Protokoll vid Vätternvårdsförbundets Samförvaltning Fiske på Starby Hotell i Vadstena

Transkript

1 PROTOKOLL Sida 1/20 Malin Setzer Vätternvårdsförbundet Tel Protokoll vid Vätternvårdsförbundets Samförvaltning Fiske på Starby Hotell i Vadstena 1. Det presenterades en ny ledamot för Vätterns Fritidsfiske- och Fiskevårdsförbundet och därmed beslutades att en presentationsrunda av alla var på sin plats. Ny ledamot för Vätterns Fritidsfiske- och Fiskevårdsförbund: Lennart Grann, ny suppleant som ersätter Ulf Lindell. 2. Mötets öppnande Beslut: Ordförande förklarade mötet öppnat. 3. Förslag till dagordning Det lyftes fram några ytterligare punkter som inte fanns med på dagordningen. Beslut: Övriga punkter som lades fram var kommunrepresentant i Samförvaltningen (Marie), inskickad harrskrivelse (Lennart), Svenska fiskeregler (Anton) och Förvaltningsplanen (Anton). 4. Val av justeringsperson Förslag Ingemar Bergbom. Beslut: Ingemar valdes till justeringsperson. 5. Föregående protokoll Protokollet från föregående möte, , är justerat, utlagt på hemsidan och bifogat till utskickade möteshandlingar. P 63. Föregående protokoll. Vätternvårdsförbundet c/o Telefon Fax E-post lförnamn.efternamn@lansstyrelsen.se Webbplats Organisationsnummer: Postgiro: Bankgiro:

2 Sida 2/20 Skrivelse till Havs- och vattenmyndigheten om fångstförbud för harr. Malin meddelar att den är ivägskickad. P 52. Föregående protokoll Förvaltningsplanen skarv: Anton meddelar att man gjort en ny version som skickades ut 1 ½ h innan Lync-mötet som hölls för ca 1 ½ vecka sedan. De flesta länen är överens om vart man vill komma. Man har tagit bort skrivelsen att det inte finns belägg för att skarven påverkar fiskebestånden. Tidsplan är lite oklar men det kommer troligen ut något i mars. Länsstyrelserna ska utifrån denna plan skriva egna förvaltningsplaner för skarv och göra en bedömning. Besluten om skyddsjakt ligger ju idag på Länsstyrelserna. Länsstyrelsen tycker det vore bra med lite styrning från Naturvårdsverket om hur man ska göra. Även önskvärt att Vättern gör en gemensam förvaltningsplan. P 52. Föregående protokoll. Skrivelsen från föregående protokoll om avsaluförbud för Vättern- Jordbruksverket ställer sig bakom denna skrivelse och tillstyrker en del av det som står i skrivelsen. Samförvaltningen tycker att den borde läggas ut på hemsidan. Malin ansvarar för att skrivelsen och Jordbruksverkets svar läggs ut. P 59. Föregående protokoll. Mötesstruktur och rutiner, vi kör vidare på denna mötesstruktur och utvärderar den efter en tid. 6. Brukarorganisationerna rapporterar från sina årsmöten VVF: Behålla antal fiskedagar när det kommer till kräftdagar. Frågande om Länsstyrelsen och myndigheterna ska lägga ner så mycket jobb på tillsyn när det är en polisiär sak. Sportfiskarna: Länk på sportfiskarnas hemsida till Vätterns regler. Fiskevattenägarna: Inget att rapportera Insjöfiskarna: Haft ett möte nyligen och framför allt diskuterades 3 saker: 1. Behöver kolla över vissa regler för att kunna fortsätta att bedriva ett fiske. 2. Projektet rödingen sätter igång på allvar (15 april) och det ska bli spännande att se hur det mottas. 3. Kräftorna behövs kollas över. SEFS: Ständiga frågan är laxen. En het fråga som diskuteras hela tiden. Kommunerna: Pengar för åtgärdsarbetet en diskussionsfråga. Vattenskyddsföreskrifterna för Vättern är nära. Tillsyn kan delegeras

