STOC K HOLM S S O PPAN

Transkript

1 STOC K HOLM S S O PPAN SAMVERKAN FÖR STOCKHOLMSREGIONEN

2 Stockholm behöver mer samverkan Stockholmssoppan är ett samarbete mellan sju näringslivs- och fackliga organisationer som sedan år 2000 samarbetar för Stockholmsregionens tillväxt och utveckling. Vi vill öka kunskapen om Stockholmsregionens betydelse för hela landets tillväxt. Tillväxt är inget nollsummespel och Stockholmsregionens hårdaste konkurrenter är andra länders storstadsregioner mer än andra delar av Sverige. Vi är en unik konstellation som regelbundet träffas och agerar tillsammans. Vårt samarbete visar att samverkan över traditionella organisations- och blockgränser är möjlig och nödvändig för att stärka Stockholmsregionens utveckling. Stockholm är unikt i Sverige på många sätt. För att utveckla regionen är det viktigt att vi här kan enas, samverka och arbeta för regionens bästa. I många andra regioner är det självklart att man över parti- och blockgränser agerar gemensamt. Både för att i sin egen region hantera sina frågor bättre, men också för att på ett enat sätt framföra sina behov till statsmakterna och i riksdagen. Många gånger ger det stor framgång. För att komma dit behöver vi här i vår region, och i riksdagen, skapa en starkare Stockholmsanda. Vi vill med vårt samarbete visa att det går. Vi har sedan vi bildade Stockholmssoppan enats i ett antal frågor och gemensamt agerat för bland annat satsningar på infrastruktur, nya sätt att öka byggandet och en effektivare arbetsmarknadspolitik. Vi samspelar med Mälardalsrådet och i regionens planerings- och utvecklingsarbete. Vi har hittills genomfört över 30 träffar med sopplunch för riksdagens ledamöter från Stockholms län och stad. Soppluncherna har ägt rum både i riksdagen och ute på företag eller vid pågående infrastrukturprojekt. Våra träffar möjliggör värdefulla möten över både parti- och organisationsgränser. Vi fortsätter i förhoppningen att vårt samarbete föder ytterligare samverkan i och för regionen. Och därmed för hela Sveriges utveckling.

3 Stockholmssoppans hjärtefrågor: 1. Politik med storstadsprofil Sverige behöver en tillväxtpolitik som tar fasta på att olika regioner har olika förutsättningar. Stockholmsregionen är unik i Sverige men inte internationellt med bland annat sin breda blandning av branscher och dominerande privata tjänstesektor, höga utbildningsnivå, många aktörer, många inflyttade från övriga landet och andra länder. Vi menar att politik och regelverk måste ta betydligt större hänsyn än idag till att storstadsregioner ofta behöver anpassningar då det gäller planfrågor, byggnormer, miljökrav samt besluts- och överklaganderegler. En pulserande, tät storstad och en mindre kommun med glesare befolkning behöver delvis olika regelverk för att kunna utvecklas. Stockholm är viktigt för hela Sveriges utveckling men skiljer sig också på många sätt från övriga delar av Sverige och därför behöver flera nationella politikområden kompletteras med en tillväxtpolitisk storstadsanalys. Regional-, närings-, arbetsmarknads-, integrations-, miljö-, transport- och bostadspolitiken hör till de områden som vi menar bör anpassas även till storstadsregionens förutsättningar.

4 Under en tioårsperiod har pendlandet över länsgränser inom Mälardalslänen ökat med över 50 %. 2. Infrastrukturen nationell tillväxtfråga Vi som bor i Stockholmsregionen har genomsnittligt betydligt längre restider till jobbet än andra i Sverige. Arbetspendlingen ökar stadigt i hela Stockholm- Mälarregionen, framför allt till Stockholm och Uppsala. Studenter, anställda och företag skulle kunna se hela Stockholm-Mälarregionen som en sammanhållen marknad om regionen får ökade satsningar på utbyggd kollektivtrafik och nya vägar. Infrastrukturprojekt är till sin karaktär långsiktiga och sträcker sig över flera mandatperioder. Det är därför viktigt att de politiska partierna, på alla nivåer, undviker att använda dessa frågor till kortsiktiga politiska poänger. I de nationella investeringarna på infrastruktur bör Stockholmsregionen omfattas på ett sätt som står i proportion till regionens storlek. Vi menar att investeringarna i Stockholm-Mälarregionens infrastruktur måste ses som en nationell tillväxtfråga och att de nödvändiga ökade satsningarna därför måste ges ökad nationell finansiering. Stockholmsregionen har hittills tagit större egen andel av kostnaderna för infrastrukturen än andra regioner. Stockholmsregionens infrastruktur är en förutsättning för att vi ska kunna vara en effektiv inkörsport för handel, turism, investeringar, företagsetableringar och ökad tillväxt som kommer hela landet till del. 3. Modern storstad med både bostäder och arbetsplatser Bostäder, arbetsplatser, kommunikationer och service är byggstenar som alla måste finnas och fungera tillsammans för att näringslivet ska utvecklas och för att livsmiljön ska bli god. Idag råder bostadsbrist i Stockholm vilket orsakar flera problem, till exempel att företag har svårt att rekrytera eftersom personalen inte har någonstans att bo detta gäller så väl invandrad arbetskraft från andra länder som arbetskraft från andra delar av Sverige.

