Hållbart Resande i Örnsköldsviksregionen

Transkript

1 Rapport:2014:68 Version: 1.1 Hållbart Resande i Örnsköldsviksregionen - Resultat och effekter under perioden

2 Dokumentinformation Titel: Hållbart Resande i Örnsköldsviksregionen Rapport 2014 Serie nr: 2014:68 Projektnr: Författare: Kvalitetsgranskning: Beställare: Caroline Mattsson, Malin Gibrand, Caroline Ljungberg, Karin Neergaard, Örnsköldsviks kommun Kontaktperson: Helena Näsström, tel Dokumenthistorik: Version Datum Förändring Distribution Slutrapport Beställare Mindre ändringar i slutrapport Beställare Åldermansgatan 13 SE Lund / Sweden Telefon Fax info@trivector.se

3 Förord Under hösten 2012 fick i uppdrag av Örnsköldsviks kommun att under tre års tid agera som följeforskare i projektet Hållbart Resande i Örnsköldsviksregionen. Syftet med projektet var att främja hållbart resande i Örnsköldsvik med omnejd och medverka till regionförstoring. Målet är att i samverkan med flera aktörer och med ett helhetsperspektiv utifrån resenären uppnå en attraktiv och konkurrenskraftig arbetsmarknadsregion med kraftigt ökad andel hållbart resande, såsom kollektivtrafik och aktiv transport. Denna slutrapport innehåller process- och resultatutvärderingen för års arbete. Uppdraget genomförs i nära samarbete med projektgruppen. Projektledare för uppdraget är civ. ing. Malin Gibrand. Medarbetare i projektet är civ. ing. Caroline Ljungberg, civ. ing. Caroline Mattsson och civ. ing. Karin Neergaard. Kontaktpersoner inom Hållbart Resande i Örnsköldsviksregionen har varit Claes Edblad och Helena Näsström. Stockholm september 2014

4

5 1 Innehållsförteckning Förord 1. Inledning Bakgrund Mål uppdelade på de sex prioriteringsområdena Organisation Syfte med utvärderingen Metod för utvärderingen Läsanvisningar 6 2. Projektgruppens utveckling Kunskapen om MM har ökat Samarbetet i och kring hållbart resande engagerar Hållbart resande ger stora lärdomar och erfarenheter Viktiga resultat och guldkornsprojekt Innovativt och öppet klimat i projektgruppen Möjligheter till fortsatt arbete finns Resultat Genomförda aktiviteter Spridning och deltagande Effekter i beteendeförändring och koldioxidbesparing Kostnader Slutsatser Måluppfyllelse Nyttan med att satsa på aktiviteter för hållbart resande Rekommendationer för framtiden 39 Bilaga 1. Deltagare i aktiviteter 41

6 2

7 3 1. Inledning 1.1 Bakgrund Syftet med projektet Hållbart Resande i Örnsköldsviksregionen är att genom information och kunskap främja ett mer hållbart resande i Örnsköldsvik med omnejd och medverka till regionförstoring. Målet är att i samverkan med flera aktörer och med ett helhetsperspektiv utifrån resenären uppnå en attraktiv och konkurrenskraftig arbetsmarknadsregion med kraftigt ökad andel hållbara transporter, såsom kollektivtrafik och aktiv transport. En av utmaningarna är att tillvarata de möjligheter Botniabanan ger när det gäller att resa i regionen. Det övergripande målet är att ställa om transportsystemet från bilberoende till kollektiva och aktiva transporter som buss/tåg samt gå/cykla. För att uppnå detta har flera aktörer som är viktiga för att skapa ett hållbart transportsystem under tre år samarbetat och genomfört ett flertal insatser. Huvudansvarig för projektet är Örnsköldsviks kommun som samarbetat tillsammans med Länsstyrelsen i Västernorrland, Landstinget i Västernorrland, Trafikverket Region Mitt, Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrland samt kommunerna Härnösand, Kramfors och Nordmaling. Projektets aktiviteter utgår till viss del från resultaten i projekten Bästa Resan och Hållbart Resande i Umeåregionen. Aktiviteterna fokuserar på beteendepåverkan genom information, kommunikation, samarbete och marknadsföring, där invånarna har fått kunskap om och möjligheten att pröva nya färdsätt, dvs. sådant som också kallas mobility management (MM). Aktiviteterna är spridda över hela projektperioden och är uppdelade i olika prioriteringsområden: Arbets- och fritidsresor Tjänsteresor Kollektivtrafiken Aktiv transport Omvärldsanalys Uppföljning och utvärdering Projektet har löpande under projektets gång följts upp och utvärderats av en extern part,. Trivectors roll har varit att fungera som stöd i

8 4 utvärderingen av projektorganisationen och projektaktiviteterna samt se till att arbetet leder till de mål som fastställts. 1.2 Mål uppdelade på de sex prioriteringsområdena Aktivitetsplanen för Hållbart Resande i Örnsköldsviksregionen innehåller ett stort antal aktiviteter uppdelade på de sex prioriteringsområdena. Inom varje prioriteringsområde har mål satts upp, enligt nedan. Fyra av prioriteringsområdena har bäring på resor och transporter och två områden är kompletterande (omvärldsanalys och uppföljning och utvärdering). 1) Arbets- och fritidsresor: minska andelen resor med bil, öka Örnsköldsviks arbetsmarknadsregion, öka andelen kollektivtrafikresenärer, cyklister och gående och skapa trygga och effektiva samåkningssystem. 2) Tjänsteresor: öka andelen miljöanpassade tjänsteresor, öka användningen av hastighetsanpassningssystem, ruttoptimeringssystem och alkolås i tjänstebilar och öka användningen av teknik för resfria möten. 3) Kollektivtrafiken: öka kollektivtrafiken i Örnsköldsvik under projekttiden med 25 %, öka användandet av kollektivtrafik vid arbetsresor och verka för ökad medvetenhet gällande trygghet för systemets tillförlitlighet såväl som den allmänna säkerheten. 4) Aktiv transport: öka andelen medborgare som går och cyklar och minskar sjuktalen hos deltagande organisationers anställda. 5) Omvärldsanalys: hitta konkreta lösningar och idéer som är direkt applicerbara i regionen och som ökar kunskapen hos beslutsfattare och hos andra strategiska yrkeskategorier. Här ingår även att delta i minst tre etablerade nätverk för hållbara transporter. 6) Uppföljning och utvärdering: ge underlag till beslut om fortsättning av projektet i medverkande organisationers kontinuerliga verksamhet. 1.3 Organisation Hållbart Resande i Örnsköldsviksregionen har bestått av en projektgrupp, styrgrupp och referensarbetsgrupp. Projektgruppen bestod av projektsamordnare med blandad spetskompetens som arbetar med målgrupperna i de olika delaktiviteterna. Styrgruppen bestod av representanter för finansierande parter i projektet: Örnsköldsviks kommun, Trafikverket, LVN (Landstinget Västernorrland), Kramfors kommun, Härnösand kommun, Din Tur (Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrland) och Nordmalings kommun. Referensarbetsgruppen (i rapporten refererad som arbetsgruppen) fungerade som en rådgivande och stödjande resurs och bestod av representanter från LVN, Din Tur och Trafikverket samt Örnsköldsviks, Härnösands, Kramfors och Nordmalings kommuner.