3 Sida 3/20 till kommunerna och vissa av kommunerna vill gärna ha det. Eftersom Länsstyrelsen har lämnat in ansökan så blir det per automatik de som står för tillsyn. Zeth undrar hur det går med kommunernas reningsverk då? Anton: Dricksvattenskydd, vissa regleringar finns redan och dessa är bortlyfta så det inte blir kaka på kaka. Jord och skogsbruk har fått lite mer reglering på sig. Marie: Vattnet ses som en viktig resurs och det är viktigt att hitta samverkanssätt. 7. Ansökan Samlad åtgärdsplan för Vätterns avrinningsområde I mitten på december lämnades det in en ansökan till HaV. Skapar en ny möjlighet att söka för större anordnade projekt. Varje Länsstyrelse fick skicka in 3 ansökningar. Det är mer en intresseanmälan mer än ansökan i detta första skede. Besked senast 15 februari om vilka av dessa intresseanmälningar som går vidare till att skriva ansökan. 3 års ansökan. Denna intresseanmälan består av bland annat: Åtgärder för fysisk påverkan, miljögifter, säker dricksvattenkvalitet, främmande arter, laxutsättningar, kräft-mkb, förvaltning och resurser (provfisken och ekointegreringen). Utvärdering av resurserna, harrarbete, tillsyn, enkätundersökning, överlevnad återutsatt röding, uppdatering av förvaltningsplanen och administration. Väldigt bred ansökan och om den går igenom blir det en väldigt skjuts för verksamheten. Ingvar frågar om militärverksamheten i sjön, påpekar att det inte finns med i ansökan. Avsatt 40 miljoner i 3 år. Alla 4 länen står bakom denna ansökan. Anton skickar ut info när besked kommer - Ansökan inom Life- särskild EU fond för stora projekt. Kopplade till Natura 2000 områden eller Natura 2000 arter. Över 10 miljoners projekt. Sökt skrivarmedel för att skriva en ansökan som liknar ovanstående projekt. Tanken är att det skulle kunna medfinansiera ovanstående projekt. Malin ansvarar för att dessa två ansökningar kommer med i protokollet. 8. Nytt från Länsstyrelsen A. Anton: Dispenserna kommer förlängas för att diskuteras vidare i höst. B. Anton: Projektet Svenska fiskeregler är i sitt slutskede och kommer presenteras på sportfiskemässan. Det kommer medföra en rejäl

4 Sida 4/20 översyn av informationen om fisket på Vätternvårdsförbundets hemsida. C. Anton: Andra projekt som sökt medel inom HaVs pott som nämns i punkt 7 är: Tillsyn och finansiering till Svenska fiskeregler. D. Anton: Ny rapport är på gång gällande överlevnad på röding. FOGprojekt Catch & Release E. Anton: Det har fattats ett beslut om att alla landets 21 länsstyrelser kommer fortsätta att handlägga fiskestöd trots att både Länsstyrelsen och Jordbruksverket tyckt att det borde samordnas. F. Anton: Länsstyrelsen har fått i uppdrag att uppdatera Bevarandeplanerna för Natura 2000 områden, ska vara färdigt 2016 och det innebär att Bevarandeplanen för Vättern ska uppdateras. Det passar ganska bra i och med att andra planer ska uppdateras. G. Anton: Komplettering av laxutsättningar sedan senaste möte. Det har satts ut ytterligare ca 1000 smolt. Förhandlingar för 2014 års utsättningar pågår, ingen upphandling utan en direktupphandling. Den kommer kvalitetssäkras. H. Anton: Ordinarie medel tilldelning för övriga åtgärder har vi inte fått besked om ännu. I. Anton: Jobbar på med åtgärdsarbete i Vätterns tillflöden. Restaureringsarbetet har haft väldigt lite finansiering från privata och kraftverk. Utredning om en ny strategi som innebär att de som ställer till ska även stå för en större del av finansiering av åtgärdsarbeten än idag. Betänkande 31 maj som ska värderas och kan leda till ändringar i miljöbalken. Det kan innebära att åtgärdsarbete kan ta längre tid. Proportion och lagändring tidigast J. Anton: Skrivelse i media om en åtgärdsutredning av Munksjön. Undersökningar har visat på att det är ett väldigt lokalt problem och man har inte kunnat se att det inte läcker ut något till Vättern. Syrefritt på botten större delen av året. Frågan ligger på Länsstyrelsen att avgöra hur man går vidare, vilka krav ska man ställa på utövarna.

