Måttbandet mäter. Förskolan. Rapport 1

Transkript

1 Måttbandet mäter Förskolan Rapport 1 Deltagande kommuner: Kalix, Luleå, Piteå, Skellefteå,, Sundsvall, Umeå och Östersund Nätverket är en del av Jämförelseprojektet ( Datum:

2 Sammanfattning Måttbandet har denna gång granskat förskolans verksamhet och liksom tidigare valt att dela in rapporten i tre avsnitt: struktur och förutsättningar, huvudprocesser och resultat. Den första rapporten är mer av en beskrivande rapport hur det ser ut i Måttbandskommunerna. Nästa rapport kommer att innehålla analyser och förklaringar till varför det ser ut som det gör. Inledningsvis jämförs kommunernas övergripande struktur utifrån antal barn per avdelning och antal barn per årsarbetare. Kalix har lägst antal barn/avdelning med 12,1 och har högst antal med 18,3 barn/avdelning. Måttbandet har sedan redovisat vilka politiska mål som gäller i varje kommun och de flesta kommunerna i Måttbandet har en beslutad målsättning om barn per avdelning förutom Piteå och Umeå som har 15 heltidsplatser per avdelning. Antal barn per årsarbetare varierar mellan kommunerna, från 4,7 till 5,4. Kalix har flest barn/årsarbetare medan Piteå har lägst antal barn/årsarbetare. Måttbandets kommuner erbjuder föräldrar att välja mellan olika inriktningar inom förskolan. Detta kan vara olika typer av pedagogiska inriktningar såsom Reggio Emilia, Waldorf m.m. eller andra typer av inriktningar som miljö, allergi, språk och religiösa inriktningar. Samtliga kommuner inom Måttbandet tillämpar maxtaxan inom förskolan men det finns skillnader mellan kommunerna i fråga om avgifter. Rapporten innehåller uppgift om hur kommunernas avgiftssystem ser ut utifrån tre olika scenarier (se bilaga 1)., Skellefteå, Sundsvall och Umeå har ett något lägre taxeutfall än övriga kommuner. En översikt över löneläget för förskollärare och barnskötare har tagits fram för att se om detta har någon betydelse för kvalitén och/eller kostnaderna. Flera kommuner satsar på att rekrytera personal med en pedagogisk högskoleutbildning och alla Måttbandets kommuner ligger över riksvärdet förutom Sundsvall. Måttbandet har inte hittat något klart, direkt samband med andel högskoleutbildade och kvalitet i form av resultat av mätningar av huvudprocesserna. För att belysa de inre processerna i förskolan (huvudprocesserna) och vilken betydelse de har för kostnaden har ett antal aspekter studerats och sedan sammanvägts till ett processkvalitetsindex. Detta index baseras på en processvärdering som är gjord genom intervjuer av ett urval av kommunens rektorer. De kommuner som har en hög andel med pedagogisk högskoleutbildning är Kalix, Luleå, Östersund och Piteå (64 resp. 63 %). Högsta värdena i processindex (kvalitén på de inre processerna) har Kalix (91), Östersund (86) och Sundsvall (83). Sundsvall har den lägsta andelen med pedagogisk högskoleutbildning (50 %) men ett högt värde på processindex. Sundsvall har även den lägsta avvikelsen från standardkostnad (0,3) och därefter Östersund (9,2). Sundsvall och Östersund har i jämförelsen med övriga kommuner i Måttbandet hög kvalitet och låga kostnader. En jämförelse med riket har gjorts avseende volym (andel inskrivna barn 1-5 år i förskolan) i förhållande till kostnad (avvikelse från standardkostnad) där vi kan se att alla Måttbandskommuner har stor volym och höga kostnader i jämförelse med riksgenomsnittet. Det finns alltså flera kommuner som uppvisar stor volym och låga kostnader. Ett annat mått är kostnad per barn som visar hur mycket resurser kommunerna har satsat för att bedriva en effektiv verksamhet inom förskolan. Måttet redovisar både kostnad exkl. och inkl. lokaler. Värdena visar att Luleå har den högsta kostnaden per barn inkl. lokaler ( kr/barn) medan har den lägsta kostnaden ( kr/barn). Kalix och har båda lägre kostnad per barn i jämförelse med riket. För att beskriva avsnittet resultat, alltså vad anser medborgare och föräldrar om kvaliteten på kommunernas förskoleverksamhet, har Måttbandet valt att redovisa det som går att ta fram: SCB:s NMI Medborgarundersökning Brukarundersökningar (föräldraenkäter) Servicemätning av tillgänglighet (telefon och e-post) och 1

3 Undersökning av kommunernas hemsidor mäter tillgänglighet till information. Piteå, Skellefteå och Sundsvall har ett värde som ligger över genomsnittet i riket när det gäller vad medborgarna tycker om kvalitén i förskoleverksamheten. De andra kommunerna ligger nära riksgenomsnittet. Måttbandets kommuner har inte genomfört en likvärdig föräldraenkät och Östersund har inte genomfört en enkät som går att sammanställa på övergripande nivå. Detta gör att det inte går att dra säkra slutsatser av jämförelsen. Kommunernas tillgänglighet avseende information på webben är relativt god, fem av kommunerna ligger över rikssnittet och tre av kommunerna ligger under. Umeå och Luleå har det högsta värdet. Skellefteå har det högsta värdet på tillgänglighetsindex för telefon och e-post. De slutsatser Måttbandets kommuner drar ur ett medborgarperspektiv, är att - Kalix, Piteå, Sundsvall och Östersund är goda exempel avseende strukturkvalitet - Kalix och Östersund är goda exempel utifrån processkvalitet, arbetet i de inre processerna - Umeå är det goda exemplet avseende resultatkvalitet - När det gäller effektivitet (kvalitet och kostnader) är Sundsvall och Östersund goda exempel. Måttbandet lämnar följande förslag till styrgruppen inför fortsatt arbete: Projektledarna föreslår styrgruppen att arbetet fortsätter inom Måttbandet med att granska och analysera verksamheten inom förskolan samt utvecklar processindex och nyckeltal för att mäta effektivitet. Att SKL med utgångspunkt från Måttbandets arbete utvecklar ett processkvalitetsindex i Lathund för förskola för att kunna mäta processernas betydelse för goda resultat för fler kommuner än Måttbandet. Att SKL utvecklar ett självvärderingsinstrument för förskolan liknande det som används inom skolan - skolkompassens frågor om Kvalitetsredovisning - som kan ingå i ovanstående processkvalitetsindex, alternativt som ett fristående mått för styrning och ledning. 2

