Svar till Vätternvårdsförbundet angående remissversion Fisk och Förvaltningsplan fisk och fiske Vättern
|
|
- Magnus Fredriksson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SLUID: Institutionen för akvatiska resurser Alfred Sandström Vätternvårdsförbundet Svar till Vätternvårdsförbundet angående remissversion Fisk och Förvaltningsplan fisk och fiske Vättern Från: Alfred Sandström, Thomas Axenrot, Sara Bergek, Erik Degerman, Lennart Edsman och Göran Sundblad Övergripande kommentar: Dokumentet utgör en ambitiös plan för fisket och fiskbestånden i Vättern. Att det numera ingår mätbara kvantifierbara mål med förslag på indikatorer för uppföljning är positivt och närmast unikt för svensk nationell fiskeriförvaltning. Vi är också positiva till att man förklarar hur detta planeringsdokument förhåller sig till övriga styrdokument/planer för Vätterns vattenmiljöer samt att det funnits en ambition att sammanföra fiskefrågorna med övriga vattenmiljöfrågor. Beskrivningen av ekosystemtjänster bör dock fördjupas och anpassas efter den indelning av ekosystemtjänster som beskrivs i FN:s utvärdering Millennium Ecosystem Assessment (Millennium Ecosystem Assessment, 2005). Det vill säga i stödjande, reglerande, försörjande och kulturella tjänster. Detta resonemang kan även med fördel knytas till en beskrivning av hur planen baserats på idén om ekosystembaserad fiskeriförvaltning. Mycket bra är hur man tagit fram målbilder för planen och hur de är uppdelade i vision, övergripande mål, mål för arter/fisket/fisketillsyn och specifika delmål för arterna samt att man har förslag på hur målen ska uppfyllas. Formuleringen av vissa mål och beskrivningen av måltal samt processen för måluppföljning bör dock förtydligas. En del av målen är aningen för luddiga och hur de ska mätas ibland otydligt vilket är viktigt om ambitionen är att ha SMARTA mål I en beskrivning av en plan av denna typ är detaljrikedomen om denna process fullt tillräcklig, men på längre sikt behövs ett separat dokument där det finns en bra och genomarbetad beskrivning av hur målen ska följas upp med mer omfattande beskrivningar av de olika indikatorerna och hur deras brytvärden ska beräknas och valideras. Här är också viktigt att osäkerheten i olika bedömningar framgår tydligt. Det bör också beskrivas mer utförligt hur statusen för arterna är bedömd (subjektivt) av de olika instanserna (SLU, fiskare, Länsstyrelsen). De åtgärder som föreslås i biflödena är mycket relevanta och genomsyras av ett ekologiskt helhetsperspektiv. Äldre fiskevård som utsättningar har helt ersatts av SLU Aqua, Sötvattenslaboratoriet, Stångholmsv. 2 tel: +46 (0) SE Drottningholm, SWEDEN Org.nr info@slu.se
2 åtgärder som biotopvård, ekologisk funktionella kantzoner och hydrologisk restaurering vilket är bra. Specifika kommentarer: Målen för miljögifter bör ändras stryk sista passage om Livsmedelsverket och lägg till att arterna bör klara EU:s gällande gränsvärden för konsumtion. Öring lägg till att även nya fiskeregler sannolikt bidragit positivt till öringbeståndets utveckling. Öring ändra lekfiskområden till lek- och uppväxtområden. Öring - beräkning av maximal naturlig smoltproduktion av öring är i fokus för en egen arbetsgrupp inom ICES (WGTRUTTA). Om det finns en bra lösning på hur detta beräknats för Vätterbäckarna kan det vara av stort internationellt intresse. Är det en skattning med osäkert underlag, kanske det bör förtydligas. Bara att istället kalla det Skattad maximal naturlig smoltproduktion skulle säga läsaren en del om säkerheten i data. Lax ändra beskatta hållbart till beskattas optimalt. Finns inget värde i att ha ett hållbart uttag på en utsatt art. Lax utsatt smolt når beskattningsbar storlek i god omfattning? Lax - Det hade varit mycket intressant att se en fundering över vilka nivåer i öringproduktion som krävs för att ersätta laxen, och samtidigt vilka utsättningsnivåer av laxen som antas påverka röding negativt. Målsättningen lyder: Arter och stammar som avses sättas ut i Vättern ska vara naturliga för vattnet alternativt vara oförmögna att bilda bestånd i Vättern. Här skulle man vilja ha ett tillägg om att de inte har negativa konsekvenser för den naturliga faunan. Signalkräfta Lägg till rödmarkerad text: Beståndsstatus för signalkräfta bedöms som god. Fångsterna steg fram till 2008 med kraftigt ökad redskapsinsats för att därefter minska. Signalkräfta - Angående hanteringsprogram: lägg till...fram ett hanteringsprogram för signalkräftan i Sverige. För arter med stor spridning finns inget krav på utrotning. Hanteringsprogrammet kommer att fokusera på hur man ska förhindra ytterligare spridning av signalkräftan som kräftpestbärare. Sik angående populationsstruktur. I tidigare plan skiljde man mellan tre olika delbestånd av sik, genetiska studier visar att det finns åtminstone två distinkt skilda 2(5)