9 5 Figur 1.1 Projektgruppen. På bilden syns Caroline Jonsson, Claes Edblad, Linnea Egnor, Jan Nyman och Helena Näsström. Övriga deltagare i projektgruppen har varit Erica Moberg, Lisa Falck, Victoria Kjellqvist och Maya Widmark. 1.4 Syfte med utvärderingen Syftet med process- och resultatutvärderingen av projektet Hållbart Resande i Örnsköldsviksregionen har varit att bedöma och kvalitetssäkra projektets genomförande, arbetssätt och de resultat som visas upp, men även att bedöma och ge förslag på utveckling av projektägarens och medverkande organisationers fortsatta arbete med Mobility Management. 1.5 Metod för utvärderingen Projektet Hållbart Resande i Örnsköldsviksregionen har följts upp och utvärderats med avseende på resultaten från genomförda aktiviteter samt projektgruppens arbetssätt och utveckling.

10 6 Resultatutvärdering med MaxSumo 1 Resultatutvärderingen baseras på de MaxSumo-utvärderingar som projektgruppen tagit fram för respektive aktivitet. MaxSumo är ett verktyg för att planera, följa upp och utvärdera insatser för att påverka attityder och beteenden i trafiken, t.ex. hållbart resande och mobility management. Resultaten från de genomförda aktiviteterna har sammanställts, analyserats och följts upp mot målen för varje aktivitet och målen i verksamhetsplanen. Resultat avseende spridning och deltagande samt effekter i form av koldioxidutsläpp och kostnadsnytta har beräknats i de fall uppgifter funnits tillgängliga. Processutvärdering enkät och intervjuer enligt MaxQ 2 Projektgruppens arbetssätt och utveckling har genomförts som en årlig kvalitativ enkät- och intervjustudie med projektgruppen och representanter från styrgrupp och arbetsgrupp enligt verktyget MaxQ. MaxQ bygger på ledningssystemtänkandet och är ett system för att utvärdera och förbättra arbetet med mobility management i en kommun. I analysen belyses bland annat vad inblandade aktörer upplever som styrkor, svagheter, möjligheter och hot med MM-arbetet. 1.6 Läsanvisningar Denna rapport är en slutredovisning av projektet där resultaten från arbetet presenteras. I en första del (kapitel 2) sammanfattas utvärderingarna av projektgruppens utveckling genom de årliga MaxQ-utvärderingar som genomförts. I den andra delen (kapitel 3) presenteras resultatutvärderingen med effekter av genomförda aktiviteter samt måluppfyllelse enligt projektmålen. I kapitel 4 diskuteras resultaten och det ges rekommendationer för fortsatt arbete. 1 pdf eller 2

11 7 2. Projektgruppens utveckling Projektet Hållbart Resande i Örnsköldsviksregionen har under tre år aktivt arbetat med att påverka invånare att resa mer hållbart. Det är mycket arbete som ligger bakom och flera faktorer som påverkat vilket genomslag projektet fått. Processutvärderingen med MaxQ som gjordes 2012 och 2013 visar projektgruppens utveckling i MM-arbetet från första till andra året, se Figur ,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 POLICY Användar- och samhällsbehov Policydokument Ledarskap STRATEGI Mobility Management-program Personal Samarbete Budget GENOMFÖRANDE Kategorier av MM-aktiviteter MM-stödjande åtgärder UPPFÖLJNING Resultat Deltagar-feedback Granskning av MM-arbetet TOTALT Figur 2.1 Resultat år 2012 och 2013 för de fyra komponenterna (Policy, Strategi, Genomförande och Uppföljning) och de tolv nyckelfaktorerna i MaxQ.

12 8 Under det andra året skedde stora förändringar i samtliga delar; Policy, Strategi, Genomförande och Uppföljning, vilket visar att MaxQ-metoden är ett bra och stödjande verktyg för att utvecklas i MM-arbetet. Projektet har under det sista året utvecklats ytterligare med stärkta samarbeten och mer effektiva arbetsmetoder som främjar ett långsiktigt framgångsrikt arbete med MM. 2.1 Kunskapen om MM har ökat Projektgruppen har aktivt arbetat med att informera beslutsfattare, tjänstemän och samarbetspartners om MM och om de aktiviteter som genomförts. Under de tre år som projektet Hållbart Resande har pågått har kunskapen om MM förbättrats bland de olika grupperna. De verksamheter som befinner sig organisatoriskt närmare hållbart resande har något högre kännedom och kunskap, t.ex. anställda på Tillväxtavdelningen. Även politiker i kommunfullmäktige liksom i kommunstyrelsen känner till vad MM är, medan representanter för t.ex. välfärdsförvaltningen har lägre kännedom. Även om det inte finns någon utbildningsplan för MM, har både politiker och tjänstemän fått information om MM i samband med att projektgruppen berättat om vad som sker i projektet. Överlag är kunskapen om MM bra hos de som ska fatta beslut om infrastruktur och planer. Information om projektet har också spridits via projektets hemsida, Facebook och pappersutskick. Resultat har även lagts ut på kommunens hemsida och i vissa fall genom artiklar i lokaltidningar. Projektet har även deltagit i nationella och internationella konferenser samt företagsträffar där resultat från projektet presenterats. Att projektgruppen varit duktiga på att använda MaxSumo-planeringar och kommunikationsplaner har underlättat spridningen av projektet och kan dessutom vara användbart för andra kommuner som vill genomföra några av de aktiviteter som genomförts inom ramen för Hållbart Resande i Örnsköldsviksregionen. 2.2 Samarbetet i och kring hållbart resande engagerar En av nyckelfaktorerna för att lyckas med MM-arbetet är samarbeten med lokala, regionala och nationella aktörer. Från första stund har Hållbart Resande i Örnsköldsviksregionen knutit till sig nyckelaktörer för att kunna genomföra planerade aktiviteter på bästa sätt, samt genom styr- och arbetsgruppsmöten kunnat diskutera inriktning på arbetet. Det har varit en utmaning att få aktörer att prioritera styr- och arbetsgruppsmöten, då hållbart resande bara varit en av flera frågor som dessa tjänstemän arbetat med, men generellt har samarbetet fungerat bra under hela projektperioden.