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning Inledning Metod och avgränsning Förskolans övergripande struktur Verksamhetens mål och omfattning Kostnader inom förskolan Huvudprocessen Processkvalitetsindex de inre processerna Resultat Medborgarundersökning SCB (NMI) Föräldraenkät - brukarundersökning Resultat processkvalitet och kostnader Servicemätning e-post och telefon kvalitet/ tillgänglighet Webbundersökning kvalitet information/delaktighet Slutsatser Förslag till fortsatt arbete inom förskolan...24 Bilaga 1 Scenario förskoleavgifter (max-taxa) Bilaga 2 Löner förskollärare och barnskötare Bilaga 3 Servicemätning via telefon och e-post (JSM Telefront) Bilaga 4 SKL:s granskning av kommunernas hemsidor

5 1 Inledning Jämförelseprojektet drivs av Sveriges kommuner och landsting (SKL), Rådet för kommunal analys (RKA) och Finansdepartementet. Dess primära syfte är att ta fram effektiva arbetsmodeller där jämförelser i olika nätverk leder till praktiska förbättringar i verksamheten. Inriktningen är att försöka finna sambandet mellan kostnad och kvalitet. Det är också en uttalad ambition att skapa en arbetskultur där kontinuerliga jämförelser blir ett bestående inslag i kommunernas arbete med att förbättra sina verksamheter. För att lyckas med detta bygger projektets arbetsmetod på kommunernas egen kraft och uppfinningsrikedom. Syftet med bildande av nätverk är att ur ett brukar- och medborgarperspektiv ge underlag och tips för att förbättra kvaliteten i de deltagande kommunernas verksamheter. I samband med detta ska man kunna bedöma kvaliteten på arbetet i den egna kommunen i förhållande till insatta medel, och kunna jämföra vad som görs i andra kommuner. Goda exempel ska lyftas fram och vara en inspirationskälla för andra. De kommuner som deltar i nätverket Måttbandet är: Kalix, Luleå, Piteå, Skellefteå,, Sundsvall, Östersund och Umeå. Tillsammans finns det nästan invånare i dessa kommuner. Styrgruppen för Måttbandets nätverk beslutade att som första område försöka mäta effektiviteten inom kommunernas äldreomsorg. Måttbandet har därefter utarbetat rapporter för individ- och familjeomsorgen, grundskolan, handikappomsorgen och nu presenteras förskolan. Måttbandets inriktning är att fortsätta med de nätverk som byggts upp inom respektive område samt att någon av de i nätverket ingående kommunerna tar ansvar för ledning och samordning för respektive område. Skellefteå kommun har ledningen för äldreomsorgen, Sundsvall ansvarar för individ- och familjeomsorgen, Luleå för grundskolan och Piteå ansvarar för handikappomsorgen. För att lyckas har Måttbandet kommit överens om ett antal riktlinjer för arbetet: Undvika att ta fram en ny sifferskog. Ett par enkla och mer eller mindre givna mått ska ges uppmärksamhet Ta fram kvalitetsmått utifrån i första hand ett kommunlednings- eller medborgarperspektiv - inte ett professionellt (producent) perspektiv Lyfta fram goda exempel. Dessa exempel ska beskrivas så att andra kommuner kan plocka idéer till den egna verksamheten Effektivitet dvs. sambandet mellan kostnad/resurs och kvalitet ska belysas. Syftet är att se om det finns ett samband mellan hög kostnad och hög kvalitet Förklaringar överlämnas till respektive kommun att analysera Jämförelserna kan inte ge en heltäckande bild av verksamhetens kvalitet. Måtten ska ses som indikatorer på att det finns skillnader i kvalitet. Dessa skillnader kan sedan ges olika förklaringar. 1.1 Metod och avgränsning Rapporten ska inte ses som en helt sann och heltäckande bild av verksamhetens kvalitet, utifrån de fåtal mått som rapporten speglar. Däremot kan resultaten och rapporten fungera som en förklarande bild av skillnader och en inspiration samt goda exempel för att utveckla den egna verksamheten Metod Nätverket har som första steg valt att titta övergripande på kommunernas förskoleverksamhet och sedan även uppdelat på följande områden: Övergripande struktur/förutsättningar, Huvudprocesser och Resultat. Projektgruppen har i sitt arbete hämtat statistik och uppgifter från centrala dataregister där det visat sig vara möjligt och vissa mätningar har genomförts lokalt. I de återkommande fyrfältsmatriserna under huvudprocessen och resultat ställs Måttbandets kommuner i relation till genomsnittet för gruppen, dvs. centrum i matrisen utgör medelvärdet för kommungruppen. I ett antal matriser har en regressionslinje lagts in för att beskriva sambandet mellan kostnad och kvalitet för Måttbandets kommuner. 4

6 Teoretisk utgångspunkt för arbetet Strukturer - förutsättningar Kr/barn Kösystem och maxtaxa Standardkostnadsavvikelse Snitt avdelningar/förskola Volym andel inskrivna barn 1-5 år Volym - Planerat antal barn-plats/ årsarbetare (pol. beslut) Volym- Barn/årsarbetare Volym - Andel inskrivna barn i fristående förskolor 15 oktober Valmöjlighet/inriktningar Omsorg på obekväm arbetstid Kommunala öppna förskolor Kompetens Andel män Ledning årsarbetare/ledare Huvudprocesser Bild av kvalitet genom att ringa ledaren och ställa frågor inom områdena: Omsorg Utveckling och lärande Normer och värden Barns inflytande Samverkan med -Föräldrar -Förskoleklass/fritidshem/skola Processindex Stödprocesser Tillgänglig information telefon, e-post, webb Specialkompetenser/elevhälsan Resultat Medborgarundersökning (SCB NMI) Föräldranöjdhet (brukarundersökningar) Resultatindex Servicemätning (telefon och e-post) Webbgranskning Mäter vi det vi vill mäta och mäter vi på rätt sätt? Antagligen inte om man strikt håller sig till ett vetenskapligt perspektiv och forskningens krav på validitet. Projektgruppen anser dock att det i ett utvecklingsarbete där det inledningsvis inte finns någon klar bild över vilket resultat som ska fångas kan detta sätt vara gott nog. I Måttbandets mätning av förskola testas olika resultatindikatorer för att kunna beskriva förskolans uppdrag. Modeller/metoder prövas för att fånga denna första generations resultat. Kunskapen växer och med tiden skärps metoderna och resultatmåtten blir säkrare. För att komma dit måste vi våga pröva och ibland pröva nytt för att resultatindikatorerna ska bli stabila och nyttiga för brukaren och verksamhetsutvecklingen. I Jämförelseprojektet är det projektledarna (en för varje kommun) som står för kvalitetssäkringen av de data som publiceras i rapporten. Det är projektledaren som efterfrågar/hämtar data och sammanställer respektive kommuns data till rapporten enligt föreskriven metod. Den nationellt insamlade statistiken gällande förskolan har fokus på mått som beskriver förutsättningar och resultat i form av SCB:s Medborgarundersökning. Det finns inte i samma utsträckning objektiva mått som beskriver förskolans processer, eller subjektiva mått som beskriver barnens och föräldrarnas upplevelser. Här har Måttbandet genomfört lokala undersökningar Avgränsning Måttbandet har som uppdrag att försöka få fram mått och resultat på effektivitet ur ett medborgarperspektiv. Andra studier har ofta andra perspektiv, t ex kundperspektiv, medarbetarperspektiv eller legalistiskt/ tillsynsperspektiv. Förskolans resultatkvalitet är komplex och bygger på olika perspektiv; Omsorg om barnen under den tid föräldrarna är på arbete, studier eller hemma med andra barn är ett perspektiv och varje förälder har olika förväntningar såväl om service som om innehåll. Resultat som bygger på barns lärande är svårt då det inte finns några mål på individuell nivå. Utifrån den utgångspunkten ska förskolans kvalitet mätas i verksamhetens resultat, vilket i många fall bygger på en bedömning av det egna resultatet. Måttbandet har valt att ta sin utgångspunkt i förskolans läroplan. Kvalitet sett som föräldrarnas nöjdhet är möjligt att mäta genom enkäter och enskilda samtal. 5

