Projektstart Projektslut Kommuner som omfattas av projektets åtgärder: Örnsköldsvik, Härnösand, Kramfors, Nordmaling och Umeå

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projektstart 2011-08-01 Projektslut 2014-07-31. Kommuner som omfattas av projektets åtgärder: Örnsköldsvik, Härnösand, Kramfors, Nordmaling och Umeå"

Transkript

1 Hållbart resande i Örnsköldsviksregionen Projektstart Projektslut Kommuner som omfattas av projektets åtgärder: Örnsköldsvik, Härnösand, Kramfors, Nordmaling och Umeå Samarbete sker med följande projekt/program. Bästa Resan - Eu-projekt, Projektägare, Länsstyrelsen i Västernorrland BeeGreen Umeå Eu-projekt, Projektägare, Umeå kommun 1

2 Projektbeskrivning Bakgrundsbeskrivning Örnsköldsvik utgör idag ensamt en funktionell arbetsmarknadsregion. In- och utpendlingen är extremt låg i ett nationellt perspektiv. Örnsköldsvik kommun, tillika LA-region, har närmare invånare. Kommunen beskrivs ofta som en industrikommun, med bl.a. BAE Systems, Hägglunds Drives, M-Reals massa- och pappersbruk, och Domsjö Utvecklingsområde. Genom både Mittuniversitetet och Umeå universitet bedrivs decentraliserad utbildning både enstaka kurser och utbildningsprogram - i Örnsköldsvik. Avståndet från Örnsköldsvik till Umeå är 11 mil och till Sundsvall ca 15 mil. Större utpendlingsströmmar går till grannkommunerna i länet (Sundsvall, Härnösand och Kramfors, Sollefteå) och Umeå, och pendling till Örnsköldsvik sker från samma orter. In- och utpendling är i stort sett lika omfattande. Kommunens yta är 9370 km2 och därmed en av Sveriges till ytan största kommuner (10:e plats). Transportforskningsenheten vid Umeå universitet har kartlagt kollektivtrafikens möjligheter och betydelse för regionförstoring i glesa områden med utgångspunkt i Umeå, Lycksele och Örnsköldsviks lokala arbetsmarknadsregioner. En slutsats i rapporten är att regionens utpräglade stads- och landkaraktär kräver nya anpassade och innovativa lösningar för att möjliggöra en hållbar regionförstoring. Med öppnandet av Botniabanan 2010/2011 öppnas nu nya möjligheter för hållbart resande i Örnsköldsvik och längs Norrlandskusten. Men även problem uppstår vid en nyetablering av infrastruktur; tjuvstarten av Botniabanan har inneburit många inställda och försenade turer pga. nyttjande av nya signalsystem och tekniska problem med tågen varför det blir viktigt att proaktivt stimulera resande som upprättar förtroende och visar på möjligheter med regionförstoring inför den riktiga trafikstarten, rörande områden som näringsliv, arbetsmarknad, kultur/nöje, boende, turism. Parallellt med denna ansökan pågår i Umeåregionen insatser för ett hållbart resande. Med samverkan över länsgränserna finns stor potential för effektivt resursutnyttjande och samordningsvinster i kommunikationen mot medborgare och andra intressenter. Bilen är det färdmedel som dominerar i Örnsköldsvik, precis som i undersökningsområdet, oavsett ärende. I tätorten är därtill luftmiljösituationen idag otillfredsställande och ett åtgärdsprogram för att minska partikelhalten har tagits fram av kommunen, i samverkan med länsstyrelsen i Västernorrland och Trafikverket. Bristande framkomlighet och luftkvalitet är ett utpekat problem som prioriteras både inom EU:s tematiska strategi för stadsmiljö, såväl på nationell som på lokal och regional nivå. Propositionen Transportpolitik för en hållbar utveckling (1997/98:56) ställde krav på att i ökad utsträckning välja lösningar som utnyttjar befintlig väg på ett mer effektivt sätt och att planeringssystemet bör utformas så att det medger en samordning av, och avvägning mellan, olika typer av åtgärder inom transportsektorn. Föru en förbättrad luftkvalitet, som bidrar till ökad social hållbarhet, har kommunen (liksom länet) ett stort behov av att öka nivån på den fysiska aktiviteten i befolkningen för att komma tillrätta med invånarnas överviktsproblematik som kan generera ohälsa. Ökad aktiv transport påverkar såväl fysisk som psykiskt välbefinnande, och medför många vinster. Bl a ökad arbetsförmåga, som gynnar samhällsekonomin, i form av minskad sjukfrånvaro/ökad produktion. Mot bakgrund av bl.a. denna betoning av helhetssyn har Vägverket utarbetat den s.k. fyrstegsprincipen, enligt vilken förslag till lämpliga lösningar på identifierade problem, ska diskuteras och prövas på ett mera förutsättningslöst sätt än tidigare. I Steg 1 ska sådana åtgärder övervägas och prövas som kan påverka transportbehovet och valet av transportsätt. I Steg 2 prövas åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät. Det kan vara åtgärder som styrning, reglering, information, väginformatik och avgiftssystem. I detta projekt fokuserar vi på utveckling av Steg 1- och 2, enligt fyrstegsprincipen i det regionala transportsystemet Med ovan nämnda bakgrund och den resvaneundersökning som genomförts I Örnsköldsvik som utgångspunkt, skapas en projektorganisation vars uppdrag är att motivera resande att på ett säkert, miljöanpassat och hälsofrämjande sätt, både avseende arbetspendling, tjänsteresor, fritidsresor och till viss del fraktandet av gods, och därmed skapa förutsättningar för att hållbart resande inom och utanför kommungränsen. Projektets aktiviteter utgår till viss del från resultaten i projekten Bästa Resan som avslutas , samt Hållbart Resande i Umeåregionen. För att nå framgång i ett omställningsarbete mot ett hållbart transportsystem måste både motivationen till förändring och möjligheten att nyttja de nya alternativen öka. Detta når vi genom informationsinsatser samt genom att tillskapa alternativ som underlättar för individerna att välja det mest hållbara alternativet 2

3 Sammanfattande projektbeskrivning, innehållande mycket korta redogörelser för Syfte, Mål och Målgrupp Syftet med projektet är att främja hållbart resande i Örnsköldsvik och medverka till en regionförstoring genom en projektorganisation, som blir bestående efter projektets avslut. Projektet arbetar för att stimulera hälso-, integrations- och jämställdhetsfrämjande verksamheter samt att minska miljöpåverkan i det regionala transportsystemet i allmänhet och klimatproblematiken i synnerhet. Ett flertal arbetssätt och aktiviteter för att främja hållbart resande och generera förutsättningar för att omsätta innovativa idéer med inriktning på hållbara transportsystem.kommer att prövas och utvärderas för lämpliga målgrupper inom ramen för projektet och dess insatsområden. Det övergripande målet är att ställa om transportsystemet från bilberoende till kollektiva och aktiva transporter som buss/tåg samt gå/cykla. Alla aktiviteter följs upp årligen under projekttiden och utvärderas i bl a enligt Trafikverkets utvärderingsverktyg SUMO. Aktiviteterna utgör bedömningsunderlag för vilka insatser som kan omsättas i kontinuerlig verksamhet i regionen efter projekttiden. Målgruppen för hela projektet är invånare och företag som transporterar sig inom, samt till och från Örnsköldsviksområdet. Respektive delaktivitet i projektet fokuseras på olika målgrupper, vissa aktiviteter är riktade till en bred allmänhet och andra fokuserade på specifika målgrupper. Projektorganisation, Arbetssätt och verksamhetsbeskrivning, Projektavgränsning Organisatoriskt avses projektorganisationen bestå av fyra informatörer/kommunikatörer med olika spetskompetens som arbetar med målgrupperna i de olika delaktiviteterna, både som informationsresurs och via omfattande uppsökande verksamhet i de planerade aktiviteterna på till exempel privata och offentliga arbetsplatser, i bostadsområden, hos företag etc. För att bli framgångsrik ska samarbetet kännetecknas av tydlighet beträffande: Ledningens engagemang. Resurssättning från respektive part. Uppföljning och utvärdering. Representation från båda könen. Styrgruppen består av representanter för finansierande parter i projektet och har ansvar att följa upp och besluta om projektets finansiella ramar. Kontinuerlig uppföljning/utvärdering och prioritering av de föreslagna aktiviteterna i projektet kommer också att ske i projektets styrgrupp. Referensarbetsgruppen utgör en rådgivande och stödjande resurs i projektet och består av samlad kompetens om hållbart resande i projektet från näringsliv, forskning och samhälle, inklusive en kommunal arbetsgrupp. Organisationsskiss Projektkontor: Personalen anställs inom projektet Hållbart resande genom Örnsköldsviks kommun. Projektägare: Örnsköldsviks kommun Styrgrupp: Representant från medfinansierande organisationer Referensgrupp/kommunikationsgrupp: Samlad kompetens om hållbart resande i projektet från näringsliv, forskning och samhälle, inklusive en kommunal arbetsgrupp, de deltagande arbetsplatserna. Projektets avgränsning sträcker sig till att omfatta Örnsköldsvik kommun som geografiskt område, samt några av de angränsande kommunerna utmed prioriterade pendlingsstråk för att också inkludera potential för framtida regionförstoring, inte minst i ljuset av Botniabanan som avsevärt förbättrar möjligheterna för hållbart resande i regionen. Fokus i projektet är också inriktat på persontransporter och specifikt hur informations- och kunskapshöjande aktiviteter hos allmänheten, i kombination med pågående och genomförda fysiska investeringar i infrastrukturen, kan förändra resbeteenden i en hållbar riktning, för ökad tillgänglighet och mobilitet i regionen samt minska miljöbelastningen. Som en sidoeffekt kommer trafiksäkerheten och folkhälsan att förbättras. Projektet består av ett antal aktiviteter spridda i tiden över hela projektperioden. För överskådlighet i projektet har vi delat in aktiviteterna i projektet i prioriteringsområden, som presenteras nedan, med startdatum och slutdatum samt beskrivning av de ingående aktiviteterna. Kontinuerlig uppföljning/utvärdering och prioritering av de föreslagna aktiviteterna i projektet kommer att ske löpande i projektets styrgrupp. Inom ramen för prioriteringsområdena planeras för samarbete mellan samhället och tillämpad forskning inom hållbart resande för att skapa förutsättningar för idéer att testas i pilotmiljöer. Framgångsrika piloter kan utgöra basen för nya företag i regionen inom hållbart resande, både inom tjänste- och produktutveckling. 3

