Delutvärdering av arbetet med framtagning av Kommunikationsstrategi för Göteborgs universitet, fas 1 nulägesanalys
|
|
- Emilia Sandberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Delutvärdering av Fas 1, Nulägesanalys projektet Kommunikationsstrategi för Göteborgs universitet Dnr V 2011/182 1 / 10 Delutvärdering av arbetet med framtagning av Kommunikationsstrategi för Göteborgs universitet, fas 1 nulägesanalys Enkätundersökningen skickades ut med Webropol den 10 december 2012 och avslutades den 21 januari Av 40 respondenter har 29 svarat. De elva som inte har svarat är utspridda bland grupperna. Sammanfattning av utvärdering Det övergripande resultatet är att flertalet svarande är nöjda med projektet och det som de själva bidragit med. Många nämner kompetensutveckling, gränsöverskridande samverkan och ökad förståelse och insikt om behovet av att utveckla ett universitetsgemensamt kommunikationsarbete som några vinster med arbetet. Även om det har varit ett bitvis arbetskrävande projekt så visar utvärderingen att arbetet gett inspiration för både individ och grupp. Tre av citaten från enkäten sammanfattar utvärderingen av projektet: Jag har fått en större kunskap och förståelse för hur GU:s kommunikationsorganisation ser ut och fungerar. Jag har fått många nya värdefulla kontakter som har lett till nya samarbeten och erfarenhetsutbyte. Jag har stärkts i min professionella roll som kommunikatör och fått bättre självförtroende genom min medverkan i projektet. En del i ett projekt och därmed arbetsfördelningen är det egna initiativet och engagemanget, förståelse för projektprocess och leverans, och att ställa upp för projektet. Det var en stor varians i projektet av projektmedlemmars förmåga, ambition och kompetens. Konsekvensen blev att vissa projektmedlemmar gjorde ett större arbete i projektet än andra. bättre förankra hos chefer i organisationen att liknande projekt tar väldigt mycket tid och kraft och pågår under lång tid. Men att det vi får ut av det, förutom själva projektets resultat, är mer kompetenta medarbetare, med större nätverk och bättre självförtroende i verksamheten. I utvärderingen har det kommit fram många konstruktiva synpunkter och förslag på hur universitetsgemensamma projekt av denna karaktär kan utvecklas och förbättras: Säkerställ kompetensen hos projektledare. Tydliga förväntningar på delleveranser och slutresultat. Informationsenheten Vasaparken, Box 100, Göteborg , (fax)
2 2 / 10 För projekt av förstagångskaraktär, där det är svårt att från start ange slutresultat, bör detta tydligt framgå. I sådana fall kan en kravspecifikation vid projektstart, tydliggöra vad projektet ska lösa och vilka förutsättningar som finns. Projektet bör vara väl avgränsat och förväntningar på roller, arbete och leveranser tydliga. De framgångsfaktorer som definieras bör kontinuerligt utvärderas och förutsättningar för att nå dem förbättras löpande. De risker som identifierats och de lösningar som beskrivs bör prövas, utvärderas och förbättras. Planering av ett projekt som detta behöver kunna revideras då universitetsgemensamma förutsättningar förändras. Löpande information, kommunikation och eventuell revidering av planering måste planeras in utifrån arbetsgruppernas förutsättningar som tid och kompetens. Möten i ett projekt av denna karaktär måste vara strukturerade, planerade och funktionella utifrån syfte och behov.
3 3 / 10 Delar av rapporten Delutvärdering av Fas 1, Nulägesanalys projektet Kommunikationsstrategi för Göteborgs universitet från webropol. Hur effektivt upplever du att mål och förväntat resultat har uppnåtts? Hur väl upplever du att genomförandet har fungerat? Hur väl upplever du att val av aktiviteter (seminarier, workshops och möten) baserat sig på och bidragit till önskat resultat?
4 4 / 10 Hur aktivt har ditt deltagande varit i planeringsprocesserna (deltagande i planering av metoder och utvärdering)? Hur stor positiv påverkan har projektet haft för ditt löpande arbete?
