Ansökan om examensrätt för de nya lärarutbildningarna vid Stockholms universitet

Transkript

1 Lärarutbildningsnämnden Lärarutbildningskansliet Bilaga punkt 9 Ulla Hammarstrand Karin Orving Ansökan m examensrätt för de nya lärarutbildningarna vid Stckhlms universitet Bakgrund Enligt prpsitinen Bäst i klassen, en ny lärarutbildning (2009/10:89) ska dagens samlade lärarexamen ersättas av fyra nya yrkesexamina: förskllärareexamen, grundlärarexamen, ämneslärarexamen ch yrkeslärarexamen. Förskllärarexamen föreslås mfatta 210 hp ch utbildningen ska vara tydligt inriktad mt arbete i försklan. Grundlärarexamen ges med tre inriktningar; mt arbete i förskleklass ch årskurs 1-3, 240 hp, mt arbete i årskurs 4-6, 240 hp ch mt arbete i fritidshem, 180 hp. Ämneslärarexamen ges med två inriktningar; mt arbete i grundsklans årskurs 7-9, 270 hp ch mt arbete i gymnasiesklan, 300 eller 330 hp. Yrkeslärarexamen föreslås mfatta 90 hp. Enligt prpsitinen försvinner den generella examensrätten. Detta innebär att universitet ch högsklr sm vill anrdna lärar- eller förskllärarutbildning kmmer att få ansöka hs Högskleverket m rätt att utfärda de nya yrkesexamina. Regeringens förslag innebär en ökad tydlighet kring utbildningarnas tre byggstenar ämnesstudier, verksamhetsförlagd utbildning ch en utbildningsvetenskaplig kärna. Av prpsitinen framgår att de nya lärarutbildningarna ska innehålla centrala ch generella kunskaper för förskllärare ch lärare i en utbildningsvetenskaplig kärna, 60 hp verksamhetsförlagd utbildning (VFU) sm ska mfatta 30 hp samt ett eller flera självständiga arbeten. Inledningsvis presenteras några övergripande aspekter av betydelse för ansökan m examensrätt, därefter behandlas förslagen m förskllärar-, grundlärar- ch ämneslärarexamina med sina lika inriktningar ch ämneskmbinatiner ch slutligen förslaget m yrkeslärarexamina. Förslagen bygger i hög grad på det arbete sm gjrts i ni arbetsgrupper sm tillsatts av Lärarutbildningsnämndens rdförande i samråd med dekanerna. Arbetsgruppernas utförliga förslag ch bedömningar av utbildningarnas starka ch svaga sidr har uppdaterats ch återfinns i bilaga 1. Tidsplan Ett preliminärt förslag till ansökan m examensrätt för lärarutbildningarna vid Stckhlms universitet brdlades vid Lärarutbildningsnämndens sammanträde 17 februari ch det beslutades att ett nytt kmpletterande förslag skulle behandlas 14 april. Inför detta nya förslag har nämndens arbetsgrupper fått förlängt uppdrag att bereda förslagen avseende lika examina ch inriktningar. Arbetsgruppernas förslag har vidare kmpletterats med förslag på ämneskmbinatiner från kmmunföreträdarna i Lärarutbildningsnämnden. Någn avstämning har ännu inte kunnat göras mt den lista på ämnen/ämnesmråden sm utbildningsdepartementet ska gdkänna varför föreliggande förslag avseende ämneskmbinatiner i de framtida lärarutbildningarna frtfarande måste betraktas sm en preliminär bruttlista. Vissa ämneskmbinatiner kan senare falla brt på grund av att de inte gdkänns av departementet.

