Minnesanteckningar förda vid möte med VU-fisk, Samförvaltning Vättern

Transkript

1 Minnesanteckningar förda vid möte med VU-fisk, Samförvaltning Vättern Plats: Hotell Norra Vättern, Askersund Närvarande: Ingvar Thorsholen, Vätterns Fritidsfiske- och Fiskevårdsförbund Urban Pettersson, Sportfiskarna Urban Hjälte, Sportfiskarna Zeth Rylander, Yrkesfiskarna Marie Kristoffersson, Motala kommun Jari Carlsson, Hjo kommun Björn Dieker, Fiskevattenägareförbundet Cecilia Lundholm, Pedagogiska inst. Stockholms universitet Jessica Hjerpe, Fiskeriverket Ylva Engwall, Fiskeriverket Per Nyberg, Fiskeriverket Alfred Sandström, Fiskeriverket Anton Halldén, Länsstyrelsen i Jönköpings län Per-Erik Larson, Länsstyrelsen i Östergötlands län Måns Lindell, Vätternvårdsförbundet Kjell Aldsten, Vätternvårdsförbundet Leif Thörne, Vätternvårdsförbundet 1. Dagordning och föregående möte Förslag till dagordning fastslogs. Inga synpunkter på minnesanteckningar från föregående möte. 2. Rapportering från arbetsgruppsmöte Forskning och undersökning Arbetsgruppen som ska se över frågor som gäller undersökningar och övervakningsprogram i Vättern har haft ett första möte den 20 mars. En viss oenighet om representationen i gruppen framkom dock vid dagens möte. De personer som vill vara med i någon arbetsgrupp och ännu inte meddelat detta är välkomna att höra av sig. Postadress Gatuadress Telefon Bankgiro Organisationsnr Vätternvårdsförbundet Hamngatan Länsstyrelsen i Jönköpings län E-post Fax Postgiro Jönköping leif.thorne@f.lst.se

2 3. Kräftfisket i Vättern Per redovisade, som en bakgrund till diskussionen om kräftfisket idag, fångststatistik från yrkesfiskets fångster av öring, sik, lax och röding. Minskande fångster av öring, sik, lax och röding under senare år. De minskande fiskfångster som kan avläsas är åtminstone när det gäller öring en följd av ett minskat fiske. Fångsterna av signalkräfta har däremot ökat kraftigt. Likaså har även fångsterna av lake och braxen ökat, vilket hänger samman med att dessa arter i stor utsträckning används som kräftbete. Urban H framförde uppgifter att det även används sik, siklöja m fl arter som kräftbete. För yrkesfisket uppgick fångsten av signalkräfta 2005 till 68 ton, vilket motsvarar hela 85 % av det totala fångstvärdet. Ett förhållande som medför en stor sårbarhet för yrkesfisket om kräftfisket skulle minska som det gjort i många andra vatten. Av övriga arter svarar bl a röding för 5 %, sik 3 %, lax 3 % och öring för 1,6 % av fångstvärdet. Fritidsfiskets kräftfångster uppgick 2001 till 10 ton och har därefter ökat och uppvisar sannolikt samma utveckling som yrkesfisket. Uppgifter om storleken på kräftfångster som sker med stöd av enskild rätt och allmänhetens fiske på allmänt vatten saknas dock. Från flera håll hävdades att det är stora brister i den redovisade fångststatistiken och att det finns ett stort behov av ett bättre mått på fångsterna i Vättern. Ingvar hänvisade bl a till Erik Degermans rapport om nätselektivitet. Vidare föreslogs att fritidsfiskets fångster skulle redovisas på en särskild webbsida. Per meddelade att Fiskeriverket har fått ett regeringsuppdrag om att ta fram bättre statistik från fritidsfisket och Jessica hänvisade till det arbete som påbörjats på Upplandskusten, information finns på där samma frågeställning finns. Anton betonade vikten av att bestämma vilken statistik vi vill ha fram. Fångsten per ansträngning är en viktig uppgift i fångststatistiken som måste komma med i fortsatt redovisning. Planerna är att det ska genomföras en fångstenkät 2007, som avser fritidsfiskets fångster Förhoppningsvis ska det sedan genomföras fångstenkäter med tre eller fem års intervall. Föreslogs att vi till nästa VU-fiskmöte skulle bjuda in Anton Paulrud, Fiskeriverket, som har erfarenhet av arbete med fångstenkäter. Anton lämnade en redovisning av resultatet från det kräftprovfiske som genomfördes i Vättern 2003 samt hur regelverket för kräftfisket ser ut idag. Utvecklingen av kräftbeståndet i framtiden är dock osäkert, under de senaste åren har fångsterna minskat i många sjöar. Likaså finns det frågetecken omkring vilken påverkan på Vätterns ekosystem som kräftbeståndet har. När det gäller kräftfisket är det på enskilt vatten fiskerättsägaren som bestämmer, på allmänt vatten har allmänheten möjlighet att fiska med sex burar per person under fyra helger fr o m mitten av augusti. För såväl yrkesfisket som allmänheten är det samma minimimått som gäller, d v s 10 cm. Nuvarande policy när det gäller ansökningar om kräftfiskedispens är att det inte beviljas några nya dispenser, så länge nuvarande yrkesfiskare expanderar och utvecklar sin verksamhet. Det finns dock flera typer av intressenter som vill komma intill för kräftfiske i Vättern: - Andra licensierade fiskare yrkesfiskare som idag inte fiskar i Vättern. - Sökanden som inte har licens, men som vill påbörja ett yrkesmässigt fiske. - Turistfiskeentreprenörer som vill börja fiska mer med inriktning mot att sälja upplevelsen omkring kräftfisket. Tänkbar policy och potentiella problem: Inga problem med dispens för turistfiskeentreprenörer med ett reglerat antal burar. Länsstyrelsen kan dock inte bevilja dispens för mer än 6 burar till icke licensierade yrkesfiskare, för fler burar krävs dispens från FiV. Begreppet turistfiskeentreprenör är

3 inte heller definierat. Dispenser är personliga. FiV kan bevilja dispens vid särskilda skäl t ex för forskningsändamål. Önskvärt att ge personer som bor vid sjön företräde. Ytterligare några yrkesfiskare skulle kunna beviljas licens och eller dispens om fiskeområde anges, vilket inte kan göras idag. FiV prövar licenser men väger inte in beståndsstatusen vid förlängning. Om beståndet minskar skulle det vara önskvärt att nytillkomna fiskare inte beviljas förlängning, men en sådan möjlighet saknas idag. Av regionalekonomiska skäl skulle boende vid Vättern ges företräde. Zeth menar att vissa licenser inte utnyttjas fullt ut. Vissa fiskare har dock ökat fiskeintensiteten nu när kräftfisket gått bra. Sammanfattningsvis: nuvarande policy hos länsstyrelserna står kvar, vilket innebär en risk för överetablering och lönsamhetsproblem vid sviktande beståndsstatus. När det gäller frågan om lokala fiskare vs utsocknes, ansåg Urban att lokala intressenter skall ges förtur. Marie framförde att det är viktigt med en lokal tillväxt och ett hållbart uttag. Turistfisket måste utvecklas, här finns en potential. Zeth undrade om det inte går att binda antalet burar till antalet fiskare, då kan inte uttaget bli för stort. Risken finns annars att turistfiskeentreprenörer vill börja fiska kommersiellt också. Per- Erik påpekade att en förändring i lagstiftningen krävs för att ge dispens till turistfiske. Per meddelade att en översyn av fiskelagstiftningen är på gång. Frågan är juridiskt komplicerad och arbetsgruppen bör ta upp frågeställningen med de som ska arbeta med lagöversynen. Marie undrade vilka tidsramar som finns för detta arbete? Är t ex en förändring möjlig till sommaren förmodligen inte. 4. Vätterns Fiskevårdsfond För att alla ledamöter i VU-Fisk ska få en uppfattning om de olika aktörer som finns när det gäller fisket i Vättern, redogjorde Per-Erik för Vätterns Fiskevårdsfond. Fondens syfte är att ekonomiskt främja fiske- och miljövård i Vättern. Fakta om fiskevårdsfonden - Stiftelse. - Bildad 1988 intäkter fanns dock redan innan Bildad av Vätterns Fritidsfiske- och fiskevårdsförbund och Vätterns Fiskareförbund. - Styrelsen består av fem ledamöter. - Länsstyrelsen i Jönköping ska ha möjlighet att delta. - Minskade intäkter på senare år (delvis kopplat till att insamling av fångststatistik och registrering av fiskare inte görs längre samt minskade bidrag från kommuner). - Intäkter till fonden kommer från kommuner, län, bolag, m fl. Resurserna satsas på: - Fiskutsättning (dock inte numera, gick tidigare till rödingutsättning). - Fisketillsyn.. - Undersökningar. - Fiskevård. - Övrigt (statistik, diverse avgifter m m).

4 Exempel på projekt: o Harrundersökningar o Nätprovfisken o Rödingprojekt (rom och yngelöverlevnad) o Alger på nät o Biotopkartering o Fiskevård i Vätternbäckar o Biotopvård i Lillån-Huskvarna o Lokalisering och upptagning av spöknät o Fiskväg i Hjoån o Biotopvård i Kärrsbyån o Fisktrappor o Fiskeriverket statistik/datasammanställning Jessica undrade vilken koppling det finns mellan fonden och Samförvaltningen och om Samförvaltningen kan söka pengar från fonden? Svaret är att det inte finns någon direkt koppling mellan fonden och Samförvaltningen. Fondens kassa uppgår till ca kr. Frågan uppkom om det finns en konkurrens om resurser mellan Fiskevårdsfonden och stiftelsen Mer lax i Vättern? Med anledning av frågan lämnade Anton en kort presentation av stiftelsen Mer lax i Vättern och dess arbete. Eftersom Vätterns Fiskevårdsfond inte har satsat medel på utsättningar av lax i Vättern ville turistfiskare och sportfiskeguider genom bildandet av en insamlingsstiftelse bidra till finansieringen av laxutsättningarna. Stiftelsen bildades 2003 med syfte att gynna utsättningar av lax i Vättern och hittills har det årligen kommit in ca kr. En fråga som kom upp var om det ska ske någon sammanslagning av de två organisationerna. Zeth uttryckte att det saknas kommunala initiativ i fiskefrågor som rör Vättern. Måns ansåg att det kommunala engagemanget när det gäller turism, rekreation, miljö och friluftsliv kring Vättern är svagt. Jari invände mot denna beskrivning och hänvisade till det arbete som Hjo kommun utfört i Hjoån. Fiskevårdsfrågor skulle enligt Måns säkert få ett större genomslag om Vätternvårdsförbundet var den samlande organisationen. Anton framförde att det kanske vore bättre att Vätternvårdsförbundet sökte pengar till fiskevård än nuvarande fond och insamlingsstiftelse. Leif påpekade att det under senare år varit ont om ansökningar till fonden för fiskevårdsprojekt, vilket säkert påverkat betalningsviljan när inte medel förbrukats. Enligt Ingvar var kommunernas betalningsvilja betydligt större under 1980-talet. Jari frågade om karteringar av fiskvägar i tillflödena och efterlyste ett sådant arbete kring hela sjön, vilket Anton meddelade att en sådan rapport är på gång. 5. Försvarets verksamhet i Vättern VU-Fisk lämnade i slutet av förra året ett uppdrag till Bo Essvik, att som en del i den kommande förvaltningsplanen, beskriva den militära verksamheten i Vättern samt hur fiskelagstiftningen förändrats över tiden. Leif lämnade en kort sammanfattning av den sammanställning som Bo gjort över försvarets verksamhet.

5 Skjutverksamhet från början av 1900-talet. På 1920-talet startade skjutverksamheten vid Hästholmen och Karlsborg. Kulmen på den militära verksamheten var under perioden Skador på fisk diskuterades redan på 1920-talet och 1945 tillsätts en kommission för att utreda rapporterade skador. I norra Vättern finns ett antal riskområden. Ett riskområde innebär en zon med tillhörande luftrum där skador kan förorsakas av skjutning eller annat bruk av strids- eller sprängmedel. Ett riskområde kunde användas av flera verksamheter samtidigt. Målplatser var ofta på land men ibland också i vatten (ffa flyget) fanns det 37 riskområden i Vättern som utnyttjades av 13 olika förband hade antalet riskområden minskat till 10. Idag finns skjutområden främst omkring Karlsborg. Sprängladdad ammunition används inte längre. Riskområdena oförändrade sedan 1984, dock har Hästholmens skjutfält lagts ned. Den s k prövotidsutredningen kom med sin rapport 1977, angående påverkan på Vättern på grund av den militära verksamheten. Till exempel konstaterades rödinglekgrundet Höjen vara kraftigt påverkat och restaureringsförsök gjordes därefter under flera år omkring Rödingarna har dock inte återvänt till grundet och någon rödinglek noterades inte vid inventeringen Parallellt med utnyttjandet av Vättern som militärt övningsområde förekom även dumpning av ammunition. Före 1956 fanns inga bestämmelser som inskränkte möjligheterna att dumpa på allmänt vatten, men 1966 infördes förbud mot dumpning av ammunition i Vättern. Det finns fyra kända dumpningsplatser i sjön, men det kan finnas fler. Redan 1964 bildades ett lokalt samarbetsorgan, Fiskeskyddsnämnden för Vättern, för frågor av gemensamt intresse för försvaret och fiskerinäringen. I nämnden, som bl a reglerar ersättningar till yrkesfisket, finns representanter för försvaret, yrkesfisket och det allmänna intresset. Samordningsgruppen för Vättern bildades 1979 och är en intressesammanslutning för att samordna försvarets intressen runt sjön med avseende på information, riskområden, skjutuppehåll m m. 6. Vattenvårdsplan Måns gjorde en presentation av Vätternvårdsförbundets nya Vattenvårdsplan för perioden , som nu är ute på remiss. Förhoppningsvis kan planen fastställas vid årsstämman i maj Inför utarbetandet av vattenvårdsplanen har det bl a gjorts en avstämning av de tidigare planerna Vättern 90 och Vättern 96. Sammanfattningsvis kan det konstateras att mycket av vattenvårdsarbetet har lyckats. I det fortsatta arbetet är det viktigt att vattenvårdsplanen integreras i andra planer för Vätterns miljö som t ex nationella och regionala mål, fiskevårdsplan, vattendirektivet, bevarandeplaner (t ex Natura 2000), vattenskyddsplaner.

6 Planen, som är frivillig men vägledande, har en lång giltighetstid (2020 p g a nuvarande miljömålsstruktur) och med en avstämning Åtta av de nationella miljömålen är aktuella för vattenvårdsplanen och totalt finns 68 delmål formulerade samt 85 åtgärdsförslag. Dessutom finns indikatorer för uppföljning och ett utpekat ansvar för vissa moment. Samtliga ledamöter i VU-fisk har fått planen utsänd och ett gemensamt remissvar ska lämnas i mitten av april. Synpunkter på planen kan skickas till Leif som ska sammanställa och cirkulera ett förslag till remissvar via e-post. 7. Övriga frågor Jessica uppmanade initiativet till att lämna förslag till Fiskeriverket på ändringar i hanteringsprocedurer, regelverk m m. Fiskeriverket kan bidra med personer som kommer och pratar om hur övriga initiativ arbetar. Marie meddelade att informationsgruppen träffas för ett första möte den 25:e april i Motala för att diskutera just informationsfrågor. FiV inbjuds särskilt! Anton meddelade att en ny båt är inköpt för fisketillsynen i Vättern. 8. Nästa möte Nästa möte för VU-fisk bestämdes till den 30 maj i Karlsborg, lokal meddelas senare. Vid anteckningarna Leif Thörne