5 Hur väl upplever du att projektet har arbetet för följande (identifierade i projektplan) framgångsfaktorer? 5 / 10
6 6 / 10 Ge exempel på vilka förändringar projektet har inneburit för dig som deltagare? I mitt arbete har projektet inneburit följande förändringar: - Kompetensutveckling - Jag har fått mer inblick i hur den interna kommunikationen inom universitetet fungerar och fått större förståelse för vad som först och främst behöver utvecklas för att den interna kommunikationen ska fungera bättre. - En större förståelse för ett gemensamt GU och nödvändigheten av att ha en gemensam kommunikationsplan. - En aktualisering av bristen på internkommunikation på Göteborgs universitet. Känt sedan länge, men bra att lyfta frågan igen. - Det har gjort det nödvändigt för mig att lyfta blicken och tänka bredare. Dessutom minskar alla typer av samarbetsprojekt internt kontaktvägarna med de specifika personerna man samarbetar med. - Att både min enhet och medarbetare varit involverade i frågor kring studentfrågor och intern kommunikation. - Mitt engagemang i kommunikationsstrategin har blivit större än om en färdig strategi hade presenterats. - Jag har fått lära känna nya kollegor. Jag har haft möjlighet att lyfta kommunikationsfrågor som inte kan diskuteras i andra forum. - Stress, då arbetet inneburit ytterligare press på övriga uppgifter. - Bättre relationer med personer från andra fakulteter/gemensamma förvaltningen. - Ny inspiration, nytt tänk, nya verktyg, nya kontakter. - Förändringarna är av två slag. Dels har arbetet inneburit en liten invasion i mitt vanliga arbete eftersom jag inte arbetar administrativt alls förutom min forskning och min undervisning. Jag har tagit en del tid till arbetet med forskningskommunikationen så till relativt liten del har min arbetsvardag blivit förändrad. På det mer filosofiska planet har det förändrat hur jag tänker kring forskningskommunikation och trots att nulägesanalysen är inlämnad fortsätter utvecklingen och projektgruppen fortsätter att kommunicera med varandra. - Jag har fått en större kunskap och förståelse för hur GU:s kommunikationsorganisation ser och fungerar. Jag har fått många nya värdefulla kontakter som har lett till nya samarbeten och erfarenhetsutbyte. Jag har stärkts i min professionella roll som kommunikatör och fått bättre självförtroende genom min medverkan i projektet. - Förutom att det har tagit mycket tid så har det inte inneburit några förändringar. - Det har tagit väldigt mycket av min arbetstid. Det har gett mig både kunskap och kontakter som jag förmodligen har nytta av i mitt arbete. Ge exempel på erfarenheter du fått av projektet? - kunskap inom Internkommunikation - Universitetsövergripande projektarbete - Kunskap om den externa synen på GU och hur vi behöver lyfta det som andra anser oss starka på och att arbeta med den mer negativa bilden av oss som att man ser GU som splittrat, svårtillgängligt till exempel. Ser också vikten av att lyfta en bra bild av GU gentemot alla intressenter. Vem är student idag och makthavare i morgon eller tvärt om? Bra att vi knyter ihop kommunikationsarbetet mot alla målgrupper. - Strategiskt arbetssätt, metoder och diskussioner till att uppnå vision Erfarenhet av styrgruppsarbete. Erfarenheter av arbete i större projekt. - Fått chans att vara projektledare, vilket jag inte varit tidigare. - Projektet har inneburit en inblick för mig om hur helt andra delar av universitetet fungerar, hur andra yrkesgrupper arbetar, vilken terminologi de använder, vilka arbetsredskap och strategier. En mycket intressant erfarenhet som jag verkligen har uppskattat. - Jag har lärt mig att det runtom i organisationen på GU finns en bristande förståelse/kunskap/respekt för kommunikationsarbetet i allmänhet och för kommunikatören i synnerhet. Detta har gjort att jag på ett mer aktivt sätt än förut tar för mig i det dagliga arbetet på min insti-
7 7 / 10 tution och ser till att ständigt påminna om/förklara hur viktigt det är att arbeta professionellt och strategiskt när det gäller kommunikation och samverkan. - Spännande att så tydlig se ganska enkla förbättringsmöjligheter inom mitt eget område. - Jobba och samarbeta i grupp, insikt i hur olika mediearbetet kan vara organiserat i olika organisationer och inom en organisation. Lär mig också mer om kollegors arbetsvillkor och situation. - Djupare erfarenhet att arbeta över fakultetsgränserna i ett större projekt. Att delta i ett så stort och övergripande kommunikationsstrategiarbete är oerhört lärorikt och värdefullt. - Arbetet i styrgruppen kunde varit mer strukturerat. Som styrgruppsmedlem har jag inte alltid känt att jag haft kontroll på läget. Formerna för spridning av alla dokument har inte heller varit optimala. - Vikten av att involvera andra funktionsområden Hur rättvis har arbetsfördelning varit i din grupp? - En del i ett projekt och därmed arbetsfördelningen är det egna initiativet och engagemanget, förståelse för projektprocess och leverans, och att ställa upp för projektet. Det var en stor varians i projektet av projektmedlemmars förmåga, ambition och kompetens. Konsekvensen blev att vissa projektmedlemmar gjorde ett större arbete i projektet än andra. - Vi har haft ett gott samarbete och en rättvis arbetsfördelning utefter vad vi har kunnat ta på oss i de olika skedena beroende på andra uppdrag, Upplever att vi har stöttat varandra i att ta större ansvar när vi har haft mer i våra övriga åtaganden. - Arbetsfördelningen i vår arbetsgrupp har varit dålig beroende på bristande projektledning från min sida. Jag och en annan gruppmedlem har stått för merparten av arbetet. En sida i detta har varit att saker som fördelats inte blivit gjorda. Jag har inte haft någon metodik för att avkräva tillräckliga leveranser från och coacha mina gruppmedlemmar. - Den har ibland varit snedfördelad. Mycket skrivande i onödan (som gjordes dubbelt), ibland otydlig arbetsfördelning. Svårt att få ihop hela gruppen samtidigt när vi väl behövde input från alla - Arbetsfördelningen har varit bra. Vi har alla skrivit men gruppledaren gjort mer i slutfasen. Innan skrivfasen gjorde alla insatser inom olika områden. - Arbetsfördelningen har varit ok. Det har inte varit särskilt mycket arbete i styrgruppen. - Projektledningsgruppen: Bra fördelning. Jag har nog tagit något mindre ansvar än övriga när det gäller gemensamma frågor, av tidsbrist.