5 Sida 5/20 K. Per-Erik: Tillstånd för skjutningarna i Vättern. Finns idag ett förslag som ska lämnas vidare till miljöprövning. Ove frågar: Med vilken lagstiftning i ryggen har de rätt att avvisa en svensk från att fiska på allmänt vatten. Har de den rättigheten? Eller har de inte rätt att avvisa turister som fiskar? Vätternvårdsförbundet får i uppdrag att kolla upp om det finns någon och i så fall vilken lagstiftning som ligger bakom. Ove nämner även att det finns dålig information om skjutningar. Detta borde påpekas till Försvaret att det borde förbättras och vara lättillgängligt. Vätternvårdsförbundet får i uppdrag att påpeka detta. 9. Nytt från SLU Då inte Alfred är närvarande så tar Malin upp några av de saker som Alfred skulle ta upp. A. Malin: GAP, projektet går mot sitt slut och det kommer bli en gemensam träff framöver men uppkommer det frågor fram till dess är det bara att kontakta Alfred eller Malin. Sista fiskesäsongen inom projektet går också mot sitt slut och det har sammanfattningsvist varit ett bra fiske med lite bifångst av röding trots det ihållande blåsiga vädret som resulterat i relativt få fiskedagar. Man kommer att lämna in en ansökan inom GAP2 för en studieresa för kunskapsutbyte. Två resmål har diskuterats, Nordamerika eller Europa, antal som kan följa med är beroende på vilket av resmålen som väljs. Oavsett resmål bör representanter från de tre grunderan inom GAP åka: forskningen, näringen och förvaltningen. För att veta inriktningen på ansökan behöver Alfred veta hur många som är intresserade av att följa med. Resan kommer äga rum någon gång under maj-sep 2014 och resa, boende och traktamente ingår men tiden får man ingen ersättning för. B. Malin: Statistik från rapporterade fångster från yrkesfisket under 2013 har inkommit samt statistik från Nationella fritidsfiske enkäten för Den sista är mer osäker att använda sig av. C. Malin: Resurser till nätprovfiske i de stora sjöarna läggs i år på att utföras i Vättern.

6 Sida 6/20 D. Malin: WWF:s uppdaterade fiskguide har lanserats och det finns en del som berör Vättern. Vissa av dessa är missvisande eftersom man utgår från beståndsstatus i ett nationellt perspektiv och tar inte hänsyn till att lokala bestånd kan ha en annan status. E. Malin: Alla prover till Livsmedelsverket gällande dioxiner och PCB i sik från Vättern är inskickade och det är ganska många och med en stor spridning i sjön. F. Malin: Stockholms Fiskmarknad Stureplan ska sälja fisk som är märkt närfiskat och det innefattar även Vätternfisk som ligger inom kriteriet för detta. Kan vara bra för yrkesfiskarna att veta att den möjligheten finns. 10. Nytt från arbetsgrupperna Informationsgruppen: Inget att rapportera Kräftgruppen: Inget att rapportera, förslag på regelpaket är en egen diskussionspunkt i dagordningen. FoU-gruppen: Hade möte den 18 december. Utbyte av information och senaste nytt. - Resultat från årets ekolod och trålnings-undersökningar visar på den första starka årsklassen siklöja sedan De ger även en liten bild av rödingens utveckling, 7 ggr mer röding senaste 3 åren jämfört med De tre sist åren mycket sik men inte extremt jämfört med tidigare år. Rätt många som är cm. Av alla arter är sik störst i biomassa. Nors ser ut som övriga år, mer 0+ i norra delen av sjön och mer vuxna i södra delen av sjön. Ny parasit på sik/siklöja, vet inte så mycket om den. Zeth påtalar att han sett den under en längre tid och att den inte är ny, däremot borde man skicka in den till SVA för att få reda på lite mer om den. - Märkningen av lax diskuterades. Ska man fortsätta med det? Undersöka vikten av märkningen eller om man kan få den informationen på annat sätt. Märkningsskadorna är många och stora de senaste åren och varför vet man inte men det kan vara små skillnader på märkena såsom längd på tråden. - Catch and Release projektet borde även genomföras Det diskuterades även att nätprovfisken i Vättern borde prioriteras över alla andra åtgärder under 2014 då datan är så viktig för förvaltningen i Vättern. Regelgruppen: De har inte haft något möte sedan sist utan det är en del som skulle behövas tas upp framöver och det hör lite ihop