7 2 Förskolans övergripande struktur Inom Måttandets kommuner erbjuder alla dag-, kväll- och helgomsorg. Alla kommuner utom Kalix har också nattomsorg. För barn i allmän förskola samt barn till arbetssökande och föräldralediga erbjuder alla kommuner barnomsorg 15 timmar per vecka. Undantaget är Umeå som erbjuder barnomsorg utan tidsbegränsning för barn till arbetssökande. Östersund erbjuder utökad tid med 10 timmar/vecka till 4-5 åringar med arbetssökande föräldrar. Mätningen av strukturmåtten nedan är gjorda i mitten av oktober Inom förskolan har mätperioden betydelse då det under våren generellt är fler inskrivna barn. Detta beror på att under våren omfattar förskolan barn från 1 år upp till 6 år (då sexåringarna börjar förskoleklass under hösten enligt skolans skolår). Under hösten omfattas förskolan av barn 1 år till 5 år, då överflyttning till förskoleklass skett vid skolstart. Detta innebär att under våren kan det teoretiskt vara 50 % av en ålderskull mer inskrivna. 2.1 Verksamhetens mål och omfattning Politiskt antagna mål i planeringen Kommunerna använder olika mått i sin planering av verksamheten: antal platser per avdelning, antal inskrivna barn per avdelning och/eller antal barn per årsarbetare. Här redovisas den målsättning som antagits i respektive kommun. Antal platser i vissa kommuner kan avse två 15-timmars barn. Tabell 1 Målsättning - storlek barngrupper Kommun Mål MÅL Antal platser/avdelning Antal barn/årsarbetare Kalix 18 6 Luleå 17 5,7 Piteå 15 5 Skellefteå - 5,1 minska antal barn/avdelning - Sundsvall minska antal barn/avdelning - Umeå 15 5 Östersund 18 6 Källa: mätning i resp. kommun 15 okt 2009 För att ge en övergripande bild av hur det ser ut i kommunerna i Måttbandet har ett antal volymmått och nyckeltal tagits fram. Nedanstående siffror avser både kommunala och enskilt drivna förskolor. Tabell 2 Omfattning förskolor Kalix Luleå Piteå Skell - efteå Sunds - vall Umeå Öster - sund Antal invånare 31 dec Antal barn i kommunen 0-5 år (KDB/SCB) Totalt antal förskoleenheter Totalt antal förskoleavdelningar Genomsnittligt antal avdelningar/enhet 2,3 2,7 2,4 1,4 2,2 2,8 2,9 2,6 Totalt antal barn i förskolorna Genomsnittligt antal barn/ avdelning 12,1 16,5 14,5 17,2 18,3 17,0 17,1 15,9 6

8 Antal inskrivna barn/ årsarbetare (Skolverket 2008) 5,4 5,2 4,7 5,2 5,3 5,3 5,2 5,2 Andel (%) inskrivna barn i fristående förskolor 9,8 1,0 7,3 2,8 6,9 6,0 16,7 8,5 Andel barn i familjedaghem (%) (KDB) 1,6 1,6 0,5 3,6 12,7 0,8 8,6 1,4 Källa: mätning resp. kommun 15 oktober 2009 där inget annat anges Skellefteå har flest antal enheter och lägst antal avdelningar per enhet. Kalix har lägst antal barn per avdelning medan Piteå har lägst antal barn/årsarbetare. Andel barn/årsarbetare varierade under 2008 från 4,7 till 5,4. Umeå är den kommun som har den största andelen barn i fristående förskolor. har den största andelen barn i familjedaghem. Diagram 1 Antal inskrivna barn per avdelning den 15 oktober 2009 Antal barn per avdelning 20,0 16,0 12,0 12,1 16,5 14,5 17,2 18,3 17,2 17,1 15,9 16,1 8,0 4,0 0,0 Kalix Luleå Piteå Skellefteå Sundsvall Umeå Östersund Måttbandet Källa: mätning i resp. kommun Barngruppernas storlek varierar, i genomsnitt per kommun, från 12,1 18,3 barn den 15 oktober Variationen kan bero på att kommunerna har en fast resursfördelning under året som Kalix, och Östersund. Piteå, Sundsvall, Luleå, Skellefteå och Umeå har en resursfördelning som förändras över året vid ett antal beräkningsperioder och utgår från faktiskt antal placerade barn. Sundsvall, Umeå och Skellefteå har en viktad resursfördelning där hänsyn tas till sociokulturell struktur. Diagram 2 Antal barn per årsarbetare (faktiskt utfall) 5,5 5 5,4 5,2 Antal barn per årsarbeatre 5,3 5,3 5,2 4,7 5,0 5,2 5,2 4,5 4 3,5 3 Kalix Luleå Piteå Skellefteå Sundsvall Umeå Östersund Måttbandet Källa: Skolverket 7