8 8 / 10 Rekommendationer från respondenter Vilka förbättringar krävs för att skapa bättre förutsättningar för universitetsgemensamma projekt i framtiden? Projektets mål och syfte - Jag upplevde projektet som kraftlöst och icke trovärdigt, då man inledningsvis helt missade förankringen med vision och strategiarbete. Planering, tidsåtgång och förväntningar var från start mycket ogenomtänkt. Saknade en professionell planering av projektet från start, vilket blir väldigt svårt att hämta hem senare. - Delaktighet, att GF lyssnar in vad institutioner, avdelningar, enheter etcetera behöver. - Projektet har känts lite rörigt. Inledningsvis var det svårt att veta vad vi skulle göra i vår grupp och hur alla gruppers arbete skulle flätas ihop i slutet. Den nya Visionen fanns inte när projektet startade. Hade den gjort det hade starten blivit mindre trevande. - Vid framtida projekt är det viktigt att det är tydligt vad vi ska åstadkomma. Jag tror också att man behöver sätta begränsningar, dvs vad man inte ska titta på/fundera över. Roller och projektorganisation - Tydligt beskriva förväntningarna på olika roller i projektet. Vem fattar vilka beslut i projektet. - Förfrågan om uppdraget borde vara mer öppet och att man kan söka om erbjudandet skulle komma igen. Denna gång blev folk uppringda eller utvalda, hit och dit, flera kände sig förbi körda. - Från start presenterades en väldigt stor och fluffig organisation kring hela projektet. En stor organisation är inte alltid stark utan blir snarare kraftlös, vilket vi nu kan se resultatet av, stora delar av projektorganisationen har lyst med sin frånvaro under projekttiden. En tight och genomtänkt projektorganisation är att föredra framför bredden. - Som projektledare blev jag med ett projekt/ medlemmar. Som projektledare ska jag ha möjlighet att påverka vilka medlemmar som ska ingå i projektet. Delprojektet intern kommunikation saknade kompetens exempel erfarenhet av ledarskap/chefskap, tvärfunktionell kompetens, erfarenhet av mål och uppföljningsarbete, ytterligare någon person i gruppen som har erfarenhet av att driva intern kommunikation eller någon som har en känsla av vad det innebär. Involvera projektledare/delprojektledare i planeringen av projektet, så att vi effektivare kan bygga med rätt kompetens. Projektledning - Bättre verktyg för projektledning. Kompetensutveckling för att fungera bättre som gruppledare Planering - Bättre framförhållning och mer innovativa mötesformer. - Jag saknade en plan för styrgruppens möten. Exempelvis skulle man kunnat ha en plan för vilka frågor som skulle lyftas på de olika mötena redan i augusti. Nu kom mötena adhoc. Ibland blev det glapp och det hade hänt mycket mellan mötena. Svårt att få överblick. - Synkad beställning av projekt, kartläggning av hur projekten relaterar till varandra - Seminarierna var säkert jättebra, men jag hade tyvärr liten möjlighet att delta eftersom de tog så mycket tid i anspråk. Dessa borde inte vara lika många och finnas utspridda över tid på ett bättre sätt.
9 9 / 10 - Att projektet är tydligt definierat från början och att det inte ändras för mycket på vägen. - Ett tydligare uppdrag med tydligare gränser hade underlättat arbetet, men å andra sidan har det relativt fria upplägget gjort att man kommit in på viktiga spår som man kunde ha missat om man varit mer styrd. Det gränslösa; uppdraget i kombination med ambitiösa GU-medarbetare gav upphov till en viss prestationsångest, och uppdraget tog betydligt mer tid än vad vi trodde. Kunde vara bra att prata om ambitionsnivå och realistisk tidsåtgång i början av ett sånt här projekt. Det har varit mycket ändrade förutsättningar under vägen, vilket lett till merarbete, hade varit bra om förutsättningar vad gäller t ex presentationsform hade varit mer klart från början. - Innehåll och struktur i nulägesanalysen varierade hela tiden vilket ställt till problem och blivit ett irritationsmoment i onödan. Rekommendationer och reflektioner skulle vi ge på slutet. Det är ju det viktigaste men slängdes in på slutet då vi skulle göra powerpoint. Det var aldrig uppdraget i nulägesanalysen. Tid - Att se till att arbetstid verkligen avsätts för gemensamma projekt inom tjänsten för alla. Då förutsättningarna har varit olika och arbetsbelastning olika krävs det en skriftlig överenskommelse vid projektstart. Man ska få avsätta faktisk tid till projektarbete, förankrad hos närmsta chef. Det får inte blir 20 procent utöver en redan hektiskt heltid. Projektledarna fick, på grund av sin organisationstillhörighet, större förutsättningar att delta än gruppmedlemmarna, vilken ledde till snedbelastning. - Bättre förankra hos chefer i organisationen att liknande projekt tar väldigt mycket tid och kraft - och pågår under lång tid. Men att det vi får ut av det, förutom själva projektets resultat, är mer kompetenta medarbetare, med större nätverk och bättre självförtroende i verksamheten. - Skall man försöka att få med sig forskare i sådana här gemensamma projekt i framtiden kan det vara svårt om man inte ger en eller båda följande -ett tydligt meritvärde av att engagera sig i sådana här frågor (jag vet faktiskt inte hur det ser ut med sådana här uppdrag på CV idag. -ekonomisk ersättning för deltagande. Jag menar inte som någon form av lönetillägg utan att man under projekttiden lönestöds med 5% eller att man får en särskild (kanske mest symbolisk) peng till forskarkontot som tack för deltagande. - Mer tydlighet kring uppdragets projekttid och hur långt det skulle sträcka sig, upplever det fortfarande luddigt om och hur vi ska jobba vidare i projektgrupperna. Behövs vi? - Rimligare tidsplan alternativt fördela projektledarens arbete på flera. Detta har varit ett komplext arbete, då är det extra viktigt med tydlighet i begrepp, uppdrag och förväntningar. Kräver dock också tid. Tvärfunktionellt - Se projektet som en del av målet. Blandning av funktioner (HR, kommunikation mm) är bra ger ökad förståelse för varandras arbeten. Vikten av att sätta ihop tvärfunktionella grupper i både projekt-, delprojekt- samt styrgrupper. - De som inte är med i projektet måste få information. Viktigt att projekt inte fungerar uteslutande. Bjud in alla som vill på redovisning. Övrigt - Har förstått att förståelse för och prioritering av GU-gemensamt arbete inte alltid är på topp ute i organisationen. Det handlar om pengar men framförallt om tid tror jag. Har ingen färdig lösning men kanske borde man fundera på hur man kan öka flexibiliteten och hjälpas åt när det kniper pga gemensamt arbete? Jag har tidigare föreslagit arbetsrotation för att få större förståelse för