7 Sida 7/20 med dispenser och förvaltningsplanen. Regelgruppen kommer att samlas senare då flera frågor samlats ihop och kan diskuteras ihop. Tillsyn: Inplanerat ett möte 1 april. Möte med polisen på förmiddagen, samt kallat åklagare. Eftermiddagen kommer vara tillsammans med yrkesfiskarna. 11. Leader projektet om fria vandringsvägar i Motala Ströms vattensystem Anders: Anders presenterar projektet som omfattar drygt 10 vandringshinder och är en förstudie som kan ligga till grund för prioritering och fortsatt projektering för restaurering. Syftet med projektet är att beskriva vilka åtgärder som bör göras, beskriva tekniska lösningar och kostnader för dessa, beskriva juridiska frågeställningar, t.ex. vattendomar, ägarförhållanden etc. Även att utreda samhällsekonomisk påverkan, t.ex. förluster i elproduktion och miljöpåverkan samt beskriva nyttan av åtgärderna för artgrupper i biotopen (ej enbart fisk). 12. Kungörelsen från Vänersborgs Tingsrätt Malin: Handlar om att Sätra Bruk har ansökt om tillstånd att riva ut och fylla igen skibord, anlägga nytt utskov, riva ut två äldre utskov samt anlägga tre omlöp för fiskvandring i Edsån. Synpunkter ska lämnas senast 17:e februari. Ansökan har ingen direkt påverkan på Vättern men indirekt kan det påverka Vättern och gruppen påpekar att det borde kollas upp om hur det är med naturliga hinder i detta område. 13. Förslag till regelpaket inom projektet Hållbar förvaltning av signalkräfta i Vättern Malin: Arbetet från senaste workshopen inom detta FOG-projekt presenterades: Man har kommit fram till ett förslag på regelpaket inom projektet som kan ligga till grund för en skrivelse till HaV. Samtidigt har frågeställningen om beståndssituationen för kräftan i Vättern just nu kräver några åtgärder uppkommit då yrkesfiskets fångstdata visar på en liten ökning av fångst per ansträngning under Man ansåg därför att man kan ha förslaget till regelpaketet i beredskap om det skulle behövas. Kräftgruppen ansåg att man bör invänta årets (2014) kräftfiske för att avgöra om insatser krävs eller inte. Inom Samförvaltningen diskuterades det om hur man går vidare härifrån. Man inser att en regeländring inför säsongen 2014 hinns ändå inte med även om behovet skulle finnas. Därmed anser även Samförvaltningen att man bör invänta årets (2014) års kräftfiske för att avgöra om insatser krävs eller inte. Då har man ett regelpaket som projektet arbetat fram att utgå ifrån. Sekretariatet får i uppgift att skicka ut ett förslag inför nästa möte om att senarelägga beslutet om behovet av att skicka in en skrivelse till HaV. På nästa möte tas beslut om förslaget.

8 Sida 8/ Anordna 1-2 informationsträffar för allmänheten Malin: Förslaget presenterades och programmet godtogs med små justeringar. Man beslutade att tidigarelägga träffarna och det bestämdes två datum i april istället för maj. Man beslutade även att första träffen den 22:a april förläggs i Habo istället för Hjo. Andra träffen blir den 24:e april i Motala. Sekretariatet ansvarar för att boka lokaler, fastställa programmet och att informationsblad tas fram som kan skickas ut till Samförvaltningens deltagare för att sprida vidare informationen om mötena. 15. Skrivelse om minskat minimimått för lax i Vättern, avvakta eller inte. Anton: Eftersom konkurrensen om bytesfisk i Vättern anses vara för högt så har man föreslagit ett alternativ till minskade utsättningar av lax, att minska minimimåttet till 50 cm istället för dagens gällande 60 cm. Men eftersom laxutsättningarna det senaste året inte har varit enligt målsättning och ser inte ut att bli så för 2014 så föreslås det att man skjuter på beslutet, d.v.s. bordlägger frågan. Att den tas upp igen när utsättningarna blir så stora ( laxsmolt) så man ser ett behov av det. Beslut togs att frågan bordläggs så länge. 16. Övriga frågor A. Marie: Kommunrepresentant i Samförvaltningen: Finns ingen representant för kommunen. Vi föreslår att Ingemar tar över efter Marie och vi skickar ut en fråga till kommunerna för att hitta en representant för Ingemar och önskvärt är att det är någon från östra delen av Vättern. B. Lennart: Inskickad skrivelse om fångstförbud på harr: Lennart tycker inte att man tagit hänsyn till provfisket i Gagnån, att det ej varit grund för det beslut som tagits. Lennart tycker att skrivelsen är ett slag mot alla de som har varit ideella i harrarbetet. Marie: Vid sista mötet fick vi en genomgång av de studier som har gjorts av beståndet av harr, det har varit en bredd i underlaget till beslutet. Den här frågan har redan beretts inom gruppen och man har haft tillfälle att lämna synpunkter på skrivelsen. Det har inte inkommit några och därför kan man inte ta hänsyn till dessa nu i efterhand.