2 Tidsplanen för ansökan till Högskleverket är nu att Lärarutbildningsnämnden beslutar m sitt förslag 14 april. Detta förslag diskuteras därefter i universitetsstyrelsen 16 april. Riksdagsbeslut m prpsitinen väntas 28 april ch i bästa fall regeringsbeslut m examensrdningen 29 april. I samband med detta kmmer Högsklverkets riktlinjer för ansökan. I arbetsgruppernas uppdrag ingår att efter detta revidera förslagen till examensrättsansökningar i relatin till nya beslut ch riktlinjer sm tillkmmit. Ett kmpletterande förslag avseende placeringen av ämnesdidaktiken inm de lika utbildningsgångarna läggs vidare fram för nämnden vid sammanträdet den 11 maj. Det samlade förslaget ska sedan finnas tillgängliga för rektrsknseljens möte den 17 maj senast kl Därefter slutjusteras förslaget för att senast den 21 maj inkmma till Planeringsenheten, sm förbereder Universitetsstyrelsens beslut den 28 maj. Fram till 14 juni kan sedan arbetsgrupperna inkmma med eventuella ytterligare revideringar ch Planeringsenheten sammanställer slutligen ansökan inför rektrs beslut den 23 eller 24 juni. Övergripande aspekter Stckhlms universitet har generellt mycket gda förutsättningar för lärarutbildning. Universitet är idag Sveriges största universitet med utbildning ch frskning sm täcker i strt sett alla mråden av relevans för lärarutbildning. Lärsätets lärarutbildning ska vara av hög kvalitet ch natinellt ledande. Lärandemiljön ska vara studentcentrerad ch stimulera till aktivitet ch samarbete (Verksamhetsplan 2010). Institutiner sm medverkar i lärarutbildningen har en stark frskningstraditin, högkvalitativ utbildning ch gtt internatinellt renmmé. Universitet har en internatinell studiemiljö, väl utbyggd infrastruktur med gda bibliteksresurser, IKT-stöd ch övrig studentservice. Arbetsgrupperna kmmenterar i sina rapprter den didaktiska, pedaggiska ch ämnesdidaktisk kmpetensen ch frskningen inm sina respektive mråden. Sammantaget finns vid universitetet en gd ämnesdidaktisk kmpetens ch frskning inm mrådena matematik, naturvetenskap ch språk. Inm mrådet samhällsvetenskap ch histria/ religinskunskap/filsfi är ämnesdidaktiken svagare ch behöver förstärkas, speciellt gäller det den vetenskapliga basen med fkusering av den ämnesdidaktiska lärarfrskningen mt årskurs F 6, vilken överlag är svagare utvecklad. Inm Samhällsvetenskapliga fakulteten finns en bred generell pedaggisk ch didaktisk kmpetens men den ämnesdidaktiska kmpetensen ch frskningen kpplad till de samhällsvetenskapliga ämnena behöver utvecklas ch stärkas. Några av arbetsgrupperna har, utöver de nedan redvisade förslagen, lämnat förslag vilka inte helt överensstämmer med prpsitinen. Om det visar sig att dessa förslag ryms inm den väntade examensrdningen kmmer grupperna att ges tillfälle att återkmma med förslagen. Ett sådant förslag är att Stckhlms universitet ska söka examensrätt för grundlärare med inriktning mt förskleklass ch grundsklans årskurs 1-3 ch med inriktning mt grundsklans årskurs 4-6 med två lika prfiler; en sm ger fördjupning i Svenska-SO ch en annan sm ger fördjupning i Matematik-NO. Någn möjlighet för sådana examensrätter ges inte i prpsitinen. En annan typ av förslag sm inte tagits med här rör tänkbara påbyggnadskurser, exempelvis för att studenter med lärarexamen även ska få en masterexamen. Ett sådant exempel är att erbjuda en alternativ ingång för ämneslärarexamen vilken bygger på en kandidatexamen m sex terminer med 90 hp i huvudämnet. Tillsammans med en sådan tvåårig 2

3 utbildningsvetenskaplig påbyggnad skulle utbildningen, förutm lärarexamen, ge en masterexamen i ämnesdidaktik. Förslag till beslut Lärarutbildningsnämnden beslutar föreslå - att Stckhlms universitet söker examensrätt för I. Förskllärarexamen (210 hp) II. Grundlärarexamen (240 hp) - inriktning mt arbete i förskleklass ch grundsklans årskurs inriktning mt arbete i grundsklans årskurs 4-6 med alternativen naturrienterade ämnen ch teknik (teknik i samarbete med KTH) samhällsrienterande ämnen praktisk-estetiska ämnen (avtal med fackhögsklrna) - inriktning mt arbete i fritidshem III. Ämneslärarexamen - inriktning mt arbete i grundsklans årskurs inriktning mt arbete i gymnasiesklan Nedan redvisas ämneskmbinatiner gruppvis så sm de föreslagits av de grupper sm på uppdrag av Lärarutbildningsnämnden förberett ansökan. 1 - Inriktning mt arbete i grundsklans årskurs 7-9 (270 hp) a) Arbetsgruppen för ämnesmrådet matematik ch naturvetenskap 1. Matematik - Fysik - Teknik (Teknik i samarbete med KTH) 2. Bilgi Gegrafi - Kemi b) Arbetsgruppen för ämnesmrådena svenska ch mderna språk 3. Svenska - Histria - Religinskunskap 4. Svenska - Svenska sm andraspråk - Religinskunskap 5. Svenska - Svenska sm andraspråk - Histria 6. Svenska sm andraspråk - Histria - Religinskunskap 7. Engelska - Histria - Religinskunskap 8. Spanska - Histria - Religinskunskap 9. Svenska - Samhällskunskap 10. Svenska sm andraspråk - Samhällskunskap 1 Arbetsgrupperna för ämnesmrådena a) Matematik-Naturvetenskap, b) Svenska ch mderna språk, c) Histria-filsfi-religin, d) Samhällsvetenskapliga ämnen 3

4 c) Arbetsgruppen för ämnesmrådet histria-filsfi-religin 11. Svenska - Histria - Religinskunskap 12. Engelska - Histria - Religinskunskap 13. IdrHä, Sl, Mu eller Bd i kmbinatin med Hi ch Ge (avtal med fackhögsklr) 14. IdrHä, Sl, Mu eller Bd i kmbinatin med Re ch Ge (avtal med fackhögsklr) d ) Arbetsgruppen för samhällsvetenskapliga ämnen 15. Samhällskunskap - Histria Religinskunskap 16. Samhällskunskap - Histria Gegrafi 17. Samhällskunskap - Svenska 18. Samhällskunskap - Svenska sm andraspråk - Inriktning mt arbete i gymnasiesklan (300 hp/330 hp) a) Arbetsgruppen för ämnesmrådet matematik ch naturvetenskap 1. Bilgi - Gegrafi 2. Bilgi - Kemi 3. Bilgi / Kemi /Gegrafi - Naturkunskap 4. Data - Matematik 5. Fysik - Matematik 6. Kemi - Matematik 7. Matematik - Teknlgi (Teknlgi i samarbete med KTH) b) Arbetsgruppen för ämnesmrådena svenska ch mderna språk 8. Svenska - Samhällskunskap 9. Svenska sm andraspråk - Samhällskunskap 10. Engelska - Samhällskunskap 11. Spanska - Samhällskunskap 12. Svenska - Histria 13. Svenska - Religinskunskap 14. Svenska - Filsfi 15. Svenska - Psyklgi 16. Svenska - Svenska sm andraspråk 17. Svenska - Engelska 18. Svenska - Spanska 19. Svenska - Drama 20. Svenska sm andraspråk - Histria 21. Svenska sm andraspråk - Religinskunskap 22. Svenska sm andraspråk - Filsfi 23. Svenska sm andraspråk - Psyklgi 24. Svenska sm andraspråk - Engelska 25. Svenska sm andraspråk - Spanska 26. Svenska sm andraspråk - Drama 27. Engelska - Histria 28. Engelska - Religinskunskap 29. Engelska - Filsfi 30. Engelska - Psyklgi 31. Engelska - Spanska 32. Engelska - Drama 33. Spanska - Histria 34. Spanska - Religinskunskap 4

5 35. Spanska - Filsfi 36. Spanska - Psyklgi 37. Spanska - Drama c) Arbetsgruppen för ämnesmrådet histria-filsfi-religin 38. Svenska - Religinskunskap 39. Svenska - Filsfi 40. Svenska - Histria 41. Engelska - Histria 42. Histria - Kulturhistria 43. Histria - Religinskunskap 44. Samhällskunskap - Histria Arbetsgruppen för samhällsvetenskapliga ämnen 45. Samhällskunskap - Histria 46. Samhällskunskap - Gegrafi 47. Samhällskunskap - Företagseknmi 48. Samhällskunskap - Psyklgi 49. Samhällskunskap - Media/Medier ch kmmunikatin 50. Samhällskunskap - Data/Data- ch systemvetenskap 51. Samhällskunskap - Svenska 52. Samhällskunskap - Svenska sm andraspråk 53. Samhällskunskap - Engelska 54. Samhällskunskap - Matematik. Lärarutbildningsnämnden beslutar vidare föreslå - att, förutm för vanstående ämnen, examensrätt söks även för följande ämnen, vilka bör kunna ingå i ämneslärarexamen efter tre terminers kmpletterande pedaggisk utbildning: 55. Omvårdnad/Scial msrg 56. Tyska 57. Franska 58. Arabiska 59. Finska 60. Grekiska (klassisk) 61. Italienska 62. Japanska 63. Kinesiska 64. Kreanska 65. Latin 66. Prtugisiska 67. Ryska 68. Teckenspråk - att vad gäller studier i mderna språk ska universitetet undersöka möjligheter till samverkan med andra lärsäten. 5