10 10 / 10 alla delar av universitetet. Kanske en jobbpool där man lägger de jobb man inte hinner med och där GU:s kommunikatörer sätter in tid=gör jobb respektive tar ut tid=lämnar jobb? Alla arbetsuppgifter kanske inte funkar men många. - Lyckas man att implementera ett mer aktivt/löpande samarbete över faultets/institutions/- avdelningsgränserna så tror jag att kvaliteten på kommunikationsarbetet skulle höjas avsevärt och man skulle också kunna få skalfördelar och på så vis spara pengar. Som det är nu så anser jag att kvalitén är alldeles för ojämn. Det beror till viss del på resurser, men också på att det på en del enheter finns personer som jobbar med kommunikation, men inte har rätt kvalifikationer/kompetens.
Om projektplanen Projektplanen är ett levande dokument som kommer att uppdateras allt eftersom projektet fortlöper.
Projektplan Kommunikationsstrategi för Göteborgs universitet Maria Eriksson 2013-05-02 Projektplan för projektet Kommunikationsstrategi för Göteborgs universitet 1. Basfakta Projektnamn Kommunikationsstrategi
Läs merProjektdirektiv Dnr V 2011/182. Ann-Charlotte Schützer Sida: 1 (5) Projektdirektiv
Ann-Charlotte Schützer Sida: 1 (5) Projektdirektiv Ann-Charlotte Schützer Sida: 2
Läs merKommunikationsstrategi för Göteborgs universitet
Ledningskansliet Ann-Charlotte Hansson Schützer, Kommunikationschef FÖRSLAG 1 / 5 2012-01-25 Dnr V 2011/182 Rektor Kommunikationsstrategi för Göteborgs universitet Bakgrund Alla svenska lärosäten lever
Läs merProjekthandbok. administrativa utvecklingsprojekt
administrativa utvecklingsprojekt Dokumentet uppdaterat oktober 2018 Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Projekt som arbetsform 3 3. Projektportföljen kriterier och funktion 3 Projekt som inte
Läs mertydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor
dialog delegera tydlighe humor besluta stöd lojal kommunice feedback bemötande motivera rättvis tillåtande lyhörd delaktighet inkluderande ansvar närvaro tydlighet samarbete närvarande förtroende vision
Läs merProjektplan för projektet Kommunikationsstrategi för Göteborgs universitet. 1. Basfakta. 2. Syfte, mål och förutsättningar
Projektplan Kommunikationsstrategi för Göteborgs universitet Sofia Lodmark Wallner 2013-01-31 Tredje upplagan Projektplan för projektet Kommunikationsstrategi för Göteborgs universitet 1. Basfakta Projektnamn
Läs merDet här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld
Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI Vi forskar för en säkrare värld 2 Den här skriften har flera hundra författare Skriften i din hand tydliggör vad vi på FOI menar med medarbetarskap och
Läs merKunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa
Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än
Läs merHur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron?
Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Av Ronny Brandqvist Sida 1 av 19 Lean är INTE ett statiskt tillstånd Sida 2 av 19 Hur kan det se ut? Attityder,
Läs merEkonomiprojektet Översyn av ekonomimodell och förberedelse inför val av ekonomiadministrativa system
1 (6) Ekonomiavdelningen Bilaga 2 Karolina Pihlblad Utgåva 2.0 Projekt nr: 4965524 2018-09-17 Dnr SU FV-2.2.2-0397-18 Ekonomiprojektet Översyn av ekonomimodell och förberedelse inför val av ekonomiadministrativa
Läs merBeskrivning av den universitetsgemensamma projektverksamheten
Projektkontoret Sida: 1 (8) Beskrivning av den universitetsgemensamma projektverksamheten Projektkontoret Sida: 2 (8) Innehåll 1 Syfte och bakgrund...3 1.1 Syfte...3 1.2 Bakgrund...3 2 Definitioner...3
Läs merProjekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet
för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Projekt som arbetsform 3 3. Projektportföljen kriterier och funktion 3 Projekt som inte är
Läs merInventering av förorenade områden
Slutrapporten har granskats och godkänts av styrgrupperna för Miljösamverkan Halland och Miljösamverkan Västra Götaland. Slutrapporten är därmed fastställd. Inventering av förorenade områden Slutrapport
Läs merREGLAB Hur bedömer du lärprojektet Kommunikation som helhet? 2. Kommentar. 3. Vad har du uppskattat mest? Antal svarande: 10
REGLAB 2011 1. Hur bedömer du lärprojektet Kommunikation som helhet? 1 = Mycket dåligt, 5 = Mycket bra 2. Kommentar Antal svarande: 6 - Bra kontakter och jag har lärt mig nya saker om kommunikation. -
Läs merProjekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet
för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Projekt som arbetsform 3 3. Projektportföljen kriterier och funktion 3 Projekt som inte är
Läs merGenomförandeprocessen
1 Genomförandeprocessen Utifrån syftet att se hur genomförandet av projektet fungerar: Projektets målgrupp/deltagare Arbetsgivare Samverkansparter: handläggare, kontaktpersoner m fl Sammanlagt 30 intervjuer
Läs merProcesskarta för införandet av. Heltid som norm
Vår beteckning Vår handläggare Susanna Kullman, processledare Processkarta för införandet av Heltid som norm Övergripande mål: En attraktiv arbetsplats för tryggad personalförsörjning 1. Inledning För
Läs merHållbart Arbetsliv. Ett utvecklingsprojekt mellan Previa och Uddevalla kommun. Nancy Nordanstad nancy.nordanstad@previa.