5 Bostadsbristen har direkt påverkan på tillväxten. Swedbank beräknar bostadsbristen i Stockholm till 21 miljarder per år i form av utebliven tillväxt framöver. Vi ser också en oroande tendens att vi får för renodlade nya bostadsområden utan den kombination med arbetsplatser och mindre företag som skapar en levande miljö. Viktiga verksamheter i innerstaden håller på att trängas ut av bostadsbyggande. Vi menar att bygg- och bostadsreglerna måste anpassas bättre även till storstadens förutsättningar. Vägen dit kan vara att ge möjlighet till att pröva undantag från en del av regelverket i några av de nya områden som kommer att byggas och att därefter noggrant utvärdera resultaten. Vi behöver bygga fler bostäder i Stockholm men samtidigt se till att nya bostadsområden tar stor hänsyn till att befintliga arbetsplatser och företag ska kunna vara kvar liksom att man skapar bra möjligheter för nya företag. 4. Förbättra integrationen OECD riktar kritik mot Stockholm för vår oförmåga att ta vara på den kompetens våra utrikesfödda invånare har. Vi vet till exempel att det tar 5-10 år från folkbokföring för en invandrad akademiker att etablera sig på arbetsmarknaden. Det är en oacceptabelt lång tid. Mottagandet av de nyanlända har varit för uppsplittrat, ibland ända ner på stadsdelsnivå, men kan förbättras väsentligt av en samordnad regional hantering. Segregation i boende, ekonomiskt och socialt, finns i flera delar av vår region. Vi i Stockholmsregionen tar inte tillvara den kompetens, kreativitet och utvecklingskraft som finns här och vi har en oacceptabelt stor segregation. Flera strukturer måste brytas för att förbättra integrationen och konkret behöver vi förbättra validering av utländska examina och även validering av yrkeskompetens. Vi behöver förbättra svenskundervisningen och till exempel utveckla framgångriska satsningar på svenska med koppling till olika yrkeskategorier eller företagande. Ungefär 20 % av Stockholms läns befolkning år 2012 hade utländsk bakgrund medan siffran för hela landet låg på ca 14 %.

6 5. Minska den osunda konkurrensen De regler som samhället ställt upp måste gälla för alla, samtidigt som reglerna ständigt måste kunna omprövas och utvecklas så att de fungerar och inte försvårar i onödan. Tydliga regler måste finnas så att de effektivt kan kontrolleras och sanktioneras. Konkurrensen måste även ske på lika villkor mellan olika sektorer. Offentlig verksamhet med andra ekonomiska förutsättningar ska inte generellt agera på den privata marknaden. Osund konkurrens från kommuner och landsting på den privata marknaden ska inte finnas. Vi menar att insatserna för att begränsa den osunda konkurrensen från den illegala svarta sektorn måste öka. Regelverket för både privat och offentlig verksamhet måste ses över så att en sund konkurrens kan upprätthållas. 6. Utbildning och matchning för fler i arbete Stockholms arbetsmarknad präglas av att den har en stor andel jobb som kräver hög utbildning. Samtidigt som det finns många högskoleutbildade här, finns det också många på arbetsmarknaden som behöver komplettera sin utbildning. Det kan ske både via högskolan och genom ökade möjligheter att genomgå kvalificerad yrkesutbildning. För många företag inom till exempel hantverk och industri i Stockholmsregionen är svårigheten att rekrytera yrkesutbildad arbetskraft en hämmande faktor för deras utveckling ett problem som tas på alltför lite allvar i regionens politik och planering. Goda generella förutsättningar för företagande är viktigt för en framgångsrik arbetsmarknadspolitik. Arbetsförmedlingarna måste se arbetsgivare och arbetssökande som lika viktiga kunder. De arbetssökande måste få mer aktivt stöd för att matchas till rätt arbetsgivare. Yrkesutbildningen och vidareutbildningen måste ökas i Stockholm.