4 Genomgående för alla prioriteringsområden blir att, utifrån identifierade behov, skapa möjligheter genom utveckling av de befintliga kommunikationerna eller att skapa nya förutsättningar. Till viss del kommer även mindre inköp av olika utrustningar/teknik att genomföras för att öka tillgängligheten för persontransporter inom regionen. Genomgående för alla prioriteringsområden är att de medverkar till att skapa ett jämställt transportsysten samt att alla aktiviteter ska ske i så stor samverkan som möjligt med kommunens etablerade organisationer, till exempel för integration med syfte att stärka utveckla ett hållbart resande för nyanlända och trygga och säkra lösningar för utsatta grupper. Prioriteringsområde 1: Arbets/fritidsresor En viktig förutsättning för detta aktivitetsområde är kommunikationen; både med företag, offentliga aktörer och på individnivå. En utgångspunkt för att denna kommunikation ska ske effektivt, är att projektet upphandlar en (webbaserad) tjänst som illustrerar konsekvenser av medborgarens dagliga resor i exempelvis tid, sträcka, kostnad, klimatpåverkan, egen hälsa etc. Detta verktyg fungerar då som en ingång till samtalet med aktivitetsdeltagarna om deras beteende ur ett hållbarhetsperspektiv. Med regionens förutsättningar med utpräglad stads- och landstruktur är förutsättningarna för samåkning intressanta. Aktiviteten syftar till att introducera ny teknik och metoder i verkliga trafikmiljöer. Utgångspunkten för detta arbete är att göra systemet väldigt enkelt och intuitivt för den enskilde individen att få tillgång till och bli en del av trygga och effektiva samåkningssystem, både som bilförare och medpassagerare. Båda parter ska enkelt kunna initiera ett samåkande, och dessu kunna göra det med väldigt kort planeringshorisont. Bilpool som koncept växer fram och flera aktörer planerar och genomför bilpooler idag i regionen. Aktiviteten syftar till att samla initiativen i regionen och fungera som plattform för introduktion av nya metoder och exempel som förenklar användbarheten av bilpooler, oavsett privat, offentlig eller ideell organisationsform. Både Örnsköldsviks kommun och Landstinget arbetar idag med att utveckla bilpooler med sin befintliga fordonsflotta. Ett antal pilotarbetsplatser, både privata och offentliga, tillfrågas att medverka i detta prioområde, som syftar till att både förbättra tillgängligheten till arbete för arbetskraften och vice versa för arbetsgivarna. Därmed ökar attraktiviteten hos företagen i regionen samtidigt som aktiviteten också främjar utvecklingen mot ett hållbart transportsystem i regionen. Arbetsplatserna medverkar genom att avsätta tid i projektet där fokus ligger på de anställdas resesituation och företagets tillgänglighet. Med hjälp av den upphandlade resvägskonsekvenstjänsten, kan respektive anställd gå igenom sin dagliga resväg och se vilka konsekvenser alternativa färdsätt ger för exempelvis ekonomin, hälsan eller miljön. Detta ligger också till grund för en konstruktiv diskussion med företagsledningen hur företagets arbete vad gäller hållbart resande till och från företaget kan utvecklas och om något eventuellt behöver ändras i hur infrastrukturen ser ut i anslutning till företaget. Försök med direktlinjer med buss till ett antal arbetsplatser kommer också att utföras på prov. En målsättning vid urval av arbetsplatser är att det ska vara en jämn fördelning mellan arbetsplatser som domineras av kvinnor eller män. En annan viktig målsättning med insatsområdet är att värdera hur uppsökande verksamhet till arbetsplatser (och ex. skolor) kan uppgraderas från pilotskala till att omfatta fler arbetsplatser. Mål: - minska andelen resor med bil. - göra Örnsköldsviks arbetsmarknadsregion större - öka andelen kollektivresenärer, cyklister samt gående - trygga och effektiva samåkningssystem (testresenärer, hälsotrampare, arbetarbussar) Prioriteringsområde 2: Tjänsteresor Med skiftande förutsättningar för kollektivtrafik i regionen syftar aktiviteten till att föra en dialog med företagen inom persontransportbranschen i regionen, exempelvis taxi, hyrbil, bilförsäljning, flygbolagen etc om hur de kan bidra till ett hållbart transportsystem i Örnsköldsviksregionen. Exempel på resultat av dialogen med transportbranschen kan till exempel vara gemensamma kampanjer för användandet/försäljningen av energieffektivare och bilar som drivs med el och/eller biobränsle, riktlinjer för hur transporttjänster upphandlas och hur andelen miljötaxi- och hyrbilar av det totala utbudet utvecklas i regionen. Aktiviteten syftar också till att kartlägga var de videokonferensutrustningar och annan liknande teknisk utrustning som främjar ett hållbart transportsystem finns och hur de nyttjas och om det finns föregångsarbetsplatser som fler kan ta efter för att effektivisera verksamheten och stärka konkurrenskraften i regionen. Transportrådgivning är en av de viktiga aktiviteterna för ändamålet. Mål: 4

5 - ökad andel miljöanpassade tjänsteresor (ersätta flyg, bil med buss/tåg, gå och cykla - ökad användning av hastighetsanpassningssystem, ruttoptimeringssystem och alkolås i tjänstebilar - ökad användning av teknik för resfria möten Prioteringsområde 3: Kollektivtrafiken Att minska bilresandet till förmån för buss och tåg kan drygt 70 procent av befolkningen i Örnsköldsvik tänka sig om det blir fler förbindelser och billigare kollektivtrafik. Kommunstyrelsen beslutade att målet är att öka kollektivresandet med minst 25 procent åren Kunskapen om och upplevd användbarhet avseende buss och tåg är dock låg vilket innebär att aktiviteter som ökar kunskapen om när bussar och tåg går, hur de används (biljettförsäljning mm) samt hur det är att åka kollektivt prioriteras. Det är mycket viktigt att jobba för begreppet hela resan, dvs. allt från bra anslutningar till resecentrum, både från gång- och cykelvägnät och för kollektivtrafiken från kringområden, till realtidsinformation på hållplatser. För att effektivisera kollektivtrafikresandet kan en samordning mellan traditionell kollektivtrafik vars tjänster erbjuds till alla medborgare samordnas med annan upphandlad trafik. Vinsten kan vara både bättre ekonomi och mindre miljöbelastning. Människors inställning till kollektivtrafiken påverkar benägenheten att nyttja systemet. Av den anledningen är det angeläget med bra information och säkra, lättillgängliga busskurer/hållplatser. Projektet syftar till att i samverkan med berörda parter i kollektivtrafiken bl a testa av nya tekniker för att bättre utnyttja befintlig kollektivtrafik i det lokala och regionala perspektivet samt utveckla transportinformatik och design av fysiska inrättningar i kollektivtrafiken. En utgångspunkt i det arbetet är gjorda studier vid Designhögskolan och pågående forskning vid bland annat Umeå universitet. Inom ramen för projektet Bästa resan har det gjorts många utredningar, bl a resvaneundersökning, linjenätsanalys, taxiutredning och kartläggning av organisationers och anställdas arbets- och tjänsteresor. För att omsätta den erhållna kunskapen till praktisk handling krävs att en sammanvägning av informationen görs som utmynnar i nytänkande vad gäller linjesystem. Chaufförerna och bussåkerierna är viktiga aktörer i utvecklingsarbetet. Samarbete med och utbildning av dessa vad gäller bl a mottagande behövs. Ett konkret ämnesområde där kunskapen ska höjas och externa resurser kommer att anlitas är kring de hinder som finns för ett ökat användande av kollektivtrafiken från olika grupper i samhället. Detta gäller tillgänglighet, trygghet och säkerhet, t ex övergångar, belysning, tillfartsvägar. Mål: - kollektivtrafiken i Örnsköldsvik ska under projektperioden öka med 25 %. - öka användandet av kollektivtrafiken vid arbetsresor. - verka för ökad medvetenheten gällande trygghet för systemets tillförlitlighet såväl som den allmänna säkerheten. Prioriteringsområde 4: Aktiv transport Vi vet att hälften av invånarna kan tänka sig att cykla eller gå oftare. En majoritet menar dock att det då krävs bättre underhållna cykel- och gångvägar samt ökad trafiksäkerhet för cyklister. Aktiviteten syftar till att samla resurserna för hållbart resande för att kraftfullt både kunna ta initiativ till egna kampanjer för att öka andelen som går och cyklar regelbundet på väg till skola, arbete eller andra målpunkter, och att kunna medverka tillsammans med etablerade aktörer som idag arrangerar liknande aktiviteter som Trafikverket (kopplat till exempelvis trafiksäkerhetskampanjer), Statens Folkhälsoinstitut (med ett tydligt hälsoperspektiv) och föreningar som tex. Cykelfrämjandet. Detta inkluderar vidareutveckling av tidigare projekt i regionen med till exempel att lära invandrarkvinnor att cykla eller koncept som utvecklats på andra orter i Sverige, exempelvis Vänlig väg till viktiga målpunkter. Denna aktivitet kombineras med fördel med andra aktiviteter i projektet exempelvis Den bilfria dagen under Europeiska trafikantveckan med tävlingar om vilken arbetsplats eller skola som haft störst andel som gått och cyklat. Detta koncept kan också utvecklas i och med de nya resmöjligheterna i och med exempelvis Botniabanans öppnande och kopplingarna mot andra trafikslag (främst gång- och cykel) och övrig kollektivtrafik. Tågresan blir en viktig länk i "hela resan" och stationen/resecentrumet en viktig nod som måste vara funktionell för att hela resan ska fungera. Viktigt att informera om vilka alternativen är om det nu är möjligt att t.ex. cykla till tåget och kunna parkera sin cykel på ett säkert sätt i nära anslutning till tåget Mål: - ökad andel medborgare som går och cyklar - minskade sjuktal hos deltagande organisationers anställda. 5