3 bestånd av sik som helst skulle förvaltas separat. Detta försvåras dock av att det är mycket svårt för fiskare att skilja mellan de olika delbestånden med blotta ögat. Sik pelagiskt nätfiske sker inte i Vättern. Sik fångas i bottensatta nät i det övervakningsprogram som pågått sedan Dessutom fångas sikbestånden i viss mån upp av de ekolodsundersökningar med trålning som pågått sedan 1992, denna övervakning sker dock pelagiskt dvs i den fria vattenmassan. Harr lika med eller högre än jämförelseperioden? Storspigg saknas fiske på arten så inte relevant med mål som inkluderar fiskeuttag. Signalkräfta - Uttagspotentialen för signalkräfta bedöms enligt nedan, uttaget från fisket bör inte öka i förhållande till dagens nivåer. Signalkräfta sett till flertalet kategorier nyttjare? Nämn vilka! Siklöja Siklöja är en s.k..typisk art bidrar till livsmiljöns gynnsamma bevarandestatus Natura Denna mening är underligt formulerad (finns även på andra ställen) och här fattas även minst ett ord. Siklöja referera även till Axenrot & Degerman (2014) angående siklöjans rekrytering och populstionsdynamik. Hornsimpa pelagiskt nätfiske sker inte i Vättern. Hornsimpa fångas i bottensatta nät i det övervakningsprogram som pågått sedan Dessutom fångas ung hornsimpa i viss mån upp av de ekolodsundersökningar med trålning som pågått sedan 1992, denna övervakning sker dock pelagiskt dvs i den fria vattenmassan. Mål för yrkesfiske: Vilka insatser avses för utveckling av näringen? innan 2017 är slut ska försäljningsställen saluföra sik i Vättern. Måste vara fel innan 2022? Konstigt ha ett mål som ska vara uppnått innan den aktuella perioden ens börjat? Dessutom i så fall helt orealistiskt? Mål för fritidsfisket: Fritidsfisket har en bra hantering av återutsatt fisk otydligt vilka arter som avses. Målet kan även arbetas med i samarbete med tillsynen, som har ett informationsgivande uppdrag Fritidsfisket bidrar till förvaltning [ ] 3(5)
4 Något luddigt formulerat mål. Inte minst målvärdet: Antal insatser uppgår till minst 6 st. Kan vara tex lekfiskräkning, enkätsvar etc. Fisketurismen utgör en viktig del av besöksnäringen Bra och tydligt, med flera indikatorer och mål som är mätbara Fritidsfisket bidrar till rekreativa, sociala och hälsofrämjande värden, med målvärde Antal insatser uppgår till minst 3 st. Vad menas egentligen? Fritidsfisket anses ha positiva samhällsvärden i den form som beskrivs, men det är otydligt vad som menas. Även här är insatserna otydliga - är de kopplade till åtgärdsförslagen? Fritidsfisket har stor chans till fångst av stor fisk. Ett bra och relevant mål, inte minst kopplat till mål #3. Indikator och målvärde dock endast kopplat till laxfisk. Borde även vara relevanta för andra arter. Vättern har nationellt rekord på gädda, och många tillresta båtar av denna anledning. Föreslår att indikatorn breddas till att gälla alla fiskar oavsett art. Sedan kan målvärdena specificeras per art, där så är önskvärt. Målvärdet för lax är bra, och mätbart eftersom vi har data. Gädda är svårare, men högst aktuellt. Kanske kan mätas med storleksstruktur i yrkesfisket i brist på annat? Alternativt skriva att målvärde saknas men behöver utvecklas (Åtgärdsförslagen anger tex att gädda ska inventeras via enkäter på våren, vilket skulle vara användbart). Även röding, och kanske någon till är intressant (abborre?)? En variant är att inte använda art i målet. Sportfisket fångar inte mer fisk än vad som förbrukas i det egna hushållet, med målvärde: 80% av landad fisk från sportfiske med handredskap går till det egna hushållet. Målet uttrycker att man inte får FÅNGA mer fisk än vad som förbrukas, vilket kan tolkas som att man bara får sportfiska arter man tänkt äta? Detta mål bör omformuleras. Hur är det tänkt att målet ska följas upp? Får man inte ge bort mer än 20% av sin fångst till grannarna? Om man syftar på saluförbud så står det i punkt 7. Det är saluförbud för fisk och kräftor fångad med stöd av frifiskerättigheter med målvärde: Saluförbud för fisk och kräftor fångad med stöd av frifiskerättigheter införs innan Om man inte får saluföra fångster (punkt 7), finns heller inga incitament till att sportfisket inte ska fånga mer än vad som förbrukas i det egna hushållet, och punkt 6 inbegrips därför av punkt 7 (om syftet med punkt 6 tolkats korrekt). Ingen kommentar i övrigt på punkt 7. Sportfiske och fisketurism har utvecklats inom ramen för ett hållbart fiske. Här är indikator och målvärde delvis frikopplade från det övergripande målet. Indikator och målvärde fokuserar på utvecklingsprojekt för att utveckla fisket och turismen, vilket kan vara relevant, men det är inte säkert att sådana projekt bidrar till målet. Därför skulle det helst finnas en (ytterligare) indikator med mer direkt 4(5)
5 koppling till målet, tex Antal företag som har koppling till fritidsfiske ökar men det är indikator för Mål #3. Skillnaden på mål 3 och mål 8 som behöver bli tydligare. Mål för fisketillsyn: Kvoten av antal kontroller per tillsynstillfällen. Förstår ej ta bort kvoten av? Utvecklingen över tid av.. Kvoten antal anmälningar.. Ta bort kvoten av? Lista över åtgärdsförslag: Överlag bör formuleringar av vissa program ses över är inte korrekt i nuvarande version. Miljöövervakningsprogram fisk blir en förvirrande benämning då detta ju redan i viss mån finns. Detta måste ses över och revideras så att det blir tydligt för dem som inte är insatta! Biologiska mångfaldsfisken - blir en förvirrande benämning då detta ju i viss mån redan finns. Detta måste ses över och revideras så att det blir tydligt för dem som inte är insatta! I tjänsten, Drottningholm Namn: Alfred Sandström 5(5)
Förvaltningsplan fisk och fiske Vättern
Förvaltningsplan fisk och fiske Vättern Anton Halldén (TACK Malin Setzer) Länsfiskerikonsulent, Länsstyrelsen i Jönköpings län Anton.hallden@lansstyrelsen.se Vad är en förvaltningsplan? Vad? Hur? Vart?