7 7. Underlätta de befintliga företagens utveckling Stockholmsregionen har en unik bredd i sitt näringsliv. Vi har Sveriges starkaste position i spjutspetsbranscher som IT, bioteknik, media, telekom, finans, design med mera. Detta är områden vi ska värna och fortsätta utveckla men samtidigt finns här många ofta mindre företag med stor utvecklingspotential i mer traditionella branscher inom både produktion och tjänster som inte får glömmas bort. Samhällets uppmärksamhet och stöd är alldeles för mycket inriktat bara på den första kategorin. För starkt fokus läggs på att nya företag och produkter ska vara resultat av akademi och forskning. All erfarenhet pekar på att den absoluta majoriteten av de kommersiellt livskraftiga innovationerna kommer ur de befintliga företagens kompetens. Dessutom vet vi att fyra av fem jobb skapas i små och medelstora företag. Det är alltså av stor vikt att hänsyn tas till små och medelstora företags villkor i näringspolitiken. Stockholms län står för en tredjedel av landets BNP. Till 2030 beräknas 40 % av landets ekonomiska tillväxt skapas i huvudstadsregionen. Stockholms befolkning och arbetsmarknad i siffror Befolkningsökningen i Stockholms län uppgick 2012 till 1,7 % medan motsvarande siffra för resten av Sverige är 0,7 %. Stockholms län står för 49 % procent av landets totala befolkningsökning (LAN 2012). Sen 2001 har befolkningen i Stockholms läns växt med 13,7 % med samma siffra för landet ligger på 6,4 % (Stockholm Business region 2012). Under 2012 pendlade personer in till Stockholm för att arbete, motsvarande pendlade ut ur Stockholm. Nästan var tionde anställd i Stockholms län pendlar in från andra län (LAN 2014).

8 % 2 31 I Stockholms län har 32,5 % av befolkningen mellan år högskoleutbildning medan samma siffra för resten av landet ligger på 25,3 % (SCB 2013). Endast 70 % av länets 20-åringar har slutförd gymnasieutbildning medan riksgenomsnittet är 74 %. Skillnaderna är stora inom länet. I Täby som har högsta antal gymnasieutbildade 20-åringar ligger siffran på 84 %. I kommuner som Södertälje, Upplands Bro, Sundbyberg, Haninge och Botkyrka saknar var tredje 20-åring fullständig gymnasieutbildning (LAN 2014). 22,6 % av Stockholms läns befolkning är födda i annat land. Flest personer kommer från Finland och därefter Polen och Irak (LAN 2013). Sysselsättningsgraden är jämförelsevis hög i Stockholms län. Den uppgick i maj 2014 till 82,7 % (mätt i andel av befolkningen mellan år). Euroområdet hade samtidigt en sysselsättning som uppgick till 67,6 % Stockholms näringsliv Stockholms län har 67 % högre BRP per invånare än genomsnittet i EU och placerar sig på åttonde plats i en ranking av BRP per invånare i 271 regioner (Stockholm Business region 2012). Stockholms län producerar 29 % av Sveriges totala BNP med 22 % av landets befolkning (Stockholm Business region 2012). Mer än var tredje nytt företag startas i Stockholm registrerades nya företag i Stockholms län (Stockholm Business region 2012). 95 % av företagen i Stockholms län är så kallade mikroföretag det vill säga företag med färre än tio anställda (Stockholm Business region 2012). Fyra av fem företag i länet är tjänsteföretag och största näringsgrenarna sett till antal anställda är företagskonsulter och handel (Stockholm Business region 2012).

9 De tio största privata arbetsgivarna i Stockholms län 2013 var: Ericsson, Scania CV, SEB, NCC, Keolis Sverige, ISS Facility Service, Swedbank, COOP, Securitas, Nordea (SCB 2013). Antalet utlandsägda företag i Stockholms län har ökat från drygt företag år 1998 till närmare företag år Samtidigt har antalet anställda i utlandsägda företag ökat från till personer (Stockholm Business region 2012) % 2 31 % % 31 4

10 Stockholm 7:e bästa staden! PWCs Cities of opportunity-ranking är en rapport från 2014 som analyserar 30 utvalda städer utifrån tio områden som definierar attraktionskraft och tillväxtpotential. Stockholm rankas sammantaget sjua av städerna som ingår i rapporten och ligger i topp på områdena på hållbarhet, hälsa, trygghet och säkerhet. Cities of Opportunity lyfter fram att de städer som når topplaceringar lyckas med att hitta en balans mellan områden som attraherar både människor som företag. Total ranking: #1 London #2 New York #3 Singapore #4 Toronto #5 San Francisco #6 Paris #7 Stockholm #8 Hong Kong #9 Sydney

11 Grafisk form & produktion: Unionen Stockholm Foto & illustration: Unionen Stockholm November 2014

12 STOCKHOLMSSOPPAN ETT SAMARBETE MELLAN ORGANISATIONER INOM FACKET OCH NÄRINGSLIVET, FÖR STOCKHOLMS TILLVÄXT OCH UTVECKLING.