Enkät rörande LiU:s lärmiljöer för studenter

Transkript

1 Utgåva: 1.2 Enkät rörande LiU:s lärmiljöer för studenter En nulägesanalys vårterminen 2013 inom projektet pedagogiska, innovativa lärmiljöer (PIL); ett delprojekt inom Campus LiU 2015 OBSERVERA! I rapporten anges ett antal resultat i form av procentangivelse av svarande. Vid läsning är det viktigt att ha i åtanke att de lärare som svarat har mycket olika antal studenter inom sitt ansvarsområde mellan 25 och 4000 studenter. Rapportens slutsatser baseras ej på dessa kvantitativa mått. Rapportens huvudbudskap är istället de kvalitativa rekommendationer som listas i /PIL gruppen

2 1 INLEDNING SYFTE URVAL OCH GENOMFÖRANDE AV ENKÄT RESULTAT STUDIEMILJÖER VID LIU Populäraste undervisningsformerna Planerad ändring av undervisningsupplägg och följder för lokalerna Teknisk basutrustning i lektionssalar Vad utgör en bra sal? Hörsalar/gradängsalar Lärosalar med platser Grupprum Vilken sal undervisar du helst i och varför? LOKALEFFEKTIVITET Institutionsägda lokaler och LiU- gemensamma lokaler Fler eller färre studenter i salen än vad den är dimensionerad för? Avbokning av salar som inte används och utnyttjande av salar som man inte har bokat Faktorer som påverkar möjligheter att genomföra och utveckla undervisningen ÖVRIGA SYNPUNKTER DISKUSSION Vad är önskvärt hos en bra undervisningssal vad bör LiU eftersträva då lokaler renoveras? Teknisk utrustning i LiU:s undervisningssalar Lokaleffektivitet och schemaläggningsproblematik Andra hinder för att kunna utveckla undervisningen Rekommendationer REFERENSER

3 1 Inledning Denna rapport vill skapa underlag för att diskutera och utveckla den fysiska delen av lärmiljön på Linköpings universitet (LiU). Utan att göra anspråk på att ha en forskningsansats anknyter den till den del av pedagogisk forskning som berör de sociomateriella förutsättningarna för lärande. Rapporten är en del av arbetet inom arbetsgruppen Pedagogiska, innovativa lärmiljöer (PIL), som i sin tur är en del av det större projektet Campus LiU Arbetsgruppen har under hösten 2012 och våren 2013 letts av prorektor Karin Fälth- Magnusson. Övriga deltagare i arbetsgruppen har varit; lärarrepresentanterna Johanna Dahlberg (MedFak), Anderz Grunnesjö (Utb. vet), Michael Hörnquist (TekFak), Andreas Wallo/Gisela Eckert (FilFak), IT- direktör Joakim Nejdeby, överbibliotekarie Margaretha Grahn, lektor Elinor Edvardsson Stiwne, studeranderepresentanterna Riccardo Barchiesi (Consensus), Julius Nilsson (StuFF), Maria Olsson (LinTek) samt projektledare Marina Geijer (universitetsförvaltningen). Arbetsgruppen vill rikta ett varmt tack till alla de personer som har tagit sig tid att besvara enkäten. De synpunkter som respondenterna har lämnat är värdefulla för LiU:s fortsatta arbete med att utveckla universitetets lärmiljöer. 1.1 Syfte Att göra en inventering av nuläget gällande Linköpings universitets lärmiljöer för studenter och identifiera vilka behov som finns i verksamheten idag och inför framtiden. 1.2 Urval och genomförande av enkät PIL- projektet valde att distribuera enkäten till programansvariga (FilFak, MedFak och området för utbildningsvetenskap), programnämndsordföranden (TekFak), huvudstudierektorer (TekFak) och studierektorer (FilFak och MedFak) vid LiU. Valet av dessa målgrupper baserades på en önskan om att få in svar från många olika verksamheter vid LiU. Kanslicheferna på respektive fakultet kontaktades för att få tillgång till uppdaterade kontaktlistor. Totalt resulterade detta i att 102 stycken personer listades till respondenturvalet. LiU:s interna enkätverktyg Survey and Report 2 användes och enkäten skickades ut via e- post till alla respondenter mellan den 18 februari till den 4 mars. Totalt skickades tre påminnelser ut, den 22 februari, 1 mars och sista svarsdag den 4 mars. Efter första utskicket kom två mail som gjorde att urvalet förändrades. En studierektor meddelade att denne var föräldraledig och att en kollega tagit över ansvarsområdet, kollegan var redan del av respondenturvalet. Därför togs den föräldralediga studierektorn ur urvalet. Vidare saknades en studierektor vid MedFak som lades till i urvalet vilket gav samma antal respondenter, 102 stycken. 77 stycken svarade på enkäten vilket ger en svarsfrekvens på 75,49 % för LiU totalt

4 Skickade enkäter Inkomna svar Svars- frekvens Del av antal svar MedFak % 0,10 FilFak % 0,63 TekFak % 0,16 Utb.vet % 0,09 Figur 1. Svarsfrekvens för respektive fakultet. Fakulteterna har olika struktur för hur utbildningen organiseras vilket gör att FilFak har fler inkomna svar än TekFak. Respondenterna har i sina roller också ansvar för olika antal studenter, allt ifrån 25 till I snitt har en respondent på TekFak ansvar för 1300 studenter, för FilFak och MedFak är snittsiffran 350 studenter och utbildningsvetenskap 200 studenter. Uppdrag och fakultet Antal svar Programansvarig FilFak 20 Studierektor FilFak 29 Programansvarig MedFak 8 Studierektor MedFak 1 Huvudstudierektor TekFak 8 Programnämndsordförande TekFak 3 Programansvarig Utb. vet 7 Figur 2. Antalet svar från respektive grupp Respondenterna fick även frågan om vilket campus som de i huvudsak bedriver undervisning på. Det var möjligt att ange flera campus. De flesta svaren kommer från respondenter med erfarenheterna från att ha undervisat i lokaler på campus Valla. Respondenterna fick även uppge vilken institution som de tillhör och då kommer flest respondenter från IEI, IKK och IBL. Institution Antal svar IBL 11 IDA 6 IEI 15 IFM 2 KE 5 IKK 12 IMH 3 IMT 1 ISAK 5 ISV 7 ISY 3 ITN 1 MAI 1 TEMA 5 Figur 3. Antal svar/institution Campus Antal svar Campus Lidingö 0 Campus Norrköping 13 Campus Valla 55 Campus US 9 Figur 4. Antal svar/campus 3