13 9 Förutom de aktiviteter som ingår i projektet, har ytterligare samarbeten startats och genomförts utanför ramen för projektfinansieringen, framförallt med förskolor och skolor: Elever i åk 5-6 erbjöds gratis buss till en föreställning/uppvisning av en mountainbikeåkare, där eleverna fick prova på själva samt lära sig om säkerhet i samband med cykling. Förskolebarn engagerades till Earth Hour genom att tillverka över 900 lyktor. I samband med detta marknadsfördes Vinterresan. Inom ramen för Vänlig väg till skolan fick en familj låna en cargobike under ett år och cykla till och från skolan alla dagar. De blev sedan omskrivna som goda förebilder. Samtliga skolor har fått information om vikten av att använda reflexer samt ett informationsblad om hållbar väg till skolan. I samband med att delar av den kommunala verksamheten, ca 200 personer, flyttar till Kronanhuset, en flytt på ca 500 m, har Hållbart Resande tagit fram en grön resplan. Skyltningstävling för handeln i centrum, där temat var Europeiska Trafikantveckan En utmaning har varit att engagera handeln i centrala staden, och få dem att arbeta för ett centrum med färre bilar genom att ta bort parkeringsplatser för bil, stänga gator för biltrafik och underlätta för bussar i förhållande till bil. Handlarna har varit rädda för att omsättningen kan minska om man försvårar för bilisten. Flera studier visar dock att ett levande centrum som främjar hållbara färdsätt även är gynnsamt för handelns utveckling. 2.3 Hållbart resande ger stora lärdomar och erfarenheter En av projektgruppens stora lärdomar från projektet är att det tar tid att förändra beteenden. Vanor sitter i ryggmärgen och det är alltid mindre ansträngande att göra som man alltid har gjort. Det fordras mycket utbildnings- och informationsinsatser tillsammans med åtgärder som underlättar hållbara färdsätt innan ett beteende förändras. Att kunna visa på goda exempel har varit bra. Det har även varit framgångsrikt att kunna komplettera och förstärka mindre investeringsåtgärder i gång-, cykel- och kollektivtrafiken med mobility managementåtgärder. Utvärderingarna av projektaktiviteterna med MaxSumo har gett projektgruppen snabba svar och erfarenheter på vad som varit mer eller mindre framgångsrikt med en aktivitet. Mindre lyckade aktiviteter har kunnat justeras i målgrupp eller utformning för att nå bättre resultat och de mest framgångsrika aktiviteterna har upprepats.

14 Viktiga resultat och guldkornsprojekt I stort är projektgruppen nöjda med att mycket har hunnits med under de tre åren samt att projektet lett till ett stort genomslag i media. Det finns dock vissa projekt och resultat som projektgruppen är särskilt nöjda med: Hälsotrampet som ökar med 100 personer/år, varav ca 70 % är nya deltagare. Testresenärer på buss (första året), där 89 % av deltagarna fortsatte åka under 6-månadersuppföljningen. Den nya cykelkartan och cykelskyltningen i centrum. Att förbättringsarbetet för Resecentrum gick igenom i kommunfullmäktige (1,9 miljoner). Cykelveckan 2014, som var uppskattat och välbesökt med besökare i alla åldrar. 2.5 Innovativt och öppet klimat i projektgruppen Projektgruppen har bestått av medarbetare som har stor erfarenhet av kommunikation och försäljning. Personalen har initialt inte haft så djupa kunskaper inom mobilitet, hållbart resande och trafikplanering, utan istället varit duktiga kommunikatörer. Strategin har varit att det är svårare att ändra personlighet än att lära sig ett ämne. Klimatet i gruppen har varit öppet där fritt tänkande och idéer som sticker ut och syns har uppmuntrats. Målet har alltid varit allvarligt men vägen dit har gjorts till något positivt och lekfullt. En annan framgångsfaktor är att gruppen tittat på andra liknande verksamheter och på så sätt fått idéer till aktiviteter som anpassats till förutsättningarna i Örnsköldsviksregionen. 2.6 Möjligheter till fortsatt arbete finns I dagsläget pågår arbete för att hitta finansiering för en fortsättning av projektet i någon form. Tillsammans med Landstinget Västernorrland och övriga kommuner i länet genomförs en förstudie där man tittar på möjligheterna att i projektform skapa bättre fysiska förutsättningar (infrastruktur) för hållbara tjänste- och arbetsresor och för resfria möten, samt att berätta om de möjligheter som finns och som kommer att finnas. Utöver detta söker man efter internationella partners för att öka kunskaperna om MM utifrån vad som görs i andra städer och länder. Dessutom har flera av aktiviteterna integrerats i den ordinarie verksamheten. T.ex. föreslås i den nya cykelplanen (som ännu inte är antagen) att en tjänst med huvudansvar för cykel ska tillsättas, bl.a. för att genomföra kampanjer och cykelveckan samt att ansvara för statistik från cykelbarometern. Samtal förs också med kollektivtrafikmyndigheten som är intresserade av att fortsätta med testresenärskampanjer tillsammans med kommuner. Andra tjänster som tagits

15 11 fram inom Hållbart Resande i Örnsköldsviksregionen och som kommer leva vidare är: Samåkningssystemet Skjutsgruppen kommer att driva systemet i 5 år. Bilbokningssystemet tas över av avdelningen Konsult och service. Cykelservice och cykeluthyrning tas över av Kultur och fritid. Resepolicyn för Örnsköldsviks kommun är antagen och arbetet med att sprida den bland tjänstemännen fortsätter. Park & Ride driften av cykelskåpen tas över av samhällsbyggnadsförvaltningen. Cykelstråk drift och underhåll av skyltningen tas över av Park och gata. Webbvideoutrustning drift och underhåll tas över av Örnsköldsviks kommuns IT-avdelning. Elcyklar drift och underhåll tas över av fordonssamordnare på Örnsköldsviks kommun. I samband med flytten till Kronanhuset för en stor del av de kommunala tjänstemännen har en Grön resplan tagits fram. Det är redan beslutat att det ska finnas duschmöjligheter, samt cykelparkeringar under tak i nära anslutning till entréer. Det kommer även finnas tillgång till elcyklar för resor i tjänsten och teknik för resfria möten kommer finnas på plats.