Läs merHållbar förvaltning av signalkräfta i Vättern
Hållbar förvaltning av signalkräfta i Vättern 2013-11-28 Anton Halldén Länsfiskekonsulent F län Mål med fiskeriförvaltning Vättern - Att sköta om fiskbestånden och fisket så att det ger en god avkastning
Läs merStora sjöarna landningar i yrkes- och fritidsfisket
Stora sjöarna landningar i yrkes- och fritidsfisket Beståndsmodell för vild lax i Vänern Rebecca Whitlock, Katarina Magnusson, Anders Kagerwall In Beståndsmodell nyttjas idag av ICES för lax i Östersjön
Läs merFörvaltningsplan fisk och fiske Vättern
Fisketillsyn Lagstiftningen är en viktig komponent i förvaltningen av fisk och fiske i Vättern som ett instrument för att reglera fisket. För att kontrollera regelefterlevnaden och verka för ett långsiktigt
Läs merMyndigheternas roll i förvaltningen av enskilda fiskevatten
Myndigheternas roll i förvaltningen av enskilda fiskevatten Nationell Fiskevattenägarekonferens 22-23 november 2017 Per-Erik Larson, Länsstyrelsen Östergötland Håkan Carlstrand, Havs- och vattenmyndigheten
Läs merFörvaltning av fisket i grunda havsvikar i Blekinge
Förvaltning av fisket i grunda havsvikar i Blekinge Förvaltning av fisket i grunda havsvikar i Blekinge Syfte: att bevara den biologiska mångfalden i grunda havsområden längs Blekingekusten genom att optimera
Läs merFörvaltning av fisk i Dalälven. Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län
Förvaltning av fisk i Dalälven Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län Hur förvaltas lax och öring idag? Lax: Internationell förvaltning, EU:s GFP - TAC för Östersjön m m Öring:
Läs merAngående Havs- och vattenmyndighetens bedömning av Vätterns rödingbestånd i Vättern i rapporten Resurs- och Miljööversikt 2012
Sida 1/5 2013-09-25 Malin Setzer 036-39 51 85 Havs- och Vattenmyndigheten Jordbruksverket Landsbygdsdepartementet Angående Havs- och vattenmyndighetens bedömning av Vätterns rödingbestånd i Vättern i rapporten
Läs merFiskarter som utgör grund för fisketurism i Blekinge.
1 (7) Länsfiskekonsulent Lars Lundahl lars.lundahl@lansstyrelsen.se Fiskarter som utgör grund för fisketurism i Blekinge. Redovisning av uppdrag 30 i Länsstyrelsernas regleringsbrev för år 2008. 1. SAMMANFATTNING..
Läs merFritidsfisket i Vättern 2010
Fritidsfisket i Vättern 2010 Sammanställning av enkätsvar och fältobservationer Rapport nr 114 från Vätternvårdsförbundet - i samverkan med länsstyrelsernas fiskefunktioner Rapport nr 114 från Vätternvårdsförbundet
Läs merFörvaltningsplan fisk och fiske Vättern
Förvaltningsplan fisk och fiske Vättern 207-2022 Rapport XXX från Vätternvårdsförbundet Rapport XXX Referens Vätternv årdsförbundet 207 Kontaktperson Malin Setzer, Vätternvårdsförbundet epost: v attenvardsforbundet@lansstyrelsen.se
Läs merÖstersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Upplägg Bakgrund: beståndsövervakning, biologisk rådgivning och
Läs merÖstersjölaxälvar i Samverkan
Östersjölaxälvar i Samverkan Yttrande angående remiss Datum Dnr Mottagare 2015-05-01 1344-15 Havs- och Vattenmyndigheten Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:25) om resurstillträde
Läs merMarkus Lundgren. med underlag från
Havsöring i Sverige förvaltning och beståndsövervakning Markus Lundgren med underlag från Havsöring leker i många små vattendrag.... och är en karaktärsart viktig för övrig biologisk mångfald! 2017-03-28
Läs merNy inventering av fritidsfisket i Vättern 2010.
Datum 2011-02-01 Beteckning Jönköpings län Västra Götalands län Östergötlands län Örebro län Ny inventering av fritidsfisket i Vättern 2010. Fram till 1993 var inrapportering av fångst obligatorisk för
Läs merBernt Moberg. Framtiden för laxen?