5 2 Resultat 2.1 Studiemiljöer vid LiU Populäraste undervisningsformerna Som frågan är ställd (se bilaga) så har respondenterna avgett olika svar. Vissa respondenter har tagit med de stora dragen i sin undervisning medan andra ha valt att skriva in alla typer av undervisning som bedrivs inom ramen för deras verksamhetsområde. Det mest förekommande är att bedriva undervisning i form av föreläsningar och seminarier. Därefter följer undervisningsformerna handledning enskilt eller i grupp, laborationer, lektioner, grupparbeten och basgruppsarbete. Vidare finns det även en stor mängd av olika typer av undervisningssätt som nämns av respondenterna, så som workshops, projektarbete, Case- undervisning, färdighetsmoment, muntliga presentationer, exkursioner, uppsatser och examensarbeten, estetiska moment, filmvisning, studiebesök, rollspel, studioundervisning, börssalsundervisning, datorövningar, VFU, praktik, konferens, verkstäder, utomhuspedagogiska moment, forum, online- och distansundervisning samt gestaltande moment Planerad ändring av undervisningsupplägg och följder för lokalerna 40,3% av respondenterna uppger att de har planer på att förändra undervisningens upplägg. Dessa respondenter har sedan fått beskriva vad de vill förändra i sin undervisning och hur detta förändrar behovet av lokaler. Frågan är av fritextkaraktär så en respondent kan ha uppgett flera typer av förändringar. Planerar ni att förändra undervisningens upplägg? Antal svar Ja 31 (40,3%) Nej 26 (33,8%) Vet ej 20 (26,0%) Då ja- svaren granskas har hälften av de som svarat ja på frågan beskrivit att de kontinuerligt arbetar med att förbättra programstrukturer och kursinnehåll. De konkreta förändringsförslagen rör att försöka skapa mer studentaktiva arbetsformer, att lärarna planerar färre föreläsningar till förmån för handledning och fler lektioner. Det finns även en vilja att öka användningen av blended learning eller ett flippat klassrum där tekniken blir ett sätt att komplettera den mer traditionella undervisningen. På kort sikt planerar jag komplettera de traditionella undervisningsformerna med mer online material som ökar flexibiliteten i kurserna, t ex korta videosnuttar som repeterar svårare material eller ämnen som kan bäst beskrivas i form av bilder och animationer. T.ex. använda filmer mer i undervisningen (t.ex. dokumentera processer och framställa undervisningsmaterial). Har även diskuterat hur vi skulle kunna arbeta med "ʺflippat klassrum"ʺ. 4

6 Gällande förändringar av lokalerna så påpekar man att LiU behöver utveckla/modernisera sin tekniska utrustning och även satsa på IKT- lösningar där lärare och studenter kan mötas via Internet eller använda mer teknik i undervisningen. Det är nödvändigt att det finns projektorer och fungerande nätverk i alla undervisningssalar. Respondenterna anser att när alla undervisningssalar får projektorer bör man se till att läraren kan använda skrivtavlan samtidigt som projektorn. Denna synpunkt återkommer även i samband med andra frågor i enkäten och särskilt under frågan om vilken sal respondenterna föredrar. // flera av oss har behov av ett flertal Whiteboard, typ som i A31/32 d.v.s. även på sidorna då studenterna ofta går fram och löser problem på tavlan, flera grupper samtidigt. Det är viktigt att det går att visa OH och/eller PP- bilder SAMTIDIGT som man har tillgång till tavla, då vi ofta kompletterar de färdiggjorda bilderna med att rita på tavlan. I vissa salar täcker projektorduken tavlorna. (Extra snitsigt är det förstås om det går att rita på projektorduken, alltså att man kan visa bilder på en Whiteboard, för då kan man rita direkt i de förberedda PP/OH- bilderna, men jag förstår om det är svårt att lösa, iaf i större salar då tavlan i så fall måste bli väldigt stor).//. En annan detalj: det blir mycket sladdar att snubbla över om man använder OH och/eller PP... ett litet eluttag i en lucka i golvet i salarna typ U1 m fl. skulle vara smart! Ett annat tema i svaren är att LiU bör skapa flexibla salar som kan nyttjas på allehanda sätt; grupparbeten, seminarier, genomgångar så att det blir så lite suboptimeringseffekter som möjligt. En lokal bör kunna förändras på kort tid, så att den först kan användas till föreläsning/genomgång för att sedan bli en yta där studenterna kan arbeta gruppvis och lärare kan gå runt och diskutera med studenterna. Det finns även en önskan om att LiU ska bygga fler större föreläsningssalar om platser Teknisk basutrustning i lektionssalar PIL- arbetsgruppen har vid sina möten diskuterat vilken typ av teknisk basutrustning som är lämplig i LiU:s gemensamt ägda undervisningssalar. Då konstaterades att ALLA klassrum och föreläsningssalar ska ha en grundläggande utrustning med: skrivtavlor, projektor och högtalare för att exempelvis kunna visa filmklipp. I de större föreläsningssalarna är det också aktuellt att ha mikrofoner och flera projektorer. Overheadapparaterna (OH) skulle enligt arbetsgruppen inte ingå i basutrustningen utan får i framtiden beställas av AV- service så som projektorerna beställs idag. I enkäten tillfrågades respondenterna om den tänkta basutrustningen var tillräcklig och svaret blev enligt tabellen nedan. Är detta tillfyllest som basutrustning? Antal svar Ja 47 (61,0%) Nej 21 (27,3%) Vet ej 9 (11,7%) Summa 77 (100,0%) 61 % tyckte att denna utrustning var tillräcklig och 11,7% uppgav att de inte visste om den är tillräcklig. Övriga 27,3% gav lite olika förslag på vad det är som bör ingå in i LiU:s basutrustning. Flest svar berör att LiU bör spara OH- apparaterna som basutrustning ett tag till. Idag har inte alla lärare tillgång till en bärbar dator vilket försvårar möjligheten att kunna använda projektorerna. Overhead används fortfarande. Alla lärare har inte bärbara datorer, om nu någon trott detta. 5