9 Antal barn per årsarbetare varierar i kommunerna från 4,7 till 5,4. Kalix har flest barn/ årsarbetare medan Piteå har lägst antal barn per årsarbetare. Diskussioner pågår ofta i kommuner om hur stor barngruppen ska vara. Flera kommuner har arbetat med att minska antalet barn per avdelning men när kommunerna gick in i en lågkonjunktur avstannade denna process och minskning har, i vissa kommuner, inte kunnat genomföras. Så är fallet i Östersund där beslut i nämnden blev 18 barn per avdelning. Umeå har som mål att i genomsnitt ha 15 barn/avdelning och en personaltäthet på 5 barn/årsarbetare. Målet var tänkt att uppfyllas hösten 2009 men har på grund av bl.a. fler födda barn än prognostiserat och det ekonomiska läget blivit framflyttat till I Kalix har nämnden beslutat att det ska vara18 barn per avdelning och 3 personal. I Piteå kommun finns ett mål om att barngrupperna i genomsnitt ska ha max 15 platser/ barngrupp. För att uppfylla målet har en utbyggnad skett och under 2007 uppfylldes målet Olika inriktningar inom förskolan Föräldrar i alla kommuner erbjuds möjlighet att välja förskola utifrån olika pedagogiska inriktningar eller en förskola med andra typer av inriktningar såsom olika språk, funktionsnedsättning, förskolor som satsar på ett aktivt miljöarbete osv. Nedan redovisas mångfalden av inriktningar i Måttbandets kommuner. Tabell 3 Olika inriktningar inom förskolan (antal avdelningar) Pedagogiska inriktningar Kalix Luleå Piteå Skellefteå Sundsvall Umeå Östersund Reggio Emilia Waldorf 6 1 Montessori Ur o skur, Utomhuspedagogik Certifierade förskolor Kalix Luleå Piteå Skellefteå Sundsvall Umeå Östersund Grön Flagg (enligt Håll Sverige rent) Förskola med särskild funktion Kalix Luleå Piteå Skellefteå Sundsvall Umeå Östersund Förberedelseförskola invandrare Allergiavdelning/fsk Hörselavdelning/fsk Övriga inriktningar Kalix Luleå Piteå Skellefteå Sundsvall Umeå Östersund Språkinriktning 4 Finsk förskola 1 Kristen inriktning Islamsk inriktning 2 Musikförskola 3 Storyline 1 Friluftsinriktning 1 1 Genusinriktning 2 Hälsa och Livsstil 1 Natur/Teknik, engelska 2 Hälsa friluftsliv, entreprenörskap 1 Källa: mätning i resp. kommun 2009/2010 I Piteå finns fastställda krav och riktlinjer för att få uttala att förskolan har en särskild pedagogik eller inriktning, nämndsbeslut krävs. I Luleå, Skellefteå och Kalix finns krav på kompetens för vissa pedagogiska inriktningar. 8

10 2.1.3 Öppna förskolor Öppna förskolor finns i sju av Måttbandets åtta kommuner och öppettiderna varierar från 1-2 dagar till 5 dagar. Kalix och Östersund har också öppna förskolor som drivs av annan huvudman än kommunen. Tabell 4 Öppna förskolor Antal öppna förskolor som har öppet: Öppna förskolor som bedrivs av Kommun 1-2 dagar 3-4 dagar 5 dagar annan huvudman Kalix 1 1 Luleå 3 Piteå 1 Skellefteå Sundsvall 5 Umeå 5 3 Östersund Källa: mätning i resp. kommun 2009 Kalix har startat en Familjens hus som ett projekt fr.o.m. vt 2009 till Verksamheten är ett samarbete mellan kommun och landsting och syftar till att främja en god hälsa ge råd och stöd i föräldraskapet. Öppna förskolan är navet i hela verksamheten och har öppet 4 dag/vecka. Familjens hus fungerar också som ett kunskaps- och informationscentrum. I Luleå finns två öppna förskolor samt en familjecentral. Verksamheten är kostnadsfri och är öppen 4 dagar i veckan, 3 timmar/dag. I Piteå är öppen förskola navet i Familjens hus och erbjuder pedagogisk verksamhet för barn och föräldrar. Dessutom finns föräldrasamtalsgrupper, faderskapsbekräftelse, specialpedagog med mera. Familjens hus erbjuder också seminarier kring aktuella teman, sång- och sagostunder, föreläsningar och temadagar. I Skellefteå kommun finns det tre familjecentraler samt två öppna förskolor. Den öppna förskolan är kostnadsfri och öppen för alla. Samarbetspartners på familjecentralerna är landstinget, socialtjänsten och svenska kyrkan. Tillgängligheten på familjecentralerna är 4-5 dagar i veckan, på de öppna förskolorna är det 2-3 dagar i veckan. har inte någon öppen förskola. Sundsvall hade i höstas 5 öppna förskolor när vi hämtade siffrorna men har bara en kvar Den finns i en familjecentral. Neddragningen är ett politiskt beslut, för att minska kostnader. Det finns sju öppna förskolor i Umeå, varav fyra i centralorten och en i var och en av de tre kommundelarna. Tre av de öppna förskolorna finns i familjecenter. I några fall har de öppna förskolorna stängt på fredagar. Den öppna förskolan i Östersund är organiserad i de s.k. familjecentralerna, en i varje geografiskt område (6 st). Familjecentralen är en verksamhet där föräldra- och barnhälsovård, socialtjänst och öppen förskola samarbetar. På familjecentralen kan man stärka sitt sociala nätverk och få ett lättillgängligt stöd. Centralen fungerar också som ett kunskaps- och informationscentrum. Stiftelsen Jamtli driver också en öppen förskola Kösystem och Max taxa Kösystem I Kalix blir alla barn, vars föräldrar arbetar eller studerar, erbjuden plats i förskolan inom 3 månader, i den omfattning som arbetet eller studier inklusive restid eller barnets eget behov motiverar. Barn till 9

11 föräldrar som är arbetssökande har rätt till 15 tim/vecka. De dagar som föräldrarna arbetar har de rätt till omsorg efter behov enligt gällande taxa. Barn till föräldralediga med nyfött syskon har rätt till plats 15 tim/ vecka. När ansökan inkommit registreras barnet på upptagningsområdets kölista. Vid placering av barn beaktas föräldrars önskemål och närheten till förskolan så långt det är möjligt Om man inte har fått sitt förstahandsval kan man kvarstå i kön med sitt gamla ködatum och avvakta till plats på önskad förskola finns tillgänglig. Om förälder tackar nej till erbjudanden placering kvarstår man i kö tills man aktualiserar sin ansökan igen. I Luleå kommun erbjuds plats i förskola inom 3 månader. I Piteå kommun utlovas plats inom max tre månader från ansökningsdatum. Plats garanteras inte på önskad förskola, önskas en särskild förskola eller avdelning kan kötiden vara längre. Barnens födelsedatum är ködatum (inklusive syskon upp till att syskonet fyller 6 år). I Skellefteå är man garanterad plats på en förskola inom en månad, behov om förskoleplats ska anmälas två månader i förväg. Skulle kö uppstå till en specifik förskola så är det äldsta barnets (inklusive syskon) personnummer som är ködatum. I ansöks om plats i första, andra och tredje hand. Samtliga erhålls plats inom garantitiden om fyra månader. Ett ytterst fåtal placeras på annan förskola än förstahandsvalet, och erbjuds byte till förstahandsvalet så snart plats finns. Sundsvalls kommuns regler för köhanteringen är 1. Syskon, 2. Byte från annan kommundel, 3. Definierad garantimånad (fyra månader efter anmälan). Bara om man tackar nej till sitt förstahandsval, åker man ur kön. Tackar man nej till alternativ 2 eller 3 står man kvar på sitt förstahandsalternativ. I Umeå erbjuds plats senast 4 månader efter ansökan. Någon statistik om det är första, andra- eller tredjehandsval som erbjuds finns inte tillgänglig. Östersunds kommun stödjer sig på lagstiftningen vad gäller kötid för att få en förskoleplats, dvs. senast fyra månader efter ansökan ska plats erbjudas. Kommunen klarar att erbjuda alla barn plats senast fyra månader efter ansökan. Däremot erbjuds inte alla plats på önskad förskola och i vissa fall ej heller i närområdet. I samtliga kommuner får föräldrar som tackar nej till erbjuden plats kvarstå i kön, med sitt gamla ködatum och avvakta till plats på önskad förskola finns tillgänglig Maxtaxan Samtliga kommuner som ingår i måttbandet tillämpar maxtaxan i barnomsorgen. Med maxtaxa avses att samtliga kommuners avgiftssystem bygger på att avgift tas ut enligt följande: Barn1: 3% av hushållets bruttoinkomst dock högst kr/mån Barn2: 2% av hushållets bruttoinkomst dock högst 840 kr/mån Barn3: 1% av hushållets bruttoinkomst dock högst 420 kr/mån Barn4: ingen avgift Trots att samtliga kommuner tillämpar maxtaxan har vi funnit att skillnader finns mellan kommunerna i fråga om avgifter. Vi har använt oss av tre exempel, se diagram nedan. Exemplen finns beskrivna i bilaga 1. Skillnaderna beror på att en del kommuner tillämpar lättnader för barn med kortare vistelsetider och att kommunernas inkomstgolv den lägsta avgiftsgrundande inkomstnivån - är olika mellan kommunerna. Dessutom definieras barn 1, det barn som belastas med högst taxa, olika mellan kommunerna. 10

12 Diagram 3 Skillnad taxor Skillna d ta xor Kr ex ex.2 ex Kalix Luleå Piteå Skellef teå Umeå Sundsva ll Öste rsund Källa: resp. kommun 2009 Tabell 5 Avgifter förskolan Kommun Definition av barn 1 Inkomstgolv Lättnader för kortare vistelsetider Kalix äldsta barnet Inget Nej Luleå yngsta barnet Inget Ja, endast för arbetssökande och föräldralediga Piteå yngsta barnet 7 000* Nej Skellefteå yngsta barnet ** Ja barnet med längst vistelsetid Nej Umeå äldsta barnet Inget Ja Sundsvall yngsta barnet Ja Östersund yngsta barnet Inget Nej * reducerad taxa i intervallet kr/mån ** dessutom låglönerabatt i intervallet kr/mån I taxejämförelsen kan man konstatera att Kalix, Luleå, Piteå och Östersund bildar en grupp med ungefär lika och något högre taxeutfall., Skellefteå, Sundsvall och Umeå har ett något lägre taxeutfall i denna jämförelse Befattningar, löneläge och antal underställda Inom förskolan består den pedagogiska personalen av både förskollärare och barnskötare. En satsning sker i flera kommuner för att höja kompetensen bland medarbetarna så att fler ska ha högskoleutbildning. Här redovisas lönenivån 2009 för olika befattningar inom förskolan. Se även bilaga 2. 11

13 Diagram 4 Medianlön pedagogisk personal Medianlön Förskollärare Barnskötare Kalix Luleå Piteå Skellefteå Sundsvall Umeå Östersund Måttbandet Källa: Lönestatistik för kustkommunerna 2009 När det gäller kompetenser och löner varierar det mellan kommunerna. För förskollärare har Kalix lägst och Luleå högst lön sett till både median och medellön. För barnskötare har Östersund lägst och Piteå har högst lön sett till både median och medellön. I Östersund är löneskillnaderna mellan yrkesgrupperna ca kronor i medianlön, vilket är en medveten politisk satsning. Kalix kan sägas vara en låglönekommun och har en väldigt engagerad personal på förskolorna som vill utveckla verksamheten. Personalen trivs på sitt arbete, det är stabila arbetslag och dessutom har Kalix engagerade rektorer som vill utveckla förskoleverksamheten. Satsningen på kompetensutvecklig har prioriterats inom förskolan de senaste åren utifrån de behov som har funnits som ex. pedagogisk dokumentation, språk och matematik. Diagram 5 Andel med pedagogisk högskoleutbildning Andel med ped. högskoleutb. (%) Kalix Luleå Piteå Skellefteå Sundsvall Umeå Östersund Måttbandet Riket Källa: Skolverket 2008 Flera kommuner satsar på att rekrytera personal med en pedagogisk högskoleutbildning. Alla Måttbandets kommuner ligger över riksvärdet förutom Sundsvall. De kommuner som har en hög andel med pedagogisk högskoleutbildning är Kalix, Luleå, Östersund och Piteå. Luleå, Piteå och Östersund har beslut om att vid personalförändringar i förskolan ska andelen högskoleutbildad personal ökas. 12

14 Sundsvalls kommun har under lång tid satsat mycket på kompetensutveckling för alla medarbetare i förskoleverksamheten. Under de senaste åren har ett långsiktigt, processinriktat arbete växt fram Att utveckla förskolan inifrån, där dokumentation, dialog, reflektion och lärande möten är hörnstenar i arbetet. Ledare/antal årsarbetare Antal årsarbetare per arbetsledare (rektor) inkluderar de som har både förskola och grundskola (endast kommunala förskolor). Inom Måttbandet är det inte så stora differenser, de flesta ligger på ca 30 årsarbetare per ledare, förutom Sundsvall som har 23 och som har 35. Under förskolans stora utbyggnadsperiod, 70- och 80-tal, satsade Sundsvalls kommun på en hög chefstäthet (en chef per förskola) men nu ökar antal årsarbetare per arbetsledare pga. kommunens ekonomiska läge Andel män, specialpedagoger, elevhälsa m.m. Många kommuner arbetar aktivt för att fler män ska börja och arbeta inom förskoleverksamheten. Inom Måttbandskommunerna har Umeå högst andel män 8 % medan Kalix har lägst andel män 0 %. Tabell 6 Personalkategorier 2009 Kommun Totalt ant årsarbetare Andel män i % Antal åa specialpedagoger Kalix ,0 Luleå 7,0 3,0 Piteå 422 2,9 3,8 Skellefteå 592 3,7 6, ,0 2,0 Sundsvall 800 1,5 2,0 Umeå ,0 3,3 Östersund 672 5,8 11,2 Källa: mätning i resp. kommun okt 2009 I alla kommuner har förskolan tillgång till stödteam, elevhälsoteam eller annan stödfunktion för barn i behov av särskilt stöd. Satsningen på specialpedagoger inom förskolan skiljer sig dock mellan Måttbandskommunerna, från 2,0 årsarbetare i och Sundsvall till 11,2 i Östersund. 2.2 Kostnader inom förskolan Måttbandet har valt att inledningsvis jämföra kommunernas övergripande struktur utifrån volym och avvikelse från standardkostnad. Kommunerna rapporterar årligen (mars) in räkenskapssammandrag till SCB och de officiella kostnaderna i rapporten avser 2008 eftersom 2009 ännu inte är klara. Även kostnad per barn utgår från nationell statistik och avser Avvikelse från standardkostnad Varje kommun tilldelas årligen en standardkostnad 1 i den nationella kostnadsutjämningen för ett antal verksamhetsområden, däribland förskolan. Om en kommuns standardkostnad ligger över den riksgenomsnittliga standardkostnaden erhåller kommunen bidrag. Om kommunens standardkostnad istället ligger under rikets måste kommunen betala en avgift till systemet. Kostnadsutjämningen mellan kommunerna syftar till att utjämna för strukturella behovs- och kostnadsskillnader. Systemet ska däremot inte utjämna för kostnader som beror på skillnader i vald servicenivå, avgiftssättning och effektivitet. Standardkostnaden i utjämningssystemet för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg definieras som (SCB): Standardkostnaden för barnomsorg beräknas utifrån kommunens åldersstruktur och ett volymindex som avser att spegla behovet av barnomsorg. Kommunens åldersstruktur beräknas utifrån 1 Vad kostar verksamheten i din kommun, SKL och SCB bokslut 2007, tabell 11, steg 3. 13

15 andelen barn i åldrarna 1-3, 4-5, 6 och 7-9 år. För att beräkna behovet av barnomsorg används föräldrarnas förvärvsfrekvens, skattekraft och ett mått på hur tätbefolkad kommunen är. Diagram 6 Avvikelse från standardkostnad ,5 Standardkostnadsavvikelse (%) ,2 11,8 16,2 16,7 18,3 9,2 14, ,3 Kalix Luleå Piteå Skellefteå Sundsvall Umeå Östersund Måttbandet Källa: VKV Tabell 7 Avvikelse från standardkostnaden varierar mellan kommunerna från 0,3 i Sundsvall till 26,5 i Luleå. En positiv avvikelse innebär att kommunen har högre kostnader än riksgenomsnittet, vilket gäller för alla Måttbandets kommuner men bästa värdet har Sundsvall som ligger närmast 0,0 och Östersund med 9,2. Sundsvall anser att deras ekonomiska fördelningssystem är kostnadseffektivt. Antal inskrivna barn mäts varje månad, och utifrån barnets ålder, placeringens omfattning och barnets sociala bakgrund, fördelas pengar till förskolorna varje månad. Fördelen med att inte ha en årsbudget, är att pengarna hela tiden finns på rätt förskola. I nedanstående diagram visas förhållandet mellan kostnader och volym. Kostnaderna är uttryckta i avvikelse (%) från standardkostnaden (2008) och volymmåttet är i detta diagram, andelen av samtliga barn 1 5 år som är inskrivna i förskola eller familjedaghem (15 okt 2008). Axlarnas skärningspunkt utgörs av genomsnittsvärdet för riket. Diagram 7 Jämförelse Måttbandet och riket Källa: Kostnader (VKV Tabell 7) Volym (KDB) Alla Måttbandets kommuner har i jämförelse med riket stor volym och höga kostnader. Om jämförelsen bara görs inom Måttbandets kommuner så ligger Östersund,, Kalix, Umeå och Luleå längs en kanal som är förväntad, d.v.s. att det bör finnas ett samband mellan volym och kostnader. Sundsvall, 14

16 Skellefteå och Piteå avviker på olika sätt, Sundsvall genom sina relativt låga kostnader, Skellefteå genom sin relativt stora volym i förhållande till sina kostnader och Piteå genom sin relativt låga volym i förhållande till sina kostnader. Sundsvall förklarar sina låga kostnader genom systemet med fördelning av barnpeng varje månad vilket gör det tydligare för verksamheten att hålla kostnaderna på samma nivå som intäkterna Kostnad per barn Detta är ett mått på hur mycket resurser kommunerna använder för att bedriva förskoleverksamhet. Diagram 8 Kostnad per barn 140 Kostnad per barn (tkr) Inkl. lokaler Exkl lokaler 60 Kalix Luleå Piteå Skellefteå Sundsvall Umeå Östersund Måttbandet Riket Källa: VKV tabell 7/Skolverket Tabellen visar att Luleå har den högsta kostnaden per barn medan har den lägsta kostnaden per barn inkl.lokaler. Variationen i kostnader är relativt stor, från kr/barn till kr/barn. Kalix och har lägre kostnad per barn både vad gäller inkl. och exkl. lokaler i jämförelse med riket. I är flertalet förskolor lokalintegrerade i skolorna och samordning avseende öppning och stängning kan ske mellan förskolor och fritidshem. Antalet barn ökar vilket får till följd att rektor har att organisera verksamheten exempelvis så att vårdnadshavare/ föräldrar som är föräldralediga eller arbetssökande inte alltid kan välja schema för 15-timmarsvistelse. Inga nya avdelningar har startats upp under mätperioden. 3 Huvudprocessen För att belysa förskolans uppdrag de s.k. inre processerna i förskolan och vilken betydelse som dessa har för kostnader och resultat har dessa lyfts fram och ett antal aspekter studerats som sedan sammanvägts till ett processkvalitetsindex. 3.1 Processkvalitetsindex de inre processerna Processkvalitetsindex har utarbetats genom att projektledarna har intervjuat 10 rektorer (per kommun) eller minst 10 % av alla rektorer. Utgångspunkten när frågor formulerats har varit förskolans läroplan och frågorna är valda för att de förhoppningsvis ska visa på differens mellan kommunerna. De områden som avses i läroplanen är: Omsorg, Utveckling och lärande, Normer och värden, Barns inflytande samt Samverkan med föräldrar, förskoleklass, fritidshem och skola. Undersökningen genomfördes under november

17 Tabell 7 Frågor och resultat processkvalitetsindex RESULTAT Fråga Kalix Luleå Piteå Umeå ANDEL (%) BARN Skel- Sol- Sundsvalleftelefteå Östersund Måttbandet 1. Pedagogisk dokumentation finns för att kontinuerligt följa upp verksamheten Barnens utveckling och lärande dokumenteras systematiskt t.ex. i en portfolio/iup (checkfråga: beskriv systematiken) Är barnens portfolio en av utgångspunkterna för förskolans planering? Finns en systematisk pedagogisk planering (som utgår från aktuell barngrupp) för att stödja barnens språkutveckling? Finns rutiner så att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla sitt modersmål likväl som det svenska språket? ) Finns en systematisk pedagogisk planering (som utgår a) inomhus från aktuell barngrupp) för att b) utomhus lära och stödja barnen i deras lek? Finns rutiner för planering, dokumentation och uppföljning av insatser till barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling? b. Utevistelse: Hur många timmar per dag vistas barnen utomhus (exkl sovtid) Har förskolan en likabehandlingsplan? a) med förebyggande åtgärder b) med handlingsplan vid kränkning Finns ett systematiskt arbete som är inriktat på att motverka traditionella könsmönster? Barnen deltar i planeringen av veckans aktiviteter Barnen deltar aktivt i utvecklingssamtalen efter förutsättning och vilja Barnens synpunkter inhämtas systematiskt, ex. genom någon form av enkät, barnintervju eller genom barnråd Barnens synpunkter används som grund för hur den fysiska miljön utformas Föräldrarnas synpunkter inhämtas kontinuerligt och systematiskt (ex enkät, intervju, fokusgrupp) minst vart annat år Dialog genomförs varje termin med föräldrarna kring förskolans mål, uppdrag och resultat (ex. arbetsplan/läroplan, resultat av enkäter) Utvecklingssamtal erbjuds varje termin Föräldrarna erbjuds att delta i överlämning mellan förskola och förskoleklass Portfolio/individuell utvecklingsplan används vid utvecklingssamtalen (dvs. är känd av föräldern) Barnens portfolio el.dyl. följer med barnen från förskola till förskoleklass (under förutsättning att vårdnadshavaren ger sitt tillstånd)

18 20. Föräldrarna kan påverka inskolningens längd och tid per dag Om förskolan stänger för planering, semester erbjuds alternativt omsorg (ska ske som aktivt erbjudande, ej på förfrågan) Kan föräldrarna välja tid för 15 timmars barn? a) arbetslösa? b) föräldralediga? Har man som rutin att barnen sover utomhus varje dag? Genomsnittlig procentsats för samtliga frågor: Diagram 9 Resultat processkvalitetsindex Kalix 91 Luleå 75 Piteå 68 Skellefteå Processindex Sundsvall 83 Umeå 79 Östersund 86 Måttbandet 78 Källa: mätning i resp. kommun nov 2009 Kalix, Östersund och Sundsvall uppvisar de högsta värdena och ligger högre än genomsnittet i Måttbandets kommuner. Ett av syftena med Måttbandets mätningar är att stimulera till verksamhetsutveckling. Utifrån den bakgrunden presenteras här några Goda exempel på arbetssätt och metoder som är tänkta att stimulera till utveckling. Kalix Pedagogisk dokumentation - en grupp som arbetar med att förbättra dokumentation, rutiner, metoder och arbetssätt. Kalix har även återkommande kollegiala samtal rörande bemötande i olika former, som i bl a reflektionsmöte med rektor, i pedagogiska diskussionsgrupper, i EHT-möten, på arbetslagens reflektionstid och vid personalkonferenser. Kalix är tydlig med information till föräldrarna om verksamhetens innehåll, teman och aktiviteter samt om barnets utveckling. Informationen sker genom verksamhetsutställningar, veckoblad och vid dagliga möten med föräldrarna. Föräldrarådens roll har utvecklats genom delaktighet i förskolans mål och innehåll. Goda exempel från Kalix är ex på mål från den Lokala Arbetsplanen: Mångfald, Ömsesidighet, Beroende och Meningsskapande. Kalix har den hållningen att man tillsammans bygger en mening kring det som sker runt det vi gör och tänker på förskolan, vi väljer aktivt att ge det en mening. De gör livet på förskolan viktigt och betydelsefullt genom att välja att märkvärdiggöra det. Det ser Kalix som ett viktigt, personligt och gemensamt ställningstagande. Östersund Utöver de nationella styrdokumenten för förskolan finns en kommunal skolplan, Plan för lärande, där kommunfullmäktige lagt fast mål för barn- och utbildningsnämndens verksamheter. De mål som prioriterats i barn- och utbildningsnämndens budget, och som riktar sig mot förskolans verksamhet, är: Barn och ungdom har goda språk, läs - och skrivkunskaper redan i tidig ålder Barn och elever uppmuntras att i högre grad utveckla sina kunskaper och färdigheter i naturvetenskapliga ämnen och språk Barn, ungdomar och studerande tar ansvar och har verkligt inflytande över sitt lärande och föräldrar har inflytande över sitt barns lärande 17

19 Bemötandet av barn och ungdomar har bidragit till att ge dem en positiv självbild, en tilltro till sin egen förmåga och sitt eget omdöme samt skapat en ömsesidig respekt. Utöver detta har förvaltningen också en prioriterad utvecklingsplan samt en tydlig rutin för verksamheternas kvalitetsarbete och kvalitetsredovisning. Rutinen har tagit sin utgångspunkt i Allmänna råd och kommentarer: Kvalitetsredovisning samt Kvalitet i förskolan. Varje förskola utarbetar arbetsplaner, analyserar och följer upp verksamheten utifrån kommunens nya kvalitetsredovisningsstruktur. Utvecklingsarbeten - För att bidra och bistå med bl.a. kvalitetsarbete i förskolan, har förvaltningen centralt anställda utvecklingspedagoger. Utvecklingspedagogerna arbetar med uppföljnings- och utvecklingsarbeten inom läs-, skriv och språkutveckling, matematik, naturorienterande ämnen och övriga kvalitetsarbeten kopplade till såväl enskilda förskolor som förvaltningsövergripande utvecklingsprojekt. På förskolorna pågår utöver de centralt prioriterade utvecklingsområdena även utvecklingsarbeten utifrån den specifika förskolans behov, som t.ex. i pedagogisk dokumentation, TAKK (Tecken som Alternativ Kompletterande Kommunikation), pedagogiska miljöer och förhållningssätt/bemötande. Det finns också ett förvaltningsövergripande beslut att all pedagogisk personal inom Östersunds kommun skall ges en specialpedagogisk kompetenshöjning., och lärledare har utbildats i verksamheten. Områdesledningarna är arbetsgrupper för respektive skolområde, rektorerna är lärledare för sina lärledare och de utbildade lärledarna leder lärgrupper i verksamheten. Östersunds satsning på antal specialpedagoger inom förskolan (högst inom Måttbandet) kan också vara en förklaring till det goda värdet på processkvalitet i Östersund men ger också högre kostnader. En annan faktor som kan påverka både kvalitet och kostnader är att i Östersund räknas ett barn som en plats, oavsett vistelsetid. 4 Resultat Nedan redovisas de resultat som varit möjliga att ta fram: SCB:s Medborgarundersökning (avseende förskolan), föräldraenkäter, resultat av frågor till rektorer om de inre processerna, servicemätning av telefon och e-post samt SKL:s granskning av kommunernas hemsidor avseende förskolan. 4.1 Medborgarundersökning SCB (NMI) SCB genomför två gånger per år (maj och oktober) en s.k. Medborgarundersökning där ca 1000 slumpmässigt utvalda personer per kommun får svara på en omfattande enkät (ca 80 frågor) om vad de tycker om kommunens verksamheter. Redovisade värden avser den senaste undersökningen som respektive kommun deltog i och vad medborgarna ansåg om förskolan. Diagram 10 NMI NöjdNedborgarIndex Luleå Piteå Skellefteå Sundsvall Umeå Östersund Måttbandet Riket Källa: SCB NMI 18

20 När det gäller medborgarindex (NMI) redovisar Måttbandskommunerna ungefär samma resultat som riksgenomsnittet. Piteå kommun har ett högre värde jämfört med snittet för Måttbandsgruppen och ett lägre. Riksgenomsnittet i denna jämförelse utgörs av genomsnittet av de 165 kommuner som genomfört undersökningen under åren Medborgarindex byggs upp av ett antal frågor till ett urval kommunmedborgare där kravet inte är att de har egna barn i förskolan och därmed egna upplevelser av kvaliteten i verksamheten. Måttbandets uppfattning är därför att nöjd medborgarindex snarare är ett mått på hur väl kommunen via olika informationskanaler lyckats förmedla en positiv bild av sin förskoleverksamhet. I en offentlig verksamhet är förmågan att kommunicera verksamhetens innehåll och resultat en viktig kvalitativ aspekt. Piteå har en hög personaltäthet inom förskolan, de har förskolor i de flesta byar samt att 99 % av de som söker förskoleplats, får placering inom tre månader. Detta kan vara orsaker till hög medborgarnöjdhet. 4.2 Föräldraenkät - brukarundersökning De flesta kommunerna inom Måttbandet har genomfört enkäter till föräldrar och frågat om deras upplevelser av kvaliteten inom förskolan. Östersund har ännu inte genomfört någon föräldraenkät men kommer att göra detta under Andel positiva svar i föräldraenkäterna: Tabell 8 Resultat enkäter till föräldrar, andel % positiva svar Trygghet och omsorg Föräldrainflytande och information Lärande och utveckling Medelvärde Kalix Luleå 78,7 86, Piteå ,6 Skellefteå 93,6 83,5 83,3 86,8 96,3 77,5 87,6 87,1 Sundsvall 80,4 77,5 80,0 79,3 Umeå Källa: resultat av respektive kommuns föräldraenkät Eftersom kommunerna använder egna unika varianter av brukarundersökningar är det inte enkelt att jämföra resultaten kommunerna emellan. Det brukar dock anses att det har ett värde i sig att det genomförs brukarundersökningar, d.v.s. att kommunerna tillfrågar sina kunder och använder resultaten i lokalt förbättringsarbete. I denna sammanställning har kommunerna själva valt ut de enkätfrågor som man bedömer bäst passar in under respektive frågeområde. Svaren redovisas som andel positiva svar, oavsett vilken skala som används i undersökningen. Av de kommuner som genomfört brukarundersökningar är Kalix och Umeå de kommuner som har högst andel positiva svar. När det gäller Umeå och svaren på jämförbara frågor, från 2001 till 2009, har dessa inte uppvisat några större skillnader i brukarnas upplevelse av kvaliteten. Skillnaderna mellan Umeå, Luleå och Skellefteå är dock så små att de inte kan tillmätas någon betydelse. Sundsvall redovisar något lägre värden. Östersund genomför föräldraenkäter men dessa har inte kunnat sammanställas på en övergripande nivå. 4.3 Resultat processkvalitet och kostnader Nedan redovisas resultatet av frågor om arbetssätt och arbetsmetoder utifrån förskolans läroplan (de inre processerna) till rektorer i Måttbandskommunerna, i förhållande till standardkostnaden samt en jämförelse mellan kommunerna. 19

21 Diagram 11 Processkvalitet och standardkostnadsavvikelse Hög kvalitet Låga kostnader Hög kvalitet Höga kostnader Kalix Sundsvall Östersund Umeå Skellefteå Luleå 70 Piteå Låg kvalitet Låga kostnader Låg kvalitet Höga kostnader Källa: kvalitet mätning i resp. kommun nov 2009 och kostnader VKV Tabell 7 För att åskådliggöra hur värdena förhåller sig mellan kommunerna har en matris skapats med värden för kvalitet på den vertikala axeln och kostnad (uttryckt som standardkostnadsavvikelse) på den horisontella axeln. Skärningspunkten utgörs av genomsnittet för måttbandskommunerna. Diagrammet visar att Östersund och Sundsvall har de bästa värdena, d.v.s. har högre värden på processkvalitetsindex till lägre kostnader än genomsnittet för Måttbandskommunerna och kan sägas vara de kommuner som har en högre effektivitet än övriga. Diagram 12 Andel med pedagogisk högskoleutbildning i jmf med resultat processindex Kalix Luleå Piteå Skellefteå Sundsvall Umeå Andel m ped utb Processindex Östersund Måttbandet Källa: Skolverket och egen mätning 2009 De kommuner som har en hög andel med pedagogisk högskoleutbildning är Kalix, Luleå, Östersund och Piteå och de kommuner som har de högsta värdena i processindex är Kalix, Östersund och Sundsvall. Utifrån denna jämförelse kan inte slutsatsen dras att högre utbildning automatiskt leder till högre kvalitet i verksamheten. Det finns flera orsaker till om verksamheten uppvisar en hög kvalitet eller inte, en betydande orsak är hur ledningen arbetar och om ledningen arbetar på ett systematiskt och strukturerat sätt. Sundsvall har i jämförelsen en lägre andel med pedagogisk högskoleutbildning men med ett högt värde på processindex. Sundsvalls kommun har under lång tid satsat mycket på kompetensutveckling för alla medarbetare i förskoleverksamheten. Under de senaste åren har ett långsiktigt, processinriktat arbete växt fram Att utveckla förskolan inifrån, där dokumentation, dialog, reflektion och lärande möten, är hörnstenar i arbetet. 20