6 Prioriteringsområde 5: Omvärldsanalys För att stimulera lärandet av andras goda exempel och sprida erfarenheter från regionens satsning på Hållbart resande till andra, bör projektet ha en satsning på både marknadsföring av egna aktiviteter och omvärldsbevakning för att ta del av andras erfarenheter. Mål: - hitta konkreta lösningar och idéer som är direkt applicerbara i regionen - öka kunskapen hos beslutsfattare och och hos andra strategiska yrkeskategorier - delta i minst tre ettablerade nätverk för hållbara transporter Prioriteringsområde 6: Uppföljning och utvärdering Projektet bygger i stor utsträckning på uppföljning och utvärdering av övriga aktiviteter för att bland annat ge underlag till beslut om fortsättning av projektet i medverkande organisationers kontinuerliga verksamhet. Projektet avses därför ha en (extern) utvärderare som följer projektet och kan nyttja resurser i projektets organisation vid punktinsatser. Grundmetodiken för uppföljning och utvärdering är SUMO (Systematisk utvädering av mobilitetsprojekt) som också stärks av att finnas med som diskussionsunderlag ända från planeringsfasen av aktiviteterna fram till genomförandet, och därför beräknas tidsåtgången vara spridd över hela året, men med en tyngdpunkt i samband med framtagningen av utväderingsrapporten. Uppföljning och utvärdering blir en externt upphandlad tjänst i projektet som kommer att finnas med kontinuerligt men med tyngdpunkt i samband framtagandet av den årliga uppföljningen/utväderingen. Koppling till det regionala näringslivet. Koppling till andra projekt/program Det regionala näringslivet finns i hög grad representerad i projektet då de är en viktig samarbetspartner i flera av delaktiviteterna. Exempel på aktiviteter är arbets- pendlingsresor, tjänsteresor och kunskapshöjande åtgärder. Samarbetet med arbetsplatserna kommer att utformas i dialog med respektive företag och kontinuerlig utvecklas med nya företag under projektets gång. Olika metoder utvecklas med lokala/regionala företag för att testas i olika projektaktiviteter. Avsikten är att, föru att utveckla ett mer hållbart transportsystem i regionen, skapa förutsättningar för dessa metoder och tekniker att spridas till andra marknader efter projektets slut och i förlängningen generera arbetstillfällen. I detta avseende kommer detta projekt att samverka med en rad andra planerade/pågående projekt och program: Projektet Hållbart Resande i Umeåregionen som prövar olika metoder för att påverka resor i hållbar riktning är något av en förebild för oss i framtagandet av detta projekt. Det projektet avslutas under sommaren 2011 och ersätts med ett Life-projekt som föru hållbart resande även omfattar hållbart byggande/boende. Projektet medverkar även till att flera delmål inom landstingets och kommunens politiska beslutade program för folkhälsa påverkas positivt, och är ett led i att höja medvetenhet kring det begynnande arbetet med en kommunal cykelplan. Resultatspridning och uppföljning/utvärdering Projektet kommer att bestå av pilotaktiviteter riktade till specifika målgrupper och breda allmänna informationsinsatser där både det egna projektets goda exempel och andras erfarenheter från kontinuerlig omvärldsbevakning görs tillgänglig för målgruppen. Resultaten från projektet tillgängliggörs för politiker och tjänstemän i den lokala och regionala planeringsprocessen såväl inom den egna regionen som till hela Mål 2-programområdet. De goda exemplen som utvecklas inom projektet kommer också att föras fram vid sammanhang rörande Hållbart resande. Projektet avser att samarbeta med regional kompetens för utveckling av websida, publikationer och för att uppnå effektiv resultatspridning från projektet. Kvalitetsgranskning av projektet och dess aktiviteter görs dels genom den kompetens som finns knuten till projektet i styr- och referensarbetsgrupper, och dels genom extern upföljning och utvärdering som görs med till exempel utgångspunkt i Vägverkets utvärderingsverktyg SUMO (System för utvärdering av mobilitetsprojekt). Denna uppföljning/utvärdering kommer också att utgöra underlag för beslut om hur detta projekt bäst ska omsättas i kontinuerlig verksamhet i regionen i projektets slutskede. 6

7 SUMO är ett nytt system för planering, uppföljning och inte minst utvärdering av påverkansprojekt inom trafikområdet. Med SUMO är det möjligt att utvärdera den typ av beteendepåverkande åtgärder som tidigare betraktats som svåra eller omöjliga att följa upp. Det som är unikt med SUMO är hur målsättningar, indikatorer och resultat för dessa målsättningar kan specificeras på olika nivåer som följer på varandra. Systemet med nivåer möjliggör tidig uppföljning i projekt, där det förut varit svårt att påvisa effekter på kort sikt. Genom att använda SUMO redan under projektets planeringsfas kan projektet styras i önskad riktning, effektivisera utvärderingen och på ett tidigt stadium få indikationer på hur projektet fortskrider. Indikatorer Ett antal övergripande indikatorer för att följa trafikutvecklingen i regionen kommer att följas upp på årsbasis. Utgångspunkten är att förbättra nuläget (basår 2009) i nedanstående indikatorer: Samhällsinriktade indikatorer för hållbart resande Dygnsmedeltrafik på viktiga regionala infartsleder till Örnsköldsvik Dygnsmedeltrafik på strategiska cykelvägar i Örnsköldsviks tätort Antal passagerare som reser kollektivt på strategiska resvägar i Örnsköldsviksregionen och i Örnsköldsviks tätort. Halt av kvävedioxid och partiklar i Örnsköldsviks Centrum (Centralesplanaden) Utvecklingen av antal trafikolyckor och fördelning mellan trafikslag i Örnsköldsviksregionen. Utvecklingen av in- och utpendling i Örnsköldsvik För respektive delaktivitet i projektet (ex. vid en arbetsplats) kommer riktade enkäter att delas ut till deltagarna både före och efter aktivitetstiden, enligt upplägg i SUMO. Exempel på aktivitetssspecifika indikatorer som kan följas upp i projektet, samtliga uppdelade på kvinnor/män (exempel aktiviteten Testresenärer): Aktivitetsspecifika indikatorer: Antal företag och personer som aktivt deltar i projektet (Kvinnor/Män) Antal personer på företagen/i bostadsområdet som känner till projekten Antal personer som kommer till informationsmöten Antal deltagare på informationsmöten som är nöjda med informationen Antal personer som anmäler sig i aktiviteten Antal personer som verkligen deltar i aktiviteten Resbeteende för de medverkande före testet Antal testresenärer som är nöjda med testet Antal testresenärer som fortsätter åka kollektivt efter projektet 7