Hållbart Arbetsliv Ett utvecklingsprojekt mellan Previa och Uddevalla kommun Nancy Nordanstad nancy.nordanstad@previa.se 070 566 49 09 Uppdraget Hållbart Arbetsliv är ett projekt som ska stärka Uddevalla
Läs merHANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET
HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.
Läs merHållbar utveckling A, Ht. 2014
Hållbar utveckling A, Ht. 2014 Kommunikation och projektledning för hållbar utveckling Projektplan Bakgrund Som ett stöd i ert projekt kommer ni att arbeta utifrån en projektplan i tre delar, varje ny
Läs merReglab - Lärprojektet Nya perspektiv på Mångfald
Reglab - Lärprojektet Nya perspektiv på Mångfald Jag hade förväntat lite mer struktur på processen Ibland betyg 5 ibland betyg 2. Ojämnt, men väl värt deltagande för det som var givande. Respondenter:
Läs merProjektplan: Miljöledningsprojektet
SLU Infra Miljö Projektplan: Miljöledningsprojektet Projektledare: Johanna Sennmark Uppdragsgivare: Martin Melkersson Datum:2014-05-15 1. Bakgrund och motiv Enligt rektorsbeslut 2013-09-02, DNr: SLU ua
Läs merCHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2
CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se
Läs merProjektdirektiv. Projektnamn: Projektägare: Styrgrupp: Projektledare: Startdatum: Januari 2010. Slutdatum: December 2019.
Projektnamn: Färdplan Flen Projektägare: Kommunfullmäktige Styrgrupp: Kommunstyrelsens arbetsutskott, Lars Rådh, Sari Eriksson, Karin Lindgren och Arne Fältin Projektledare: Karina Krogh Startdatum: Januari
Läs merMänskliga rättigheter i styrning och ledning
2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016
Läs merPROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT
PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då
Läs merInnovationsarbete inom Landstinget i Östergötland
1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen
Läs merUtveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd
Dnr Mahr 19-2014/568 1 (av 10) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-03-27 Susanne Wallmark Jenny Wendle Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.0 150327 Slutgiltig projektplan
Läs merKommunikationspolicy Beslut av rektor 2008-03-10, dnr 10-2008-458
Kommunikationspolicy Beslut av rektor 2008-03-10, dnr 10-2008-458 Kommunikationspolicyn anger Högskolan i Halmstads förhållningssätt till intern och extern kommunikation. Policyn tydliggör dessutom ansvarsfördelning
Läs merProjektprocessen. Projektprocess
Dnr Mahr 19-2014/563 1 (av 6) Projektprocess Datum: Version: Dokumentansvarig: 150116 1.0 Jenny Wendle Stöddokument för det grafiska dokumentet Projektprocessen grafisk 1.0 Projektprocessen Projektprocessen
Läs merByta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader
Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader Registratorskonferens 19 maj 2015 Elisabeth Jarborn Arkivchef och verksamhetsutvecklare, Danderyds kommun På två månader kan ni ha ny teknisk lösning
Läs merStrategisk informationsförsörjning 2015-05-22
Strategisk informationsförsörjning 2015-05-22 Ombedda att titta på hur vi tillsammans kan realisera en (gemensam) lösning för långsiktigt. Vi har bl.a. genomfört ett e-arkiv seminarium och samlat en expertgrupp
Läs merKommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016
Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikation är en av ledningsprocesserna i landstinget. Landstinget ska vara en organisation med ett aktivt kommunikationsarbete och en
Läs merUtvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015
Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett
Läs merWorkshop 11 oktober Sammanställning av reflektioner och enkätsvar
Workshop 11 oktober 2013 Sammanställning av reflektioner och enkätsvar 99 deltagare i workshopen Socialtjänsten i Nässjö, Eksjö, Tranås, Vetlanda, Aneby, Sävsjö Skolor från Nässjö, Eksjö, Aneby, Vetlanda,
Läs merHandledning till projektorganisation
2016-02-10 1(5) Handledning till projektorganisation Vem styr vem i insatsen/projektet Vi rekommenderar att insatsägare genomför ett arbetsmöte på temat vem styr vem, där styrgruppsmedlemmarna uppmanas
Läs merVU KF Verksamhetsutveckling, fas 2b grupperllegiestruktur Sida: 1 (7) 2011-02-10. Delprojektdirektiv
Sida: 1 (7) Delprojektdirektiv Verksamhetsutveckling Konstnärliga fakulteten Delprojekt Definition av och indelning i kompetensgrupper Sida: 2 (7) 1 Delprojektnamn/identitet Delprojektet benämns Verksamhetsutveckling
Läs merGatukontoret. Projektägare, styrgruppsmedlem och referensgrupp
Gatukontoret Projektägare, styrgruppsmedlem och referensgrupp 1 Innehållsförteckning 1. Projektarbete på gatukontoret - sid 3-5 2. Projektägare - sid 6-9 3. Styrgruppsmedlem - sid 10-13 4. Referensgrupp
Läs merPROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10
PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...