7 En del av oss använder för enkelhetens skull fortfarande overheadapparater och det bör ingå under några år till som basutrustning. Andra kommentarer är att det vore smidigt att det fanns datorer kopplade till projektorerna så att läraren bara skulle behöva ta med sig ett USB till salen samt att det krävs fungerande trådlöst nätverk i LiU:s lokaler. Ett annat tema är behovet av moderna undervisningsformer med hjälp av smartboards och andra IKT- lösningar. Dokumentkamera och smartboard. Om forskning ska ligga i framkant så borde även undervisningsformerna gör det också. Active- boards kommer att vara nödvändigt i ett flertal salar. Det är teknik som idag redan är standard i många skolformer där våra lärarstudenter gör sin praktik (vilket de dessvärre då inte kan hantera på ett bra sätt). Dessutom kommer det att behövas mikrofoner som basutrustning (tillsammans med högtalare och ev. kameror) i flera grupprum för att kunna genomföra möte/seminarier via t ex Adobe Connect...// Möjlighet att streama föreläsningar mellan Campus Norrköping och Campus Valla Vad utgör en bra sal? För att få reda på vad respondenterna anser vara en bra sal infogades bilder i enkäten på ett par befintliga salar vid LiU. Respondenterna fick sedan svara på frågan om vilken sal som de föredrog och varför. Respondenterna hade olika sätt att besvara frågan. En del har utgått från sin personliga erfarenhet och därför valt den sal som de föredrar att undervisa i medan andra har bara tittat på bilderna och valt utifrån detta. Några respondenter har valt en enda sal och andra har valt flera salar. I de fall respondenterna har tyckt att det har varit svårt att välja en favoritsal utifrån bilderna har de istället valt att lista egenskaper på vad de tycker krävs av en välfungerande sal. Därför kommer denna sammanställning att kort redovisa vilken sal som är populärast, men det är mer intressant att titta på varför respondenten har svarat som den har gjort. Vad är det för egenskaper som utgör en bra/mindre bra sal? 6

8 Hörsalar/gradängsalar Den populäraste salen var TP1 i Norrköping. Det som gör TP1 till en bra sal enligt respondenterna är bland annat att den har ett bra ljus, är rundad men inte för brant vilket skapar en god interaktion mellan lärare och studenter. Varm atmosfär, goda förutsättningar för lärande och inspirerande föreläsningar, interaktion med studenterna. Vidare finns det möjlighet att använda både skrivtavlor och projektor samtidigt och enligt dem som har erfarenhet av salen så har den också god akustik. Ytterligare en aspekt som uppskattas är att det finns en mittgång i salen vilket gör att det är lätt för lärarna att röra sig i salen, den är lätt att fylla och tömma, dessutom har den utgångar längst bak vilket skapar mindre störningsmoment om en student kommer för sent eller behöver gå tidigare. Den näst populäraste salen är K4 i Norrköping och de respondenter som föredrar denna sal har valt den för att den har välfungerande teknisk utrustning och den mörka färgen gör att studenterna blickar automatiskt dras mot podiet. Även här är den välvda formen uppskattad då den ger ökad möjlighet till interaktion mellan lärare och studenter. K4 Norrköping ser tilltalande ut med sin svängda form i bänkarna. Det ser inbjudande ut för interaktion bland de medverkande i rummet. Det kan innebära att studenter har chans att diskutera frågeställningar med varandra och samtidigt se varandra. Mittgången ger även föreläsaren möjlighet att gå ut till studenterna. På plats nummer tre kom I101 och det är framförallt för att den har välfungerande teknik och att det går att använda skrivtavlor och projektor samtidigt. En annan positiv sak är att den är ljus och har en god akustik. Nackdelar är att den inte har en utgång längst bak i salen. Ingen har valt Nils Holgersalen som sin favoritsal och de kommentarer som nämns om salen är att den inte ser ut att ha tillräckligt med tavelutrymme, att den ser fräsch ut men att det är ett långt avstånd mellan student och föreläsare då den är så brant. 7

9 Lärosalar med platser Respondenterna är inte lika överens om vilken lärosal i denna storlek som var deras favorit. Återigen har vissa personer valt flera salar medan andra valt en som sin favorit. Ibland kommer valet av sal an på vilken typ av pedagogisk metod som tillämpas och det gör att det blir svårt att välja en favoritsal. Populäraste salen bland respondenterna är dock P26, följt av ACAS och Ky26. Kombination mellan P26 och Ky26. Lite större bord samtidigt som man har hög flexibilitet. P26 fungerar bra för seminarier och är flexibel. Det finns dock inte utrymme för både laptop och papper. K23 är svår att ändra om till smågruppsarbete och ACAS omöjlig att ändra. D34 har ingen bra ventilation. KY26 är en bra kompromiss. Det som lockar med P26 är att alla studenter kan se varandra vilket inbjuder till dialog mellan lärare- student eller student- student. Det är även lätt att möblera om i salen efter behov, läraren kan röra sig runt i salen och att det finns whiteboards runt salens väggar som gör att det finns mycket utrymme att skriva på. Ett par av respondenterna nämner att stolarnas bordsskiva är för liten för att studenterna ska få plats med allt det material som behövs. Det finns även respondenter som oroar sig för att salar av denna typ slits ut snabbare än de med mer traditionell möblering, samt att det tar extra tid att ställa i ordning salen vid varje undervisningstillfälle. P26, man kan skriva på alla väggar runt salen, filmduken skymmer inte skrivtavlan. Lätt att flytta stolar, men tveksam till bordsskivan. Trevligt med ombonade färger. 8