16 12 3. Resultat Hållbart Resande i Örnsköldsviksregionen har under de tre åren genomfört ca 30 aktiviteter som bidrar till ett mindre bilberoende samhälle. I resultatredovisningen beskrivs de genomförda aktiviteterna och resultaten bedöms utifrån hur väl de uppfyller de uppsatta målen för respektive aktivitet. 3.1 Genomförda aktiviteter Sammanställning av aktiviteter och dess måluppfyllelse Sammanlagt har 31 aktiviteter fullbordats inom projektet Hållbart Resande i Örnsköldsviksregionen. Utöver det har flera mindre aktiviteter genomförts som inte har utvärderats, t.ex. olika informationsinsatser och samarbetet med regionens skolor. Tabell 3.1 visar en sammanställning av de aktiviteter som har genomförts och hur väl de har nått upp till fastställda aktivitetsmål. Sammanställningen visar att måluppfyllelsen av aktivitetsmålen varit mycket god. Flera av aktiviteterna har genomförts två år i rad och har i de fallen utvärderats båda åren. En samlad bedömning av hur väl aktiviteterna når upp till projektmålen görs i kapitel 4. Tabell 3.1 Status och måluppfyllelse för alla aktiviteter som genomförts under projekttiden, dvs. aug juli Status = aktiviteten har genomförts, målen har uppfyllts, = målen för aktiviteten har ej uppfyllts. Prioriteringsområde Aktivitet Genomförd Måluppfyllelse Arbets- och fritidsresor Hälsotrampet - Andra sommaren 2012 Hälsotrampet Sällskapsresan 2013 Hälsotrampet 2014 Vintertrampet 2013 Cykelveckan 2013 Örnsköldsviks cykelstråk 2013 Direktlinje arbetsplats 2013 Testresenär på buss 2012 Testresenärer på buss 2013 Testresenär på tåg 2013 Reserådgivning arbetsplats 2012

17 13 Prioriteringsområde Aktivitet Genomförd Måluppfyllelse Arbets- och fritidsresor Vinterresan 2014 Samåkningswebb 2014 (pågående) MM i byggfasen 2014 Tjänsteresor El-cyklar till hemtjänsten 2012 El-cyklar till hemtjänsten 2013 Resepolicy Antagen mars 2014 Parkeringsstrategi Grön resplan, Kronan 2014 Kollektivtrafik Upprustning av hållplatser 2012 Resecentrum Örnsköldsvik (pågående) Pendlarparkering 2013 Park & Ride 2013 Aktiv transport Cykeluthyrning & besiktning 2012 Cykeluthyrning & besiktning 2013 Omvärldsanalys Europeiska Trafikantveckan 2012 Europeiska Trafikantveckan 2013 Bilfria dagen 2012 Konferens Hållbart Resande 2013 Resvanor fullmäktigepolitiker 2013 Uppföljning och utvärdering SUMMA Resvaneundersökning aktiviteter Arbets- och fritidsresor I följande avsnitt beskrivs de projekt som genomförts inom prioriteringsområdet Arbets- och fritidsresor. Hälsotrampet Andra sommaren (2012), Sällskapsresan (2013) och Hälsotrampet 2014 Hälsotrampet har genomförts fyra gånger (den första gången innan projektet startade), med målet att få fler invånare att cykla till och från arbetet, öka medvetandet om cykelfrågor och få de som redan cyklar att cykla mera. Totalt har nästan 900 personer deltagit mellan 2012 och 2014, stadigt ökande med ca 100 personer per år. Över 95 % hade de två första åren för avsikt att fortsätta cykla efter testperiodens slut och 73 % cyklade fortfarande regelbundet ett år efter hälsotrampet genomförts 2012.

18 14 Vintertrampet personer anmälde sig till Vintertrampet. Av dem valdes 17 personer ut. Utvärderingen visade att målet att 80 % skulle cykla 3 dagar i veckan eller mer uppfylldes precis och att 100 % kan tänka sig att fortsätta cykla på vintern. 6 månader efter Vintertrampet gjordes en långtidsutvärdering. 75 % av respondenterna svarar att deras deltagande i Vintertrampet har ökat deras cyklande till och från arbetet samt 92 % svarar att de planerar att cykla kommande vinter. Närmare hälften av deltagarna 42 %, har efter utmaningens slut bytt ut en del av sitt bilresande mot andra hållbara resesätt så som buss och samåkning. Figur 3.1 Vintertrampet 2013

19 15 Cykelveckan 2013 Cykelveckan anordnades i maj och målet var att nå över personer genom olika aktiviteter. Det uppskattas att drygt personer nåddes av information direkt och ytterligare några indirekt. Över 400 personer deltog i olika aktiviteter, dubbelt så många som målet. Figur 3.2 Prisutdelning vid cykelveckan 2013 Örnsköldsviks cykelstråk Mål med aktiviteten var att öka andelen cyklister genom att inventera Örnsköldsviks cykelstråk och uppdatera med bland annat vägvisning, cykelinfo, parkeringar och underhåll samt ny cykelkarta. Den känslan som medborgare och tjänstemän upplever är att fler cyklar och att man använder sig av cykelpumpar och skyltning samt den nya kartan. 100 personer i målgruppen har fått enkät om förändringen och 80 % av dessa är nöjda med förändringen som skett. Direktlinje arbetsplats (2013) Syftet med aktiviteten var att få invånare att resa hållbart med buss mellan Örnsköldsvik och Ullånger/Docksta samt att få boende i Nordingråområdet att använda pendlarparkeringen i Ullånger. Därför startades en ny busslinje, linje 11, längs sträckan under en testperiod. Statistik från Din Tur visar att i genomsnitt 4,7 resenärer per dag har nyttjat den tur som avgår från Örnsköldsvik till Ullånger. Det innebär att den efterfrågade turen inte är vare sig befogad eller ekonomiskt försvarbar. Linje 11 som projektet finansierat har inte fungerat på önskvärt sätt och lades ner efter testperioden.

20 16 Testresenärer på buss 2012 och 2013 Med syftet att öka andelen som reser kollektivt i Örnsköldsviks kommun och få vanebilister att börja resa kollektivt har testresenärskampanjer genomförts på två busslinjer i Örnsköldsvik: hösten 2012 längs linje 1 och hösten 2013 på linje 2. Hållplatserna längs båda linjerna rustades upp inför kampanjen med bättre information och ökad tillgänglighet deltog 58 personer i kampanjen och 6 månader efter kampanjen åkte 86 % av deltagarna fortfarande buss deltog 37 personer i kampanjen och 6 månader efter kampanjen åkte 77 % av deltagarna fortfarande buss. Figur 3.3 Rekrytering av testresenärer längs busslinje 1 Testresenär på tåg 2013 Aktiviteten gick ut på att öka andelen som reser med tåget till/från Örnsköldsviks kommun, med syfte att bidra till en förstorad arbetsmarknadsregion. Aktiviteten ska få arbetssökande att prova på att söka arbete på andra orter utefter Botniabanan. Endast 4 personer deltog i aktiviteten, men alla deltagarna kan tänka sig fortsätta arbetspendla med tåget efter testperioden. Reserådgiving arbetsplatser Gålnäsområdet (2012) Aktiviteten handlade om att besöka företag och arbetsgivare för att informera om hållbara transportslag och motivera anställda till att inte använda bilen vid arbetsresor. Reserådgivningen påbörjades våren 2012 med företag i Gålnäsområdet med ca 800 anställda och pågick under hösten samma år. Inget företag nappade på erbjudandet och därför har aktiviteten inte utvärderats.

