utveckling inom Swetox, behövs en strategisk satsning där vart och ett av de deltagande universiteten i konsortiet erhåller medel för verksamhet inom toxikologiska vetenskaper. Etablering av en nationell stamcellsbiobank Sverige har en internationell särställning när det gäller utveckling och etablering av humana embryonala stamcellslinjer. Det embryonala stamcellsfältet har utvecklats snabbt under senare år och nu finns metoder för att utveckla specifika typer av celler och vävnader från embryonala stamcellslinjer. Idag pågår kliniska prövningar på kroniska tillstånd med celler deriverade från embryonala stamceller. Det finns ett stort intresse från forskarsamhället och industrin att få tillgång till embryonala stamcellslinjer utvecklade i Sverige för att fortsätta dessa studier. Eftersom KI har en särställning inom fältet bör en human embryonal stamcellsbank etableras vid KI, som kan förse forskarsamhället och industrin med sådana cellinjer. Denna enhet skulle också ansvara för fortlöpande utveckling av nya stamcellslinjer med GMP-kvalitet. Translationsforskningscentra Nyttan med forskningsresultat och innovationer uppstår först när produkten eller tjänsten tas i praktiskt bruk. Ofta kräver detta förändringar i rådande organisation och arbetssätt vilket är en utmaning. Utländska exempel visar på goda möjligheter att stimulera samverkan mellan universitet och universitetssjukvård som främjar nyttiggörande. I England finansieras med statliga medel samverkan inriktad på att sprida och implementera forskningsresultat och stödja anpassningen av sjukvårdsorganisationerna till bruket av de nya metoderna. Nyckeln till detta har varit en kraftfull satsning på translationsoch innovationscentra i samarbete mellan sjukvården och de ledande universiteten (Biomedical Research Centres, BRC). Dessa satsningar har påskyndat överföringen av nya upptäckter från forskningen till sjukvården, ledande multinationella Life Science-företag har etablerats i anslutning till dessa centra och antalet kliniska prövningar har ökat betydligt. Slutord Med detta underlag vill KI understryka betydelsen av regeringens aktiva och starka stöd för utvecklingen av KI:s verksamhet, och dess förmåga att åstadkomma goda effekter för vetenskapen, för människors hälsa och för samhället som helhet. Vi har beskrivit vilka effekter som kan uppnås i verksamheten med ett utökat ekonomiskt stöd men också ett antal andra viktiga åtgärder bl.a. avseende det regelverk som omgärdar universitetets verksamhet.