Bernt Moberg Framtiden för laxen? 3 , Testeboån Vattendirektivet det viktigaste som hänt fiskevården. Vattenrådet är en mötesplats för ökad demokrati i vattenförvaltningen. Vattenrådet är en kunskapsspridare
Läs merKinnekulle och Sunnanå 2010
Trollingtävlingarna Kinnekulle och Sunnanå 21 Samt en skattning av trollingfisket i Vänern perioden 1997 29 Mikael Johansson & Magnus Andersson Dnr 26-211 Kort resumé av 21 års resultat Data från trollingträffarna
Läs merFiskbestånd i hav och sötvatten. Röding. Röding. Vättern. Resursöversikt 2013
Institutionen för akvatiska resurser Röding Salvelinus salvelinus och S. alpinus Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Röding UTBREDNINGSOMRÅDE Storrödingen (S. salvelinus) betraktas som en
Läs merBevarande, restaurering och hållbar förvaltning av laxbestånd. Jens Persson, utredare enheten för fiskereglering (Fr)
Bevarande, restaurering och hållbar förvaltning av laxbestånd Jens Persson, utredare enheten för fiskereglering (Fr) Jens.persson@havochvatten.se Dagens presentation Regeringsuppdrag 2015 Förvaltning av
Läs merFISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning
FISKE2020 På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE 2020 Fiskeriverkets framtidsvision Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag är två av de nationella
Läs merLake. Lake Lota lota Bild: Wilhelm von Wright. Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren Yrkes- och fritidsfiske
Lota lota Bild: Wilhelm von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE n finns i större delen av landet samt längs Östersjökusten ner till Kalmarsund. Den saknas på västkusten och är sällsynt i fjällens björkskogsbälte.
Läs merProtokoll vid Vätternvårdsförbundets Samförvaltning Fiske på Bygdegården, Hästholmen
Nr 3/2011 Sida 1/9 Linda Englund Vätternvårdsförbundet Tel 036-39 52 60 Protokoll vid Vätternvårdsförbundets Samförvaltning Fiske på Bygdegården, Hästholmen 29. Mötets öppnande Ordförande öppnade mötet
Läs merStorröding i Vättern
Storröding i Vättern Sydsvensk storröding I Vättern lever Sveriges största bestånd av sydsvensk storröding (Salvelinus umbla). Storrödingen isolerades i Vättern när inlandsisen smälte bort. Man kallar
Läs merStöd till fiskevården
Stöd till fiskevården NATIONELL FISKEVATTENÄGAREKONFERENS 22-23 november 2017 Ingemar Abrahamsson Stöd till fiskevården Stöd till åtgärder för fisket och fiskevården Fiskevårdsbidraget Bidrag till biologisk
Läs merProtokoll vid Vätternvårdsförbundets Samförvaltning Fiske 2011-05-18 på Hotell Nostalgi, Motala
Nr 2/2011 Sida 1/8 Linda Englund Vätternvårdsförbundet Tel 036-39 52 60 Protokoll vid Vätternvårdsförbundets Samförvaltning Fiske 2011-05-18 på Hotell Nostalgi, Motala 14. Mötets öppnande Ordförande öppnade
Läs merSvensk förvaltning av lax och öring - redovisning av ett regeringsuppdrag. Håkan Carlstrand
Svensk förvaltning av lax och öring - redovisning av ett regeringsuppdrag Håkan Carlstrand Hakan.carlstrand@havochvatten.se Dagens presentation HaVs instruktion och uppdrag HaVs regeringsuppdrag om förvaltning
Läs merFörvaltningsplaner för abborre och gädda i Österbotten
Förvaltningsplaner för abborre och gädda i Österbotten Projekttid 1.7.2015-31.12.2019 Fångster (kg) BAKGRUND kommersiellt fiske Tyngdpunktsskifte i det österbottniska kustnära fisket 800000 700000 600000
Läs merFritidsfisket i Vättern 2015
Fritidsfisket i Vättern 215 Resultat från enkätundersökning och fältobservationer Rapport 13 från Vätternvårdsförbundet Fritidsfisket i Vättern 215 Rapport 13 Referens Linderfalk. R, Halldén. A och Berndt.
Läs merFiskeplan Allmänningen 2016 SAMMANFATTNING
Fiskeplan Allmänningen 2016 2016 1 SAMMANFATTNING Under en lång följd av år har allmänningen genom statligt stöd arbetet med fiskevård i allmänningens vatten. Verksamheten har ett stort allmänt intresse.