9 Sida 9/20 Ove: Ser inget problem med fångstförbudet då det ändå finns möjlighet att söka dispens. C. Anton: Projektet Svenska fiskeregler: Resultatet blir en officiell publik webbplats där allmänheten kan läsa om vilka regler som gäller för fritidsfiske i de fem stora sjöarna och utmed den svenska kusten. Användaren kan genom GIS-funktionalitet kunna söka på ett vattenområde och på en webbsida få presenterat vilka regler som gäller i detta område. Informationen kan sedan skrivas ut via en utskrivbar PDF-fil. Målet med projektet är att på ett mer kostnadseffektivt sätt uppfylla berörda myndigheters informationsskyldighet gentemot allmänheten samt att underlätta för allmänheten att hitta och tillgodogöra sig information om gällande fiskeregler. Anton visade en demo hur det fungerar på hemsidan Hemsidan kommer vara färdig och lanseras på Sportfiskemässan i Stockholm den 21 mars. D. Anton: Förvaltningsplan och andra planer: Uppföljning och utvärdering av FOG-Vättern ska vara färdig 28 feb. Den kommer kickas ut på extern remiss den 28:e februari och vi har fått godkänt av Jordbruksverket att lämna in en remissversion då för att i mitten av mars skicka in en slutlig version. Det är förutom förvaltningsplanen en del planer som ska uppdateras framöver såsom Åtgärdsplan för fisk & fiske i Vätterns tillflöden och Natura 2000-planen. Tidsplan för förvaltningsplanen: Version av förvaltningsplan färdig i slutet av Skickas ut på remiss i början av Målsättning att fastställa på Vätternvårdsförbundets årsstämman maj Resurser till detta kommer komma svar på snart och Adam kommer arbeta med detta. Vi behöver ha in samförvaltningens synpunkter. När arbetet har pågått halvvägs ha riktade möten med intressenter, någon gång under hösten Nästa möte Vårmöte den 20:e maj och kommer vara i Örebro. Exakt plats kommer i kallelsen. Vi börjar kl: 9.00 och kör på heldag. 18. Mötets avslutande Beslut: Ordförande förklarade mötet avslutat.

10 Sida 10/20 Jönköping den 5 mars Malin Setzer Vid protokollet Marie Kristoffersson Ordförande Ingemar Bergbom Justeringsperson

11 Sida 11/20 BILAGA 1 Närvarande: Marie Kristoffersson, Vätternvårdsförbundet Ove Johansson, Fisketurismföretagare Charterfiske.se Zeth Rylander, Insjöfiskarena Alf Hultqvist, Sportfiskarna Lennart Grann, Vätterns Fritidsfiske- och fiskevårdsförbund Ingvar Thorsholen, Vätterns Fritidsfiske- och fiskevårdsförbund Anton Halldén, Länsstyrelsen i Jönköpings län Malin Setzer, Vätternvårdsförbundet Anders Rockler, Fiskevattenägareförbundet Ingemar Bergbom, Habo kommun Per-Erik Larson, Länsstyrelsen i Östergötlands län

12 Sida 12/20 BILAGA 2 1. Samlad a tga rdsplan fö r Va tterns avrinningsömra de Sökande (2): Länsstyrelsen i Jönköping som samordningslän för Vättern (Jönköping, Västra Götaland, Örebro och Östergötland). Samverkan genom Vätternvårdsförbundet. Intresseanmälan är framtagen på uppdrag av Vätternvårdsförbundets styrelse , diskuterad på verksamhetsutskottets möte Vätternvårdsförbundet svarar för ev kommande ansökan på planlagt möte januari Vattendistrikt (3): Södra Östersjön, delområde Vättern Område (4): Delområde Vättern. Förutom sjön Vättern innehållande vattenförekomsterna Stor-Vättern, Kärrafjärden, Duvfjärden och Alsen ingår sjöar (med olika miljöproblem t ex Unden och Viken, viktiga fågelsjöar som Tåkern och Landsjön) och tillrinnande vattendrag. Tillrinnande vattendrag till Vättern utgör viktig och tydlig länk mellan omland och sjö. Utförande period avser år

13 Sida 13/20 Värden, hot och miljöproblem (5) rörande sjön Vättern: Vättern är landet näst största sjö, en kall klarvattensjö och uppvisar såväl särpräglade fysiska förutsättningar som en hög och unik biologisk mångfald. Förutom sjöekosystemet så innehåller Vätterns tillflöden många för breddgraden unika arter (ofta kallvattenarter) och är starkt kopplade till sjön. Flera arter som nyttjar både sjö och tillflöden i sin livscykel t ex harr, öring och flodnejonöga. Vätterns värden finns beskrivit på många platser, här ges några nyckelord: viktig dricksvattentäkt: 11 kommuner nyttjar Vättern idag och stor framtida potential unika fiskarter och bestånd: storröding (Sveriges största enskilda bestånd), harr (Sveriges sydligaste bestånd med naturlig reproduktion), hornsimpa (glacialrelikt), flera former av sik bl a den djuplekande formen. Sjön hyser ca 30 av landets fiskarter med både kallvattens-och varmvattensarter. viktig fiskesjö: omfattande sportfiske och aktivt yrkesfiske som bedrivs såväl kommersiellt som enskilt, unik glacial-geologisk/biologisk historia: arter (s k glacialrelikter) som i Vättern fortlevt sedan istiden samt geologiska sedimentföljder med forskningsintresse för geologi och klimatförändringar friluftsliv: högt rekreationsvärde i/över/vid och under vatten (t ex fiske, dykning, båtliv, skridsko) hög biologisk mångfald: Vätterns storlek medgör habitat som möjliggör divers fauna. Tillflöden med hög lutning och stor grundvatteninströmning. Havs-och Vattenmyndigheten ansvarar för ett antal nationella miljömål vilka berörs på olika vis i intresseanmälan. Vattenmyndigheten i Södra Östersjön har identifierat miljöproblem för distriktet. Samtliga berör Vätterns delområde men åtgärder i intresseanmälan prioriteras inom följande väsentliga frågor (kursiva med lägre prioritet): 1. Fysisk påverkan 2. Miljögifter 3. Dricksvattenförsörjning 4. Främmande arter 5. Förvaltning av resurser (arter, habitat, ekosystem) 6. Klimatperspektivet (går in i övriga miljöproblem-tas ej upp som eget område) 7. Övergödning 8. Försurning (kalkningsanslaget) 9. Brunifiering

