Konsekvensbeskrivning av förändringar inom socialförsäkringssystemet för personer med psykiska funktionsnedsättningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konsekvensbeskrivning av förändringar inom socialförsäkringssystemet för personer med psykiska funktionsnedsättningar"

Transkript

1 Konsekvensbeskrivning av förändringar inom socialförsäkringssystemet för personer med psykiska funktionsnedsättningar Februari 2011 Personligt ombud för psykiskt funktionshindrade i Karlskoga Degerfors Anne Jansson och Pirkko Winqvist

2 Bakgrund Den 1 juli 2008 ändrades vissa delar i Lagen om allmän försäkring (ALF). Dessa förändringar hade till syfte att förkorta sjukskrivningstiderna och öka möjligheterna för sjuka att återgå i arbete. Nytt i lagändringen: En tidsplan för rehabiliteringsarbete införs. Individen ges större egenansvar att själv sörja för att dokument och redovisning lämnas in för att ersättning ska kunna utbetalas. Sjukpenning begränsas som huvudregel till ett år (365 dagar). Tidsbegränsad sjukersättning tas bort. Förlängd sjukpenning införs med högst 550 dagar. Målgrupp Målgruppen för denna konsekvensbeskrivning är personer med en psykisk funktionsnedsättning som får stöd av personligt ombud, då de upplevt olika typer av problem på grund av de ändrade reglerna i socialförsäkringssystemet. Reformen har varit till hjälp för många, men har skapat problem för den målgrupp som personligt ombud har till uppgift att stödja. Skrivelsen kan upplevas som negativ och det bör därför poängteras att vi i vårt uppdrag inte möter de personer för vilka reformen fungerar tillfredställande. Nedan följer en beskrivning av den upplevelse personligt ombud har av de problem som vår målgrupp stöter på. Första informationen om förändringarna Under hösten 2009 skickades ett informationskomprimerat dokument ut till de som uppbar tidsbegränsad sjukersättning från försäkringskassan och som närmade sig slutet av sin ersättningsperiod. Dokumentet bestod av många sidor som för en person med psykisk funktionsnedsättning kan vara en omöjlighet att ta sig igenom, vissa saknar genom sin funktionsnedsättning orken att läsa samt den kognitiva förmågan att förstå innehållet. Dokumentet hade till syfte att förklara att individen skulle bli utförsäkrad. En vidare uppfattning är att de förändringar som gjorts har utgått ifrån personer med en fysisk funktionsnedsättning och inte en psykisk funktionsnedsättning. Dessutom är vår uppfattning att brevutskick till målgruppen personer med en psykisk funktionsnedsättning inte är optimalt, då många inte öppnar brev. Personliga möten och muntlig information är den klart bästa informationskällan, men även telefonsamtal (utan dolt nummer, många svarar inte om de inte kan se vem som ringer), sms och e-post kan användas som bekräftelse på att personen fått informationen och även förstått innebörden med den. Det senare gäller även kallelser till läkare och besök hos myndigheter. A-kassa? I ovan nämnda dokument uppmanades du som ersättningstagare att gå med i a-kassan senast den 1 oktober Det stod inte av vilken anledningen detta skulle ske, inte heller handläggarna på de olika a-kassorna hade kännedom eller information kring detta. Det enda som uppfattades var att lägsta ersättning skulle utbetalas om du inte gick med och att ersättningen skulle kunna höjas om du gick med. Flertalet klienter ställde sig frågan varför de skulle gå med i en a-kassa, då de ändå inte var kapabla till att arbeta eller för den delen 2

3 uppfyllde kraven att få a-kassa. Tvetydig, ologisk, förvirrande, motstridande och ibland felaktig information skapar en oerhörd stress, vilket för många individer har inneburit en försämring av sjukdomstillståndet. En av de förändringar som uppfattats som ologisk är att ersättningen utbetalas via försäkringskassan, men medlemskap ska finnas hos a-kassan. Samverkans- och rehabiliteringsansvar Försäkringskassans uppdrag är att samordna den rehabilitering som andra aktörer står för och att rehabiliteringen genomförs tillsammans med patienten. Psykiatrins ansvar för medicinsk rehabilitering regleras enligt HSL och innebär i korthet att de har ansvar för att erbjuda aktiviteter som förbereder inför rehabilitering. Till exempel genom att upprätta rehabiliteringsmål inom olika levnadsområden, att bedöma och utveckla grundläggande (ex kognitiva) funktioner/färdigheter, ge utbildning om sjukdomen osv. Kommunen, socialtjänsten, ansvarar för den sociala rehabiliteringen, vilket regleras enligt SoL. Till exempel har socialtjänsten ansvar för att hjälpa personer med olika former av sociala och ekonomiska svårigheter och för att bedöma och utveckla stödresurser inom olika levnadsområden såsom boende, sysselsättning, fritid och/eller socialt umgänge. Vidare har man också ett ansvar att stödja personer i förberedelse till utbildning och arbete. Kommunen har även ansvar för hjälp till missbrukare, ofta i direkt samverkan med sjukvården. Psykiatrin har alltså ett tydligare ansvar i början av rehabiliteringsprocessen och socialtjänsten ett tydligare ansvar längre fram när det gäller bedömning och utveckling av stödresurser. Arbetsförmedlingen svarar för insatser inom yrkesinriktad rehabilitering och ansvarar för att arbetsmarknadspolitiska insatser ställs till förfogande. Det är naturligtvis viktigt att all personal som i sitt arbete möter personer med psykisk funktionsnedsättning har ett rehabiliterande synsätt. När behov uppstår kan vem som helst av rehabiliteringsaktörerna sammankalla till rehabiliteringsmöte, där förutsättningar klargörs och fortsatt rehabilitering planeras. Samordningsrollen utgår från ansvarsprincipen, det vill säga att olika myndigheter har uppdraget att samverka med andra berörda myndigheter i rehabiliteringsprocessen. Personligt ombuds uppgift är att påtala att insatser ska samordnas, där vi upptäcker att så inte är fallet, men vi tar aldrig över andra aktörers ansvar då vi inte företräder någon myndighet utan arbetar fristående och på klientens uppdrag. Ovisshet Det är ett stort problem för många att inte veta vad som händer efter det att varje rehabiliteringsdel har avslutats, både vad rör aktiviteter och vilka krav som kan komma att ställas, men också utifrån vilken inkomst som kommer att vara aktuell för den enskilde. Vidare upplevs att inte heller försäkringskassans, arbetslöshetskassornas eller arbetsförmedlingens handläggare själva alltid kan svara på frågor i den mån som önskas, då det finns så mycket nya regler som det råder oklarheter kring. Både klienter och myndigheter har ibland svårt att avgöra vem som har ansvaret för olika delar i rehabiliteringsprocessen, då ansvaret för rehabiliteringsåtgärderna kan vara fördelat på flera aktörer. Vi ser att det är nödvändigt med en väl fungerande samverkan mellan de inblandade myndigheterna för att säkerställa stödet till den enskilde och förhindra att människor hamnar i glappet mellan myndigheterna. 3