Läs merGUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet
GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet Mars 2014 INLEDNING Universitetsdirektörerna vid universiteten i Uppsala,
Läs merProjekthandbok. Riktlinjer och förhållningssätt
Riktlinjer och förhållningssätt 1 Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Ramar - administrativa projekt 3 Vad är ett projekt och vad kan projektformen bidra med 3 3. Projektportföljen kriterier
Läs merSå utvecklar vi kommunikationen med hjälp av workshop
Så utvecklar vi kommunikationen med hjälp av workshop Västra Götaland 49 kommuner 1,5 miljoner invånare Västra Götalandsregionen: Hälso- och sjukvård, regional utveckling, kultur, miljö, kollektivtrafik,
Läs mer2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)?
Vi har alla tagit del av olika utbildningar mm och uppdaterat oss.man märker av en mer säkare och tryggare arbetsgrupp. se ovan. bredare kunskap Inte så mycket egentligen. Alla har relevant utbildning.
Läs merPROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument?
PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Datum:
Läs merKommunikationsplan Institutionen för hälsa, vård och samhälle
Kommunikationsplan Institutionen för hälsa, vård och samhälle INNEHÅLL Övergripande om kommunikation... 3 Definitioner... 3 Information... 3 Kommunikation... 3 Relation... 3 Kommunikationens innehåll...
Läs merProjektplan: Administrativa roller
1 (6) Projektplan: Administrativa roller Projektledare: Linda Lundberg Uppdragsgivare: Ulf Heyman Datum: 2010-06-14 1. Bakgrund och motiv Vid institutionerna finns idag ett antal olika befattningar vilka
Läs merINFÖRANDE, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING. Agneta Bränberg
INFÖRANDE, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING Agneta Bränberg Projektet närmar sig sitt slut men vad händer sedan? INFÖRANDE Avslutande del av genomförandefasen? Inledande del av projektavslutet? Egen fas? -Viktigt
Läs merKommunikationspolicy
Kommunikationspolicy Tyresö kommun / 2015 2 (9) Innehållsförteckning Kommunikationspolicy för Tyresö kommun... 3 1 Krav på kommunikationsarbetet... 4 1.1 Tyresö kommuns kommunikation... 4 2 Grafisk profil...
Läs merAntagen av kommunfullmäktige 26 oktober 2015, 119 KS
Antagen av kommunfullmäktige 26 oktober 2015, 119 KS2015.0130 Innehållsförteckning 1. INLEDNING 3 2. GRUNDPRINCIPER FÖR VÅR KOMMUNIKATION 4 3. HUVUDFUNKTIONER FÖR VÅR KOMMUNIKATION 5 4. ÖVERGRIPANDE MÅL
Läs merCHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY
CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett
Läs merLadok3 på GU. Rollbeskrivning i projektorganisationen
Ladok3 på GU Rollbeskrivning i projektorganisationen och befogenheter Y2013/13 Projektorganisation, roller Filnamn: L3_roller i projektet_bilaga 4_20131022.docx Gemensamma förvaltningen Utgåva B Ladok3
Läs merProjektkontoret. Januari 2007. Kamilla.Petersson@gu.se Ylva.Wridell@gu.se
Projektkontoret Januari 2007 Kamilla.Petersson@gu.se Ylva.Wridell@gu.se Agenda 1. Projektkontoret bakgrund, syfte, vad gör vi och för vem 2. Vilka projekt ska samordnas inom projektkontoret? 3. Vad innebär
Läs merInrättande av en gemensam - centraliserad stödorganisation - genomförandeplan
2018-08-2116 DNR:2018/1313 PROJEKTPLAN Inrättande av en gemensam - centraliserad stödorganisation - genomförandeplan Projektledare Beställare Delprojektledare redovisas under avsnitt 4 Lotten Glans organisation
Läs merResultat- och utvecklingssamtal
Resultat- och utvecklingssamtal Hultsfreds kommun Utvecklingskontoret 2013 Jämställdhet och tolerans Stolthet foto:bildarkivet.se- Amanda Sveed Resultat- och utvecklingssamtal RUS En guide till dig som
Läs merMadeleine. Dela upp gruppen utifrån verksamhetsområden vid ULG (utförarenhetens ledningsgrupp) i del av mötet med enhetschef.
Handlingsplan för SAM-systematisk arbetsmiljö (ej på individnivå) Sida 1 (7) För att underlätta uppföljning av risker, åtgärder samt åtgärdens effekt används en gemensam handlingsplan för SAMsystematisk
Läs merAvsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV
Uppdaterad på gemensamt styrgruppsmöte den 8 september 2016. (Överenskommen vid gemensamt styrgruppsmöte för båda miljösamverkan 20 maj 2014, efter förankring på chefsmötet 6 maj i Varberg.) Avsiktsförklaring
Läs merKritiska frågor vid internkommunikation Utgångspunkter och möjligheter Föreläsning GU:s informatörsnätverk Lena Anderson JMG 24 april 2008
Institutionen för journalistik och masskommunikation Medie- och kommunikationsvetenskap MKV Göteborgs universitet Lena Anderson 2008-04-24 Kritiska frågor vid internkommunikation Utgångspunkter och möjligheter
Läs merNy dataskyddsförordning (GDPR) - Projektdirektiv för anpassning i
Ny dataskyddsförordning (GDPR) - Projektdirektiv för anpassning i Region Skåne Innehåll Grundläggande information... 3 Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Syfte och mål... 4 Syfte... 4 Mål... 4 Intressenter...
Läs merSLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården
SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården Delrapport 1 31 januari 2012 Utvärdering av kompetenslyftet ehälsa i primärvården Projekt: Kompetenslyftet ehälsa Period: December 2011- januari
Läs merRapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund
Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på
Läs merBenchmarking av stödverksamhet för. forskningsfinansiering, affärsjuridik och innovation/nyttiggörande. tre universitet lär av varandra
Benchmarking av stödverksamhet för forskningsfinansiering, affärsjuridik och innovation/nyttiggörande tre universitet lär av varandra Anneli Wikander, LU Malin Östling, GU Definition benchmarking Benchmarking
Läs merAvsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV
Överenskommen vid gemensamt styrgruppsmöte för båda miljösamverkan 20 maj, efter förankring på chefsmötet 6 maj i Varberg. Uppdaterad september 2018. Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan
Läs merProjektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12
12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5
Läs merMedarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014
Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån
Läs merUtvärdering ehälsalyftet tema 3
Extern utvärdering ehälsalyftet Utvärdering ehälsalyftet tema 3 Utvärderare Ekan Management 2018-12-18 Evelina Kambre, Tobias Tholf, Petter Spanne 2019-05-08 EKAN UTVÄRDERING EHÄLSALYFTET TEMA 3 SIDA 1
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merTid till förbättring ger tid till förbättring
Tid till förbättring ger tid till förbättring Kort presentation av Vara kommuns arbete kring systematiska förbättringar utifrån Lean tanke- och arbetssätt Mer att läsa Det finns idag inte så jättemånga
Läs merUTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal
UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.
Läs mer1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll?
det har gett mig mer kunskap och självkänsla för det jag arbetar med. det har kännts väldigt skönt att fått gått utbildningar som passat in i verksamheten,som man annars inte hade fått gått.. Ökade kunskaper
Läs merRiktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun
Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,
Läs merSamordningsplan. Vision e-hälsa 2025
Samordningsplan 2018 Vision e-hälsa 2025 Innehåll Sammanfattning av förslag... 3 Regelverk... 3 Enhetligare begreppsanvändning och standarder... 3 Övriga insatser... 3 Inledning... 4 Styr- och samverkansorganisationen...
Läs merPersonalpolitiskt program
Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både
Läs merStyr- och handledningsdokument
Mahr 61-2014/600 1 (av 5) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Beslutsdatum: Beslutande: Giltighetstid: Dokumentansvarig: Diarienummer: Projektdirektiv 2015-02-16 Förvaltningschef 2015-02-16-2015-06-30
Läs merMEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen
MEDARBETARSAMTAL vid miljöförvaltningen Medarbetarsamtal vid miljöförvaltningen Vi är alla anställda på miljöförvaltningen för att utföra ett arbete som ska leda till att verksamheten lever upp till målen
Läs merSlututvärdering av projekt Verksamhet & Hälsa
Slututvärdering av projekt Verksamhet & Hälsa Upplands Väsby Kommun Arthur Henningson och Mikael Eriksson 2012-12-31 ATK, CONSIDER & PARTNERS INNEHÅLL Verksamhet & Hälsa i Upplands Väsby kommun... 2 Medarbetarnas
Läs merPrioriterade nyckeltal
Dnr: MAHR 61-2014/600 1 (av 7) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-05-04 Styrgruppen Madeleine Hulting Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.1 2015-04-23 Utkast till projektgrupp
Läs merBoomerang 360 ID: 2. Ensize International AB (dev) Henrik Wigh Sofielundsvägen Sollentuna
Boomerang 360 ID: 2 Totalt har 5 av 5 slutfört analysen (100 %) Analysdatum: 2010-08-11 Utskriftsdatum: 2017-01-24 Ensize International AB (dev) Henrik Wigh Sofielundsvägen 4 191 47 Sollentuna +46-8-791
Läs merStöd för internationalisering vid Campus Gotland
GOTLAND 2018/21 Stöd för internationalisering vid Campus Gotland Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte 3 2 Mål 3 2.1 Effektmål 3 2.2 Övergripande projektmål 3 3 Projektorganisation 5 4 Förutsättningar
Läs mer1. Publikt Entreprenörskap
1. Publikt Entreprenörskap Folkuniversitetet i Malmö Projektledare Ingemar Holm e-postadress info.malmo@folkuniversitetet.se Tel 040-691 83 00 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Syftet har varit att
Läs merRapport Ekoökningar i skola och omsorg Diarienummer: Projektnummer: 385
Rapport 2011 Ekoökningar i skola och omsorg Diarienummer:19-13902-10 Projektnummer: 385 Ekoökningar i skola och omsorg Diarienummer: 19-13902-10 Projektnummer: 385 Rapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merKursen som helhet. 1. Har du nått kursens mål. 2. Hur fungerade startdagen i ditt eget lärande?