14 Sida 14/20 1. Fysisk påverkan: Flera arter är begränsade av fysisk påverkan i vattendrag vilket medför att t.ex. öringreproduktionen endast utgör del av naturligt vilket resulterar i begränsningar i förvaltning. Redan vidtagna åtgärder (tex fria fiskvägar och habitatförbättringar) visar önskat resultat i form av ökad öringbestånd. Utöver fragmentering (>300 artificiella vandringshinder registrerade) har flera vattendrag uttag av vatten som begränsar livsutrymmet. 2. Miljögifter: Miljögiftssituationen generellt i Vättern är mycket otillfredsställande baserat på höga halter av organiska miljögifter i fisk (dioxin, PCB, PFOS mfl) där saluförningsgränsen i Europa överstigs och fisk i Vättern är därför behäftade med s k kostrekommendationer. Även metallbelastning i Kärrafjärden med ursprung på framför allt äldre gruvdeponier är hög och har ekosystempåverkan. 3. Dricksvattenförsörjning: Vättern utgör vattentäkt åt 11 kommuner och förutspås få större framtida distribution. Flera av de kommuner som nyttjar sjön idag har emellertid inte någon reservvattentäkt. Ett långsiktigt säkerställande av Vätterns vattenkvalitet, tekniska försörjningssystem samt förebyggande arbeten/verktyg är därför viktiga delar i ett säkerställande av sjön. I ett klimatperspektiv behöver även t ex vattenintag omplaceras till djup/område som svarar mot prognosticerad temperaturhöjning. 4. Främmande arter: Vättern har flera introducerade arter men oftast avses signalkräfta och lax. Förvaltningen av såväl lax som signalkräfta utförs dock utan någon miljökonsekvensbeskrivning i enlighet med miljöbalken dock tas kunskapsunderlag fram efter hand. Båda arterna kan dock ifrågasättas ur aspekten Vätterns naturlighet. Andra framtida möjliga främmande arter kan utgöras av vattenburna virus/parasiter (t ex cryptosporidum men även t ex vandrarmussla). Miljöproblemområdet kan ha stora samhällspåverkande konsekvenser. 5. Förvaltning av resurser (arter, habitat och ekosystem) Uttag av fiskarter. Samförvaltning Vättern/Fiske-Område Vättern har tagit flera steg för adaptiv förvaltning av fiskeresursen. Förhoppningsvis kan detta arbete fortsätta in i nästa programperiod inom Europeiska Havs-och Fiskerifonden Det är dock viktigt att detta arbete ges kontinuitet och kan behöva ekonomiskt stöd vid övergången till nästa programperiod då glapp mellan stödperioderna är möjligt. Vättern är ett näringsfattigt ekosystem känsligt för högt fisketryck. Vad gäller uttagsförvaltning har det visats sig att det största uttaget av t ex röding görs av en kategori utan uppföljning (90% av rödingfångst sker via fritidsfisket). Det