4 Utökade kontakter Viktigt för målgruppen med psykiska funktionsnedsättningar är så få externa kontakter som möjligt. Innan lagändringen fanns oftast tre kontakter, vilka var sjukvården, socialförvaltningen samt försäkringskassan. Efter lagändringen har detta utvidgats till att även innefatta arbetsförmedlingen, a-kassan och fler enheter inom socialförvaltningen. Arbetsmarknadspolitiska insatser De nya förändringarna innebär att ersättningstagare skall rehabiliteras ut i arbete, vilket de personliga ombuden finner som en jättebra grundtanke, men som blivit problematiskt för målgruppen. När sjukersättnings- eller sjukpenningsperioden är slut skall en arbetslivsintroduktion på tre månader ske som ett första steg i rehabiliteringen. Denna introduktion har i praktiken inneburit tre möten med handläggare på arbetsförmedlingen. Efter dessa tre månader ges möjlighet till ytterligare en sjukskrivningsperiod på ett år. Ovissheten över vad som händer när även den sjukskrivningsperioden är till ända skapar ytterligare oro. Det finns en mängd olika arbetsmarknadspolitiska insatser, men syftet med dessa är ibland oklara för klienten. Funderingar kring vem som tilldelas en viss arbetsmarknadspolitisk åtgärd och varför finns. Vidare är det en ofta en myndighet som bestämmer var och när prövning av arbetsförmågan skall ske, vilket skapar problem för personen. De gånger arbetsträningen fungerar bäst är när den sker vid rätt tidpunkt utifrån klientens mående och när klienten känner sig delaktig. För att rehabiliteringen skall fungera för målgruppen personer med en psykisk funktionsnedsättning anser personligt ombud att den skall ske vid rätt tidpunkt. Det är önskvärt att personen då är medicinskt färdigutredd, vilket bara det kan ta lång tid då det gäller att finna den optimala behandlingen, och att den medicinska rehabiliteringen är genomförd och utvärderad. Dessutom måste personen få ordning på sin vardag och sin tillvaro innan han/hon är redo för en arbetsträning. I praktiken fungerar det i stället tyvärr så, att när dagarna i sjukförsäkringen är slut, så påbörjas arbetsrehabiliteringen och pressen leder ofta till ett misslyckande för klienten. Att vara arbetsför i två timmar på en specifik arbetsplats, innebär inte att det med säkerhet fungerar någon annanstans, vilket gör att de två timmarna inte visar på någon generell arbetsförmåga. Att sedan pressas till att testa att utöka arbetstiden kan innebära problem och ytterligare stress som leder till ett misslyckande för personen. Vidare har personligt ombud hittills inte upplevt att någon av klienterna har fått en anställning. Av Försäkringskassan bedöms klienter ofta ha en arbetsförmåga i ett anpassat arbete, men var finns dessa anpassade arbeten och hur får vår målgrupp tillgång till dem? Hur stora är möjligheterna att få en anställning som ibland kan vara till och med lägre än halvtid, då tillgången på anpassade arbeten styrs av arbetsgivarnas möjligheter att anställa? Ett ytterligare problem med att endast arbeta deltid är att lönen blir för låg. Utifrån ett samhällsperspektiv undrar vi vem som ska stå för ersättningen som täcker upp mellanskillnaden till en inkomstnivå att kunna leva på, om läkare, arbetsförmedling och försäkringskassa inte kan enas om personens förmåga/oförmåga? Att arbetsträna innebär för målgruppen inte bara att träna på ett yrke, det är så många fler aspekter som spelar in. Att ta sig till och från ett arbete innebär bara det många moment, att vara social, att vistas bland många människor samtidigt, att passa tider, gå upp tidigt på morgonen med mera. Många av våra klinter har en påtagligt nedsatt förmåga att hantera krav 4

5 eller att göra saker under tidspress och blir påtagligt uttröttade. Många lider också av sömnstörningar, ofta på grund av oro inför morgondagen. Dessa aspekter är viktiga att väga in, då exempelvis Jobbcentrum ligger långt från centrum och buss är för många det enda alternativet för att ta sig dit. Detta har för många inneburit stor press, eftersom förmågan att passa tider, åka buss och dylikt blir alltför stora uppgifter att klara av på en gång. Vi har här uppfattat en bristande förståelse hos handläggare, då det finns ett ifrågasättande till varför klienterna exempelvis inte dyker upp på avsatt tid. Att misslyckas i rehabiliteringsprocessen ger en negativ inverkan på måendet, då klienterna ofta redan har en låg självkänsla till följd av funktionsnedsättningen. Att sedan få ta del av olika typer av dokument som beskriver funktionsnedsättningen och hur andra bedömer klientens förmåga/oförmåga, till exempel läkarintyg, utvärderingar och utredningsresultat, kan även det få negativa konsekvenser för personens mående. En allmän uppfattning hos klienter och personligt ombud är också att ett ärende aldrig är färdigutrett utan ständigt följs av nya utredningar. Rättssäkerhet? Vidare ifrågasätter vi hur pass väl rättssäkerheten bejakas. Vi menar här att även läkare är uppgivna. Diagnoser och bedömningar ifrågasätts, det spelar ingen roll vad läkare skriver eller att personen saknar arbetsförmåga. Arbetsförmågan upplevs ha ett allt för stort tolkningsutrymme, vad är arbetsförmåga och för vem? Vanligt förekommande är att Försäkringskassan ser en arbetsförmåga, medan både läkare och Arbetsförmedling ser en oförmåga till arbete hos individen. Här behövs en tydlig och gemensam begreppsdefinition. Växande ekonomiska besvär Av de personer som tidigare i livet har haft en anställning, uppbär många en avtalsförsäkring genom exempelvis AFA tillsammans med sin sjukersättning. Denna upphör vid utförsäkring. Vidare upphör även bostadstillägget när sjukersättning upphör. Aktivitetsstödet kan också vara lägre än ersättningen vid sjukskrivning. Begreppsförvirring Personligt ombud och våra klienter upplever att begreppen är snarlika och därför lätta att blanda ihop (ex. bostadsbidrag/bostadstillägg, sjukpenning/sjukersättning, aktivitetsstöd/aktivitetsersättning, socialtjänstlagen/socialförsäkringen osv.). Orden låter lika, men har helt olika innebörd. Likaså är många blanketter och skrivelser svårtydda och upplevs ibland av klienter till och med som hotfulla. Ytterligare ett problem är att handläggare ibland använder sig av blankettförkortningar istället för blanketternas namn i samtalen med klienterna, vilket skapar ytterligare mer förvirring till vilka blanketter som ska fyllas i, hur, när och varför. Utbetalning av pengar Olika tid för utbetalning av pengar har medfört stora problem för målgruppen. Majoriteten är vana vid att få sina pengar den 18-19: e varje månad. När ersättningen övergår till aktivitetsstöd sker förskottsutbetalningen den 27: e de första tre månaderna. Efter det skall en blankett först skickas in, varefter det dröjer ytterligare 14 dagar innan utbetalningen sker. En förutsättning för att aktivitetsstödet ska betalas ut är nämligen att individen varje månad skickar in blanketten försäkran - aktivitetsstöd (FK 5057) till Försäkringskassan. Anordnaren (ibland arbetsgivaren, ibland arbetsförmedlingen) är skyldig att på blanketten intyga att lämnade uppgifter är riktiga. Trots det händer det att blanketter kommer i retur för ändring eller komplettering, med försenad utbetalning av ersättningen som följd. 5