6 IV. Yrkeslärare (90 hp) Yrkeslärarutbildning bedrivs idag vid Stckhlms universitet, ch har tidigare bedrivits vid Lärarhögsklan, bland annat genm utbildning mtsvarande följande yrkesprgram inm den nya gymnasiesklan. Barn- ch fritidsprgrammet Bygg- ch anläggningsprgrammet El- ch energiprgrammet Frdns- transprtprgrammet Handels- ch administratinsprgrammet Hantverksprgrammet Htell- ch turistprgrammet Industritekniskt prgram Naturbruksprgrammet Restaurang- ch livsmedelsprgrammet VVS- ch fastighetsprgrammet Bristen på behöriga yrkeslärare är str i landet ch inm Stckhlmsmrådet är det framtida behvet av yrkeslärare störst. Mt denna bakgrund kan det anses vara ett samhällsansvar för Stckhlms universitet att bedriva utbildning för yrkeslärare. Av eknmiska ch pedaggiska skäl är det möjligt att ansöka m examensrätter enbart för vissa yrkesutbildningar inm gymnasiesklan, eftersm rekryteringen av studerande till varje prgram är mycket svag. Idag finns vid Stckhlms universitet några av landets få disputerade lärare i denna utbildning ch ett ämne på frskarnivå, Utbildningsvetenskap med inriktning mt praktiska kunskapstraditiner, har börjat etableras. Förslag 1 Lärarutbildningsnämnden beslutar föreslå att Stckhlms universitet söker examensrätt för Yrkeslärare (90 hp) inm alla van nämnda yrkesprgram inm den nya gymnasiesklan. Mt detta kan invändas att Stckhlms universitet är ett frskningsuniversitet främst med kvalificerad akademisk utbildning. Av de nämnda yrkesprgrammen är det enbart prgrammen med inriktning mt Barn- ch fritidsprgrammet ch Handels- ch administratinsprgrammet sm kan sägas ha en bas i universitets egen grundutbildning. Rekryteringen till utbildning är mycket svag ch i praktiken helt berende av särskilda statliga satsningar på behöriga lärare. Universitetet har inte heller ännu någn nämnvärd frskningsbas för den yrkesämnesdidaktik sm är relevant för utbildningen. Lärarutbildningsrefrmen innebär slutligen att utbildningen förkrtas i förhållande till tidigare. Förslag 2 Lärarutbildningsnämnden beslutar inte att föreslå Stckhlms universitet att söka examensrätt för Yrkeslärare (90 hp). 6

7 De bligatriska delarna i lärarutbildningen 2 De två bligatriska delarna i de nya lärarutbildningarna vid Stckhlms universitet, den utbildningsvetenskapliga kärnan ch verksamhetsförlagd utbildningen, struktureras för alla examina, inriktningar ch ämneskmbinatiner (förutm den kmpletterande pedaggiska utbildningen) i tre blck m vardera 30 hp. Varje blck mfattar en hel termin ch består av såväl utbildningsvetenskapliga kärnkurser sm verksamhetsförlagd utbildning. På samma sätt sm lärarutbildningens övriga kurser, ska kurserna inm den utbildningsvetenskapliga kärnan präglas av att kursinnehållet belyses med utgångspunkt i lika variatiner i tid ch rum, ett hållbart samhälle samt av ett IKT-perspektiv. Kurserna inm den utbildningsvetenskapliga kärnan ska ckså ges tillämpningar sm nära anknyter till kmmande yrkesutövning. I matrisen nedan anges att vissa kurser särskilt ska anpassas efter studenternas huvudsakliga ämnesinriktning ch/eller vilken sklfrm sm deras utbildning är inriktad mt. Blckens plats i utbildningsgången kan variera någt berende på vad sm passar den aktuella utbildningsgången bäst. I någn mån måste hänsyn ckså tas till hur uppdragen kan förläggas på lika institutiner ch i lika lkaler. Kärn-/VFUremin Kurser Kurser Kurser Kurser Kurser Kärn-/VFUtermin 1, 30 hp (ligger sm första termin i utbildningen) Utbildningens histria ch plats i samhället 5 hp Framträdande ch retrik 3,5 hp Vetenskap ch kunskap 7,5 hp Terier m lärande ch individens utveckling 7,5 hp (anpassas efter sklfrm) VFU 6,5 hp Kärn-/VFUtermin 2, 30 hp (i mitten av utbildningen, mkring termin 4 ) Sklans sciala relatiner 7,5 hp (anpassas efter sklfrm) Ämnesdidaktik, lärplansteri, betyg ch bedömning etc. 15 hp (anpassas efter sklfrm ch efter inriktning) VFU 7,5 hp Kärn-/VFUtermin 3, 30 hp (nära slutet av utbildningen, mkring termin 7) Specialpedaggik 7.5 hp (anpassas efter sklfrm ch efter inriktnimg) Utvärdering ch utvecklingsarbete i undervisning ch skla 4 hp Rättsliga ch yrkesetiska aspekter på arbetet i sklan 2,5 hp VFU 16 hp 2 Ett utförligare material från LUN:s arbetsgrupp redvisas i bilaga 1 7