8 Horisontella kriterier Beskrivning av de horisontella målen utgår i huvudsak från Örnsköldsviks kommun och de policydokument som antagits där och bedöms vara relevant för projektet. Jämställdhet Jämställdhet ska, på ett konkret sätt, finnas med och tillämpas i alla led av beslutsprocessen och i alla dokument som projektägaren står bakom. Kvinnor och män ska med andra ord ges samma möjligheter att påverka transportsystemets tillkomst, utformning och förvaltning och deras värderingar ska tillmätas samma vikt. Målgruppen är i bred mening allmänheten. När det gäller resandet i regionen är det i dag en större andel kvinnor än män som reser kollektivt, delvis beroende på att kvinnor idag generellt färdas kortare sträckor till arbete än män. Projektet syftar till att både vidareutveckla kvinnors och mäns hållbara resande. En målsättning vid urval av arbetsplatser som deltar i projektet är att det ska vara en jämn fördelning mellan arbetsplatser som domineras av kvinnor eller män som ingår i projektet. Projektet strävar efter en jämn könsfördelning. Projektets organisation väljs med utgångspunkt från en jämn könsfördelning. Externa konsulter upphandlas efter Örnsköldsviks kommuns regler och följer de krav på jämställdhetsplan som kommunen har. Direkta insatser på aktivitetsnivå sker också med avseende på funktionshindrades rätt till en anpassad kollektivtrafik samt för en jämställd kollektivtrafik med särskilt fokus på tryggt och säkert. Integration I Örnsköldsvik ska alla oavsett etnicitet, trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, social bakgrund ska ha lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom livets olika områden. Mot bakgrund av denna målsättning kommer en representation av ovan nämnda kategorier att eftersträvas i deltagandet i samtliga projektaktiviteter. För att säkerställa att det regionala transportsystemet fungerar väl även för personer med annan etnisk härkomst än svensk, genomförs också aktiviteter specifikt riktade till denna målgrupp i form av riktade informationsinsatser, cykelkampanjer i invandrartäta bostadsområden, insatser för ökat kollektivtrafikutbud i invandrartäta områden. Miljö och Hälsa Projektet bidrar till att uppfylla flera av Europeiska Unionens mål: bl a 40 % lägre klimatutsläpp 2020 (jmf med 1990), 9 % energieffektivisering 2016 (jmf med medel ), 20 % energieffektivisering 2020 (jmf med 2008), 50 % förnybar energi 2020, 10 % förnybar energi i transportsektorn 2020, Projektet bidrar till att uppfylla flera nationella mål, exempelvis de nationella miljömålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och God bebyggd miljö, samt de nationella folkhälsområdena Sunda och säkra miljöer, Delaktighet och inflytande i samhället, Barn och ungas uppväxtvillkor, Miljöer och produkter och Fysisk aktivitet. Projektet bidrar också till att uppfylla lokala mål i kommunens Miljö- och Energistrategi, kommunens strategi för klimat och energi och flera utvecklingsområdens inriktningsmål i det folkhälsopolitiska programmet (God delaktighet och inflytande, Trygga och goda uppväxtvillkor Sunda säkra miljöer, Goda levnadsvanor) Projektet bidrar också till att uppfylla lokala mål i kommunens Miljö- och Energistrategi, som antogs av kommunfullmäktige den 20 december 2010, samt mäl i kommunens Energi- och klimatstrategi. Projektet gör också en viktig insats för att förbättra den problematiska luftmiljön (framför allt partiklar och kvävedioxider) i delar av Örnsköldsviks centrum, vilket är negativt både för miljön och för människors hälsa. 8

9 Förväntade resultat Utöver de resultat som uppnås i projektet utifrån angivna mål för ökad tillgänglighet, förbättrad folkhälsa, miljö, jämställdhet och integration i regionen är ett viktigt förväntat resultat av projektet ett ökat engagemang och förbättrad kunskap för hållbart resande både bland de som direkt berörts av projektet och allmänheten. Ett förväntat resultat är få fram ett kvalificerat utvärderingsunderlag som stöd i politikens beslut om vilka aktiviteter för hållbart resande inom projektet som ska omsättas i kontinuerlig verksamhet vid projektets slut. Utvärderingen, som bl a utgår från Vägverkets utvärderingsmetod SUMO (System för utvärdering av mobilitetsprojekt) utifrånvisar hur verkningsfull och kostnadseffektiv aktiviteten är för att främja ett hållbart resande i Örnsköldsviksregionen. Botniabanan används redan (testperiod) mellan Örnsköldsvik och Umeå och under projekttiden påbörjas trafik via Ådalsbanan och Ostkustbanan söderut. En viktig förutsättning för positiv utveckling avtågresandet förutsätter beteendeförändringar. Insatser för detta, dvs för mer hållbart resande i regionen, initierats inom detta projekt. Privata bidrag i annat än pengar I samverkan med projektets medfinansiärer deltar ett antal företag och organisationer i projektet med sin arbetstid. Samarbetet utvecklas i dialog för att bäst passa respektive medverkande företags förutsättningar för att utveckla hållbart resande. Exempel på medverkande organisationer i projektet är Örnsköldsviks Industrigrupp, Handelskammaren i Västernorrland, Företagarna i Örnsköldsvik samt Norrtåg. Antalet företag och arbetslatser som medverkar i projektet kommer att utvecklas kontinuerligt under projekttiden. Riskanalys Projektet syftar till att främja hållbart resande för utvecklad mobilitet och tillgänglighet. Detta kan inte uppnås endast genom detta projekt, utan det krävs ett flertal samverkande åtgärder för att uppnå detta mål, till exempel en del investeringar i den fysiska infrastrukturen. Enligt Trafikverkets fyrstegsprincip är dock insatser av typen som ingår i detta projekt (ex. påverkan av transportbehov och val av transportsätt, information och informatik) ett viktigt första steg på vägen mot ett hållbart regionalt transportsystem. Att arbeta med människor och deras attityder är resurskrävande, varför insatser måste kunna begränsas, trots alla uppslag om arbetssätt som finns. Med en bred uppslutning bakom projektet från berörda regionala offentliga och privata medaktörer, bör projektets finansiella ramar vara solida. Eventuella oförutsedda kostnadsökningar kan, med den gedigna kompetens om hållbart resande som finns knutet till projektet såväl i genomförarorganisationen som i projektets styr- och referensarbetsgrupp, kompenseras med omprioriteringar i genomförandet av i projektet ingående aktiviteter. Se bil 2B 9

10 Aktivitetsplan Nedanstående aktivitetsförteckning innehåller de hitintills definierade insatserna i projektet som lämnar en frihetsgrad för nya aktiviteter i enlighet med uppställda mål. Inom ramen för samtliga prioriteringsområden kommer projektet också att arrangera seminarier/workshops, genomföra kampanjer och tävlingar samt vara rådgivande i olika omfattning, dessa insatser är dock inte definierade som aktiviteter. Nr Aktivitet Beskrivning Tidsplan 1.Prioriteringsområde: Arbets/fritidsresor 1.1 Testresenärer buss/tåg målet att öka andelen buss/tågresenärer 1.2 Testtrampare cykla till och från arbetet Vi kommer att erbjuda vanebilister att delta i aktiviteten, en omgång per år i tre år, som innebär att de erbjuds fria resor under en period av 3-6 månader under vissa förutsättningar, t ex spridande av erfarenheter, delta i uppföljning. Innebär att anställda i 10 organisationer som normalt åker ensamma i bilen till och från jobbet erbjuds deltagande, en omgång per år i tre år. Testa och se möjligheter med vintercykling är en delaktivitet. Kompletteras med bred kampanj riktat till arbetsgivare och arbetstagare. 1.3 Direktlinje, arbetsplatser Utifrån resultat från analys utförd av Bästa resan tas en optimal rutt fram. Arbetare i företag längs rutten erbjuds möjlighet att åka. Aktiviteten pågår ca 6 månader med förhoppning att det blir en permanent linje. Kostnaden för den enskilde blir jämförbar med ordinarie kollektivtrafik. 1.4 Optimalt cykelstråk Iordningställa och öka användningen av ett optimalt cykelstråk som ska vara väl skyltat, väl underhållet, har bra hänvisning till cykelparkeringar etc. I åtgärden ingår insatser för att påverka invånare i 1.5 Pendlarparkeringar (pp) och webbaserat samåkningssystem, dvs. utveckling av bilpooler ur ett användarperspektiv upptagningsområdet. En webbtjänst som underlättar för samåkning utvecklas och testas genom att skapa nätverk av pendlare som är potentiella samåkare och/eller nyttjande av bilpool 1/12-31/3 För åren 2012,-13, Park and ride parkering i stadens ytterområden samt vid strategiska arbetsplatser. 1.7 Träffa arbetsgivare och anställda för ökad arbetspendling med tåg, buss, gå och cykla 1.8 Hållbart resande för nyanlända flyktingar och övriga invandrare 1.9 Kunskapsförmedling angående attityder till och möjligheter med Botniabanan 1.10 Insatser för utveckling av persontågstrafik med Botniabanan Cyklar, totalt 10 stycken, placeras ut vid parkeringar i Själevad och i Arnäsvall. Pendlare tar bilen till parkeringen och åker därifrån med cykel. Aktiviteten genomförs i två perioder om vardera sex månader. Cyklar, totalt 9 stycken, placeras hos företag för att visa på möjligheten att cykla bl a till/från tåget (Botniabanan) Besök hos företag och andra arbetsgivare för att informera om och motivera till att inte använda bilen vid arbetsresor. Aktiviteten vänder sig till arbetsgivare som inte deltog i Bästa resans transportrådgivning. Aktiviteten sker i samverkan med flyktingmottagning med syfte att stärka utveckla ett hållbart resande i regionen för nyanlända. Målsättningen kan till exempel vara att utveckla information i transportsystemet med ett internationellt användarperspektiv. Resultaten av de pågående forskningsprojekten, Botniabanan- nya spår mot framtidens personresande och Botniabanan- Nya spår mot framtidens arbetspendling, sprids till offentliga och privata arbetsgivare i syfte att förbättra attityden till tågtrafik i allmänhet och Botniabanan i synnerhet. Utifrån resultaten av de pågående forskningsprojekten, Botniabanan- nya spår mot framtidens personresande och Botniabanan- Nya spår mot framtidens arbetspendling, görs riktade informations- och marknadsföringsinsatser för fritidsresor, arbetspendling och idrottsresor i syfte att motivera till användande av Botniabanan. 1/5-1/10 (juli borträknad) För åren 2012,