6 Dessa förändringar har medfört flertalet problem och fördröjda utbetalningar. Många saknar förmågan att komma ihåg att sända in blanketten i rätt tid. Konsekvensen blir att om blanketten inte kommer in, så sker heller ingen utbetalning. Eftersom denna sker i efterskott utifrån när blanketten skickats är det också svårt att förutse när pengarna kommer att betalas ut. En lösning behövs, för vissa räcker det kanske med en påminnelse via telefonsamtal, sms eller e-post, för andra måste anordnaren ta på sig ansvaret och se till att blanketter blir ifyllda och inskickade i rätt tid. Vid inläggning Första dagen på en sjukhusvistelse skall alltid en anmälan till försäkringskassan göras av den enskilde. Anmälan kan göras i efterhand, men försenar då utbetalningen av ersättning. Denna information har nått Boängen (psykiatrisk heldygnsvårdsavdelning på Karlskoga lasarett), vilket gör att personalen där ser till att en anmälan till försäkringskassan görs om personen själv inte är i skick att göra detta själv. En sista utväg Det slutgiltiga alternativet för många av våra klienter blir ett ekonomiskt biståndsberoende som allt för få har en förmåga att ta sig ur. Det upplevs som mycket kränkande att behöva få sitt försörjningsstöd från socialen, vilket kan innebära en tvungenhet att sälja av både bostad och bil. Vidare har stora problem uppstått för de personer som har skulder, men där det tidigare funnits en möjlighet till att betala av med en liten summa varje månad. I och med att en person blir hänvisad till ekonomiskt bistånd försvinner det ekonomiska utrymmet, då socialbidragsnormen inte lämnar något utrymme för detta. Skulderna växer med ränta och avgifter och blir högre än vad de var tidigare. På sikt leder ett livslångt beroende av ekonomiskt bistånd i förlängningen också till en livslång fattigdom, då även den kommande ålderspensionen påverkas, vilket i sig kan innebära fortsatt behov av ekonomiskt bistånd. Likväl som inkomsterna minskar drastiskt, ökar även utgifterna såsom resekostnader till arbetsträningen, a-kasseavgift och så vidare. Vidare vill Kronofogden och andra myndigheter ha in klienternas inkomstuppgifter för nästkommande år, vilket i dagsläget är svårt att svara på, då varken berörd myndighet eller klienten vet vilka ersättningsformer som kan bli aktuella. Ett överhängande orosmoment för personligt ombud är att allt fler klienter än tidigare går i suicidala tankar till följd av ekonomiska problem. Vad är på gång? Även om vi idag möter personer som far illa på grund av de nya regler som införts, och som är mycket beroende av hur och att socialförsäkringssystemet fungerar, så ser vi ändå med positiv förväntan fram mot på de planerade åtgärder som Försäkringskassans lokalt samverkansansvariga påpekat är på gång. Det pågår en översyn av sjukförsäkringsreformen, samtidigt som det pågår en längre och grundligare parlamentarisk utredning om socialförsäkringen i sin helhet. Socialförsäkringsutredningen ska vara färdig i maj Reformen genomfördes allt för snabbt och utan att tänkbara konsekvenser för vår målgrupp och andra beaktades. Även om det nu verkar finnas en ambition att göra förändringar i reformens regler för att rätta till uppenbara, icke avsedda effekter, så far människor illa i väntan på att reglerna rättas till. Det grundläggande felet i reformen är enligt vår mening att 6

7 den utgår från att människorna vid en viss tidpunkt, det vill säga när sjukdagarna är slut, per automatik klarar en arbetsrehabilitering och att människor med ingen eller mycket begränsad arbetsförmåga överförs till Arbetsförmedlingen. För vissa personer innebär överföringen att förutsättningarna för en lyckosam rehabilitering försämras. Vidare måste definitionen och reglerna för hur arbetsförmåga bedöms ses över så att samsyn råder. Trots att vi ju måste sätta våra förhoppningar till den parlamentariska utredningen som är på gång, så känner vi naturligtvis frustration över att utredningen ska presenteras först i maj Utbildning till Försäkringskassans personliga handläggare kring de diagnoser som är aktuella, bland annat genom Kurprojektet som är en myndighetsgemensam kunskapsutveckling om rehabilitering för personer med psykisk diagnos och funktionsnedsättning. Bakgrund: Nationell psykiatrisamordning konstaterar i slutbetänkandet Ambition och ansvar (SOU 2006:100) att det hos huvudmännen finns en betydande okunskap om rehabilitering av personer med psykisk funktionsnedsättning. Enligt betänkandet uppvisar många statliga och landstings kommunala verksamheter bristfällig kunskap om målgruppen och har delvis olika syn på rehabilitering i fråga om metod, ramar och förutsättningar, vilket försvårar samarbete. Regeringen beslöt därför den 12 mars 2009 att uppdra åt Försäkringskassan att stimulera gemensam kunskapsutveckling om rehabilitering för personer med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning. Kunskapssatsningen vänder sig till handläggare på Försäkringskassan och personal på Arbetsförmedlingen, socialtjänsten och psykiatrin som i sitt arbete möter personer med psykisk diagnos och funktionsnedsättning. Syftet är att skapa en gemensam kunskapsbas och underlätta samarbetet organisationerna emellan genom att förtydliga begrepp och ansvarsområden, utveckla metoder samt skapa samsyn om rehabiliteringens ramar och förutsättningar (utdrag ur Försäkringskassans informationsblad, FK 40351, ). Detta är en naturligtvis en mycket välkommen satsning för att utveckla medarbetarnas kompetens. Försäkringskassan planerar en diskussion om bemötandefrågor tillsammans med Försäkringsmedicinska rådgivare. Bemötandefrågor är oerhört viktiga och vår erfarenhet är att det personliga mötet har en central betydelse. Då många av vår målgrupps funktionsnedsättningar är dolda och/eller kommunikativa, ställer det speciella krav på bemötandet. Olika funktionsnedsättningar och symtom kräver olika bemötande för att alla ska få en chans att mötas på lika villkor, vilket bland annat ställer krav på människors kunskap, förmåga att uttrycka respekt och förmåga till inlevelse. Försäkringskassan planerar att utöka samarbetet och bjuda in de personliga ombuden till de handläggarsamverkansträffar, där handläggare från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och socialtjänstens försörjningsstöd möts och diskuterar samarbetsfrågor myndigheterna emellan. 7

8 Vi ser mycket positivt på all samverkan och deltar gärna. Detta som ett led i att föra målgruppens talan och se till att samverkan sker i samspel med och med utgångspunkt i den enskilde. Sammanfattning Vikten av en tydlig kommunicering gentemot målgruppen i skrift och tal inom samtliga områden. Undvik förkortningar, ställ bekräftande efterfrågor, träffas för personliga möten för att undvika missförstånd och informationsbrist. Att målgruppen lever i en ovisshet har för många fått stora konsekvenser i och med det ibland redan dåliga psykiska måendet. Viktigt att få känna mening och sammanhang, att exempelvis få svar på varför det är viktigt att gå med i a-kassan för att inte få lägsta ersättningen från försäkringskassan. Att leva på ett långvarit ekonomiskt bistånd på existensminimum kan för målgruppen bli en omöjlighet att ta sig ur på grund av funktionsnedsättningen. Att garanteras sin försörjning, att ha tillräckliga ekonomiska förutsättningar är avgörande för grundtryggheten. Vikten av en gemensam definition för vad som är arbetsförmåga eller att beslutet ligger hos en huvudman för att undvika att klienter bollas mellan myndigheter eller faller mellan stolarna. Klienterna upplever ofta en känsla av att bli misstrodda då deras nedsättning inte syns på utsidan. 8

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt

Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt 15 september 2015 Den 15 september 2015 samlades medarbetare från Trelleborgs- och Svedala kommuner, Region Skåne, Arbetsförmedlingen och

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Tina Eriksson Socialdepartementet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se (Ds 2015:17) Sammanfattning

Läs mer

1. Inledning. 2. Definitioner

1. Inledning. 2. Definitioner Riktlinjer avseende arbetsanpassning och rehabilitering Beslutat av rektor 2012-10-23, dnr 10-2004-3710. Ersätter tidigare dokument dnr 10-2004-3710 daterat 2004-12-10. 1. Inledning 2. Definitioner 3.

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål.

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål. Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum Vår beteckning (anges vid kontakt med oss) Er beteckning 2015-04-02 CJ Ju2014/7269/DOM Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering.

Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering. Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering. 2014 Ditt eget ansvar Ditt eget ansvar Sjukanmäl dig Registrera i PS Självservice Sjukanmäl dig

Läs mer

Information om ekonomiskt bistånd

Information om ekonomiskt bistånd Information om ekonomiskt bistånd Utgiven av: Omsorgsavdelningen Vellinge kommun Uppdaterad 2015-07-03 POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 FAX 040-42 51 49 E-POST vellinge.kommun@vellinge.se

Läs mer

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att

Läs mer

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas Rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka i arbete

Läs mer

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till

Läs mer

Remissyttrande över Ettårsgräns för sjukpenning och införande av förlängd sjukpenning. Promemoria S2007/11088/SF. Socialdepartementet

Remissyttrande över Ettårsgräns för sjukpenning och införande av förlängd sjukpenning. Promemoria S2007/11088/SF. Socialdepartementet 2008-02-07 Dnr 2008-0011 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Ettårsgräns för sjukpenning och införande av förlängd sjukpenning. Promemoria S2007/11088/SF. Socialdepartementet De Handikappades

Läs mer

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar Syftet med rapporten är att undersöka om avtalsförsäkringarna och andra kompletterande försäkringar påverkar arbetsutbudet. Ersättning från social- eller arbetslöshetsförsäkring är oftast inte den enda

Läs mer

avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning och behovet av samordning av insatser och

avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning och behovet av samordning av insatser och 8.3 Metodstöd kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg I metodstödet beskrivs hur handläggaren avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Läkarens försäkringsmedicinska uppdrag I arbetet med sjukskrivning

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

En verksamhet i samverkan mellan Försäkringskassan, Örebro kommun, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting REHABSTEGET

En verksamhet i samverkan mellan Försäkringskassan, Örebro kommun, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting REHABSTEGET En verksamhet i samverkan mellan Försäkringskassan, Örebro kommun, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting REHABSTEGET Plan från och med 2012 och tillsvidare Rehabsteget är en verksamhet i samverkan

Läs mer

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31)

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Stockholm 15 oktober 2012 Till Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Bakgrunden till förslaget är regeringens beslut att tillsätta

Läs mer

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter.

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. 1. Inledning Sveriges förenade studentkårer, SFS, har under lång tid arbetat för att de stora bristerna i sjukförsäkringssystemet

Läs mer

1. Rehabiliteringsrutiner

1. Rehabiliteringsrutiner 1. Rehabiliteringsrutiner 2. Rehabiliteringskedjan 3. Checklista vid rehabilitering DOKUMENTNAMN Rehabiliteringsrutiner GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2013-02-11 DOKUMENTTYP Rutiner/checklista BESLUTAT/ANTAGET

Läs mer

Att studera med primär immunbrist

Att studera med primär immunbrist Att studera med primär immunbrist - för studerande Information om gällande lagar och möjligheter till en anpassad studiesituation och ekonomiskt stöd Till dig som har primär immunbrist och ska börja studera

Läs mer

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Innehållet är i huvudsak uppdelat i två delar. En första del behandlar läkarens

Läs mer

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Innehållet är i huvudsak uppdelat i två delar. En första del behandlar läkarens

Läs mer

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Läkaren och sjukintyget Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Dagordning Ramar och regelverk Klinisk tillämpning Plats för frågor Seminarium med patientfall Sjukskrivningsuppdraget är komplext

Läs mer

Kommunfullmäktige i Karlstad ger förvaltningarna uppdrag att arbeta med arbetsmarknadspolitiken genom den strategiska planen.

Kommunfullmäktige i Karlstad ger förvaltningarna uppdrag att arbeta med arbetsmarknadspolitiken genom den strategiska planen. Fördjupad analys inom försörjningsstöd/arbetsmarknadsinsatser ASN Dnr 2013-288 Dpl 10 Ansvarsområdet arbetsmarknadspolitik Sveriges regering och staten, genom bland annat arbetsförmedlingen (af), ansvarar

Läs mer

Brist på Brådska. En översyn av aktivitetsersättningen. Utredare: Överdirektör Adriana Lender

Brist på Brådska. En översyn av aktivitetsersättningen. Utredare: Överdirektör Adriana Lender Brist på Brådska En översyn av aktivitetsersättningen Utredare: Överdirektör Adriana Lender Uppdraget Utredarens huvuduppgift var att förbättra ersättningens regelverk. I utredarens uppdrag ingick också

Läs mer

Försäkringskassans vision

Försäkringskassans vision Försäkringskassans vision Våra kundlöften Du känner alltid att vi möter dig med respekt och förståelse Du känner alltid att vi gör din vardag tryggare Du känner alltid att vi gör det enkelt för dig Kundlöftena

Läs mer

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring Datum Referens 2015-08-11 SOU 2015:21 Dnr 56 2010-2015 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

Lag 2003:1210 om finansiell samordning

Lag 2003:1210 om finansiell samordning Lag 2003:1210 om finansiell samordning 7 Ett samordningsförbund har till uppgift att: 1. besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen 2. stödja samverkan mellan samverkansparterna 3.

Läs mer

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 1 Verksamhetsplan & budget Finsam Karlskoga/ Degerfors för Perioden 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom Degerfors och

Läs mer

SALO. Sveriges Anställningslösas Landsorganisation. Arbete Livskvalitet - Miljö

SALO. Sveriges Anställningslösas Landsorganisation. Arbete Livskvalitet - Miljö SALO Sveriges Anställningslösas Landsorganisation Arbete Livskvalitet - Miljö Det här är SALO SALO (Sveriges Anställningslösas Landsorganisation) grundades för att det inte fanns några organisationer som

Läs mer

Yttrande över Ett återinförande av begreppet normalt förekommande arbete

Yttrande över Ett återinförande av begreppet normalt förekommande arbete Sundbyberg 2012-03-06 Dnr.nr: S2012/1822/SF Vår referens: Mikael Klein mikael.klein@hso.se Till: Socialdepartementet Yttrande över Ett återinförande av begreppet normalt förekommande arbete Handikappförbunden

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER 2 Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetsinriktad art som ska hjälpa sjuka och skadade

Läs mer

Samordningsförbundet Norra Skaraborg

Samordningsförbundet Norra Skaraborg 2014 Samordningsförbundet Verksamhetsplan Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet 2 Mål- och ramdokument Mål, syfte, principer och centrala begrepp för samordningsförbundet Övergripande mål Det

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING

RIKTLINJER FÖR ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING RIKTLINJER FÖR ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING Riktlinjer för Arbetslivsinriktad rehabilitering i Orsa kommun Dessa riktlinjer är tänkt att fungera som en praktisk handledning av hur sjukskrivnings-

Läs mer

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ.

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ. Version 2015-08-25 2 Inledning Upprättad Vindelns kommun har som mål att skapa och bevara goda arbetsmiljöförhållanden 2010-01-18 på sina arbetsplatser. I den andan har denna policy avseende arbetsanpassning

Läs mer

Rehabiliteringskedjan

Rehabiliteringskedjan Löner och yrkesvillkor Sida 1 Rehabiliteringskedjan Hur kan Vision stödja sjukskrivna medlemmar? Den 1 juli 2008 ändrades reglerna för sjukskrivna och rehabiliteringskedjan infördes. Rätten till sjukpenning

Läs mer

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen.

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen. FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO Projektbenämning: Projekt för unga vuxna 19-29 år med aktivitetsersättning. Ansökande organisationer: Försäkringskassan och Örebro Kommun

Läs mer

Om ersättning vid arbetsskada TFA-KL

Om ersättning vid arbetsskada TFA-KL Om ersättning vid arbetsskada TFA-KL Utgiven i juni 2012 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist och dödsfall. Våra försäkringar är bestämda i kollektivavtal

Läs mer

Om ersättning vid arbetsskada TFA-KL

Om ersättning vid arbetsskada TFA-KL Om ersättning vid arbetsskada TFA-KL Utgiven i juni 2013 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra försäkringar är bestämda

Läs mer

Uppföljning av verksamheten med personligt ombud

Uppföljning av verksamheten med personligt ombud Uppföljning av verksamheten med personligt ombud Hässleholm 1 september 2014 Projektledare Birgitta Greitz, Socialstyrelsen Verksamhet med personligt ombud Tio försöksverksamheter Utvärderingen av försöksverksamheterna

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Anna Pettersson Westerberg Innehåll Sjukförsäkringen på kort och lång sikt kort sikt: översynen av sjukförsäkringsreformen lång sikt: socialförsäkringsutredningen

Läs mer

Program för att stödja och utveckla sociala företag!