8 Förslag till beslut Lärarutbildningsnämnden beslutar: - att fastställa bilagda förslag till struktur för den utbildningsvetenskapliga kärnan ch den verksamhetsförlagda utbildningen avseende terminsstruktur, kursbeteckningar ch kursmfattning. Kmpletterande förslag m placeringen av ämnesdidaktiken i utbildningen Inm universitets lärarutbildning innefattar de flesta utbildningar idag ca 30 hp ämnesdidaktik, i frm av ämnesrelevant AUO. Arbetsgruppen för de bligatriska delarna av utbildningen föreslår att en delkurs m 15 hp ämnesdidaktiseras (didaktik, lärplansteri ch betyg ch bedömning) 3. Flera arbetsgrupper har framfört önskemålet m att hela 30 hp ämnesdidaktik placeras inm ramen för den utbildningsvetenskapliga kärnan. Förslaget mtiveras med att bättre utrymme då ges för de rena ämnesstudierna. Någt sådant utrymme kmmer dck inte att finnas m studenterna ska kunna uppnå de specifika krav sm ställs på kunskaper, färdigheter ch värderingar inm de tematiska mråden sm den utbildningsvetenskapliga kärnan enligt kmmande examensrdning ska mfatta: - sklväsendets histria, rganisatin ch villkr samt demkratins grunder, - lärplansteri ch didaktik, - vetenskapsteri ch frskningsmetdik, - utveckling, lärande ch specialpedaggik, - sciala relatiner, knflikthantering ch ledarskap, - bedömning ch betygsättning, ch - utvärdering ch utvecklingsarbete Redan med föreliggande förslag råder en betydande trängsel bland utbildningsvetenskapliga mråden sm är bligatriska i lärarutbildningarna, ch det är följaktligen knappast möjligt att få in mer än 15 hp ämnesdidaktik i kärnan. Det är rimligt att den nya lärarutbildningen ska ha samma ambitinsnivå när det gäller ämnesdidaktik sm den nuvarande. Det innebär att ytterligare 15 hp ämnesdidaktik måste läggas in i varje lång utbildningsgång. En möjlighet är att, i ämneslärarutbildningarna, ge 7,5 hp av utbildningens första ch andra ämne en didaktisk inriktning, på det sätt sm idag sker i flera utbildningsgångar. För grundlärarutbildningen, år F-3, där utrymmet för ämnesstudier ckså är litet skulle ämnesdidaktiken kunna inriktas mt didaktik mt yngre barn med ett didaktisk perspektiv på de tre huvudämnena (Svenska, Matematik ch Engelska), vilka tillsammans då skulle kunna bidra med 15 hp. På liknande sätt skulle 15 hp kunna delas mellan samtliga ingående huvudämnena inm grundlärarutbildningen, årskurs 4-6, men här bör ckså en del ämnesdidaktik kunna förläggas inm den valda specialiseringen m 30 hp inm NO, SO eller praktisk-estetiska ämnen. Lärarutbildningsnämnden förväntas inte fatta 3 Detta gäller den utbildningsvetenskapliga kärnan inm de långa lärarutbildningarna. För KPU måste andelen ämnesdidaktik bli större. 8

9 beslut i denna fråga 14 april utan arbetsgrupperna föreslås få i uppdrag att lägga fram förslag till nämndens sammanträde i maj. Förslag till beslut Lärarutbildningsnämnden beslutar: - att föreslå att arbetsgrupperna får i uppdrag att senast 3 maj lämna förslag till placeringen av 30 hp ämnesdidaktik inm de grund- ch ämneslärarutbildningar sm föreslagits av gruppen. 9