11 1.11. Inarbeta jämställdhets-, barnoch ungdomsperspektiv i planering och uppbyggande av transportsystem Aktiviteten innebär att projektet initierar en process för att tillsammans med Trafikverket och kommuner förbättrar delaktigheten med avseende på jämställdhet samt barn- och ungdomsperspektivet Prioriteringsområde: Tjänsteresor 2.1 I samarbete med berörda företag/organisationer skapa, följa upp och revidera rese- och trafiksäkerhetspolicy. 2.2 Utbildning av personalen utifrån resepolicyn 2.3 Utreda förutsättningar för att i transportupphandlingar ställa krav avseende miljö- och säkerhet samt att i ca 15 fordon installera ISAutrustning Strukturerat och systematiskt arbetssätt är en framgångsfaktor för långsiktighet. I aktiviteten erbjuds 10 företag och föreningar att upprätta en resepolicy. Aktiviteten sker dels i gemensamma träffar, dels genom stöd mellan träffarna från projektet. Att synliggöra och implementera styrdokument är nödvändigt för att de ska ge resultat. Aktiviteten riktar sig till Örnsköldsviks kommun där en utveckling av och implementering befintliga aktiviteter kopplade till befintliga riktlinjer görs. Resultaten sprids till övriga deltagare i projektet. Utredningsdelen riktar sig i första hand till kommuner och landsting vars upphandlingar regleras av Lagen om offentlig upphandling, LOU. Utrustning i ca 15 fordon avser Örnsköldsviks kommun. 2.4 Hållbar reseplanering Hemtjänsten i kommunerna använder bil i arbetet. En optimerad ruttplanering minimerar körsträckor och därmed minskar miljöbelastning, risker och arbetstid. 2.5 Parkeringsstrategi En parkeringsstrategi som gynnar kollektivtrafiken och de som cyklar tas fram. 2.6 Ökad användning av distansoberoende teknik Örnsköldsvik är en av de ledande kommunerna i landet avseende Grön-IT. Aktiviteten innebär inköp av utrustning, utbildningsoch marknadsföringsinsatser i syfte att öka användning av webboch videoteknik. 2.7 Taxi utan gång Hypotesen är att taxibilar ofta står på gång och att en minskning av gångskörning kan både minska miljöbelastning och spara pengar åt åkaren. 3. Prioteringsområde: Kollektivtrafiken 3.1 Upphandla relevanta utredningar Inom ramen för projektet Bästa Resan har resvaneundersökningar och linjenätsanalyser genomförts. Innan dessa utredningar omsätts i praktiken behövs noggrannare konsekvensbedömningar, både tekniska och administrativa förutsättningar 3.2 Upphandla utredning som visar på möjligheter/konsekvenser av samordning kollektivtrafik, skolskjutsar, färdtjänst Hypotesen är att en samordning minskar kostnader och miljöbelastning. Stämmer det kan utbudet öka utan extra kostnader. 3.3 Hållbar arbetspendling i regionen Se aktivitet 1.9 och 1.10 samt testresenärer vid vägbyggen. Ambitionen är att erbjuda Mobility Management i byggfasen, dvs ge förutsättningar för hållbart resande under tiden ombyggnad av väg, bro etc. pågår. 3.4 Förbättra tillgängligheten genom framtagande av linjekaror, infotavlor och annan uppdatering vid hållplatser 3.5 Tillgänglighet för funktionshindrade 3.6 Installation av skärmar för realtidsinformation samt utrustning för hållplatsutrop i bussar En framgångsfaktor för ökad kollektivtrafik är tillgänglighet och attityd till produkten. Aktiviteten syftat till att undersöka om resandet ökar genom förbättring vid hållplatser. Skapa bättre förståelse och förutsättningar för funktionshindrade att kunna genomföra hela resan. Aktiviteten utförs för att bygga vidare på de möjligheter som skapats via Bästa resan där mjukvaran för realtidsinformation tas fram samt för att underlätta för resenären i bussen 4. Prioriteringsområde: Aktiv transport 4.1 Insatser för ökat Dessa aktiviteter ska skapa och öka intresset för cykelanvändning. cykelanvändande; t ex Kultur på En aktivitet innebär att använda cykeln för att studera kulturen i cykel, Naturpasset skoj på hoj mm Örnsköldsvik, en annan aktivitet är en cykelorientering Tom

12 4.2 Vänlig väg till skolan. Möjliggöra för föräldrar att kunna åka buss eller gå/cykla till jobbet genom att skapa förutsättningar för barn att själva ta sig till skolan. Åtgärden förbättrar föru föräldrars möjligheter att resa hållbart till och från jobbet även miljö och hälsa. 4.3 Samverkan med föräldrar och skolpersonal ta fram/använda trafikundervisningsmaterial 4.4 Inköp av utrustning för trafikräkning mm 5. Prioriteringsområde: Omvärldsanalys 5.1 Upphandla beskrivning av nuläget avseende mötesteknik, teknikutveckling, mm. 5.2 Medverkan i strategiska nätverk för Hållbart resande både nationellt och internationellt 5.3 Organisera studiebesök till framgångsrika orter/regioner för att omsätta goda idéer och exempel i verklighet på hemmaplan 5.4 Medverkan vid nationella och internationella seminarier/konferenser om hållbart resande. Ett exempel på konferens är Europeiska trafikantveckan med utställning. 5.5 Årligt arrangemang i den egna regionen för att marknadsföra resultat från projektet Riktat till lärarkollegiet i kommunens gymnasieskolor. UTGÅR Det finns utrustning som möjliggör både trafikräkning och trafikinformatik kopplat till cykling. Vi kan i realtid se antal cyklande både på webben och på utrustningen som placeras längs cykelbanor. Annan information kan också visas på utrustningen. Avser upphandling av tjänst som tar fram underlag för att utveckla bl a åtgärd 2.6, Ökad användning av distansoberoende teknik Medverka i bl a SWEPOMM:s, ett nationellt nätverk för erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning gällande Mobility Management i Sverige, och EPOMM:s, den europeiska plattformen för Mobility Management, nätverk. Det finns många initiativ i Norden för att skapa större arbetsmarknadsregioner och hållbart resande inom kommuner genom förbättrad kollektivtrafik, bättre nyttjande av befintlig infrastruktur. Aktiviteten innebär studiebesök till relevanta orter/ regioner. Aktiviteten innebär bevakning av vad som presenteras både internationellt och nationellt vid seminarier/konferenser. Medverkan behöver inte betyda fysisk närvaro. Många seminarier direktsänds på webben eller genom interaktiv videoteknik. Genom aktiviteten kommer projektets årliga resultat och kunskaper att delges genom seminarier i deltagande kommuner. 6. Prioriteringsområde: Uppföljning och utvärdering 6.1 Upphandling av utvärderare, Följeforskning och uppföljning/utvärdering är viktigt för följeforskare kvalitetssäkring av projektet nov 15 dec 2012,-13, Tom

Förslag på effektivitetsstödjande åtgärder med fokus på Mobility Management åtgärder

Förslag på effektivitetsstödjande åtgärder med fokus på Mobility Management åtgärder Rapport 7214, 2011 Trafik och väg Institutionen för Teknik och samhälle LTH, Lunds Universitet Förslag på effektivitetsstödjande åtgärder med fokus på Mobility Management åtgärder Lena Winslott Hiselius

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

Scenarioanalyser för att finansiera kollektivtrafikens framtida underskott

Scenarioanalyser för att finansiera kollektivtrafikens framtida underskott 1 (7) Tjänsteutlåtande Datum 2015-03-10 Västra Götalandsregionen Kollektivtrafiksekretariatet Handläggare: Jan Efraimsson Telefon: 0703 63 92 89 E-post: jan.efraimsson@vgregion.se Till kollektivtrafiknämnden

Läs mer

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun STRATEGI Dnr KK15/410 EU-strategi för Nyköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015 Dokumentrubrik från kortet 2/12 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Mål,

Läs mer

Uppdrag till Västtrafik 2015-2016

Uppdrag till Västtrafik 2015-2016 Sida 1(1) Bilaga 1.1 Datum 2014-09-09 Diarienummer KT-09-2014 Till Västtrafik Uppdrag till Västtrafik 2015-2016 Kollektivtrafiknämnden beslutar om följande uppdrag till Västtrafik 2015-2016; Inriktning

Läs mer

Koncernkontoret Avdelning för samhällsplanering

Koncernkontoret Avdelning för samhällsplanering Avdelning för samhällsplanering Enheten för infrastruktur Lars Brümmer Infrastrukturstrateg 044-309 32 03 lars.brummer@skane.se Datum 2013-08-18 1 (8) Inriktning för fortsatt cykelutveckling i Skåne Bakgrund