Program för att stödja och utveckla sociala företag! Program för att stödja och utveckla sociala företag! Detta är SKOOPIs viktigaste krav till myndigheter och politiker på främst riksnivå, men även i kommunerna. De arbetsintegrerande sociala företagen måste

Läs mer

Hållbara socialförsäkringar. Patrik Hesselius Politisk sakkunnig

Hållbara socialförsäkringar. Patrik Hesselius Politisk sakkunnig Hållbara socialförsäkringar Patrik Hesselius Politisk sakkunnig Utmaningen Den svenska medellivslängden ökar Positivt med en friskare befolkning Men, färre kommer att behöva försörja fler som är i icke

Läs mer

Jag är väldigt glad över att vara här idag och få ta del av det arbete som bedrivs i de

Jag är väldigt glad över att vara här idag och få ta del av det arbete som bedrivs i de 1 Tack för ordet Trygve! Jag är väldigt glad över att vara här idag och få ta del av det arbete som bedrivs i de nordiska länderna när det gäller grön omsorg. Jag är också imponerad av Norges vision Inn

Läs mer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) REHABILITERINGSPROCESSEN är en process som innefattar flera skeden. Initiativet kan komma från den enskilde eller från ansvarig arbetsledare. En rehabiliteringsutredning är ett

Läs mer

Ekonomiskt bistånd. i Lessebo kommun

Ekonomiskt bistånd. i Lessebo kommun Ekonomiskt bistånd i Lessebo kommun Rätten till bistånd Rätten till bistånd (stöd) regleras i 4 kap, 1, Socialtjänstlagen (SoL). Rättigheten förutsätter dock att man inte själv kan tillgodose sina behov

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Övrigt försörjningsstöd som kan ansökas om och som inte ingår i riksnorm

Övrigt försörjningsstöd som kan ansökas om och som inte ingår i riksnorm Rätt till ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd Beslutet innebär alltid en bedömning. Försörjningsstödet omfattar det mest grundläggande behoven som mat, boende kostnader, kläder, sjukvårds- och läkemedelskostnader,

Läs mer

Tips och trix för din vardagsekonomi

Tips och trix för din vardagsekonomi Tips och trix för din vardagsekonomi Budget- och hyresrådgivningen i Malmö Inkomster Se till att du har rätt inkomster och bidrag. Saknar du inkomst eller har väldigt låg inkomst? Då kanske du har rätt

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

Frågor och svar om regeländringarna inom assistansersättningen den 1 juli 2013

Frågor och svar om regeländringarna inom assistansersättningen den 1 juli 2013 1 (13) Frågor och svar om regeländringarna inom assistansersättningen den 1 juli 2013 Uppdaterad: (vilka frågor som är nya eller har uppdaterats markeras i vänstermarginalen) 2013-06-11 2013-06-18 2013-07-19

Läs mer

Stöd och service Insatser för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning - (Inriktning ADHD/ADD)

Stöd och service Insatser för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning - (Inriktning ADHD/ADD) Stöd och service Insatser för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning - (Inriktning ADHD/ADD) Riitta-Leena Karlsson Funktionshinderombudsman i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Lagar

Läs mer

En sjukförsäkring att lita på. Kristdemokraternas förslag till förbättring av sjukförsäkringsreformen

En sjukförsäkring att lita på. Kristdemokraternas förslag till förbättring av sjukförsäkringsreformen En sjukförsäkring att lita på Kristdemokraternas förslag till förbättring av sjukförsäkringsreformen Mars 2011 Innehåll BAKGRUND: SKENANDE OHÄLSOTAL OCH BRISTANDE REHABILITERING...3 Stor variation över

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY 1 (8) REHABILITERINGSPOLICY Antagen av kommunfullmäktige 2010-04-27, 31 MÅL Målet för arbetsgivarens rehabiliteringsverksamhet är att den anställde så snabbt som möjligt återgår i ett ordinarie arbete.

Läs mer

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna 1 (8) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna Uppdraget Försäkringskassan ska redovisa kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna. En redovisning ska lämnas

Läs mer

Försörjningsmåttet 3 kv 2013 i Bengtsfors, Dals-Ed, Åmål, Säffle Årjäng

Försörjningsmåttet 3 kv 2013 i Bengtsfors, Dals-Ed, Åmål, Säffle Årjäng Försörjningsmåttet 3 kv 213 i Bengtsfors, DalsEd, Åmål, Säffle Årjäng Ulrica Sandzen 531526929 Försörjningsmåttet 3 kv 213 i Bengtsfors, DalsEd, Åmål, Säffle Årjäng Försörjningsmåttet Samordningsförbundet

Läs mer

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015 Hur samhället i Sverige arbetar för att hjälpa personer med funktionsnedsättning att få ett arbete Arbetsförmåga I Sverige så är de personer med funktionsnedsättning som har en arbetsförmåga inskrivna

Läs mer

Sjukpenning. Ordlista. A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös.

Sjukpenning. Ordlista. A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös. Sjukpenning Ordlista A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös. Föräldraledig Du är föräldraledig när du får föräldrapenning för att du tar hand om ditt barn och

Läs mer

17 Remiss Mer trygghet och bättre försäkring RS150142

17 Remiss Mer trygghet och bättre försäkring RS150142 17 Remiss Mer trygghet och bättre försäkring RS150142 Ärendet Region Halland instämmer i förslagen kring en successiv och kunskapsbaserad reformering av socialförsäkringen och stora delar i förändringarna

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Hälsoskydd & Inkomstförsäkring. Ingår i medlemsavgiften för yrkesverksam medlem

Hälsoskydd & Inkomstförsäkring. Ingår i medlemsavgiften för yrkesverksam medlem Hälsoskydd & Inkomstförsäkring Ingår i medlemsavgiften för yrkesverksam medlem Trygghetspaket September 2015 2 SRAT Hälsoskydd SRAT Hälsoskydd består av två delar. Dels tillgång till ett Hälsoombud för

Läs mer

Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer?

Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer? Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer? A Landstinget genom utbildning/praktik, handledning, Alvesta kommun Utbildning men inga rutiner

Läs mer

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 SYVI Särskolans och Specialskolans YTTRANDE yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet SOU 2008:102 Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen

Läs mer

Om ersättning vid sjukdom AGS-KL och Avgiftsbefrielseförsäkring

Om ersättning vid sjukdom AGS-KL och Avgiftsbefrielseförsäkring Om ersättning vid sjukdom AGS-KL och Avgiftsbefrielseförsäkring Utgiven i mars 2014 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet.

Läs mer

Socialdepartementet: Remiss - Betänkande SOU 2015:44 Arbetslöshet och ekonomiskt bistånd

Socialdepartementet: Remiss - Betänkande SOU 2015:44 Arbetslöshet och ekonomiskt bistånd ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Egnell Eva Datum 2015-09-02 Diarienummer AMN-2015-0265 Socialdepartementet: Remiss - Betänkande SOU 2015:44 Arbetslöshet och ekonomiskt bistånd Förslag till beslut

Läs mer

Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN. En dag på FK - 2015 Sida 1

Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN. En dag på FK - 2015 Sida 1 Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN En dag på FK - 2015 Sida 1 FK:s uppdrag inom sjukförsäkringsområdet Bedöma och besluta om rätten till ersättning Samordningsuppdraget Samordningsuppdraget.. innebär

Läs mer

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) 2015-06-26 Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) DIK har tagit del av betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). DIK är akademikerfacket för kultur och kommunikation.

Läs mer

Socialförvaltningen C Svensson, A Nyström, K Svensson

Socialförvaltningen C Svensson, A Nyström, K Svensson Socialförvaltningen C Svensson, A Nyström, K Svensson Datum: 2010-02-25 Tjänsteställe: Handläggare: Beteckning: Er beteckning: Uppföljning av verksamheten med personligt ombud i Marks kommun 2009. Verksamheten

Läs mer

36 beslut som har gjort Sverige kallare

36 beslut som har gjort Sverige kallare 36 beslut som har gjort Sverige kallare Källa: LO-TCO Rättsskydd Årsredovisning 2009 19 förändringar i sjukförsäkringen Mindre pengar och tuffare bedömningar Januari 2007 Sänkt tak i sjukförsäkringen Var

Läs mer

PSA OM ERSÄTTNING VID ARBETSSKADA

PSA OM ERSÄTTNING VID ARBETSSKADA PSA OM ERSÄTTNING VID ARBETSSKADA Maj 2008 1 Din trygghet om något händer - Avtal om ersättning vid personskada (PSA) Du omfattas av ett avtal via jobbet. Avtalet är ett komplement till den ersättning

Läs mer

nriktningsmål sociala insatser för vuxna

nriktningsmål sociala insatser för vuxna I nriktningsmål sociala insatser för vuxna Antagna av kommunfullmäktige 2003-05-26, 123 Ersätter Inriktningsmål för individ- och familjeomsorg antagna av Kommunfullmäktige 1996-11-25 i de delar som avser

Läs mer

Verksamhet/insatser 2007-2008

Verksamhet/insatser 2007-2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens

Läs mer

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-05-09 Dnr 72/2008-71 Ann Kristin Hasselsten Socialnämnden 2008-05-21 Åtgärder för arbetslösa bidragstagare Sammanfattning Socialnämnden ska utveckla verksamheten för arbetslösa bidragstagare

Läs mer

VEM OCH VAD SKALL FÖRSÄKRAS?

VEM OCH VAD SKALL FÖRSÄKRAS? VEM OCH VAD SKALL FÖRSÄKRAS? PATRIK HESSELIUS & NIKLAS NORDSTRÖM www.timbro.se/innehall/isbn=9175668208&flik=4 MAJ 2011 TIMBRO TIMBRO [VÄLFÄRD & REFORM] Författararna och Timbro 2011 ISBN 91-7566-820-8

Läs mer

Myten om långtidssjukskrivna

Myten om långtidssjukskrivna ARBETARRÖRELSENS TANKESMEDJA SNABBANALYS nr 4 augusti 2010 Myten om långtidssjukskrivna Anne-Marie Lindgren granskar effekterna av alliansregeringens försämringar i sjukförsäkringen. Hon hänvisar till

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2013 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering för att återgå i arbete Rehabiliteringsgarantin ökar tillgången på KBTbehandlingar och multimodal rehabilitering

Läs mer

Om ersättning vid arbetsskada TFA

Om ersättning vid arbetsskada TFA FÖRSÄKRING Om ersättning vid arbetsskada TFA April 2011 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist och dödsfall. Våra försäkringar är bestämda i kollektivavtal

Läs mer

Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE)

Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE) Syfte Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE) Att på ett strukturerat sätt få reda på om ungdomar mellan 19 29 år med aktivitetsersättning samt ungdomar i samma ålderskategori som har nedsatt

Läs mer

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2015-09-24 nr I:1 Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro 2 Innehåll Bakgrund... 3 Mål för att bryta den nuvarande uppgången

Läs mer