15 Sida 15/20 behövs utvecklas system för inhämtande av kompletterande statistik för olika arters uttag. Beståndsstatus av fisk. Flera av Vätterns fiskrelaterade värden följs endast till del upp. Flera frågeställningar om Vätterns miljövärden kan ej följas då det ställs mot andra värden. Som exempel kan nämnas uppföljning av storrödingbeståndet i en mycket stor åtgärd - s k fiskefria områden - inte kunnat genomföras senaste åren pga bristande ekonomi. För efterlevnad av regelverk och möjliggöra adaptiv förvaltning behövs kontinuerlig övervakning med mer än ett års säkerställd ekonomi. Några fiskarter utgör Natura 2000 arter enligt artdirektivet, men än fler utgör sk typiska arter i habitatdirektivet. För bestämma bevarandestatus bör flera Natura2000-arter följas upp. Regelefterlevnad/tillsyn. En adaptiv förvaltning av fisk inklusive signalkräftor ställer stora krav på väl fungerande tillsyn. Det finns system för fungerande fisketillsyn idag men begränsas av finansiering. Åtgärden är viktig för samhällsacceptans av andra åtgärder för att säkerställa långsiktig adaptiv förvaltning. 6. Klimatperspektivet: Vättern (samt tillflöden och sjöar) kan delvis karateriseras som ett ekosystem på nordligare grad genomförekomst av kallvattensarter. I ett kommande förändrat klimat är det troligt att flera arter kommer vara trängda p g a ändrat klimat. Problemområdet går in i övriga ovan angivna problemområden men viss riktad åtgärd kan komma krävas. Flera av de moment med lägre prioritet (kursiverade tidigare) är inte inkluderade i intresseanmälan men kommer beskrivas i ev ansökan och bedöms som viktiga matchningspengar i en planerad framtida Lifeansökan. Beskrivning av åtgärder, behov av underlag samt preliminära kostnader (6, 7, 8 och 9) Respektive problemområde är delvis planerade i de styrdokument för Vättern och tillflöden. I kommande avsnitt anges huvudinriktningar där vissa föreslagna åtgärder är sk nyckelfärdiga d v s offerter finns, befintliga projektplaner kan utvecklas etc. För andra är omfånget av åtgärden mer ekonomiskt storleksorienterad och behöver i en ev kommande ansökan struktureras. Sammanfattande problemområden och preliminär ekonomisk kalkyl

16 Sida 16/20 Föreliggande ansökan kommer preliminärt vara fördelad på sex moment som omspänner en total budget på ca 23 milj kr för tre år ( ) hur mycket som kommer sökas för i ev kommande ansökan går ej att fastställa i nuläget. För 2014 beräknas en ev ansökan utgöra ca 4,4 milj kr med totalbudget om ca 6,4 milj kr. Tabell 1. Sammanfattande moment med preliminära kostnader. Åtgärd Beräknad totalkostnad För 2014 (kr) (preliminärt) Kommentar Fysisk påverkan Medfinans möjlig kan ej beräknas i nuläge Miljögifter Medfinansiering finns 2014 Säker dricksvattenförsörjning Medfinansiering finns 2014 Främmande arter Medfinansiering finns 2014 Förvaltning av resurser (arter, habitat och ekosystem) Medfinansiering finns 2014 Genomförande Medfinansiering finns 2014 SUMMA Varav söks Medfinansiering finns 2014 Fysisk påverkan Att återskapa vattenvägar och habitat är en viktig del i konventionen om biologisk mångfald, habitatdirektivet, nationella och regionala miljökvalitetsmål. Prioritering av åtgärder i vattendragen utgår ifrån vattenförvaltning samt miljömål för fisk, natur-och kulturvärden (t ex begrepp för värdefulla vatten). Huvudspåret är att åtgärder genomförs/initieras genom tillsyn, men ekonomiskt tillskott behövs för att åtgärder ska få önskvärd omfattning. Åtgärd Fria vandringsvägar Miljöanpassad tappning Effektbedömning av åtgärder Information om åtgärder SUMMA Varav söks Beräknad totalkostnad För 2014 (kr) (preliminärt)? Kommentar Omlöp, utrivning mm Omprövning, vattendomar Reviderad smoltmodell, elfisken lekfiskräkning Skyltar etc vid utförda åtgärder Medfinansieringen är inte möjlig att skatta nu.

17 Sida 17/20 Miljögifter Metaller: Belastningen av zink m.fl. metaller är hög i Vätterns norradelar. Läckage från flera äldre deponier från gruvverksamhet i närområdet kring Kärrafjärden (t ex Rosthyttan och golfbanan) är dokumenterade och i behov av åtgärder. Det finns också en problematik mellan zink- och kvicksilverhalter där zink kan konkurrera ut kvicksilvers upptag i fisk. Åtgärder inom området finansieras av EBH-medel och pågående gruvverksamhet och söks således inte här. Det bör dock vara möjligt att innefatta dessa som medfinansiering i ett ev Life projekt. Dioxiner, PCB, PFOS mm: Nivåerna i fet fisk av organiska miljögifter överstiger gränsvärde för konsumtion och saluföring. Andelen PCB av toxiska dioxinekvivalenter i Vätternfisk skiljer sig från Östersjön på så sätt att plana PCB utgör en större andel. Det går därmed inte att utesluta att det finns andra källor kring Vättern än den generella belastningen. För att kunna spåra ev. sådana källor krävs en noggrannare analys för ett användbart finger print. Åtgärd Källfördelning av metaller Organiska miljögifter SUMMA Varav söks Beräknad totalkostnad För 2014 (kr) (preliminärt) Kommentar Offert finns, medfinansiering finns för Jämförelser av bestånd och populationer av fet fisk, källor Säker dricksvattenförsörjning Att säkra dricksvattenförsörjning genom minimiera riskerna i förhållande till uttagen är förhållandevis kostnadseffektiva åtgärder i förhållande till vilken effekt en störning skulle ha. En störning skulle med största sannolikhet ha stor samhällspåverkande effekt. Åtgärd Beräknad totalkostnad För 2014 (kr) Kommentar (preliminärt) Riskanalys Offert och medfinans väg/tågtrafik Spridningsmodell för föroreningar Webbaserat riskanalyssystem SUMMA Varav söks finns Föroreningsspridning och klimatpåverkan. Offert och medfinans finns Tillgängliggöra verktygen