Läs mer

Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland

Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland Mål, delmål och strategier Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka för en attraktiv och konkurrenskraftig region Delmål 1 2 3 4 Resandet fördubblas Nöjdhet 85-90 % Förbättra för alla resenärsgrupper Miljöpåverkan

Läs mer

Projekt Hållbart resande Rapport till kommunstyrelsen

Projekt Hållbart resande Rapport till kommunstyrelsen TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen Datum Diarienummer 2015-01-07 KS 2014/369 1 (5) Utredare Mats Åstrand 0410-733618, 0734 422949 mats.astrand@trelleborg.se Projekt Hållbart resande Rapport till kommunstyrelsen

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande

Läs mer

Regional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 13 kommuner i 4 län

Regional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 13 kommuner i 4 län Regional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 1 kommuner i 4 län Bästa Resan - projektet syftar till att uppnå attraktiva och konkurrenskraftiga arbetsmarknadsregioner

Läs mer

Syftet med Målgruppsanalys är att hitta vilka faktorer som bidrar till en hållbar regionförstoring med attraktiva och konkurrenskraftiga

Syftet med Målgruppsanalys är att hitta vilka faktorer som bidrar till en hållbar regionförstoring med attraktiva och konkurrenskraftiga Målgruppsanalys Bästa Resan - projektet syftar till att uppnå attraktiva och konkurrenskraftiga arbetsmarknadsregioner genom hållbar regionförstoring och kraftigt ökad andel kollektivt resande. Projektledare:

Läs mer

Internationellt program för Karlshamns kommun

Internationellt program för Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:

Läs mer

Lägesrapport avseende införandet av miljöledningssystem med förslag till det fortsatta arbetet.

Lägesrapport avseende införandet av miljöledningssystem med förslag till det fortsatta arbetet. Tjänsteutlåtande Kommunledningskontoret 2007-08-13 Johan Sundqvist 08-590 977 68 Dnr: Fax 08-590 733 40 KS/2006:137 Johan.Sundqvist@upplandsvasby.se /Kommunstyrelsen/ Lägesrapport avseende införandet av

Läs mer

KORTVERSION. Trafikslagsövergripande. Strategi och handlingsplan för användning av ITS

KORTVERSION. Trafikslagsövergripande. Strategi och handlingsplan för användning av ITS KORTVERSION Trafikslagsövergripande Strategi och handlingsplan för användning av ITS 1 ITS kan bidra till att lösa utmaningarna i transportsystemet Effektiva och robusta transportsystem är en förutsättning

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 2016-02-2323 Er ref: N2015/4305/TIF Vår ref: 2014/606-544 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Regionförbundet

Läs mer

Näringslivsprogram 2014-2015

Näringslivsprogram 2014-2015 Näringslivsprogram 2014-2015 Programmet har sin utgångspunkt i Måldokument med handlingsplaner 2014, fastställt av fullmäktige. I dokumentet anges bland annat inriktningsmål för att förbättra förutsättningarna

Läs mer

Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08

Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08 1/6 Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08 Bakgrund Sverige har fungerande persontågstrafik till och från Norge och Danmark men ingen trafik till eller från Finland

Läs mer

Götalandsbanan En interregional snabbtågsbana med nationella höghastighetståg

Götalandsbanan En interregional snabbtågsbana med nationella höghastighetståg Götalandsbanan En interregional snabbtågsbana med nationella höghastighetståg 2016-05-30 Innehåll Götalandsbanan av enorm betydelse... 3 Ulricehamn ställs utanför... 4 Nyttor som går förlorade... 4 Götalandsbanan

Läs mer

Policy och riktlinjer för resor i tjänsten. Policy för resor i tjänsten

Policy och riktlinjer för resor i tjänsten. Policy för resor i tjänsten Bilaga 4, Förslag till beslut Policy och riktlinje för resor i tjänsten Policy och riktlinjer för resor i tjänsten Policy för resor i tjänsten Policyn innebär att de minst klimatpåverkande färdmedlen ska

Läs mer

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Förord Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har

Läs mer

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl 05 sid 1 (7) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Remissvar 2013-08-14 Peter Thörn, peter.thorn@karlstad.se Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl

Läs mer

Handledning för upphandling av projektutvärdering

Handledning för upphandling av projektutvärdering Datum: Handledning för upphandling Avsedd för: Projektägare 1 (6) Handledning för upphandling av projektutvärdering Handledningen är i första hand riktad till projektägare som behöver upphandla utvärdering.

Läs mer

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:

Läs mer

Information om trafikutredning avseende pendel- och regionaltåg

Information om trafikutredning avseende pendel- och regionaltåg 1(10) Handläggare Jens Plambeck +4686861651 Jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2015-02-03, info punkt 15 Information om trafikutredning avseende pendel- och regionaltåg Ärendebeskrivning Informationsärende

Läs mer

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun

Läs mer

Policy för internationellt arbete

Policy för internationellt arbete 1/7 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-11-03 121 Gäller fr o m: 2014-11-03 Myndighet: Diarienummer: Kommunstyrelsen KS/2014:368-003 Ersätter: EU-strategi för Strängnäs kommun, 2011-04-26, 126 Ansvarig: Stabsavdelningen

Läs mer

1 2011-10-02. MM = steg 1 i Fyrstegsprincipen

1 2011-10-02. MM = steg 1 i Fyrstegsprincipen 1 2011-10-02 MM = steg 1 i Fyrstegsprincipen Steg 1- åtgärder som påverkar transportbehovet och val av färdsätt Minska transportefterfrågan eller föra över till andra transportsätt. Transportbehov Samhällsplanering

Läs mer

Klimatkommunernas synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet

Klimatkommunernas synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet s synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet Sammanfattning av synpunkter s medlemmar arbetar strategiskt för att minska klimatpåverkan från transporter med ambitiösa

Läs mer

Vår resepolicy i praktiken

Vår resepolicy i praktiken Vår resepolicy i praktiken Det här dokumentet vänder sig till dig som undrar varför en resepolicy behövs, vad den tillför och hur den införs. På Trafikkontoret i Göteborg har vi en resepolicy för att kunna

Läs mer

norrstyrelsen Vision och mål för trafik i Region Norrland Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för trafik

norrstyrelsen Vision och mål för trafik i Region Norrland Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för trafik norrstyrelsen rapport 2009: 25 Vision och mål för trafik i Region Norrland Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för trafik Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av

Läs mer

Backcasting. 2. Kartläggning. 1. Målformulering. 3. Åtgärder

Backcasting. 2. Kartläggning. 1. Målformulering. 3. Åtgärder Backcasting 2. Kartläggning 3. Åtgärder 1. Målformulering Utsläppsnivåer Reskostnader Resvanor Attityder/preferenser Rese/Miljö-policies Arbetsförutsättningar Tillgång till färdmedel Bostadsort/resväg

Läs mer

Fördjupad Projektbeskrivning

Fördjupad Projektbeskrivning Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt

Läs mer

Mälardalsrådets verksamhetsplan och budget

Mälardalsrådets verksamhetsplan och budget Mälardalsrådets verksamhetsplan och budget 2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Storregionala mötesplatser...4 Storregionala processer...6 Kommunikation...8 Medlemskap...9 Kansliet...9 Budget... 10

Läs mer

Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634

Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/634 2013-09-13 Kommunstyrelsen Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Förslag

Läs mer

Enkät / Attitydundersökning Skånska kommuners integrations- och mångfaldsarbete. Beredningen för integration och mångfald oktober 2009

Enkät / Attitydundersökning Skånska kommuners integrations- och mångfaldsarbete. Beredningen för integration och mångfald oktober 2009 Enkät / Attitydundersökning Skånska kommuners integrations- och mångfaldsarbete Beredningen för integration och mångfald oktober 2009 Sammanfattning (I) 25 av Skånes 33 kommuner har svarat. 84 procent

Läs mer

Detta dokument är ett utkast för samråd. Lämna dina synpunkter på dokumentet till Samhällsbyggnadsförvaltningen via alexander.dufva@kumla.

Detta dokument är ett utkast för samråd. Lämna dina synpunkter på dokumentet till Samhällsbyggnadsförvaltningen via alexander.dufva@kumla. Trafikplan för Kumla kommun Avsnitt Cykel 1 1. Inledning Kumla har goda förutsättningar att vara en utpräglad cykelstad. När Kumla förverkligar sina ambitioner om stark men hållbar tillväxt är satsningar

Läs mer

Yttrande över remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram

Yttrande över remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram 1 (7) Datum 2015-11-17 Diarienummer KS 2015-270 Handläggare Stina Granberg Direkttelefon 0380-51 81 78 E-postadress stina.granberg@nassjo.se Jönköpings Länstrafik Region Jönköpings län Yttrande över remiss

Läs mer

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun Sam 37/2008 Trafikprogram för Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Trafikprogrammets olika delar...3 Uppföljning och revidering...3 Målsättningar...3 Utgångspunkter för trafiken i staden...4

Läs mer

Bilaga 1 Dnr KTN 09-2014 2014-09-09

Bilaga 1 Dnr KTN 09-2014 2014-09-09 Sida 1(7) Detaljbudget 2015 Kollektivtrafiknämnden 1. Sammanfattning Det finns en bred politisk förankring i Västra Götaland att kollektivtrafikens roll i transportsystemet ska stärkas eftersom kollektivtrafiken

Läs mer

2009-09-09 Vägverket 1. Hej!