21 17 Vinterresan 2014 Målet med aktiviteten var att bidra till ökade hållbara resor till och från arbetet i Örnsköldsviks kommun. Deltagarna testade på hur det är att resa hållbart under en vintermånad och fungerade då även som inspirationskälla för andra att förändra sina resvanor. Samtliga deltagare kunde tänka sig att fortsätta resa hållbart efter kampanjen, och 77 % planerade att resa hållbart 3 eller flera dagar i veckan. Samåkningswebb En samåkningswebb har utvecklats och systemet är inför sommaren 2014 klart att användas. Målet med aktiviteten var att ta fram ett verktyg för att ge människor alternativ till ensamåkning i bil och därmed bidra till minskad biltrafik och utsläpp av avgaser och partiklar. Ett delmål var att skapa en ökad medvetenhet kring projektet Hållbart Resande i Örnsköldsviksregionen. Figur 3.4 Information om ny samåkningswebb

22 18 MM i Byggfas Syftet med aktiviteten var att erbjuda Mobility Management i byggfasen under tiden Trafikverket bygger om Centralesplanaden (E4) mellan Paradisrondellen och Lasarettsgatan. Medborgare, företag och anställda på företag längs med sträckan har informerats via informationsblad, cykelkartor, m.m. Ombyggnaden leder framförallt till ökad tillgänglighet och säkerhet för oskyddade trafikanter. Tjänsteresor I följande avsnitt beskrivs de projekt som genomförts inom prioriteringsområdet Tjänsteresor. Hållbar reseplanering el-cyklar till hemtjänsten 2012 och 2013 Under våren och sommaren 2012 fick två grupper inom hemtjänsten i centrala Örnsköldsvik möjlighet att använda el-cykel i tjänsten. Syftet var att undersöka om användningen av egen bil och leasad bil minskar när el-cyklar erbjuds som färdmedel till hemtjänsten. Grupperna var efter testperioden mycket nöjda med el-cyklarna och nappade på erbjudandet att köpa testcyklarna. Även tre andra grupper hade hört om projektet och införskaffade el-cyklar till sina verksamheter. Figur 3.5 Både hemtjänsten och kommuninvånare har erbjudits att prova på elcykel

23 19 Aktiviteten upprepades 2013 med två nya grupper i Bredbyn och Sörliden- Järved, denna gång var el-cyklarna utrustade med cykeldator. Utvärderingen visade att de anställda var nöjda efter testperioden och cheferna intresserade av att köpa in el-cyklar till verksamheten. Cykeldatorerna visade att el-cyklarna hade körts 55 mil i Sörliden-Järved och 20 mil i Bredbyn. Örnsköldsviks kommun har efter genomförda aktiviteter handlat upp elcyklar inkl. service. Resepolicy Målet med aktiviteten var att revidera Örnsköldsviks kommuns befintliga resepolicy samt implementera den nya policyn till kommunens anställda och förtroendevalda och på så sätt påverka resvanor bland personal i Örnsköldsviks kommun. Arbetet har resulterat i att Örnsköldsviks kommun i mars 2014 antog en ny resepolicy. Tillsammans med policyn antogs också en ny strategi för resor i tjänsten. Parkeringsstrategi Denna aktivitet syftade till att ta fram underlag för en parkeringsstrategi som gynnar kollektivtrafiken, fotgängare och cyklister. Målet var att öka medvetenheten och kunskapen om MM och parkering hos politiker, tjänstemän, exploatörer/byggherrar, centrumhandlare och fastighetsägare. Arbetet har skett inom ramen för kommunens deltagande i Energimyndighetens projekt Möjligheter med Mobility Management i Samhällsplaneringen. Grön resplan, Kronan Aktivitetens syfte har varit att påverka resvanorna för de personer inom kommunen som är direkt involverade i den planerade flytten till Kronanhuset (planerad till januari 2015). För de flesta innebär det att arbetsplatsen flyttas ca 500 m. Hållbart Resande har ambitionen att Gröna Resplaner införlivas i arbetsprocessen kring flytten till Kronan. Flertalet åtgärder har genomförts och setts över, t.ex. parkering (för cykel och bil), duschmöjligheter, realtidstavlor för tåg och buss, flexibla arbetstider och distansarbete m.m. Inför flytten kommer fler arbetsmöten hållas. Kollektivtrafik I följande avsnitt beskrivs de projekt som genomförts inom prioriteringsområdet Kollektivtrafik. Hållplatsuppdatering (2012) Denna aktivitet syftade till att undersöka om resandet ökar om information, tillgänglighet och igenkänningen av hållplatser förbättras. Detta eftersom det visat sig att en framgångsfaktor för ökad kollektivtrafik är tillgänglighet samt attityd till produkten. Upprustade hållplatser kan då få fler att resa kollektivt. Under 2012 gjordes en inventering av hållplatserna i stadstrafiken i

24 20 Örnsköldsvik längs hela linje 1 och halva linje 2, samt alla busskurer inom tätorten. Fokus beslutades ligga på linje 1 där informationen förbättrades och tillgängligheten sågs över. Efter genomförd testresenärskampanj slutfördes en liknande upprustning av linje 2 år Figur 3.6 Upprustning av busskurer med ny information Resecentrum Örnsköldsvik Huvudmålet med aktiviteten var att få fler att åka kollektivt genom att förbättra information och tillgänglighet på Örnsköldsviks resecentrum. Efter utförd inventering av behov där en hel del förbättringar redan gjorts och kampanjer i samband med event återstår viss möblering som ska slutföras och färdigställas under hösten Pendlarparkering Målet med aktiviteten var att förbättra kännedomen om pendlarparkeringar samt att öka användningen av dem. Syftet var att öka servicen och möjligheten att åka hållbart på landsbygden. Antalet parkerade bilar på pendlarparkeringen ökade med 5 % under kampanjperioden och kännedomen om pendlarparkeringen har ökat från 78 % till 94 % från september till december 2013 enligt de enkäter som skickats ut till målgruppen. Park & Ride Aktiviteten Park & Ride syftade till att underlätta arbetspendlingen för dem som reser med tåg genom att erbjuda ett låsbart cykelskåp för säker förvaring av en cykel när den inte används. Erbjudandet gick ut till både företag och privatpersoner. Sammanlagt anmälde 13 personer eller företag sitt intresse för att testa ett skåp. Av dessa blev det slutligen 7 personer som skrev kontrakt på att hyra skåpet. Alla svarar ja på frågan om deras förväntningar på att testa cykelskåpet har uppnåtts och fem av sju vill fortsätta att hyra skåpet efter testet.

25 21 Figur 3.7 Nya cykelskåp vid stationen Aktiv transport I följande avsnitt beskrivs de projekt som genomförts inom prioriteringsområdet Aktiv transport. Konferens om Hållbart Resande i Västernorrland Aktiviteten syftade till att öka kunskapen om MM:s effekter och lönsamhet bland politiker, beslutsfattare och samhällsplanerare. Dessutom var målet att samverka för att skapa en gemensam bild av hur MM skall bedrivas och prioriteras i länet. 48 personer deltog i konferensen och samtliga var nöjda med arrangemanget. Konferensen resulterade i att medel till en förstudie för ett länsövergripande projekt (Hållbara Resor) beviljades. Cykelbesiktning och cykeluthyrning 2012 och 2013 Under två år genomfördes aktiviteten cykelbesiktning och cykeluthyrning med syftet att öka andelen säkra fritidsresor med cykel. Cykelbesiktning, service och uthyrning av cyklar ska uppmuntra människor att cykla mer i centrala Örnsköldsvik. Första året hyrdes 56 cyklar ut och 34 besiktningar gjordes, vilket var långt under målet (100 uthyrningar och 50 besiktningar). Andra året blev resultatet bättre med 82 uthyrda och 45 besiktigade cyklar. Alla personer som svarade på enkäten var nöjda med servicen.

26 22 Figur 3.8 Cykeluthyrning och cykelbesiktning i Gästhamnen Omvärldsanalys ETV Europeiska Trafikantveckan 2012 och 2013 Europeiska Trafikantveckan genomfördes 2012 och Aktivitetens syfte var att: Öka medvetenheten kring projektet Hållbart Resande i Örnsköldsviksregionen Motivera människor i Örnsköldsviks kommun att åka kollektivt samt gå och cykla Minska biltrafiken i centrum Minska utsläpp av avgaser och partiklar Europeiska Trafikantveckan riktade sig till alla invånare och information gick ut till medarbetare inom Örnsköldsviks kommun, Örnsköldsviks sjukhus och privata företag. Exempel på aktiviteter under veckan var t.ex. prova på el-cykel, lunchföreläsning om hållbart resande, tipsrunda, med högt deltagande som resultat.

27 23 Figur 3.9 Europeiska trafikantveckan 2012 Resvanor fullmäktigepolitiker Målet med aktiviteten har varit att resor till politiska möten i högre utsträckning ska ske med kollektiva färdmedel. Detta skedde genom att dela ut företagskort och information om hur de ska användas till kommunfullmäktigeledamöter, samt erbjuda individuella resplaner. Utifrån vad resestatistiken utvisar så har projektet inte påverkat politikerna att resa hållbart i någon större utsträckning. Dock har hållbara resesätt- och kollektivtrafikfrågan i Örnsköldsvik uppmärksammats till följd av projektet. Bilfria dagen (2012) Bilfria dagen är en aktivitet som ingick i Europeiska Trafikantveckan (lördagen 22 september 2012) och riktade sig till samtliga kommuninvånare. 13 företag och föreningar ställde upp och organiserade eventet. Uppskattningsvis besökte ca 580 personer de olika aktiviteterna och deltog i de arrangemang som anordnades, vilket betyder att målet uppnåddes med råge. En majoritet var nöjda med arrangemanget. Under dagen var det gratis att åka buss och personer nappade på erbjudandet, en fördubbling av antalet resenärer jämfört med de föregående lördagarna.

28 24 Figur 3.10 Aktiviteter under bilfria dagen 2012 Uppföljning och utvärdering I följande avsnitt beskrivs de projekt som genomförts inom prioriteringsområdet Uppföljning och utvärdering. MaxSumo och MaxQ Alla aktiviteter har planerats enligt MaxSumo-metoden, System för utvärdering av mobilitetsprojekt, och majoriteten har följts upp och utvärderats enligt samma metod. Användningen av MaxSumo har bidragit till att kunna effektivisera aktiviteterna under genomförandet för att få ut mesta möjliga effekter genom löpande uppföljningar och förändringar i upplägget. Resultaten

29 25 från uppföljningarna och utvärderingarna har gett projektgruppen ovärderlig kunskap om vilka aktiviteter som fungerar bäst, vilka kanaler som ska användas, samt vilka effekter i form av ändrade attityder och beteenden som kan förväntas. Som komplement har MaxQ-utvärderingen varit ett stöd för projektgruppen att utvecklas i sitt arbete och få bättre kunskap om sina styrkor och svagheter. De båda verktygen kompletterar varandra i arbetet med mobility management och hållbart resande. Resvaneundersökning 2013 och trafikräkningar Örnsköldsvik genomförde 2013 en resvaneundersökning för att kartlägga resmönster i kommunen. Syftet var att analysera förändringar och jämföra med år 2011 för att se hur projektet Hållbart Resande i Örnsköldsviksregionen har påverkat resandet valdes som nollvärde då statistiskt underlag finns i tillräcklig omfattning (även om projektet redan startat), vilket det inte gör för Under tidsperioden har pendlingen inom Örnsköldsviks arbetsmarknadsregion ökat med 10 %. Det finns tydliga indikationer på att Hållbart Resande i Örnsköldsviksregionen har bidragit till ökningen. Genom resandestatistik går det också att utläsa att tågtrafiken har ökat efter öppnandet av Botniabanan. För övriga färdmedel är det svårare att utläsa några förändringar i val av färdmedel. Det statistiska underlaget är bristfälligt och inte tillräckligt tillförlitligt för att långtgående slutsatser ska kunna dras. Vissa snitt gällande cykeltrafiken har ökat kraftigt, medan andra visar på en minskning. Framförallt Modovägen visar på en kraftig ökning mellan 2011 och 2013, vilken ser ut att ha bibehållits till 2014 då antalet cyklister mellan v 18 och 32 mer än fördubblats. För andra snitt där cykelräkningar har gjorts går det inte att dra några slutsatser. Övriga aktiviteter och samarbeten I följande avsnitt beskrivs några av de övriga aktiviteter och samarbeten som genomförts inom ramen för Hållbar resande i Örnsköldsviksregionen. Vänlig väg till skolan cargobike Från april 2013 och ett år framåt använde en familj i Banafjäl utanför Örnsköldsvik en cargobike och skjutsade sina två barn till och från skolan och förskolan i den. Exemplet har använts för att visa lärare och föräldrar positiva effekter för miljö och hälsa samt sociala och tidsmässiga vinster.