Läs merHavs och vattenmyndigheten Enheten för biologisk mångfald Box , Göteborg. Stockholm 12 april Er ref/dnr: Dnr Vårt dnr: 308
Er ref/dnr: Dnr 4808-17 Vårt dnr: 308 Havs och vattenmyndigheten Enheten för biologisk mångfald Box 11 930, 404 39 Göteborg Stockholm 12 april 2018 Yttrande över Havs- och vattenmyndighetens förslag till
Läs merVänerlaxens fria gång:
Vänerlaxens fria gång: Vad vi vet och inte vet om laxen i Klarälven Larry Greenberg Avdelningen för biologi, Karlstad Universitet Vilka på Kau skall jobba med projektet? Eva Bergman Larry Greenberg Björn
Läs merRemissvar på Förslag Hanteringsprogram för signalkräfta
Remisssvar Sida 1/10 Er beteckning Dnr 4808-17 Malin Setzer 010-223 63 61 Havs- och Vattenmyndigheten Remissvar på Förslag Hanteringsprogram för signalkräfta Bakgrund En EU-förordning (1143/2014) trädde
Läs merProtokoll vid Vätternvårdsförbundets Samförvaltning Fiske Hembygdsgården i Hovslätt, Jönköpings kommun
Sida 1/10 Malin Setzer Vätternvårdsförbundet Tel 010-223 63 61 malin.setzer@lansstyrelsen.se Protokoll vid Vätternvårdsförbundets Samförvaltning Fiske Hembygdsgården i Hovslätt, s kommun 1. Mötets öppnande
Läs merManagement of fisheries in
Management of fisheries in Lake Vättern 2014-04-21 Detta pass innehåller - Fiskeriförvaltning Vättern, vad innebär det i praktiken? - Vem är det som arbetar med förvaltningen? - Vad har förvaltningen gett
Läs merSiklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren Yrkesfiske
Siklöja Coregonus albula Bild: Wilhelm Von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE I sötvatten omfattar siklöjans utbredningsområde knappt 2/3 av Sveriges yta och förmodas ha styrts av högsta kustlinjen och en svag vilja
Läs merFiskutsättningar Put & take Nya arter Återintroduktion Kompensation & Förstärkning
Fiskutsättningar Put & take Nya arter Återintroduktion Kompensation & Förstärkning Erik Degerman & Ingemar Näslund Sveriges fiskevattenägareförbunds nationella konferens Norrköping 22-23 november 2017
Läs merRöding. Röding. Vättern Yrkesfiske och fritidsfiske
Röding Salvelinus umbla och S. alpinus Bild: Wilhelm Von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Storrödingen (Salvelinus umbla) betraktas som en egen art med östlig invandring. Den förekommer bland annat i Vättern,
Läs merSportfiskarnas policy för säl och skarv
Sportfiskarnas policy för säl och skarv Stenungsund 2016-11-21 Markus Lundgren, Sportfiskarna En av Sveriges största folkrörelser relser 1,6 milj. pers. i åldrarna 16-80 år fritidsfiskar/år Omsätter 5,8
Läs merÖring. Öring Salmo trutta Bild: Wilhelm Von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske
Öring Öring Salmo trutta Bild: Wilhelm Von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Öring finns över hela landet, från kusten till fjället, och uppträder i kustvatten från Haparanda till Strömstad. LEK Öring leker i många
Läs merFiskbestånd i hav och sötvatten. Siklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren. Resursöversikt 2013
Institutionen för akvatiska resurser Siklöja Coregonus albula Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Siklöja Vänern, Vättern och Mälaren UTBREDNINGSOMRÅDE Utbredningen omfattar knappt 2/3 av
Läs merValda delar ur. Fiske en undersökning om svenskarnas fritidsfiske. Fiskeriverket i samarbete med SCB
Valda delar ur Fiske 5 en undersökning om svenskarnas fritidsfiske Fiskeriverket i samarbete med SCB 2 Nyheter i FISKE 5 jämfört de tidigare studierna är bland annat att urvalsstorleken ökats med 1 personer,
Läs merMinnesanteckningar förda vid möte med VU-fisk, Samförvaltning Vättern
Minnesanteckningar förda vid möte 2006-03-28 med VU-fisk, Samförvaltning Vättern Plats: Hotell Norra Vättern, Askersund Närvarande: Ingvar Thorsholen, Vätterns Fritidsfiske- och Fiskevårdsförbund Urban
Läs mer- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten
- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten Siken och sikfiskets status i Bottniska viken Stefan Larsson,
Läs merSportfiskarna har tagit del av förslaget och önskar lämna följande synpunkter.
2011-10-31 sid 1 (6) Landsbygdsdepartementet Jakt-, fiske- och sameenheten 103 33 Stockholm Yttrande angående förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av en flerårig plan för
Läs merProtokoll vid Vätternvårdsförbundets Samförvaltning Fiske 2013-11-21på Länsstyrelsen i Jönköping
PROTOKOLL Sida 1/17 2013-12-30 Malin Setzer Vätternvårdsförbundet Tel 010-223 63 61 malin.setzer@lansstyrelsen.se Protokoll vid Vätternvårdsförbundets Samförvaltning Fiske 2013-11-21på Länsstyrelsen i
Läs merFISKETURISTISK UTVECKLINGSPLAN
Pm FISKETURISTISK UTVECKLINGSPLAN 2005-06-08 Mats Andersson Bakgrund Eriksbergs säteri som förvaltas av Skogssällskapet utgör en unik anläggning ur många aspekter. Ett stort hägnat område med varierande
Läs merÖring. Öring Salmo trutta Bild: Wilhelm von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske
Öring Öring Salmo trutta Bild: Wilhelm von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Öring finns över hela landet, från kusten till fjället, och uppträder i kustvatten från Haparanda till Strömstad. LEK Öring leker i många
Läs merSvensk förvaltning av lax och öring - redovisning av ett regeringsuppdrag. Anders Skarstedt
Svensk förvaltning av lax och öring - redovisning av ett regeringsuppdrag Anders Skarstedt anders.skarstedt@havochvatten.se Regeringsuppdraget Havs- och vattenmyndigheten ska, efter samråd med Statens
Läs merJens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU. Riksmöte för vattenorganisationer,
Jens Olsson 1 Ulf Bergström Bild: BIOPIX Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU Riksmöte för vattenorganisationer, 2012-09-17 Bild: BIOPIX Fyra frågor Varför skall
Läs merTillgänglig föda: sjön har relativt bra förutsättningar enligt undersökning.
FISKEPLAN MARSLIDENS FVO 1. Bakgrund Under de senaste åren har behovet ökat av en Fiskeplan för Marslidens fvo i och med att medlemmarna i föreningen mer aktivt deltar i fiskevårdsarbetet. Planen skall
Läs merGotlands fiske.
Gotlands fiske 33 fiskelicenser (fiskefartyg) 27 fiskelicensinnehavare, dvs. 6 st har två båtar Medelålder 56,2 år 1 personlig licens (för fiske i Mälaren) 4 fartyg över 15 m 3 trål, 1 garn 2 fartyg mellan
Läs merGädda. Gädda Esox lucius Bild: Wilhelm von Wright. Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren Yrkes- och fritidsfiske
Gädda Gädda Esox lucius Bild: Wilhelm von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Allmän i sjöar över hela landet med undantag för högt belägna fjällvatten. I Östersjön, inklusive Bottniska viken, finns gäddan i framför
Läs merLax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd?
Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd? Eva Bergman Kau, Avdelningen för biologi NRRV (NaturResurs Rinnande Vatten) Europeiska unionen Europeiska regional utvecklingsfond Vilka
Läs merGod Havsmiljö 2020 Åtgärdsprogram för havsmiljön
REMISSYTTRANDE 2015-04-20 Ert datum 2015-02-01 Ert dnr 3563-14 Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 Göteborg God Havsmiljö 2020 Åtgärdsprogram för havsmiljön Sveriges Fiskevattenägareförbund har
Läs merFlera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven
Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven Massor med oro och frågor om fisken i Dalälven Oroande minskning av öring, harr, sik! Lax, harr, öring: Vad kan vi göra för att få det bättre för våra laxfiskar?
Läs merProtokoll vid Vätternvårdsförbundets Samförvaltning Fiske Hökensås, Askersunds kommun
Sida 1/10 Malin Setzer Vätternvårdsförbundet Tel 010-223 63 61 malin.setzer@lansstyrelsen.se Protokoll vid Vätternvårdsförbundets Samförvaltning Fiske Hökensås, Askersunds kommun 1. Mötets öppnande Ordförande
Läs merRemiss av Vision 2020 för Laholms fritidsfiske och fisketurism
2016-04-05 sid 1 (7) Remiss av Vision 2020 för s fritidsfiske och fisketurism Bakgrund Kultur- och utvecklingsnämnden har tagit fram ett förslag till strategi för att främja och utveckla fritidsfisket
Läs merFritidsnämnden Fiskeutvecklingsplan
Fiskeutvecklingsplan Styrdokument för utveckling av fritidsfisket Skellefteå kommun 2016-2030 Fritidsfiske Fritidsfisket är den åttonde vanligaste friluftsaktiviteten i Sverige och en aktivitet som många
Läs merLax. Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske
Lax Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Finns i vissa vattendrag samt i alla Sveriges omgivande hav. Västkustlaxen har sina uppväxtområden i Atlanten. Östersjölaxen har sina uppväxtområden
Läs merFörvaltningsmål för vild lax Beståndens utveckling kort historik. Havsöverlevnad hos vild och odlad lax Sammanfattning
Laxbeståndens utveckling i Östersjön Johan Dannewitz Institutionen för akvatiska resurser (SLU (SLU Aqua) Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm Upplägg Förvaltningsmål för vild lax Beståndens utveckling
Läs merSammanställning fångstdata Vänern 2018
Sammanställning fångstdata Vänern 218 Här är en sammanställning för de fångster som rapporterats inom Sportfiskarnas fångstdataprojekt i Vänern under 218. Vi har fått in 2687 rapporter 218. De har kommit
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM9. Förordning om flerartsplan för Östersjön. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.
Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om flerartsplan för Östersjön Landsbygdsdepartementet 2014-11-12 Dokumentbeteckning KOM (2014) 614 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om
Läs merPolicy Brief Nummer 2019:5
Policy Brief Nummer 2019:5 Sälar och småskaligt fiske hur påverkas kostnaderna? Tack vare en lyckad miljöpolitik har de svenska sälpopulationerna vuxit kraftigt under senare år. Men sälarna medför också
Läs merProtokoll vid Vätternvårdsförbundets Samförvaltning Fiske 2011-02-08 på Länsstyrelsen, Jönköping
PROTOKOLL 2011-03-01 Nr 1/2011 Sida 1/8 Linda Englund Vätternvårdsförbundet Tel 036-39 52 60 linda.englund@lansstyrelsen.se Protokoll vid Vätternvårdsförbundets Samförvaltning Fiske på Länsstyrelsen, Jönköping
Läs merFiskerienheten Jordbruksverket Jönköping. Ert Diarienummer: /16 Vårt dnr: 2016/0106
Fiskerienheten Jordbruksverket 551 82 Jönköping Ert Diarienummer: 3.3.17-985/16 Vårt dnr: 2016/0106 NATURSKYDDSFÖRENINGENS SYNPUNKTER PÅ HAVS- OCH VATTENMYNDIGHETENS REMISS AV ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR HAVSMILJÖN
Läs merVätterns pelagiska fiskbestånd
Vätterns pelagiska fiskbestånd Författare: Thomas Axenrot och Eva Bergstrand, Institutionen för Akvatiska resurser, Sveriges Lantbruksuniversitet. Sammanfattning För 21 noterades i stort sett samma fisktätheter
Läs merLIV Laxfisk i Nedre Dalälven. Elfiske och genetiska analyser
LIV Laxfisk i Nedre Dalälven Elfiske och genetiska analyser Tankar och Metodik Fisken skall inventeras, men samtidigt ta stor hänsyn till att det kan vara små och hotade populationer. Maximera kunskapsunderlaget
Läs merFiskekort. för
r i k t p r i s l i s ta för www.vattenagarna.se Fiskekort FOTO: GÖRAN ÖSTH En rekommendation från Sveriges fiskevattenägareförbund som hjälper till att sätta rätt värde på upplåtelser av handredskapsfiske,
Läs merEnkät angående det kustnära fisket i södra och västra Skåne
Institutionen för Service Management Enkät angående det kustnära fisket i södra och västra Skåne Fiskeriförvaltningen är idag centralt styrd från EU, Havs- och vattenmyndigheten och Jordbruksverket, men
Läs merUppvandringskontrollen i Testeboån 2010
RESULTAT FRÅN FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2010 Testeboån mellan havet och Oslättfors ingår i aktionsplanen för lax i Östersjön - IBSFC Salmon Action Plan 1997-2010. I praktiken innebär det att all fiskevård
Läs merFörvaltningsplan för fisk & fiske i Vättern 2009-2013
Förvaltningsplan för fisk & fiske i Vättern 2009-2013 EUROPEISKA UNIONEN Europeiska fiskerifonden En satsning på hållbart fiske 1 Rapport nr 102 från Vätternvårdsförbundet 1 Rapport nr 102 från Vätternvårdsförbundet
Läs merFiskguiden 2014. Frågor & svar
Fiskguiden 2014 Frågor & svar 1 Vilka är de största nyheterna i årets Fiskguide? Nordhavsräkan blir rödlistad överallt utom i Barents hav vilket innebär att vår svenska västkusträka får rött ljus. Orsakerna
Läs merVad gör Länsstyrelsen?
Vad gör Länsstyrelsen? inom kust och hav Vattenförvaltningen 2015 Samråd: 1 november - 30 april VM och Lst bearbetar inkomna synpunkter. I VISS senast 30/8 2015 Komplettering av åtgärdsunderlag senast
Läs merForskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg
Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg Kalle Gullberg Erfarenheter från ett fiskvandringsprojekt Kortkurs: Bygg Din egen ålfälla Laxförvaltning ökat behov av dataunderlag Skräckfilm Fiskvandring
Läs merYttrande gällande förslag till strategi för svenskt yrkesfiske: Svenskt yrkesfiske 2020 Hållbart fiske och nyttig mat Dnr 3.3.
2016-03-08 sid 1 (5) Fiskerienheten Jordbruksverket 551 82 Jönköping Yttrande gällande förslag till strategi för svenskt yrkesfiske: Svenskt yrkesfiske 2020 Hållbart fiske och nyttig mat Dnr 3.3.17-985/16
Läs merRödspätta. Rödspätta Pleuronectes platessa Bild:Wilhelm von Wright. Östersjön Yrkesfiske. Miljöanalys och forskning
Rödspätta Rödspätta Pleuronectes platessa Bild:Wilhelm von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Nordsjön, Skagerrak, Kattegatt, Öresund och södra Östersjön. LEK Leken sker under november juni i Skagerrak och Kattegatt
Läs mer070 2670001 Havs- och vattenmyndigheten. Box 11930. 104 39 Göteborg
1 Blekinge Fiskeråd 2011-12-09 c/o Annicka Engblom Ekvägen 4 370 30 Rödeby 070 2670001 Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 104 39 Göteborg Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:425)
Läs merSvenskt fritidsfiske och fisketurism 2020
Förord Fiske är ett av svenskarnas vanligaste fritidsintressen med långt fler än en miljon utövare. För många barn och ungdomar blir fiske ett livslångt intresse som ofta leder till engagemang för natur-
Läs merARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.10.2014 SWD(2014) 290 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Rådets förordning (EG) nr 1098/2007
Läs merFördelningsmall för bygdemedel
Fördelningsmall för bygdemedel Bakgrund Tidigare, då det kommunala fiskevårdsbidraget fanns, lämnade föreningarna in statistik över antal fiskedygn per år, redovisning av de åtgärder som utförts samt uppgifter
Läs merLåga fiskekortspriser
Låga fiskekortspriser En utmärkt strategi att sänka värdet på våra enskilda fiskevatten Absolut något för dig som vill att förespråkare för införade av en statlig allmän fiskevårdsavgift eller ett nationellt
Läs merASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER
ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER Jan Eric Nathanson (hotade sötvattensfiskar) SÖTVATTENSLABORATORIET VIKTER UPP EMOT 9 10 Kg UTBREDNING AV ASP (Aspius aspius) Introducerad
Läs merSydost. Nordväst Nordost. Sydväst. Fiskekort Arvidsjaur-Älvsbyn, översiktskarta
översiktskarta Det vidsträckta skogslandskapet i området erbjuder varierat fiske och härliga vildmarksupplevelser. Här finns både strömmande vatten med harr, öring och tidvis lax samt skogstjärnar med
Läs merSignalkräfta I sydöstra delen av landet, främst Vättern, Hjälmaren och Vänern Yrkes- och fritidsfiske
Signalkräfta Pacifastacus leniusculus Bild: Lennart Molin UTBREDNINGSOMRÅDE Signalkräftan är en introducerad art från Nordamerika och finns huvudsakligen i Götaland och sydöstra Svealand men genom illegala
Läs merProtokoll vid Vätternvårdsförbundets Samförvaltning Fiske Ombergs turisthotell, Ödeshög kommun
Sida 1/10 2018-02-08 Malin Setzer Vätternvårdsförbundet Tel 010-223 63 61 malin.setzer@lansstyrelsen.se Protokoll vid Vätternvårdsförbundets Samförvaltning Fiske 2018-02-08 Ombergs turisthotell, Ödeshög
Läs merPolicy Brief Nummer 2010:1
Policy Brief Nummer 2010:1 Fritidsfiskebaserade företag hur kan de utvecklas? Fritidsfiskebaserade företag upplever i olika grad hinder för sin utveckling beroende på företagets inriktning, storlek och
Läs merOmfattning och utveckling av fisketurism i Gotlands län - redovisning av 2007 års regeringsuppdrag. Rapporter om natur och miljö nr 2008: 7
Omfattning och utveckling av fisketurism i Gotlands län - redovisning av 2007 års regeringsuppdrag Rapporter om natur och miljö nr 2008: 7 Omfattning och utveckling av fisketurism i Gotlands län - redovisning
Läs merKommittédirektiv. En ny fiskelagstiftning. Dir. 2007:125. Beslut vid regeringssammanträde den 4 oktober 2007
Kommittédirektiv En ny fiskelagstiftning Beslut vid regeringssammanträde den 4 oktober 2007 Dir. 2007:125 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska lämna förslag till en förändrad fiskelagstiftning.
Läs merDecimering av gädda i Logärden till nytta för rödingen?
Decimering av gädda i Logärden till nytta för rödingen? Bakgrund Logärden är belägen ca 20 km öster om Falun och utgör källsjö i Gavleån. Sjön avvattnas via Hinsen och Hyn till Gavleån och dess utlopp
Läs merVätterninfo nr 3:2014 oktober
Vätterninfo nr 3:2014 oktober Vätternvårdsförbundet gör studieresa till Bodenssjön! Vätternvårdsförbundet kommer under november genomföra en studieresa till Bodensjön för att bl a studera hur fisket bedrivs
Läs merFörvaltningsplan för Åbyälven, Västerbottensdelen
Förvaltningsplan för Åbyälven, Västerbottensdelen Fiskevårds- och utvecklingsplanens struktur FISKEVÅRD FISKETURISM FISKVÅRD FÖRVALTNING MARKNADEN Vattenkvalitet Planering NÄRINGEN PRODUKTEN Biotopvård
Läs merFiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF
FISKEVÅRDEN Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF Historik Fiskevården i Kiasjöns m.fl. sjöars FVO (tidigare Furusjöns, Kiasjöns och Badebodaåns gemensamhetsfiske fram till 1967) har historiskt
Läs merBestämmelser för FISKE. inom Gotlands län
Bestämmelser för FISKE inom Gotlands län Fiske på Gotland Den som fiskar måste också känna till de bestämmelser som gäller. För att underlätta för dig som fritidsfiskare har vi i denna folder gjort en
Läs merSkydd och restaurering enligt miljömålet Levande sjöar och vattendrag
Skydd och restaurering enligt miljömålet Levande sjöar och vattendrag Henrik Schreiber, Naturvårdsverket 2009-01-17 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Delmål 1 Senast år 2005 skall
Läs merYttrande över Naturvårdsverkets förslag till nationell förvaltningsplan för storskarv (Diarienummer NV-00342-13)
registrator@naturvardsverket.se ulrika.hagbarth@naturvardsverket.se Stockholm 30 november 2013 Yttrande över Naturvårdsverkets förslag till nationell förvaltningsplan för storskarv (Diarienummer NV-00342-13)
Läs merFiskbestånd i hav och sötvatten. Skrubbskädda. Skrubbskädda/Skrubba/Flundra. Östersjön. Resursöversikt 2013
Institutionen för akvatiska resurser Skrubbskädda Platichthys flesus Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Skrubbskädda/Skrubba/Flundra Östersjön UTBREDNINGSOMRÅDE Skrubbskäddan finns i Skagerrak,
Läs merLeader Vättern. Lokal utvecklingsstrategi 2015-2020
Leader Vättern Lokal utvecklingsstrategi 2015-2020 1 Uppgifter Vätternvårdsförbundet Namn: Vätternvårdsförbundet Adress: 551 86 Jönköping Juridisk form: 61, Ideell förening Organisationsnummer: 826000-9116
Läs merKustbeståndens utveckling
Kustbeståndens utveckling Jens Olsson SLU Aqua Kustlaboratoriet Konferens om kus örvaltning, SU, 2017-03-30 Jag kommer a prata om fyra saker: Vilka kus iskarna är Varför det är vik gt med fisken på kusten
Läs merNissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar
Höjd över havet (m) Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar Bakgrund Den laxförande delen av Nissan sträckte sig förr från havet ca 11 mil upp till Nissafors (ovanför Gislaved).
Läs merUpplåtelse och regler för fiske inom Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområde (FVO)
Upplåtelse och regler för fiske inom Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområde (FVO) Beslut om att anta föreliggande dokument har fattats på Munksjön-Rocksjöns FVO årsstämma 2014-05-05. De ändrade reglerna gäller
Läs mer