2009-09-09 Vägverket 1. Hej! Vägverket 1 Hej! Vägverket 2 Rese- och mötespolicy inspiration, fakta och exempel Vägverket 3 Behovet av att förändra resandet ökar Klimatpåverkan, trängsel etc. Resursutnyttjande, ekonomi etc. Socialt,

Läs mer

Satsa på kollektivtrafiken

Satsa på kollektivtrafiken Satsa på kollektivtrafiken Grön strategi för att stärka kollektivtrafiksystemen i Östergötland Miljöpartiet de gröna i Östergötland 1 Inledning Stora nationella trafikstråk passerar genom och fångar upp

Läs mer

Internationell policy för Bengtsfors kommun

Internationell policy för Bengtsfors kommun 2 (7) Internationell policy för Bengtsfors kommun Bakgrund Omvärlden och EU påverkar oss alltmer och sambandet mellan det lokala och det globala blir allt tydligare. Förändringar på den internationella

Läs mer

Synpunkter på Förslag på parkeringsnorm för cykel och bil

Synpunkter på Förslag på parkeringsnorm för cykel och bil Stadsbyggnadsförvaltningen Boden 22 november 2015 Synpunkter på Förslag på parkeringsnorm för cykel och bil Bakgrund om oss Cykelfrämjandet har funnits sedan 1934 och arbetar för att fler politiker och

Läs mer

X-MaTs populärversion av slutrapporten 2010

X-MaTs populärversion av slutrapporten 2010 X-MaTs populärversion av slutrapporten 2010 1 X-MaTs populärversion av slutrapporten 2010 X-MaTs i korta drag... 4 X-MaTs w siffror... 6 X-MaTs mål och framtid... 8 X-MaTs inventerar länet...16 Målgrupp

Läs mer

Stråkanalys Projekt Fjällvägen

Stråkanalys Projekt Fjällvägen Stråkanalys Projekt Fjällvägen Riksväg 83/84 är en ca 40 mil lång interregional pulsåder mellan Tönnebro och norska gränsen. Riksvägarna länkar samman fyra kommuner. Söderhamns, Bollnäs och Ljusdals kommuner

Läs mer

Varför Hur upprättar man man en en kommunal rese- och mötespolicy? 1 2011-02-15

Varför Hur upprättar man man en en kommunal rese- och mötespolicy? 1 2011-02-15 Varför Hur upprättar man man en en kommunal rese- och mötespolicy? 1 2011-02-15 Policy ange riktning och ambitionsnivå Vad är en resepolicy? Styrning, kontroll och uppföljning, så att resandet ligger i

Läs mer

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Enheten för transportinfrastruktur och finansiering 103 33 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se 2016-03-30 Anna Wilson Föreningen Svenskt Flyg Intresse AB 0709263177 Anna.wilson@svensktflyg.se

Läs mer

Utmaningar: Resande med buss- och tågtrafik. Förändra attityderna till kollektivt resande Anpassa kollektivtrafikutbudet till olika målgrupper

Utmaningar: Resande med buss- och tågtrafik. Förändra attityderna till kollektivt resande Anpassa kollektivtrafikutbudet till olika målgrupper Resande med buss- och tågtrafik Endast åtta procent av resorna i regionen sker idag med kollektivtrafik jämfört med 14 procent i resten av landet. Inte ens Sundsvalls tätort, där flest reser, når högre

Läs mer

Handling för tillväxt... 2

Handling för tillväxt... 2 Innehållsförteckning Handling för tillväxt... 2 1. Boendet - Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende...3 1.2 Kommunikationer...3 1.3 Attityder...4 1.4 Fritid/Kultur...4 1.5 Öppnare landskap/naturvård...4

Läs mer

LEADER Göteborgs Insjörike

LEADER Göteborgs Insjörike LEADER Göteborgs Insjörike PROJEKTPLAN Bilaga Diarienummer: (ifylls av kansliet) Obs! Börja med att fylla i dokumentet på skärmen och spara det i din dator. Maila sedan in din ansökan. 1. Allmänna uppgifter

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

vår hälsa länets möjlighet

vår hälsa länets möjlighet vår hälsa länets möjlighet Folkhälsopolicy för Jämtlands län 2011 2015 folkhälsopolicy förord Jämtlands län 2011 2015 Jämtlands län har unika möjligheter till ett gott liv...... och i den här folkhälsopolicyn

Läs mer

MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS KOLLEKTIVTRAFIK 2012 2016.

MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS KOLLEKTIVTRAFIK 2012 2016. Styrdokument Dokumenttyp: Plan Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2012-10-08 154 Ansvarig: Utredningssekreteraren Revideras: Vart fjärde år Följas upp: Årligen MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

Granskning av EU-arbete inom Motala kommun

Granskning av EU-arbete inom Motala kommun Revisionsrapport Granskning av EU-arbete inom Motala kommun November 2008 Elisabeth Björk Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Inledning...4 1.1 Bakgrund...4 1.2 Syfte och metod...4 1.3 Revisionsfråga...4

Läs mer

En vision med övergripande mål för Kiruna kommun

En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Antagen i kommunfullmäktige 2013-05-27, 68 En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Inledning Att ta fram en vision för framtidens Kiruna är ett sätt att skapa en gemensam bild av hur framtiden

Läs mer

DEN BOTNISKA KORRIDOREN

DEN BOTNISKA KORRIDOREN Remissvar, diarienummer: N2015/4305/TIF Till: Näringsdepartementet Från: Samarbetet Bakom samarbetet står Länsstyrelsen Norrbotten, Region Västerbotten, Länsstyrelsen Västernorrland, Region Jämtland Härjedalen,

Läs mer

TALMANUS FÖR GENERELLT BILDSPEL OM GRÖNA KRONOBERG 2025. VAD ÄR EN REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI

TALMANUS FÖR GENERELLT BILDSPEL OM GRÖNA KRONOBERG 2025. VAD ÄR EN REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI VAD ÄR EN REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI Gröna Kronoberg är en politiskt beslutad strategi för länets utveckling som talar om hur det ska vara att bo och leva i Kronoberg 2025. Ett stort antal aktörer och

Läs mer

Regional cykelstrategi för Sörmland. Kortversion utan fördjupade analyser

Regional cykelstrategi för Sörmland. Kortversion utan fördjupade analyser Regional cykelstrategi för Sörmland Kortversion utan fördjupade analyser Regional cykelstrategi för Sörmland Kortversion utan fördjupade analyser Ansvarig utgivare: Regionförbundet Sörmland Foto: Kerstin

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Energistrategi. Älvkarleby kommun

Energistrategi. Älvkarleby kommun Energistrategi Älvkarleby kommun Innehåll Energistrategi... 0 Inledning... 2 Syfte... 3 Fokusområden... 3 Mål... 3 Handlingsplan... 4 Kommunens personbilar ska år 2020 bestå av enbart miljöklassade bilar...

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

Att göra. Handlingsplan Transportinfrastruktur

Att göra. Handlingsplan Transportinfrastruktur Att göra. Handlingsplan Transportinfrastruktur Diarienummer: 342-7226-2015 Tryck:, Härnösand 2015 Denna handlingsplan går att få i alternativt format. Förord Den regionala utvecklingsstrategin, RUS, för

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020. Sara Persson, Region Skåne

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020. Sara Persson, Region Skåne Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020 Sara Persson, Region Skåne 1 Vad är strukturfonderna? EU-perspektiv - Ekonomiska styrmedel för

Läs mer

HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN

HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN Förslag antaget av kommunstyrelsens handikappråd 2009-05-28 Rev. KS-AU 2009-10-05 211 Rev. Kommunfullmäktige 2009-11-26 100 Revidering av HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN 1 Bakgrund Kommunfullmäktige

Läs mer

Johanna Ingre, Processledare Hållbar Samhällsbyggnad. Klimatsmart Borlänge Energi- och klimatstrategi

Johanna Ingre, Processledare Hållbar Samhällsbyggnad. Klimatsmart Borlänge Energi- och klimatstrategi Johanna Ingre, Processledare Klimatsmart Borlänge Energi- och klimatstrategi Borlänge en av Dalarnas 15 kommuner Areal: 586 km2 48 000 invånare Kommunfullmäktiges vision Vi som nu lever och arbetar i

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 1 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117 Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Klimatet, en drivkraft att minska koldioxidutsläppen...

Läs mer

Missiv Revidering av regionalt trafikförsörjningsprogram i Västra Götaland

Missiv Revidering av regionalt trafikförsörjningsprogram i Västra Götaland Missiv: Dialogunderlag inför revidering av regionalt trafikförsörjningsprogram 23 juni 2015 Till kollektivtrafikråden i Västra Götaland Missiv Revidering av regionalt trafikförsörjningsprogram i Västra

Läs mer

Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin KORTVERSION. Resultat av enkät genomförd 7 21 juni 2007. Göteborg 2007-09-11 Göteborgs Stad Trafikkontoret

Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin KORTVERSION. Resultat av enkät genomförd 7 21 juni 2007. Göteborg 2007-09-11 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin Resultat av enkät genomförd 7 21 juni 2007 KORTVERSION Göteborg 2007-09-11 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin Sida 2 (6) Bakgrund

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler. Borås Stads. Riktlinjer för resor

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler. Borås Stads. Riktlinjer för resor Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för resor Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter och metoder

Läs mer

Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118

Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118 TJÄNSTESKRIVELSE 2015-09-04 Bygg- och miljönämnden Oscar Olsson Samhällsplanerare Telefon 08-555 014 80 oscar.olsson@nykvarn.se Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118

Läs mer

Erfarenhet av cykel.

Erfarenhet av cykel. Erfarenhet av cykel. - Kommunal erfarenhet i 12 år. Påverka internt att prioritera cykling, påverka innevånarna att cykla. - Fyra år på regional nivå i Trafikverket för att öka hållbart resandet. 1 2012-11-01

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

KOLLEKTIVTRAFIK STÖD FÖR KLIMAT OCH TILLVÄXT

KOLLEKTIVTRAFIK STÖD FÖR KLIMAT OCH TILLVÄXT KOLLEKTIVTRAFIK INLEDNING Människors möjligheter till jobb, tid för familjen och en innehållsrik fritid hänger ofta på att det finns bra transportmöjligheter. Det måste helt enkelt vara lätt att ta sig

Läs mer

Trafikkontoret i Göteborg. Fotograf: Klas Eriksson

Trafikkontoret i Göteborg. Fotograf: Klas Eriksson Trafikkontoret i Göteborg Fotograf: Klas Eriksson Resepolicy Resepolicyn syftar till att successivt styra användningen av personresor i tjänsten, samt att påverka personalens resor till och från arbetet,

Läs mer

Nationella jämställdhetsmål

Nationella jämställdhetsmål Grästorps kommun Jämställdhetsplan Antagandebeslut: Kommunstyrelsen 2014-04-08, 86 Giltighet: 2014-2016 Utgångspunkter Grästorp kommuns jämställdhetsplan tar sin utgångspunkt från de nationella jämställdhetsmålen,

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2016

Verksamhetsplan 2014-2016 Umeå kommun, Vännäs kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Verksamhetsplan 2014-2016 Budget 2014-2016 Antagen av styrelsen för samordningsförbundet 2013-11-29 Innehållsförteckning

Läs mer

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt

Läs mer

Lönepolicy. Landskrona stad

Lönepolicy. Landskrona stad Sida 1 (7) Lönepolicy Landskrona stad Sida 2 (7) Lönepolicyns syfte och roll Lönepolicyn är ett centralt arbetsgivardokument, och det är därför särskilt viktigt att chefer med ansvar för lönesättning är

Läs mer

Hållbara resor. resepolicy för Norrmalms stadsdelsnämnd Juni 2015. stockholm.se

Hållbara resor. resepolicy för Norrmalms stadsdelsnämnd Juni 2015. stockholm.se Hållbara resor resepolicy för Norrmalms stadsdelsnämnd Juni 2015 stockholm.se 2 (8) Innehåll Inledning 3 Miljövänliga och säkra resor i tjänsten 3 Ekonomiska och administrativa riktlinjer 7 3 (8) Inledning

Läs mer

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN 1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN 1 INLEDNING... 1 1.1 MÅLGRUPP... 1 1.2 MÅL FÖR INTRODUKTION... 1 1.3 DELMÅL FÖR INTRODUKTION...

Läs mer

Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun

Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun Diarienummer: KS 2011/0406.312 Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun Gäller från: 2014-08-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Arbetsgrupp för cykelstrategi

Läs mer

Strategi och handlingsplan för cykeltrafik

Strategi och handlingsplan för cykeltrafik CYKELSTRATEGI 1(8) 2001-03-21 Strategi och handlingsplan för cykeltrafik Godkänd av kommunstyrelsen 01-03-21 Vision I Kristianstad kommun är cykeln det naturliga transportmedlet att använda vid korta resor

Läs mer

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar. Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka

Läs mer

FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län

FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län Samrådshandling 2010-12-13 Objekt: 102734 Beställare: Lisbeth Gunnars, Orsa kommun Projektledare:

Läs mer

MOBILITY MANAGEMENT FÖR BYGGHERRAR

MOBILITY MANAGEMENT FÖR BYGGHERRAR MOBILITY MANAGEMENT FÖR BYGGHERRAR JANUARI 2016 MOBILITY MANAGEMENT Mobility Management () är ett koncept för att främja hållbara transporter och påverka bilanvändningen genom att förändra resenärers attityder

Läs mer

YTTRANDE. Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2016

YTTRANDE. Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2016 1 (5) YTTRANDE Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2016 Region Skåne är regional kollektivtrafikmyndighet i Skåne med politiskt och ekonomiskt ansvar för den samhällsfinansierade kollektivtrafiken i länet.

Läs mer

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2016-2019.

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2016-2019. NORDANSTIGS KOMMUN Kommunledningskontoret Datum Diarienummer 2015-12-07 1 (7) Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2016-2019. Antagen i fullmäktige

Läs mer

Bilaga 3 Verksamhet som ska bedrivas i samverkan. Norsjö och Skellefteå, 2015-10-28

Bilaga 3 Verksamhet som ska bedrivas i samverkan. Norsjö och Skellefteå, 2015-10-28 Bilaga 3 Verksamhet som ska bedrivas i samverkan Norsjö och Skellefteå, 2015-10-28 Här redovisas hur den gemensamma verksamheten ska se ut och genomföras för att vi ska uppnå målen. Med vi avses parterna

Läs mer

Vision ARBETSMARKNADSPOLITISKT PROGRAM. Lycksele kommun. I Lycksele tar vi till vara och utvecklar medborgarnas kompetens och arbetsf ö rm å ga.

Vision ARBETSMARKNADSPOLITISKT PROGRAM. Lycksele kommun. I Lycksele tar vi till vara och utvecklar medborgarnas kompetens och arbetsf ö rm å ga. ARBETSMARKNADSPOLITISKT PROGRAM Lycksele kommun Vision I Lycksele tar vi till vara och utvecklar medborgarnas kompetens och arbetsf ö rm å ga. Malin Ackermann Lennart Melin Inledning Ansvaret för arbetsmarknadspolitiken

Läs mer

Personalpolicy i Hultsfreds kommun

Personalpolicy i Hultsfreds kommun Personalpolicy 1 (5) Personalpolicy i Hultsfreds kommun Inledning Kommunstyrelsen är det politiska organ som ytterst är ansvarig för personalpolitiken i Hultsfreds kommun. Det är kommunstyrelsen som beslutar

Läs mer

Kvinna 57 år. Man 49 år. Man 48 år

Kvinna 57 år. Man 49 år. Man 48 år Att ta med rullstol fungerar inte. Då jag inte har fungerande assistans så vågar jag inte heller pröva. Jag kan inte själv lösa en situation där jag till exempel inte kommer upp på tåg och buss. Kvinna

Läs mer

Policy för cykling i Örnsköldsviks centralort

Policy för cykling i Örnsköldsviks centralort Datum Policy för cykling i Örnsköldsviks centralort 66/2016 Antagen av: 66/2016 Dokumentägare: Kommundirektör Ersätter dokument: - Relaterade dokument: Målgrupp: Kommunen Dokumentnamn: Policy för cykling

Läs mer

Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014

Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014 Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2009-09-07 Detta är en populärversion av den första kombinerade energi- och klimatstrategin för Västerviks kommun.

Läs mer

Strategi för miljöanpassade transporter i Dalarna POSITIONSDOKUMENT 2009-03-13

Strategi för miljöanpassade transporter i Dalarna POSITIONSDOKUMENT 2009-03-13 Strategi för miljöanpassade transporter i Dalarna POSITIONSDOKUMENT 2009-03-13 En strategi som visar vägen in i framtiden Transportsystemet är bärare av ekonomisk tillväxt och välfärd och något som alla

Läs mer

Industriell plattform för leverantörer

Industriell plattform för leverantörer Industriell plattform för leverantörer Handlingsplan 2013-2015 Beslutad 2013-06-04 Bilagor: 1. Aktivitetsplan inkl. tidsplan och ansvarsfördelning 2. Budget 3. Riskanalys Bakgrund Handlingsplanen tar sin

Läs mer

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009 Flerregional systemanalys för Ostlänken Mars 2009 1 Nyköping- Östgötalänken AB, ägare och adjungerade 2008 Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping, Oxelösund, Trosa, Botkyrka + Regionförbundet

Läs mer

Testresenärer på Öresundståget

Testresenärer på Öresundståget Testresenärer på Öresundståget Fokusområde nr 2: Pendlingsresor med tåg mellan Kalmar och Växjö Projektledare: Hannele Johansson Testperiod: 214-3-3 214-3-28 Energikontor Sydost AB Besöksadress: Västra

Läs mer

Trafikverket, Borlänge

Trafikverket, Borlänge Västsvenska Handelskammaren Stefan Gustavsson Stefan.gustavsson@handelskammaren.net 031-825233, 0734-282134 Datum: 2012-03-30 Ärende: Remissvar TRV2012/17304 Trafikverket, Borlänge Yttrande över Transportsystemets

Läs mer