30 26 Cykelhjälmstävling Tävlingen riktade sig till barn i låg- och mellanstadieklasser i Örnsköldsviks kommun. Syftet med aktiviteten var att uppmärksamma cykling i skolan samt vikten av cykelhjälm så att fler använde den vid cykling. Sammanlagt deltog 900 barn i tävlingen och vinnarna fick sin bild målad på en hjälm. Figur 3.11 Vinnarna i cykelhjälmstävlingen Cykelskola för invandrarkvinnor I samarbete med internationella kvinnoföreningen har en cykelskola för kvinnor som inte kan cykla anordnats för att förbättra möjligheterna för kvinnorna att transportera sig på ett ekonomiskt och miljömässigt sätt som samtidigt underlättar deras vardag. Earth hour I samband med WWF:s årliga arrangemang Earth Hour arrangerades en manifestation med musik, dans, fackeltåg samt en utställning med ljuslyktor på Stora torget i Örnsköldsvik med syftet att uppmärksamma det onödiga bilåkandet, ett av WWF:s fokusområden Arrangemanget var ett samarbete mellan Hållbart Resande, CESAM (Centrum i samverkan) och Örnsköldsviks Museum. Ca 600 personer deltog. Cykelshow under cykelveckan Under cykelveckan anordnades en cykelshow för elever i årskurs 5 och 6 med en uppvisning av en världsstjärna i BMX kombinerat med information om cykling till eleverna. Målsättningen var att öka förståelsen för och acceptansen av att använda cykelhjälm, samt inspirera till regelbundet motionsutövande och vardagsmotion. Showen lockade 650 elever. Restaurerade cyklar till område med asylsökande Cyklar som skänkts till kommunens återvinningsverksamhet Startpunkten rustades upp och såldes i en lokal biståndsverksamhet till asylsökande. I köpet ingick även en cykelhjälm. Pengarna från cykelförsäljningen användes till en gemensam aktivitet på asylförläggningen. En vinn-vinn aktivitet för både kommunen och de asylsökande.

31 27 Figur 3.12 Restaurerade cyklar till asylsökande Pimp my bike I en tävling som riktade sig till elever på fritidsgårdarna fick eleverna möjlighet att bilda lag på 4-6 personer och pimpa cykeln på valfritt sätt. Därefter kunde alla rösta på den snyggaste cykeln på Facebook och under Cykelparaden. Vinnaren korades efter cykelparaden. Utgående aktiviteter eller aktiviteter som inte hunnit genomföras Följande aktiviteter från aktivitetsplanen har utgått: Taxi utan tomgång Tomgångskörning upplevs ej som ett problem och åtgärderna är därför ej efterfrågade. Hållbart resande för nyanlända Åtgärden riktar sig inte mot invånare som är aktiva på arbetsmarknaden och har därför utgått. Vänlig väg till skolan Åtgärden riktar sig inte mot invånare som är aktiva på arbetsmarknaden och har därför utgått. Däremot har samarbeten med skolor och förskolor skapats och andra aktiviteter kunnat genomföras. Samverkan med föräldrar och skolpersonal Åtgärden riktar sig inte mot invånare som är aktiva på arbetsmarknaden och har därför utgått. Inarbeta jämställdhets-, barn- och ungdomsperspektiv i planeringen och i uppbyggande av transportsystem Åtgärden riktar sig inte mot invånare som är aktiva på arbetsmarknaden och har därför utgått.

32 28 Insatser för ökat cykelanvändande Åtgärden är inte specifikt riktad mot att främja arbetspendlingen och har därför utgått. Upphandla utredningar Åtgärden var ej efterfrågad och har därför utgått. Upphandla beskrivning av nuläget mötesteknik Åtgärden var ej efterfrågad och har därför utgått. 3.2 Spridning och deltagande Projektets spridning Hållbart Resande i Örnsköldsviksregionen har lagt ner mycket resurser för att göra projektet känt bland invånarna. Projektet har varit synligt i digitala medier såväl som skriftliga och man har även delat ut flertalet informationsblad och broschyrer, samt spridit informationen muntligt på olika arrangemang där projektgruppen deltagit. Totalt har projektet synts i aktiviteter, inslag och utskick drygt gånger under de tre åren. Största andelen står antal utdelade informationsblad och broschyrer för. Sista året delades det ut nästan , att jämföra med första årets 810 och andra årets I detta ingår inte give-aways eller antal exponeringar i digitala annonser. Tabell 3.2 Spridning i informationskanaler Typ Aktivitet Antal artiklar, annonser, mm Digital media Nyheter på Antal inlägg på Antal nyheter på Kommunens webbsidor Antal nyheter på medias webbsidor (7.se, allehanda.se) Tryckt media Artiklar i tryckt media (Örnsköldsviks Allehanda, Tidningen 7, Nolaskogs) Radio, TV Utdelade informationsblad och broschyrer Medieinslag (Intervju i SR radio Västernorrland, SVT/MittNytt) Arrangemang Genomförda arrangemang Annonser och affischer Antal tävlingar Arrangemang som projektgruppen deltagit i Annonser i digital media (Rix FM, TV-reklam, Fjällräven center, digitalposters.se, Allehanda.se, Allehanda mobilapp, Skärm på idrottsanläggning) Annonser i tryckt media (Örnsköldsviks Allehanda, Tidningen7, Höga Kusten magasinet, Mivakalendern, Landsbygsblad, Nolaskogs, Bicycling, Energimässan, direktutskick) 4 budskap 191 dagar 3 budskap 559 visningar 2 budskap 230 visningar Affischer Övrig marknadsföring (give-aways) SUMMA

33 29 Projektet har under samtliga år marknadsförts i media och bl.a. gjort sig känt genom de olika delaktiviteterna. De projekt som synts mycket är Hälsotrampet, Earth Hour, Cykelveckan och Testresenärer buss, där man medverkat i intervjuer sammanlagt fem gånger (tre gånger i Sveriges Radio och två gånger i SVT). Genom annonser i digital media och på digitala annonsplatser har bl.a. Testresenärsprojekten, cykelveckan, cykeluthyrning och projektet i allmänhet uppmärksammats. Andra projekt som har marknadsförts är bl.a. Vinterresan, Pendlarparkering, Tåg/buss till Melodifestivalen, Baltic Energy-mässan, Stadstrampet m.m. Här har projektets synts på olika sätt i tryckt marknadsföring samt i tryckt media. Även i traditionella medier har Hållbart Resande i Örnsköldsviksregionen marknadsförts. Här kan nämnas ÖA (Örnsköldsviks Allehanda) med läsare, Tidningen 7 och Nolaskogs som distribueras till hushåll vardera, samt Sveriges Radio, SR Radio Västernorrland med lyssnare varje dag. Dessa medier har varit bra sätt att nå ut till invånarna i kommunen. Digitala medier är en viktig kanal för att nå en bred målgrupp, och här har projektet använt sig av sin egen hemsida samt en Facebooksida som flitigt uppdaterats med nyheter om projektet. Mellan oktober 2013 och juni 2014 hade hemsidan ca unika besökare och Facebook hade 539 likes. I RVU 2013 anger 5 % att de har besökt Facebookkontot (svar: 260) och 8 % att de har besökt hemsidan (svar: 516). Vilka kanaler har fungerat? I utvärderingen av aktiviteterna har de tillfrågade fått svara på genom vilka informationskanaler som de har fått kännedom om aktiviteterna. Resultaten visar att det är en rätt så spridd bild av kanaler som fungerar väl och att det skiljer sig åt ganska mycket mellan olika typer av satsningar. Ca 35 % av de tillfrågade har fått kännedom om aktiviteterna genom tidningar. Ungefär lika stor andel har fått information genom bekanta, kollegor och på sin arbetsplats. Värt att notera är att traditionell media har ett betydligt större genomslag än sociala medier och hemsidor. Sammanlagt 1/10 av de tillfrågade har fått sin information från projektets eller kommunens hemsida. Skillnaderna är dock stora beroende på aktivitet och upplägg, t.ex. hade drygt en tredjedel av testresenärerna fått information från direktutskick, medan mer än hälften av hälsotramparna nåddes av information från bekanta och genom arbetsplatsen. Kommunens hemsida var en viktig kanal för Europeiska trafikantvecka 2013.