10 P26 ser läcker ut och jag gillar den här typen av möblering som inbjuder till diskussion, trivs med att röra mig fritt, inte bara stå framför tavlan. Sedan beror det väldigt mycket på vad för slags undervisning det är fråga om. Jag tycker t.ex. att ACAS fungerar utmärkt när jag någon gång är där, mycket beroende på att jag kan röra mig på golvet i mitten och ha kontakt med alla åhörare. ACAS är omtyckt av samma anledning som P26 då det är lätt att få kontakt med studenterna och den har fungerade teknisk utrustning. Föreläsningssalar som gynnar samspelet med studenterna är generellt omtyckta. Dessutom får den pluspoäng för att den har en mittgång och utgångar både längst fram och bak som gör att det är lätt att fylla på och tömma den. Ky26 lyfts fram som en traditionell och ljus sal, med god akustik som har en mittgång där lärare och studenter enkelt kan röra sig. En annan positiv egenskap hos Ky26 är att borden är grupperade i mindre grupper vilket skapar en naturlig gruppuppdelning och att den därför blir lätt att ändra om. KY26: Enkelt ommöblerbart. Avstånd mellan projektorduk/"ʺlärarplats"ʺ och första raden. Luftigt. Ingång i bakre delen av salen. De respondenter som valt att lyfta fram D34 lyfter fram det positiva med en mittgång där läraren kan röra sig fram och tillbaka, att den har raka rader men att den samtidigt blir avdelad i mindre grupper direkt. De respondenter som föredrar Rönnen har valt den med anledning av att verkar vara lätt att flytta om möblerna i lokalen, stolarna förefaller vara bekväma så att studenterna kan sitta länge på dem, samt att den är ljus. Minst populär är K23 och det beror på att den är för stelt möblerad med sina rader som gör den svår att ändra och att läraren har svårare att röra sig mellan borden. Fördelarna som lyfts är att salen är ljus och verkar vara en klassisk föreläsningssal. K23, D34 eller KY26; Vi behöver vanliga lektionssalar med mycket tavlor för lektionsundervisning Grupprum Då det kommer till frågan om vilket grupprum som är bäst är det 45 % av respondenter som inte har valt något grupprum, då de inte har en åsikt om de specifika rummen. Istället hänvisar de till att LiU borde göra en undersökning hos studenterna eftersom det är de som använder grupprummen i första hand. Återigen finns det svar som gör gällande att undervisning kan bedrivas i de flesta av/alla rummen, men att det beror på vilken undervisningsmetod som ska tillämpas. Generellt anser respondenterna att det som utmärker ett bra grupprum är att det har naturligt ljusinsläpp eller genomtänkt belysning, har god ventilation, har den tekniska utrustning som behövs i form av projektorer, eluttag och fungerande trådlöst nätverk samt att det ligger någorlunda avskilt så att studenterna inte störs av förbipasserande. 9

11 Det mest populära grupprummet är det i I- huset eftersom det har fönster och är ljust, verkar ha en skön möblering och har inte full insyn från alla som går förbi. Grupprum I- huset föredrar jag. De är förvisso små men har med sin upprustning just de funktioner man behöver i ett grupprum. Bordets ovala form bjuder alla runt det in i samtalen, stolarna sittriktiga och bekväma. Rummet har whiteboards och nätuppkoppling samt god tillgång till stickurtag. Ljusinsläpp borgar för ett bättre inomhusklimat. Basgruppsrummet på Clinicum och Trombonen uppskattas för att det finns teknisk utrustning på plats i form av projektor och/eller Smartboard, att de har ett rundat bord som gör det lätt att samtala samt att de inte har glasväggar runt om vilket gör att det blir mer avskilt. Minst populära är grupprummet Kotten, A- huset och Kåkenhus. Kotten är inte populär för att bordet inte känns så flexibelt och en smula omodernt. Grupprummen i A- huset och Kåkenhus ogillas för att de är utformade som akvarier och har svårt att få till avskildhet för studenterna. Dessutom saknas den tekniska utrustningen (projektorer) och det finns för liten yta att skriva på Vilken sal undervisar du helst i och varför? Inte helt oväntat har det på denna fråga kommit in en uppsjö av förslag på olika lokaler som respondenterna gillar. I respondentunderlaget är det många som arbetar på IBL, IEI, IKK och ISV och det kan vara en av orsakerna till att många av de favoritsalar som nämns ligger i A- huset, C- huset, Key- huset och Kåkenhus. De rödmarkerade salarna ägs av institutioner. 10

12 Valla Norrköping US A1, A2 Ateljén Kåkenhus Björken A31, A32 B41, B42 Clinicum ACAS Clinicum Rönnen C1, C2, C3, C4 GR11 CUL:s undervisningsrum K2, K3, K4 E330 Kepler, E324 - Schrödinger G33 I101 Interaktionsdesignstudion IDA Key 1 KVA, Ky4410, Ky4420 Ky21 P26 R6 Tingssalen TEM21 TEMCAS U- korridoren VAL Visionen ACAS, TEMCAS, Key 1 och salarna i A- huset är de salar som nämns av fler än två respondenter. Det finns flera olika anledningar till varför en viss sal väljs. Vissa respondenter väljer salar utifrån var deras arbetsrum är beläget Idag är det närhetsprincipen som gäller för mina preferenser av lokaler (I- huset, D- huset och Key- huset) eftersom grundutrustningen i de lokaler som vi oftast använder är besvärande undermåliga utrustningsmässigt. Nivån på den tekniska utrustningen är katastrofal och hindrar såväl nytänkande som möjligheten att på ett bra pedagogiskt sätt genomföra den undervisning som vi ändå försöker att hantera. Vid besök från andra lärosäten, kommunen och företrädare från s.k. allmänna intressen m fl. skäms jag över den nivå på utrustning som vi erbjuder. andra väljer salar där det finns teknisk utrustning i form av projektor och whiteboardtavlor att skriva på. Mindre grupprum som inte är så avlånga med tillgång till internet, projektor, uttag och whiteboard. Helst också flexibel inredning. Möjlighet för att en mindre grupp ha genomgång/föreläsning (och sitta rakt fram och lyssna) + bord med stolar för att ha seminariediskussion. Plats för att hänga jackor etc. En annan viktig aspekt är att undervisningslokalen främjar interaktionen med studenterna. Det är viktigt att det går att föra en dialog trots att det är flera hundra i lokalen, exempelvis K4. Dialogen kan ske mellan lärare- studenter eller student- student. Respondenterna föredrar att kunna röra sig i rummet bland studenterna och därför är salar med mittgångar positivt. En tredje aspekt som lyfts fram är att undervisningslokalerna gärna får vara flexibla och att LiU behöver en mix av olika lokaler. 11

13 Jag tror att vi behöver en mix av lokaler som kan utnyttjas stor del av dagen för undervisning och för studenternas egna arbeten i projekt, grupper etc. Jag tycker mycket om Ky- salarna då det gäller fönsterytor och flexibelt möblemang, goda skrivytor och närhet till allmänna ytor. Vad som inte fungerar där nu är uppkopplingen till nätet och där inte finns projektorer. Sammanfattningsvis kan konstateras att en bra sal har vissa egenskaper. Den ska vara ljus, ha god akustik och bra ventilation. En populär sal skapar dialog och interaktion mellan lärare- student, student- student och detta kan ske genom att det finns mittgångar i salen där läraren kan röra sig eller att det är lätt att dela in studentgruppen i mindre grupper. Bland de större gradängsalarna är en välvd form att föredra, framför raka branta salar. Salen får gärna vara lättillgänglig med ingångar längst fram och bak i salen för att skapa så lite störningar som möjligt om någon student kommer sent eller måste gå tidigare. Att förbättra den tekniska utrustningen vore önskvärt då det är en viktig aspekt vid val av sal men att det även i fortsättning finnas god tillgång till skrivyta även om en projektor installeras i salen. Gällande grupprum så bör dessa inte ha glasväggar på alla sidor då detta ger en känsla av att sitta i ett akvarium, vilket kan upplevas som ett störningsmoment. 2.2 Lokaleffektivitet LiU genomförde under hösten 2012 en utsökning i TimeEdit hur effektivt LiU:s gemensamma lokaler används. Efter utredningen konstaterades att det skulle vara bra att få en bild över om det förekommer att det är för många/för få studenter i salen, men även om de salar som bokas för undervisning används. För att få en bredare bild av lärares uppfattning om lokaleffektivitet ställdes en rad frågor i enkäten Institutionsägda lokaler och LiU-gemensamma lokaler LiU har både institutionsägda lokaler och LiU- gemensamma lokaler. PIL- projektet var intresserat av att veta hur stor frihet respondenterna har att boka en särskild kategori av sal. 20 % av de svarande respondenterna menar att det är lätt att boka de institutionsägda salarna, dessa upplevs som billigare för institutionen, ligger ofta nära respondentens arbetsplats och är lättare att boka än de LiU- gemensamma lokalerna. Det stora problemet med dessa salar verkar enligt respondenterna vara att de finns för få av dem och konkurrensen om dem är hög. Vi väljer först våra institutionsägda salar; det går smidigare, enklare och är billigare. Icke institutionsägda innebär ökade kostnader vilket vi vill undvika för det dränerar lärarinsatsens omfång. Vi använder framförallt egna salar, så vi är lyckligt lottade. Jag skulle gärna vilja att våra lokaler gick att boka via Loke, så att vi kunde använda time- edits schema, men alla varnar oss... Som det är nu så skriver vi egna schema för våra studenter som de når via it s learning. 12

14 19 % av respondenterna tycker att de har ganska stor eller lagom stor frihet då det kommer till att välja mellan att boka institutionsägda eller LiU- gemensamma salar. 9% av respondenter beskriver att de får anpassa sig efter lokalbokningen då de till största delen är hänvisade till de gemensamma lokalerna, ibland får de som de önskar andra gånger inte. I svaren framgår också en upplevelse från respondenter på FilFak och området för utbildningsvetenskap att TekFak får boka lokaler först och att de övriga fakulteterna sedan får ta det som blir kvar. Avseende de gemensamma LiU- salarna är känslan, sägs också av lokalbokarna, att vi får tillgång till de lokaler som TekFak inte behöver, d.v.s. de har företräde. Ger mycket sena besked i lokalbokningen och känns frustrerande, de sena beskeden gör också att det är svårt att planera om till andra tider. Det innebär också att vi tvingas till att i vissa fall externt hyra lokaler till föreläsningar. De institutionsägda lokalerna är mer lättillgängliga, viss konkurrens finns kring Drama- och rörelsesal i Bomull, där lärarprogrammet har företräde. Det finns en stark känsla av att TekFak "ʺgår före"ʺ och att vi får lokalerna som de inte behöver. Skapar otroligt mycket frustration! LiU:s beslut LiU 100/07-10 beskriver att systemförvaltaren ska ta fram statistik för fördelning av lokaler. Beslutet beskriver inte hur detta skall göras men det nämns att hänsyn skall tas till faktiskt behov och detta har LiU:s schemaläggare valt att tolka som rätt grupp i rätt sal. Där är storleken på gruppen en viktig faktor. Hur beslutet ska tolkas diskuteras kontinuerligt i S/L- processrådet 3 där alla fakulteter finns representerade Fler eller färre studenter i salen än vad den är dimensionerad för? För att få lite mer information om hur det ser ut med antalet studenter i undervisningssalarna ställdes frågor om det händer att det är för många respektive för få studenter i salarna. Händer det att det är betydligt fler studenter i lokalen än vad lokalen är dimensionerad för? Antal svar Ja, ofta 2 (2,6 %) Ja, ibland 44 (57,1%) Nej 28 (36,4%) Vet ej 3 (3,9 %) Summa 77 (100,0%) Cirka 60 % av respondenterna uppger att det ofta eller ibland är fler studenter i lokalerna än vad de är dimensionerade för. Det är vanligare att detta sker vid terminsstart då det finns ett överintag på kurserna eller i samband med valperioderna på TekFak då studenter kan läsa mer än 100 %, vilket studenterna oftast inte klarar av att göra i längden. Respondenterna menar också att det inte går att helt förutse hur antalet studenter kommer att se ut på en kurs. Då det är för många studenter i salen beskriver de flesta respondenterna att de försöker att boka om så snabbt som möjligt, för att alla ska få plats. 3 och- lokalbokning/sl- processrad?l=sv 13

15 Händer det att det är betydligt färre studenter i lokalen än vad lokalen är dimensionerad för? Antal svar Ja, ofta 8 (10,4%) Ja, ibland 55 (71,4%) Nej 8 (10,4%) Vet ej 6 (7,8 %) Summa 77 (100,0%) Den stora merparten av respondenterna menar att det ofta eller ibland är färre studenter i lokalen än vad den är dimensionerad för. Den stora anledningen är att studenterna inte alltid närvarar i undervisningen men att lärare trots allt måste boka en lokal som är tillräckligt stor att rymma alla studenter som läser en kurs. På vissa program ibland, på andra ofta, när det gäller lektionsverksamheten. Och särskilt vissa tider. Fredag kl 8-10 är ingen höjdare, eftersom det förefaller vara kravall första torsdagen i veckan. Variationen bland programmen är av någon anledning stor // Respondenternas svar visar också att det kan bero på att universitetet inte har rätt dimensionering på de salar som finns och därför får läraren boka upp större salar än vad som faktiskt behövs. Svaren gör gällande att det rör sig både om mindre salar för 20 studenter och större salar om platser Avbokning av salar som inte används och utnyttjande av salar som man inte har bokat Då LiU tar fram data ur bokningssystemet TimeEdit syns bara i vilken mån som salar är bokade, inte om de sedan har nyttjats för undervisning. Därför ställdes frågor till respondenterna om de bokar av de salar som inte behöver användas respektive om de förekommer att man använder salar som de inte har bokat. Händer det att ni inte använder de salar som ni har bokat? Antal svar Ja, ganska ofta 0 (0,0 %) Ja, någon gång ibland 26 (33,8%) Nej, vi bokar alltid av de salar som inte behövs 43 (55,8%) Vet ej 8 (10,4%) Summa 77 (100,0%) Över hälften av respondenterna uppger att de alltid bokar av de salar som de inte behöver och runt 10 % vet inte om detta görs. Händer det att ni nyttjar lokaler som ni inte har bokat? Antal svar Ja, ganska ofta 0 (0,0 %) Ja, någon gång ibland 25 (32,5%) Nej 45 (58,4%) Vet ej 7 (9,1 %) Summa 77 (100,0%) Cirka en tredjedel av respondenterna uppger att de någon gång ibland använder en sal som står tom som de inte har bokat först, medan cirka två tredjedelar av respondenterna uppger att de inte gör det. 14

16 En femtedel av de svarande respondenterna uppger att de gärna bokar en institutionsägd lokal för att dessa upplevs som mer lättillgängliga både avseende bokning och närhet till det egna arbetsrummet. En annan faktor som gör att valet faller på en institutionsägd sal är att dessa blir billigare för institutionen. Det förekommer att det ibland är för många studenter i salarna, särskilt vid terminsstart då det finns ett visst överintag. Dock förekommer det oftare att det är färre studenter i salen än vad som är möjligt. Respondenterna anger i sina svar att detta beror på att studenterna inte alltid väljer att delta i den ordinarie undervisningen, då den inte är obligatorisk samt att LiU:s salar inte alltid har den dimensionering som skulle vara önskvärd Faktorer som påverkar möjligheter att genomföra och utveckla undervisningen Exempel på faktorer skulle kunna vara: schemaläggningsregler, lokalbokningssystem, lås- och passersystem, teknisk utrustning, fasta lektionspass (á 2 respektive 4 timmar) m.m. Antal svar Ja 53 (68,8%) Nej 12 (15,6%) Vet ej 12 (15,6%) Summa 77 (100,0%) I de 53 svaren från respondenterna som har svarat ja på frågan om det finns begränsande möjligheter så sticker två teman ut. Det gäller schemaläggningsregler och att det saknas adekvat teknisk utrustning. Det handlar bland annat om svårigheter med blockschemat, att man bokar lokaler för halva terminen, lokaler bokas upp i förväg för examinationer etc: Blockschemat med korta block leder till fragmenterade dagar för studenterna och emellanåt hopplösa undervisningssituationer när de kan ha flera föreläsningar efter varandra. Det är inte ett effektivt utnyttjande av mental kapacitet. (På LiTH i Norrköping har vi brutet blockschemat första terminen på de flesta program för att ge effektivare lärsituationer, men det klarar vi som sagt bara en termin.) I nästan alla de kurser vi har är vi i behov av längre pass för laborationer. Eftersom studenterna arbetar med biologiskt material och kemikalier tycker vi inte heller det ur säkerhetssynpunkt är bra att ha laborationer kvällstid då både studenter och anställda oftast är tröttare. Vi har vid flera tillfällen gjort om kurser (till det sämre) för att de ska passa in i strukturen eller fått se till att ha flera block för en kurs för att hitta möjlighet till 4- timmarspass. 15

17 "ʺBlockscheman"ʺ funkar inte för oss (FilFak)! // Syftet är ju att undvika flaskhalsar på de mest efterfrågade tiderna, men systemet blir dels alldeles för stelbent och schablonartat för att beakta de pedagogiska uppläggens behov, dels helt snurrigt konstruerat (något block har t ex spärr på fredag kl 15-17, den tiden torde ju inte precis vara en flaskhals). Om man som jag ibland har 3-4 kurser samtidigt med olika grupper och där man måste få in ett par lektionsövningar mellan två föreläsningar så finns det ingen chans att få in det i blockschemana!! En mycket enklare och effektivare regel kunde ju t.ex. vara att ingen kurs får lägga in mer än X % av undervisningen på tiden i sådana salar som det är brist på och sedan decentralisera besluten om den faktiska schemastrukturen till kursansvarig. Ett annat upplevt hinder är att lärare är hänvisade till fasta tider vad det gäller lokalbokning. Svaret på enkätfrågan blir kort och gott fasta lektionspass och man önskar också kunna boka tretimmarspass respektive entimmespass. En annan åsikt som framkommer är att respondenterna vill kunna boka lokaler för en hel termin på samma gång eftersom kursen sträcker sig över en hel termin eller mer. Att på HU bara kunna boka halva terminen orsakar frustration för studenterna samt mycket merarbete för administratörerna och lärarna. Vi har många kurser som löper terminsvis. Det framkommer igen att det saknas adekvat teknisk utrustning. Vill gärna ha mer teknisk utrustning som interaktiva tavlor eller ibland nätverkssladdar då trådlösa nätverket inte alltid fungerar för att streama filmer. Fasta datorer?..//att alltid behöva beställa teknisk utrustning är också begränsande speciellt om det exempelvis inte finns någon projektor att beställa. När jag var gästprofessor i USA fanns det i varje undervisningssal dataprojektor, Video- och CD- bandspelare och internetuppkoppling. Det gav stort utrymme för att utnyttja olika tekniska hjälpmedel. Åter här har jag i en hel del undervisning återgått till over- head bilder. Varken vill eller kan bära projektorer/ljudapparater m.m. till olika lokaler. Ytterligare ett problem är LiU:s lås- och passersystem som sätter upp hinder då lärarna gärna vill komma in i lokalen för att förbereda sig innan föreläsningen börjar. Lås och passersystem: Vår lärarkod passar inte till alla byggnader. Det betyder ibland att lärarna (och studenter) har problem att kommer in i andra hus än vår eget, när de har kvällsundervisning där. 2.3 Övriga synpunkter De 32 övriga synpunkterna är av varierande karaktär och många av respondenterna har valt att förtydliga delar från den tidigare enkäten som de vill trycka lite extra på. Det berör lås- och passersystemet som gör att lärare inte kan komma in i salarna för att testa tekniken i förväg eller att schemaläggningssystemet skulle vara mer flexibelt för den som vill ha en- eller tretimmarspass. En respondent skickar med till projektet att det vore bra om LiU drev frågan om en hörsal i Vallastaden som kan rymma 400 studenter för att slippa transporttider till andra delar av Linköping. Några 16

18 kommentarer gör gällande att det är roligt att LiU genomför detta projekt och att det är positivt att verksamheten har blivit tillfrågad då förutsättningar för undervisning är en viktig fråga. Jag tycker att det ska bli väldigt roligt att se vad som händer. Det känns som att det här projektet verkar ta ett seriöst grepp på lokal- och utrustningsbehoven, och det upplever jag som mycket positivt. Sedan blir det ju i slutändan kanske inte som man vill i detalj, men jag tror att vi kan ta ett stort steg framåt med detta projekt. Lycka till! Respondenterna har även skrivit ett par förslag vad LiU skulle kunna arbeta vidare med: Differentiera taxorna för salarna - högre kostnad i högsäsong (modell SJs biljetter), billigare 8-10 och måndagar och fredagar Se till att alla utbildningar på alla fakulteter får lika tillgång till salarna..// Det bör finnas en sal på campus Valla och en på campus Norrköping där man kan se föreläsningar på det andra campus. Det är slöseri med resurser att inte ge studenter i Lkp möjlighet att följa kurser på campus Nkp och vice versa. Jag har tjatat om detta i många år och tänker fortsätta att göra det tills det förverkligas. Kan man tänka sig en stor studentarbetsplats i form av ett stort hus? T ex Globen i mindre skala, precis utanför E- huset. 17

19 3 Diskussion Vad är önskvärt hos en bra undervisningssal vad bör LiU eftersträva då lokaler renoveras? Det finns en stor variation av undervisningsformer som därför ställer krav på att LiU:s lokaler skall kunna tillgodose flera olika undervisningsmetoder. Utifrån respondenternas svar kan konstateras att det finns ett par egenskaper som är viktiga för att en sal skall upplevas som positiv att undervisa i. Den ska vara ljus, ha god akustik och bra ventilation. Lokalen bör vara byggd för att skapa dialog och interaktion mellan lärare- student och/eller student- student vilket kan göras genom att det finns mittgångar i salen där läraren kan röra sig, eller att det är lätt att dela studentgruppen i mindre grupper. Salen ska ha teknisk utrustning i form av projektor och självklart tillgång till trådlöst nätverk. Det är även viktigt att det finns gott om yta att skriva på. I de nya testsalarna i C- huset på campus Valla (P26, R19 och U6) finns exempel på detta då väggarna har kompletterats med glaswhiteboards på två av de fyra väggarna, samt att det finns projektorer i alla dessa salar. Bland de större gradängsalarna är en välvd form att föredra, framför raka mer branta salar. Även här är det viktigt att det finns tillgång till många skrivtavlor. Salen får gärna vara lättillgänglig i form av ingångar längst fram och bak i salen, för att skapa så lite störningar som möjligt om någon student kommer sent eller måste gå tidigare. Respondenterna lyfter fram att ett bra grupprum ska vara utrustat med teknisk utrustning som projektor, ha bekväma möbler och inte vara byggt med glasväggar utan ha möjlighet till visst insynsskydd Teknisk utrustning i LiU:s undervisningssalar Då respondenterna får frågan om de planerar att göra förändringar i sin undervisning så ser de flesta som svarat ja på frågan att utbildningarna alltid behöver utvecklas. Framför allt kan många av synpunkterna kopplas till att lokalernas tekniska utrustning behöver utvecklas. PIL- gruppen har alltså fått stöd för det tidigare diskuterade förslaget, att den grundläggande utrustningen ska bestå av skrivtavlor samt projektorer och högtalare, vilket bekräftas som tillräckligt av merparten av respondenterna. De övriga som inte instämmer i att detta är tillräckligt som basutrustning, kan delas in i två grupper, en som fortsatt önskar ha tillgång till OH- apparterna och en annan som vill att LiU skall satsa på mer avancerad utrustning i form av exempelvis Smartboards eller teknik för att streama föreläsningar och annan videokonferensutrustning. Då alla salar upprustas med projektorer behöver LiU se över den utrustning som lärarna har att tillgå. Elinor Edvardsson Stiwne och Joakim Nejdby konstaterade i sin rapport Kartläggning av det pedagogiska utvecklingsarbetet vid LiU i relation till användning av informationsteknologi 4 att lärarna behöver få tillgång till samma utrustning som studenterna använder. Deras förslag är att utrusta alla lärare med en bärbar dator för att kunna använda projektorn i undervisningen, t ex genom att visa filmer med mera i undervisningen. Edvardsson Stiwne och Nejdeby menar också att den nya planerade pedagogiska utvecklingsenheten, som skall finna vid LiU, bör få ett tydligt uppdrag att stödja lärarnas användning av IKT- verktyg i undervisningen Lokaleffektivitet och schemaläggningsproblematik I svaren om lokaleffektivitet framkommer ett par saker. Det finns en variation i svaren gällande vilken valfrihet som finns då det kommer till att boka lokaler. En femtedel av de svarande respondenterna uppger att de gärna bokar en institutionsägd lokal för att dessa upplevs som mer lättillgängliga både 4 Edvardsson, Elinor & Nejdeby, Joakim (2012). Kartläggning av det pedagogiska utvecklingsarbetet vid LiU i relation till användning av informationsteknologi. s

20 avseende bokning och närhet till det egna arbetsrummet. En annan faktor som gör att valet faller på en institutionsägd sal är att dessa blir billigare för institutionen. 19 % tycker att de har lagom mycket frihet att boka den lokal de vill ha och att det oftast brukar lösa sig på ett bra sätt medan 9% av de svarande anser att de inte har någon frihet alls utan får anpassa sig efter det som lokalbokningen säger. Flera lärare markerar betydelsen av att använda internt ägda lokaler. Detta är en komplicerad fråga då flera institutioner helt saknar egna lokaler, medan andra har tillgång till detta. Ett optimalt utnyttjande av alla lokaler innebär att även sådana lokaler bör kunna bokas om de ej utnyttjas av institutionen. De närmre principerna för detta behöver utredas ytterligare som en strategisk fråga. Problemområden för schemaläggning är de så kallade fasta lektionspass som hänvisar läraren till undervisning om två eller fyra timmar, även om respondenterna anser att det hade varit lämpligare med ett entimmes- respektive tretimmarspass utifrån deras och/eller kollegornas pedagogiska upplägg. Respondenter på FilFak, MedFak och utbildningsvetenskap hänvisar också till att de vill få tillbaka möjligheten att boka lokaler för hela terminen då deras kurser sträcker sig över längre perioder eller ligger mitt emellan de två schemaperioderna. En tredje synpunkt är att LiU bör se över blockschemat då det mer är ett administrativt system snarare än att det gynnar den pedagogiska utvecklingen. Ett par respondenter på FilFak och området för utbildningsvetenskap (OSU) nämner att man upplever att TekFak får tillgång till lokaler i första hand och att FilFak och OSU får boka lokaler i andra hand. Det finns inget beslut på att någon fakultet har företräde till vissa salar (förutom till specialsalar). Som tidigare nämnts så beskriver LiU:s beslut LiU 100/07-10 att systemförvaltaren ska ta fram statistik för fördelning av lokaler, beslutet beskriver inte hur detta skall göras men det nämns att hänsyn skall tas till faktiskt behov och detta har LiU:s schemaläggare valt att tolka som rätt grupp i rätt sal. Hur beslutet ska tolkas diskuteras kontinuerligt i S/L- processrådet där alla fakulteter finns representerade. Som svar på LiU:s lokaleffektivitetsstudie om de salar som bokas sedan används för undervisning är svaret utifrån denna enkät att 56 % alltid bokar av de salar som inte behövs och att 34 % säger att det bara sker någon gång ibland att man inte bokar av. Även merparten av respondenterna 58 % menar att de inte använder sig av salar som de inte har bokat först. 33 % uppger att det sker någon gång ibland och ingen uppger att det sker ofta. Lokaleffektivitetsstudien frågade sig också om det är så att det är för många respektive för få studenter i undervisningssalarna. Det förekommer att det ibland är för många studenter i salarna, särskilt vid terminsstart då det finns ett visst överintag. Dock förekommer det oftare att det är betydligt färre studenter än vad som ryms i salen. Respondenternas anger i sina svar att detta beror på att studenterna inte alltid väljer att delta i den ordinarie undervisningen då den inte är obligatorisk, samt att LiU:s salar inte alltid har den dimensionering som skulle vara önskvärd för att passa storleken på studentgrupperna Andra hinder för att kunna utveckla undervisningen Respondenterna vittnar om att LiU:s låssystem är ett hinder för respondenterna då de inte kommer in i salar på kvällar, eller bara en kort stund före lärtillfällets start för att testa den tekniska utrustningen. PIL- gruppen har därför tagit frågan vidare till dem som utvecklar LiU- kortet för att hitta en lösning på dessa inpasseringsproblem. Problemet borde enligt dagens tidsplan vara löst vid årsskiftet 2013/

21 3.1.5 Rekommendationer Baserat på de inkomna enkätsvaren ger delprojektgruppen för Pedagogiska, innovativa lärmiljöer (PIL) följande rekommendationer: LiU bör under hösten 2013 göra en översyn av principer för schemaläggning avseende bokningsintervall, prioriteringsordning för bokningar samt möjlighet att återinföra bokningar för hela terminer LiU bör under hösten 2013 fortsätta arbetet med lokaleffektivitetsutredningen med utgångspunkt att fler lokaler behöver göras tillgängliga för den LiU- gemensamma lokalbokningen Utbyggnaden av det trådlösa nätverket bör påskyndas Anställda lärare ska ges möjlighet att få tillträde till LiU- gemensamma salar via sitt LiU- kort då de ej är bokade för att kunna testa/lära sig utrustningen i salen Då LiU nyproducerar eller renoverar lärmiljöer skall salar i möjligaste mån ha mittgång, kunna fyllas och tömmas från olika håll samt att de ska vara utrustade med projektor, högtalare och skrivtavlor. Det är även viktigt att salen har god akustik, ventilation och bra ljus. Sittplatserna bör vara placerade i en rund/oval fördelning för att skapa kontakt mellan föreläsare och åhörare. Rapportens spridning Rapporten kommer att skickas ut till de respondenter som har besvarat enkäten samt att den kommer att läggas upp på hemsidan för pedagogiska språnget. Sammanställningen skickas också för kännedom till Lokalförsörjningsavdelningen (LFA), Nät, IRT och telefoni (NIT) och Schema, lokal och AV- stöd (SAL) på universitetsförvaltningen för att de ska kunna ta med enkätens synpunkter i det vidare arbetet med utvecklingen av LiU:s lärmiljöer för studenter. 20

22 4 Referenser Edvardsson, Elinor & Nejdeby, Joakim (2012). Kartläggning av det pedagogiska utvecklingsarbetet vid LiU i relation till användning av informationsteknologi. URL Campus LiU Processråd för schema- och lokalbokning och- lokalbokning/sl- processrad?l=sv Enkätverktyg vid Linköpings universitet 21