UTVÄRDERING Pedagogisk baskurs för handledare i MED924, Göteborg Introduktion: Lärande och handledning i klinisk praktik 1,5 hp Start 28 februari praktikuppgift - uppföljning 28 mars 2017 15/16 deltagare
Läs merStödstrukturer. Delprojekt i Trygg och säker vård och omsorg. Projektplan
2017-04-16 1 1 (10) Stödstrukturer Delprojekt i Trygg och säker vård och omsorg Dokumentmall från ProjektStegen 2017-04-16 1 2 (10) Innehållsförteckning 1 Bakgrund och beställare... 3 1.1 Bakgrund till
Läs merProjektplan för projektet Kommunikationsstrategi för Göteborgs universitet. 1. Basfakta. 2. Syfte, mål och förutsättningar
Projektplan Kommunikationsstrategi för Göteborgs universitet Maria Eriksson 2012-05-23 Projektplan för projektet Kommunikationsstrategi för Göteborgs universitet 1. Basfakta Projektnamn Kommunikationsstrategi
Läs merMOTIONER TILL REPRESENTANTSKAP 2014
MOTIONER TILL REPRESENTANTSKAP 2014 A Städning i offentliga lokaler Motionär: Anna Fjellman, Konsument och medborgarservice När en städfirma upphandlas för att städa på våra arbetsplatser som kontor, skolor
Läs merÖversikt PPS - Projektledning
Sida 1 Om översikt PPS PPS - Praktisk ProjektStyrning - är ett arbetssätt för att aktivt planera och leda projekt, program och projektportföljer. Allt bygger på praktiska erfarenheter och på befintlig
Läs merKRISKOMMUNIKATIONSPLAN FÖR GÖTEBORGS UNIVERSITET
2015-09-18 Kommunikationsenheten KRISKOMMUNIKATIONSPLAN FÖR GÖTEBORGS UNIVERSITET Kommunikationsenheten 1 (8) Erik Dahlbergsgatan 11 B, plan 5, Box 100, 405 30 Göteborg 031 786 00 00 www.gu.se INNEHÅLL
Läs merResultat, avslut och uppföljning
Resultat, avslut och uppföljning projektet närmar sig sitt slut, men vad händer sedan? Stefan Berglund Införandet Förvaltning - Avslutande del av genomförandefasen? - Egen fas? - Inledande del av projektavslutet?
Läs merMetodstöd www.informationssäkerhet.se 2
Projektplanering www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen måste
Läs merHanden på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller?
Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller? Handen på hjärtat Kan metoden reflekterande samtal medverka till en högre grad av brukarnas upplevelse av självbestämmande,
Läs merSlututvärdering Mellan Rum April Projektmål. Utveckla samverkan för att unga ska komma i egen försörjning
Slututvärdering Mellan Rum April 2011 Projektmål Utveckla samverkan för att unga ska komma i egen försörjning Delmål Att fler unga i målgruppen har ett självständigt liv och är i egen försörjning. Stärkt
Läs merEvenemangstrategi för Region Skåne. Sammanfattad förkortad version
Evenemangstrategi för Region Skåne Sammanfattad förkortad version Bakgrund Evenemang är en viktig del av Region Skånes varumärke. Målsättningen att vara en attraktiv och innovativ region kombineras med
Läs merUtvärdering av projekt Tillsynsutveckling i Väst PM nr 3 Datum:
Utvärdering av projekt Tillsynsutveckling i Väst PM nr 3 Datum: 30820 Inriktning i detta PM: Effektundersökning Innehåll Sammanfattning... 3. Projektets förutsättningar... 4 2. Målgrupp... 5 3. Effektundersökning...
Läs merSvedala Kommuns 1:38 Författningssamling 1(1)
Svedala Kommuns 1:38 Författningssamling 1(1) Kommunikationspolicy antagen av kommunfullmäktige 2016-06-08, 84 En kommunikationspolicy har framtagits eftersom det i samhället skett en betydande utveckling
Läs merTeamarbete med patienten i centrum 3863
1 (10) Landstingsstyrelsens förvaltning Södersjukhuset, medicin Projektledare Stina Petersson E-post stina.petersson@sll.se Teamarbete med patienten i centrum 3863 2 (10) Sammanfattning av satsningen Med
Läs merHur upplevde eleverna sin Prao?
PRAO20 14 PRAO 2016 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2016. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 NÖJDHET 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Läs merKompetensutveckling inom Lunds Universitets Bibliotek. Karin Ohrt Biblioteksdirektionen
Kompetensutveckling inom Lunds Universitets Bibliotek Karin Ohrt Biblioteksdirektionen Kompetensutvecklingsinsatser 200 000 avsatt i budget för Biblioteksdirektionen Stöd från ESF 50 utbildningar per år
Läs merUtvärdera din kommunikation
Utvärdera din kommunikation Detta är ett verktyg för dig som: Vill ha feedback på ditt sätt att kommunicera som ledare Vill stämma av dina medarbetares förväntningar på hur du kommunicerar med dem Vill
Läs merPartnerskapssatsning i Fyrbodal inom ramen för sociala investeringsmedel 1 mars 2017 i Vänersborg
Partnerskapssatsning i Fyrbodal inom ramen för sociala investeringsmedel 1 mars 2017 i Vänersborg Syftet med dagen var att förankra vad partnerskapet kan komma att innebära för Fyrbodal. Var det tydligt?
Läs merför förskolechefer Hur säkerställer du att din nyanställda förskolechef utvecklar ledarskapet och verksamheten?
L Ö S N I N G S F O K U S E R A T O C H H Ä L S O F R Ä M J A N D E GONGGÅNG för förskolechefer Hur säkerställer du att din nyanställda förskolechef utvecklar ledarskapet och verksamheten? Vad är GongGång
Läs mer