34 30 Figur 3.13 Informationsutskick inför Cykelveckan Projektgruppens erfarenheter är att det behövs stor samlad annonsering i flera medier samtidigt för att nå ut till målgruppen. Små annonser sporadiskt ger ingen uppslutning. Tidningen 7 har varit en bra kanal tillsammans med arbetsplatsernas egna informationskanaler, kompletterat med sociala medier. Budskapet bör vara enkelt, tydligt och gärna humoristiskt. Bilder fungerar bättre än bara text och ordet Gratis förenklar budskapet och skapar större intresse.

35 31 Kännedomen om projektet Vid utvärderingen som genomförts av vissa aktiviteter har deltagarna tillfrågats ifall de kände till Hållbart Resande i Örnsköldsviksregionen innan de fick informationen om aktiviteten. Trots att frågan endast har ställts i samband med sex aktiviteter, finns det en klar trend mot ökad kännedom under åren som Hållbart Resande i Örnsköldsvik har pågått. Under år 2012 var det endast mellan % som kände till Hållbart Resande i Örnsköldsviksregionen, medan det var 75 % som kände till projektet i samband med att Vinterresan utvärderades år Vinterrresan 2014 Cykelveckan % 29% 71% 75% Vintertrampet 2013 Hälsotrampet % 46% 57% 56% Nej Ja Hälsotrampet % 72% Testresenär % 82% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 3.14 Kännedom om projektet Hållbart Resande i Örnsköldsviksregionen i utvalda aktiviteter från frågan Kände du till Hållbart Resande i Örnsköldsvik innan du fick information om aktiviteten?. Den äldsta aktiviteten längst ner. I resvaneundersökningen som genomfördes under 2013 anger 55 % av de svararande att de känner till projektet (svar: 516). De mest kända aktiviteterna är cykeluthyrning och cykelbesiktning på sommaren, testresenärer på buss och hälsotrampet, se Figur 3.15.

36 32 Figur 3.15 Vad känner du till om Hållbart Resande i Örnsköldsviksregionens verksamhet? (Svar: 276) Källa: Resvaneundersökning Deltagande i aktiviteter För att utvärdera hur väl informationen och marknadsföringen nått ut har deltagandet mätts på de aktiviteter som arrangerats inom ramen för projektet. Drygt personer har på något sätt deltagit i olika aktiviteter, en fjärdedel av dem genom Hållbart Resandes webbsida eller Facebook, samt nästan en femtedel genom deltagande i tävlingar. Det är troligt att flera personer har deltagit i flera aktiviteter under projektets gång, vilket betyder att det verkliga antalet är något lägre. Se bilaga 1 för en detaljerad tabell. Nöjdhet med projektaktiviteterna I enkätutvärderingarna av projektaktiviteterna har deltagarna fått svara på hur nöjda de är med deltagandet. Dels nöjdheten med informationsinsatserna (tjänsten) och dels nöjdheten med erbjudandet, dvs. att prova på att gå, cykla, åka kollektivt, samåka, mm. I några aktiviteter har även uppföljningsenkäter skickats ut med frågor om det fortsatta beteendet efter avslutad aktivitet. Utvärderingarna visar att nöjdheten med tjänst och erbjudande i de flesta fall är mycket hög (mellan 90 och 100 %) och att flera av aktiviteterna har visat sig leda till förändrat beteende bland deltagarna.

37 33 Tabell 3.3. Nöjdhet med projektaktiviteterna enligt enkätutvärderingarna.(*erbjudandet bestod oftast i att gå, cykla eller åka kollektivt). Aktivitet Nöjdhet med tjänsten (antal svar) Nöjdhet med erbjudande* (antal svar) Fortsätta med aktivitet (antal svar) ETV % (52) Testresenär % (114) 98 % (54) 86 % (42) Bilfria dagen % (34) Cykeluthyrning (2012) 100 % (15) Hälsotrampet % (78) 98 % (78) - - El-cykel till hemtjänst % (27) 100 % (21) - - Hälsotrampet % (85) 97 % (96) 73 % (77) Vintertrampet % (102) % (17) Cykelveckan (2013) 100 % (28) Konferens om Hållbart Resande i VN (2013) 100 % (20) Cykeluthyrning och besiktning (2013) 100 % (11) 100 % (3) - - Testresenär % (50) 74 % (34) 77 % (30) Hälsotrampet % (395) 74 % (152) - - Vinterresan % (13) 100 % (13) 100 % (13) Cykelskåpet (Park & Ride) (2014) 100 % (13) 100 % (7) - - Testresenärer på tåg (2014) 100 % (4) % - Örnsköldsviks cykelstråk (2014) 98 % (45) Nöjdhet med kollektivtrafiken har undersökts i RVU 2013 och visar att 18 % var nöjda eller mycket nöjda med kollektivtrafiken som helhet, senaste resan var däremot 35 % nöjda eller mycket nöjda med. 28 % är nöjda med personalens bemötande och 30 % med hur biljetter och kort fungerar. Runt 15 % skulle definitivt rekommendera vänner och bekanta att resa med Din Tur och 32 % skulle troligtvis göra det. Noterbart är dock att runt 50 % aldrig använder kollektivtrafiken för sina resor. 3.3 Effekter i beteendeförändring och koldioxidbesparing Alla aktiviteterna har bidragit till att förändra eller bibehålla hållbara färdmedelsval. Det är dock svårt att exakt avgöra hur många som har förändrat sitt val av färdmedel på grund av en aktivitet, och i hur stor omfattning. Utifrån de MaxSumo-utvärderingar som har gjorts har ändå en bedömning gjorts av vilken effekt på resandet de har haft, samt de koldioxidbesparingar det har lett till. Dessa aktiviteter har tillsammans gett en besparing på ca 95 ton koldioxid under aktiviteterna. Omräknat till besparing per år, inräknat att färre håller fast vid samma beteende efter aktiviteten jämfört med under, men att t.ex. bussresenärer åker under en längre tid, blir besparingen ca 380 ton koldioxid per år. Störst besparing har Hälsotrampet och Pendlarparkeringen haft.