18 Sida 18/20 Främmande arter Vättern ekosystem präglas i stor grad av dess naturlighet. Naturligheten kan dock hotas av ekosystempåverkande arter. Idag är huvudfocus utsatt lax samt utbredningen av signalkräfta. Mikrobiellt kan parasiter såsom cryptosporidium utgöra främmande arter med samhällspåverkan. Åtgärd Parasitövervakning i råvatten Samhälsekonomisk analys av laxisättning Uppföljning laxutsättning Beräknad totalkostnad För 2014 (kr) (preliminärt) Kommentar Övervakning av dricksvattenparasiter Utförs ej Utvärdering märkning samt kontroll av utsatt fisk. Medfinans finns Signalkräft-MKB Riskanalys och kräftprovfiske, medfinans finns SUMMA Varav söks Förvaltning av resurser(arter, habitat och ekosystem) Det råder betydande oklarhet om den långsiktiga finansieringen av uppföljningen av Vätterns fiskresurs. Moment som behövs och där idag finansieringen är oklar anges nedan. Åtgärd Resurs och beståndsövervakning Beräknad totalkostnad För 2014 (kr) (preliminärt) Kommentar Utsjöprovfisken och ekointegrering. Medfinans via SLU och VVF Övervakning övriga värdefulla fiskarter Nätprovfiske och elfiske i strandzon, N2000-arter Utvärdering fiskresurs Sammanfattande utvärdering fisk- och omvärldsdata Åtgärdsarbete harr Pågående, flera delmoment Fisketillsyn Finans från annat håll Fiskestatistik (uttag av fiskresurs) Enkät fritidsfiske, kvalitetssäkring yrkesfiske Överlevnad återutsättning Studie av överlevnaden vid återutsättning Förvaltningsplan Uppdatering av befintlig plan. Medfinans finns. SUMMA Varav söks

19 Sida 19/20 Genomförande För att samordna genomförande av att nämna åtgärder behövs en samordnare beräknad i nuläget till ca 50%. I tjänsten ingår att parallellt kombinera olika medel i en kommande Life-ansökan för delområde Vättern. Åtgärd Beräknad totalkostnad För 2014 (kr) (preliminärt) Kommentar Samordnare, administration Projektsamordnare samt stöd till fortsatt samförvaltning av fisket Samordningsorgan fiske Samförvaltning Fisk SUMMA Varav söks Samarbete (10) Följande tydliga samarbetspartners identifieras i nuläget: Vätternlänen, Vätternvårdsförbundet (inkl dess medlemskrets), fiskets intressen, SLU Aqua, Högskolor/Universitet, delvattenråd och intresseorganisationer runt sjön, Livsmedelsverket mfl. En tydligare samarbetskrets preciseras i ev kommande ansökan. Beskrivning av resultat och uppföljning (11) Ett samordnat åtgärdsarbete inom hela avrinningsområdet borde ge en bra utväxling av insatserna. Det är också en viktig konkretisering av (del)vattenrådens tankar och förslag. Uppföljning bör på sikt kunna ingå i de regelbundna årsavrapporteringar som genomförs (recipientkontrollen norra + södra Vättern samt Motala ströms vattenvårdsförbund samt Vätternprogrammet). Redan idag finns utarbetade system för hur avrapportering kan göras lokalt, regionalt, inom Vattenrådet samt nationellt (hemsidor, rapportserie, nyhetsbrev, möten, foldrar, Vätterndag mm). Förhoppningsvis kommer vi också under perioden att kunna bygga ut permanent information på några platser runt sjön och i anslutning till viktiga besöksmål. Planer och styrdokument: 1. Vattenvårdsplan för Vättern: Rapport 88 samt Vätternvårdsförbundet 2. Bevarandeplan för Natura2000 i Vättern: Rapport Vätternvårdsförbundet 3. Förvaltningsplan för fisk och fiske: Rapport 102 och Vätternvårdsförbundet 4. Se även om Publikationer där flera kunskapsunderlag är samlade. Kontaktpersoner (Länsstyrelsen i Jönköping):

20 Sida 20/20 Bernhard Jaldemark, bitr.avdelningschef: Anton Halldén, enhetschef Fiskeenheten: Måns Lindell, handläggare vattenenheten: