Biotopvårdsplan 2005 Tjäderbäcken Malå kommun
|
|
- Lars-Olof Viklund
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Biotopvårdsplan 2005 Tjäderbäcken Malå kommun
2 Förord I Västerbottens län är många vattendrag kraftigt påverkade av mänskliga aktiviteter. I en del har detta lett till stora negativa konsekvenser för de arter som lever där. Faktorer som kraftigt påverkat livet i vattendragen är bl.a. dammar, vägtrummor, dikningar, rätningar, flottledsrensningar, försurning, utsläpp och överfiske. För att få en översiktlig bild av tillståndet i och kring våra vattendrag startades 1998 inventeringsprojektet Skog och Vatten i Västerbotten län, numera projektet Skoglig vattenmiljö. Projektet är ett samarbete mellan Länsstyrelsen, Skogsvårdsstyrelsen och Länsarbetsnämnden. Syftet är att inventera utvalda vattendrag och deras närmiljö på skogliga och akvatiska variabler, biologiska värden samt graden av mänsklig påverkan. Detta skall i sin tur leda till att skapa goda livsmiljöer för alla land- och vattenlevande organismer i och omkring mindre vattendrag. Syftet med biotopvårdsplanen är att utifrån underlagsmaterialet från projektet Skoglig vattenmiljö föreslå vilka restaureringsåtgärder som behövs för att återställa vattendraget till mer naturliga förhållanden. Mänsklig påverkan som har en negativ inverkan på vattendragets djurliv är föreslagna som restaureringsobjekt i biotopvårdsplanen och bör på sikt åtgärdas. Biotopvårdsplanen kan utnyttjas av fiskevårdsområden, markägare, vägförvaltare, kommuner och andra intressenter som ett underlag till framtida restaureringsprojekt. För en mer utförlig presentation av bäcken och dess omgivningar hänvisas till inventeringsrapporten för Tjäderbäcken. Mattias Sundqvist Kontaktpersoner: Projekt skoglig vattenmiljö Mattias Sundqvist (Länsstyrelsen) Göran Lindberg (Skogsvårdsstyrelsen) Biotopvårdsplanen: Mattias Sundqvist (Länsstyrelsen) 2
3 Innehållsförteckning PÅVERKAN I VÅRA VATTENDRAG... 4 BIOTOPVÅRD... 6 LAGSTIFTNING OCH TILLSTÅND... 8 TJÄDERBÄCKEN INVENTERARNAS SAMMANFATTNING... 9 ÅTGÄRDSOBJEKT LÄNGS TJÄDERBÄCKENS VATTENSYSTEM... 9 Objekt Objekt Objekt Objekt Objekt Objekt Objekt Objekt Objekt Objekt Objekt Objekt SLUTORD
4 Påverkan i våra vattendrag Vattendragen runt om i världen har under lång tid utsatts för förändringar utifrån mänskliga aktiviteter. I Sverige går det att spåra effekter av människans framfart redan från järnåldern via förhöjt ph-värde i vattendragen. Detta berodde på att neutraliserande ämnen frigjordes och lakades ut som en följd av den ökade avskogningen och svedjebruket. Var hittar vi opåverkade och orörda vattendrag i vårt land? Svaret är troligtvis; ingenstans! Det vi idag ser som naturliga vatten har antagligen påverkats av mänsklig aktivitet på något vis under historiens gång. En viktig sak att ha i åtanke är att effekter av mänsklig aktivitet inte bara förekommer i själva vattendraget utan även påverkan i omgivande avrinningsområde kan leda till stora förändringar för bland annat vattenkemi och hydrologi. De största förändringarna av vattendragen i vårt land härrör främst från skogsbruk, jordbruk och vattenkraftsutnyttjande. I avsnitten som följer sker en beskrivning i grova drag över olika påverkansformer med viss inriktning mot norrländska vattendrag. Skogsbruk Nästan alla vattendrag i Sverige har påverkats direkt eller indirekt av skogsbruk. Redan vid järnålderns avskogning och svedjebruk förändrades vattenkemin genom förhöjt ph-värde. Detta kan dock anses vara en positiv påverkan jämfört med sentida avverkningar, skogsdikningar och flottledsrensningar m.m. Avverkning av skog medför ofta stora förändringar i vattnets hydrologi och kemi. Borttagande av träd orsakar bland annat minskad avdunstning vilket avspeglar sig i förhöjd årsavrinning och ökade flödesvariationer. En vanlig följdeffekt av detta är att läckaget av näringsämnen blir högre samt att erosionen ökar. Ett vanligt problem vid avverkning är bortagande av skyddsbården närmast vattendraget. Detta kan ge stora konsekvenser genom bland annat kraftigt förhöjda variationer i vattentemperatur, både års- och dygnsvis, på grund av att in- och utstrålning ökar. Många arter är också beroende av överhängande vegetation som skydd mot bland annat rovdjur. Dagens skogsbruk bedrivs till stora delar av stora, tunga traktorer vilka beroende på jordart kan orsaka sår i marklagren. Det är relativt vanligt att maskinerna körs rakt genom vattendragen vilket allt som oftast ger upphov till erosion av minerogent material vilket i sin tur leder till grumling av vattnet. Liknande effekter kan även uppstå vid markberedning då fårorna läggs för nära vattendragen. Under mitten av 1800-talet började den svenska skogsindustrin att expandera kraftigt vilket ökade behovet av att frakta timmer från inland till kust, där sågarna oftast var belägna. Infrastrukturen var vid den här tiden av ringa storlek och betydelse vilket medförde att vattendragen kom att utnyttjas som transportväg genom flottning av timret. Flottningsepoken varade ända fram till mitten av 1900-talet då man mer och mer övergick till att transportera timret på lastbilar. I vattendragen fanns det dock en hel del hinder för stockarnas framfart på dess väg mot kustens sågverk. I Norrlands inland är rinnande vatten i regel mycket sten- och blockrika vilket gjorde det nödvändigt med stora investeringar för att timret inte skulle bromsas upp 4
5 eller fastna på sin väg nedströms. För att råda bot på detta problem lades stora resurser på att rensa vattendragen från dessa hinder. I vissa fall var det omöjligt att få bort all sten vilket föranledde grävande av helt nya fåror samt byggande av trärännor vilket gjorde det möjligt att leda vattnet förbi forsar och fall. Det var också av stor vikt att vattnet kanaliserades för att ge vattnet ett större djup och högre hastighet. En av de vanligaste åtgärderna för detta var att bygga ledarmar av olika slag för att styra vattnet mot huvudfåran. Dikning Redan från mitten av 1800-talet finns uppgifter på att skogsdikning förekom, om än i liten skala. Den första kraftiga expansionen kom i början av 1900-talet som en följd av att den norrländska förbudslagen trädde i kraft. Den nya lagen innebar att skogsbolagen förlorade möjligheten att köpa in ny mark vilket i sin tur föranledde ökad skogsdikning, eftersom man var tvungen att öka produktionen på den befintliga marken. En ny topp i dikningshistorien inträffade under 1930-talets krisår. Vid den här tiden tillkom en dikeslängd av ca 8000 km per år. Orsaken till uppgången var att dikning ingick i en rad av åtgärder för att minska den stora arbetslösheten som rådde under denna period. Under och 1980-talet kom återigen dikningsintensiteten att öka. Det var nämligen då skogsbolagen främst i Norrland började använda sig av skyddsdikning 1. En följd av dikning i skogs- och myrmark kan vara sänkta ph- och alkalinitetsvärden. Detta är dock ett initialt problem då det i förlängningen oftast sker en höjning utifrån normala värden. Orsaken är att mineraliseringen ökar i de tidigare vattenmättade marklagren varpå buffrande ämnen lakas ut. En annan vanlig effekt av dikning är att läckaget av näringsämnen och då främst olika kvävefraktioner ökar under ett antal år. Under själva dikningsprocessen är det även vanligt med kraftig uttransport av material. Består den dikade marken av finkorniga jordarter kan förhöjd uttransport ske under en lång tid, annars brukar det avta efter ca ett halvt år. Mer långsiktiga problem är höga och kortvariga flödestoppar samt minskad nivå på lägstaflöden vilket kan leda till bottenfrysning eller uttorkning av lekbottnar. Dikning och rätning av själva vattendragen har också varit vanligt förekommande vilket har medfört att biotoper som bildats under årtusenden gått förlorade. Jordbruk Jordbrukets påverkan på vattendrag har förekommit under lång tid. Den kanske mest markanta modifieringen när det gäller vatten ägde rum på 1800-talet och fram till mitten av 1900-talet. Det var nämligen då de flesta sjösänkningar och utdikningar ägde rum, i syfte att erövra ny odlingsmark. Med jordbruk följer ett diffust läckage av näringsämnen från främst odlingsmarken men även från punktkällor som gödselhögar m.m. Detta är ett problem främst i landets sydliga och mellersta delar men kan lokalt ge upphov till störningar även i Norrland. Ett annat problem är erosion av finkornigt minerogent material som är vanligt förekommande i anslutning till jordbruksmark. Vid vårflod och kraftiga regn transporteras dessa partiklar ut i vattendragen, främst via diken men även från strandzonen. Detta uppträder särskilt då en skyddande bård av buskar och träd saknas vilket är vanligt vid jordbruksmark. Andra orsaker till erosion kan vara att marken används till betande djur vilket kan leda till skador i den sammanhållande markvegetationen. 1 Denna form av dikning går ut på att sänka en, på grund av avverkning, förhöjd grundvattenyta. 5
6 Hur påverkas det biologiska livet Hur och i vilken grad olika former av mänskliga aktiviteter påverkar ekosystemen i vattendrag är en mycket komplex fråga. Nedan följer dock en beskrivning i grova drag över hur olika effekter av mänsklig påverkan kan inverka på det biologiska livet. Vid erosion i ostörda vatten frigörs relativt små mängder partikulärt material. Däremot vid mänsklig påverkan i form av jordbruk, skogsbruk och vägbyggnationer m.m. kan stora mängder frigöras. Bottenfauna, som utvecklats i relativt klara vatten, kan därmed ta stor skada; antingen genom direkt påverkan såsom skador på andningsorgan och fångstanordningar eller indirekt via resurs- och/eller habitatförstörelse. Vissa fjäder- och mygglarver kan dock gynnas vid uttransport av organiskt material. Hos fisk är det främst rom och gulesäcksyngel som drabbas vid tillförsel av finkornigt material. Detta eftersom lekbottnar täpps igen och hindrar vattengenomströmning vilket får till följd att syrebrist uppstår. Ökade mängder näringsämnen i vattendragen kan till en viss gräns medföra en positiv inverkan på artrikedom och abundans genom ökning av algproduktion och annan växtlighet vilket i sin tur skapar föda och skydd för olika former av bottenfauna. Vissa arter är dock anpassade till naturligt låga näringsförhållande. Dessa arter kan därför konkurreras ut då det förekommer näringsläckage. Vandringshinder kan förekomma i ett flertal former, exempelvis vägtrummor, kvarn-, flottnings- och kraftverksdammar. Gemensamt för dessa är att de på något vis hindrar akvatiska organismer från att röra sig fritt inom och till/från vattendragen. Akvatiska insekter sprider sig ofta genom att drifta 2 under larvstadiet och genom att flyga under adultstadiet. Men många förflyttar sig även upp- och nedströms genom att krypa på bottnen. Många ström- och sjölevande fiskarter är beroende av fria vandringsvägar vid födosök, reproduktion och för att kunna återkolonisera områden där de av någon anledning blivit utslagna. Vandringshinder medför följaktligen att vattendragen delas upp i allt mindre ekologiskt fungerande avsnitt. Biotopvård Vandringshinder Denna plan är i huvudsak inriktad mot återställningsåtgärder av vandringshinder, ett av de större problemen i många vattendrag. Att åtgärda ett vandringshinder kräver noggranna förberedelser för att fastställa vilken lösning som bäst gynnar vattenlevande organismer långsiktigt. Många åtgärder är relativt enkla att utföra och en liten insats kan ge stor förbättring. De vanligaste vandringshindren är vägpassager, vägtrummor och dammar. För att undvika att dessa blir hindrande för de arter som lever i och längs vattendragen bör broar eller halvtrummor anpassande efter vattendragets naturliga bredd användas. De ger en naturlig bäckbotten samt naturlig vattenhastighet. Rundtrumman, som idag är den vanligast förekommande konstruktionen, leder ofta till vandringsproblem för fisk och andra vattenlevande organismer. Ett problem är att det ofta blir för hög vattenhastighet genom trummorna, dels beroende på en låg friktion mot trumbotten, dels för att trummor med för liten diameter valts och slutligen på 2 Drift betyder att individen flyter med strömmen bl.a. för att finna nya födosöksplatser. 6
7 grund av en alltför kraftig lutning på trumman. Ett annat problem är att trumman ofta läggs så att det bildas ett fall vid utloppet vilket försvårar vandringen för fisk och andra vattenlevande organismer. Den höga strömhastigheten kan också leda till att vattnet eroderar bäckbottnen nedströms trumman vilket skapar ett hindrande fall. Som förebyggande åtgärd kan stenar läggas nedströms vägtrumman, s.k. tröskling, för att förbättra uppvandringen för fisk. Trösklingen bör ses som en tillfällig lösning då den ofta spolas bort vid upprepade höga flöden. Ett alternativ till bro/halvtrumma är att anlägga en heltrumma dimensionerad efter vattendragets bredd. Den undre delen av trumman grävs ned i bottenmaterialet för att erhålla en naturlig bottenstruktur samt lägre vattenhastighet. Målsättningen skall vara att byta ut en rundtrumma mot en bro eller halvtrumma. Under vägar med hög trafikintensitet skall landpassager för utter och andra däggdjur finnas som möjliggör att dessa kan passera utan att riskera att bli påkörda. Vid lite större vattendrag, framförallt där en damm utgör vandringshinder kan en annan utväg än utrivning vara att uppföra en fisktrappa. Det är dock oftast en betydligt dyrare affär och förmodligen mindre effektiv avseende fiskvandring. Naturliga vandringshinder ska inte åtgärdas, då dessa är en naturlig del av vattensystemet. Emellertid, kan det ibland vara svårt att avgöra om hindret är naturligt eftersom omgrävningar, rätningar och sprängningar kan ha förekommit längs vattendragen. Skyddszoner Träd- och buskbårder längs vattendragen skyddar mot näringsläckage och erosion genom rötternas näringsupptag och bindande av material. En annan viktig funktion är att träden ger skugga åt bäcken vilket leder till de lägre och mer normala temperaturfluktuationer som vattendragens flora och fauna har en naturlig anpassning till. Vissnade löv och andra växtdelar som faller ner i vattnet fungerar som en viktig bas för många av bäckens insekter vilka i sin tur står på fisken meny. Lekbottnar För att en lekbotten ska fungera tillfredsställande krävs att olika variabler samverkar. För det första bör bottenmaterialet ha en diameter på ca 5-50 mm med inslag av större stenar och block. Vattenhastigheten ska vara strömmande (ca 0,7 m/s) och genomströmma bottenmaterialet så att romkornen får tillräckligt med syre. Beskuggning från träd och buskar är en annan viktig sak då detta bl.a. ger skydd åt lekfisken. Då många av våra vattensystem är starkt påverkade av eroderat finmaterial från dikningar och andra mänskliga aktiviteter har det fått till följd att många lekbottnar har slammat igen. För att återskapa skadade lekbottnar finns det olika metoder att använda sig av, de viktigaste är: Bortsållning av finmaterial genom krattning och grävning för att lyfta upp underliggande lekgrus. Utläggning av nytt lekgrus. Flottledsåterställning Flottledsrestaurering är en biotopvårdsåtgärd som syftar till att återställa flottledspåverkade vattendrag till ett förhållande som liknar det före rensningen. Rensningarna gav homogena sträckor som förmodligen missgynnat den ursprungliga biologiska mångfalden. Det kanalliknande utseende en bäck får till följd av rensningar medför att uppehållstiden för organiskt 7
8 material minskar och transporteras bort utan att ha kommit det biologiska livet till godo. Revirhävdande fiskar, såsom öring, förlorar sina ståndplatser samt lekbottnar vilket har fått till följd att tätheten av dessa arter har minskat. Flottledsrestaurering utförs vanligtvis med hjälp av grävmaskin för att lägga tillbaka material som tidigare schaktats upp längs sidorna. I vissa fall kan även gamla torrlagda vattendragssträckor öppnas upp. Diken Sedimentförande diken är svåra att åtgärda men genom att lägga igen diket närmast mynning eller skapa en sedimentationsbassäng minskas sedimenttransporten. Nackdelen med dessa grävarbeten är att de kan orsaka en tillfällig ökad sedimentationstransport och att sedimentationsbassängen måste underhållas. Nya dikningar bör noga övervägas eftersom de kan orsaka negativa konsekvenser i vattendragen. Tillstånd krävs för nya diken och dessutom bör rensningar av gamla diken anmälas till länsstyrelsen. Transportabla broar ska helst användas av skogsmaskiner vid vattendragsöverfarter för att förhindra körskador. I strandzonen ska försiktighetsåtgärder vidtas för att minimera körskador vilka kan leda till sedimenttransport till vattendragen. Lagstiftning och tillstånd Att tänka på innan åtgärder i vattendrag utförs: Samråd skall ske med länsstyrelsen, markägare och enskilda berörda. Söka eventuella tillstånd enligt Miljöbalken, Fiskelagstiftningen och Kulturminneslagen. (Dessa punkter gäller även föreslagna åtgärder i Tjäderbäckens vattensystem) 8
9 Tjäderbäcken Inventerarnas sammanfattning Tjäderbäcken rann från sitt ursprung både genom produktiv skogsmark och genom myrmark med mycket blöta partier Inventering påbörjades medan tjälen fortfarande var kvar i marken vilket påverkade växtligheten. Kanske var det därför vi såg mycket få signalarter och lite växtlighet. Det var mycket svårframkomlig terräng, med stora djupa grästorvar (ibland meterhöga) invid bäcken. Som en inventerare uttryckte det; Hä va se mycket rekatuven att hä gick int ens å vil för då man satt sä då reka bara tuven. Markfuktigheten i strandzon var fuktig, nästan blöt medan ytterzonen också var mycket fuktig och och blöt men med mer inslag av friska partier. Eftersom både strandzon och ytterzon var mycket fuktiga var gräs den huvudsakliga vegetationsklassen. Innan Tjäderbäcken övergick i Skäppträskån rann den genom byn Björkland med åretruntboende och sommarstugor. Bottenmaterialet i Tjäderbäcken utgörs främst av block och sten och grus första halvan medan finmaterialet dominerar den andra halvan. Bäcken hade i början mycket strömmande och forsande vatten medan mittenpartiet och slutet mest innehöll lugnflytande vatten. På de första 47 avdelningarna fanns det bara sammanlagt ett dussin död ved. Av de första ca 30 avdelningarna var över hälften flottledsrensade för att under resten av sträckan bara återkomma på ett par avdelningar. Vattennivån var under inventeringen mest hög, vilket har påverkat fördelningen av de forsande och strömmande avsnitten. Avsaknaden av lekbottnar och mycket få potentiella sådana gör att förekomsten av öring troligtvis är sparsam. Den huvudsakliga påverkansfaktor som återfinns i Tjäderbäckens huvudfåra är flottledslämningar och då främst i form av rensningar på sten och block. Övriga spår efter mänsklig aktivitet är sparsamma och definitiva vandringshinder saknas helt. Åtgärdsobjekt längs Tjäderbäckens vattensystem Som underlag för bedömningen av åtgärdsobjekten ligger den inventering som utfördes i Tjäderbäcken sommaren 2005 inom projektet Skoglig vattenmiljö. I den mer omfattande inventeringsrapporten över bäcksystemet finns annan fakta som skulle kunna vara av intresse vid mer omfattande biotopvårdsåtgärder. Exempel på relevant information som går att utläsa ur inventeringsrapporten är vattenhastighet i bäckens olika delar, bottenstruktur, naturliga hinder, sträckor av bäcken där laxfisk skulle kunna tänkas leka samt hur omgivande skogsmark ser ut. Denna inventeringsrapport kan rekvireras genom Kajsa Nilsson, Skogsvårdsstyrelsen ( ). 9
10 Objekt 8 Objekt 9 Objekt 7 Objekt 6 Objekt 5 Objekt 3 Objekt 4 Objekt 2 Objekt kilometer N Figur 1: Kartbild över åtgärdsobjektens (1-9) placering. Objekt 10 Objekt 12 Objekt kilometer N Figur 2: Kartbild över åtgärdsobjektens (10-12) placering. 10
11 Objekt 1 Hela sträckan (61 m) är kraftigt rensad och kanaliserad. Stora mängder sten och block är upplagda på båda strandbrinkarna men främst på den västra sidan. Prioriteten är hög för detta objekt då stora mängder sten och block finns tillgängliga i strandbrinken. För att återställa sträckan krävs maskinkraft. (koordinat för foto ) Objekt 2 Hela sträckan (33 m) är kraftigt rensad på sten och block. Materialet är i huvudsak upplagt på den västra strandbrinken. Prioriteten är hög för detta objekt då stora mängder sten och block finns tillgängliga i strandbrinken. För att återställa sträckan krävs maskinkraft. (koordinat för foto ) 11
12 Objekt 3 Hela sträckan (121 m) är rensad och i synnerhet de nedre delarna vilket framgår av bilderna. Prioriteten är hög för detta objekt då stora mängder sten och block finns tillgängliga i strandbrinken. För att återställa sträckan krävs maskinkraft. (koordinat för foto ) Objekt 4 Stenkista lagd i syfte att styra vattenflödet åt vänster. Detta har medfört att en del av vattendraget har blivit torrlagt. Prioriteten är hög för detta objekt. Maskinkraft krävs för att öppna upp väg för vattnat till den torrlagda fåran. (koordinat för foto ) 12
13 Stenkista Torrlagd sträcka Figur 3: Översiktlig bild av torrlagd fåra vid objekt 4. Objekt 5 Stora block upplagda på bäckens västra strandbrink. Prioriteten är hög för detta objekt. För att återställa sträckan krävs maskinkraft. (koordinat för foto ) 13
14 Objekt 6 Endast ett fåtal block samlade i mitten av fåran. Prioriteten är låg för detta objekt då det endast är ett fåtal block att återföra. För att återställa sträckan krävs maskinkraft. (koordinat för foto ) Objekt 7 Sträckan (137 m) är kraftigt rensad på sten och block. De största mängderna är upplagda på bäckens sydvästra strand. Prioriteten är hög för detta objekt då stora mängder block finns tillgängliga i strandbrinken. För att återställa sträckan krävs maskinkraft. ( ) ( ) 14
15 Objekt 8 Sträckan (50 m) är delvis rensad på sten och block. Största ansamlingen av material återfinns på bäckens nordöstra strand. Prioriteten är medelhög för detta objekt. För att återställa sträckan krävs maskinkraft. (koordinat för foto ) Objekt 9 Sträckan (30 m) är kraftigt rensad på sten och block. Prioriteten är medelhög för detta objekt. För att återställa sträckan krävs maskinkraft. (koordinat för foto ) 15
16 Objekt 10 Kraftigt rensat parti med stenkista som stänger av gammal delfåra. Prioriteten är hög för detta objekt då det är enkelt att med handkraft öppna upp vattenväg till den torrlagda fåran. (koordinat för foto ) Objekt 11 Kort avsnitt (ca 40 m) rensat på block och sten. Prioriteten är låg för detta objekt då det endast är ett fåtal block att återföra samt att området är relativt svårtillgängligt. (koordinat för foto ) 16
17 Objekt 12 Gammal dämning där närområdet rensats på sten och block. Prioriteten är låg för detta objekt då det endast är ett fåtal block att återföra samt att området är relativt svårtillgängligt. (koordinat för foto ) 17
18 Slutord Det mest påtagliga som behöver åtgärdas i Tjäderbäcken är utan tvekan de rensningar som utförts under flottningsepoken. De föreslagna objekten i biotopvårdsplanen handlar uteslutande om återläggning av sten och block samt öppning av avstängda fåror. De olika objekten bör dock undersökas i mer noggrann utsträckning innan eventuella åtgärder påbörjas. Vid inventeringen av bäcken hittades inga lekbottnar (öring). Bristen på dessa kan troligtvis härledas till tidigare flottledsrensningar. Det är därför viktigt att lekbottnar återskapas i samband med övrigt återställningsarbete. Inventeringen visar på stor brist av död ved i vattnet. Död ved i vattnet ger upphov till variationer i strömförhållande samtidigt som det skapar skyddade ståndplatser åt fisk. Dessutom används de döda träden av många insekter som substrat och till födosök. Behov finns alltså att tillföra död ved till Tjäderbäcken och då främst grövre stockar som har möjlighet att ligga kvar även under högflöden. Det man måste tänka på vid återställningsarbetet är att marken kan bestå av finpartikulärt material vilket kan leda till sedimenttransport ut i vattendragen som slammar igen lekbottnar. Därför krävs noggrann planering samt att största försiktighetsåtgärder tas innan restaurering utförs. Biotopvårdsplanen kan utnyttjas av fiskevårdsområden, markägare, vägförvaltare, kommuner, skogsbolag och andra intressenter. De bör, i den mån det är möjligt, samverka i de frågeställningar som berör Tjäderbäcken Tack till Ove From, Georg Lundberg, Bruno Moberg, Ulla Nyström, Kristian Renling och Anders Öhman som inventerat Tjäderbäcken och därmed samlat in grundmaterial samt sammanställt bäckbeskrivande text till denna biotopvårdsplan. Alla fotografier i denna rapport kommer från nämnda inventerare. 18
Biotopvårdsplan 2005 Harrbäcken (Harrbäcksand)
Biotopvårdsplan 2005 Harrbäcken (Harrbäcksand) Förord I Västerbottens län är flertalet av vattendragen kraftigt påverkade av mänskliga aktiviteter. I en del vattendrag har detta lett till stora negativa
Läs merBiotopvårdsplan 2004 Gvorrsjöbäcken
Biotopvårdsplan 2004 Gvorrsjöbäcken Förord I Västerbottens län är flertalet av vattendragen kraftigt påverkade av mänskliga aktiviteter. I en del vattendrag har detta lett till stora negativa konsekvenser
Läs merBiotopvårdsplan 2004 Sörmjöleån
Biotopvårdsplan 2004 Sörmjöleån Förord I Västerbottens län är många vattendragen kraftigt påverkade av mänskliga aktiviteter. I en del har detta lett till stora negativa konsekvenser för de arter som lever
Läs merBiotopvårdsplan 2001 Tuggenbäcken
Biotopvårdsplan 2001 Tuggenbäcken Förord I Västerbottens län är flertalet av vattendragen kraftigt påverkade av mänskliga aktiviteter. I en del vattendrag har detta lett till stora negativa konsekvenser
Läs merBiotopvårdsplan 2005 Tvärån - Umeå kommun
Biotopvårdsplan 2005 Tvärån - Umeå kommun Framsidans bild är tagen upp mot cykelbron vid gamla Grisbacka tullmjölkvarn Förord I Västerbottens län är många vattendrag kraftigt påverkade av mänskliga aktiviteter.
Läs merFlottledsinventering Kvarnmårkan 2008
2009-01-21 2007-08-01 Rapport Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008 Tina Hedlund Aquanord Bakgrund och syfte Den del av Gunnarbäcken som rinner mellan Lill-Bastuträsket och Stor-Bastuträsket kallas för
Läs merBiotopvårdsplan 2004 Västansjöbäcken
Biotopvårdsplan 2004 Västansjöbäcken Förord I Västerbottens län är ett flertal vattendrag påverkade av dikning, flottledsrensning, överfiske och vandringshindrande väg- och dammkonstruktioner samt i viss
Läs merInventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013
2013-12-13 Rapport Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 Aquanord AB Bakgrund och syfte Skarvsjön har till skillnad från de flesta andra sjöar två utlopp, ett i sjöns norra
Läs merVattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet
Läs merFlottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015
Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015 Foto: Tony Söderlund Bakgrund Flottningen av timmer var som mest omfattande i Sverige mellan 1850-1950. Detta var den metod
Läs merSamrådsunderlag för restaurering av flottledsrensade sträckor i Lögdeälven inom Nordmalings kommun
Samrådsunderlag för restaurering av flottledsrensade sträckor i Lögdeälven inom Nordmalings kommun Nordmalings kommun och projektet ReBorN planerar att genomföra restaurering av flottledsrensade sträckor
Läs merÅtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde
Datum: 2016-11-11 Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde Kungsbackaåns vattenråd EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771 87 40 Hemsida www.enviroplanning.se
Läs merInformation om planerad restaurering av Gravån, Klappmarksbäcken och Pålböleån inom Sävaråns vattensystem
Information om planerad restaurering av Gravån, Klappmarksbäcken och Pålböleån inom Sävaråns vattensystem Bakgrund De flesta vattendrag i Sverige har utsatts för en betydande mänsklig påverkan genom åren
Läs merElfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015
2015-12-15 Rapport Elfiskeuppföljning 2015 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund Ett antal flottledsrestaureringar har under åren genomförts inom Storumans kommun med syfte att återge vattendragen ett naturligare
Läs merRestaurering Ramsan 2017
2017-12-28 Rapport Restaurering Ramsan 2017 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund och syfte Ramsan är ett av de större biflödena till den nedre delen av Umeälven och mynnar i Harrselemagasinet (figur 1). Ån
Läs merBiotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008
Direkttelefon Referens 0910-73 76 77 2008-11-17 Bygg- och miljökontoret Miljöavdelningen Bo-Göran Persson Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008 Delrapport inom projektet - Kustvattendrag inom Skellefteå
Läs merReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag
ReMiBar fria vandringsvägar i vattendrag REMIBAR fria vandringsvägar i vattendrag I Norrbotten och Västerbotten pågår projektet Remibar vars mål är att åtgärda vandringshinder för fisk och andra vattenlevande
Läs merSamtliga inventerade vattendrag
Samtliga inventerade vattendrag Figur 1. Karta över samtliga vattendrag som biotopkarterades i Örebro län år 2004. 10 Strömförhållande Sammantaget i alla inventerade vattendrag är strömförhållanden med
Läs merAtt anlägga vägtrummor. En samlande kra!
Att anlägga vägtrummor En samlande kra! Råd vid anläggning av vägtrummor En vägtrumma ska transportera undan vatten men vägtrumman blir ofta ett hinder för de djur som lever i och runt vattnet. Hinder
Läs merMiljöåtgärder i Rabobäcken
1 (9) Miljöåtgärder i Rabobäcken Redovisning av åtgärder utförda med stöd av anslaget 1:11 ÅTGÄRDER FÖR HAVS- OCH VATTENMILJÖN. Samhällsbyggnadskontoret (SBK) Planavdelningen Kontaktperson Jonas Engberg
Läs merFlottledsåterställning i Bureälven
Slutrapport Etapp 1: 2015-2016 Flottledsåterställning i Bureälven Datum: 2016-09-21 Samarbetspartner: 1 2 Innehåll Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Kartläggning av påverkan i Bureälvens avrinningsområde...
Läs merFörslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn
Peter Gustafsson 20080715 Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn Adress: Ekologi.Nu, Näckrosv 108, 590 54 Sturefors Tel: 0702792068 Hemsideadress: www.ekologi.nu Email: peter@ekologi.nu
Läs merFigur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.
9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck
Läs merSKOGENS VATTEN-livsviktigt
2015-02-26 SKOGENS VATTEN-livsviktigt 2014-01-22 2 Körskador som leder till ökad slamtransport till sjöar och vattendrag Inget nytt för Södra att engagera sig i vatten! Vattendemoslingor Om markskoning,
Läs merResultatrapport Biotopkartering av Marsån 2009
Resultatrapport Biotopkartering av Marsån 2009 Förord Resultat Karta 1. Marsån, Stalonbäcken och Datikån med respektive avdelningar. Marsån delades in i 68 avdelningar, Stalonbäcken 7avdelningar och Datikån
Läs merElfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering
2009-12-14 sid 1 (5) Härryda kommun Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering Två fiskare i Mölndalsån Sportfiskarna Per-Erik Jacobsen Fiskevårdskonsulent Sjölyckan 6 416 55 Göteborg
Läs merVindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4
Vindel River LIFE Work plan för 2011 Action C2-C4 Action C2: ROTENTRÄSKDAMMEN Sökande: Åtgärd: Lycksele kommun / Vindelälvens Fiskeråd Uppförande av överfallströskel vid utloppet av Rotenträsket (Sikbäcken)
Läs merUtformning av. Ekologiskt anpassade vägpassager
Utformning av Ekologiskt anpassade vägpassager Råd när nya vägpassager ska anläggas och vandringshinder åtgärdas Valvbågens bredd Naturlig bäckbredd 1 2 3 Det bästa sättet att se till att vattendrag inte
Läs merLillån vid Vekhyttan Figur 1.
Lillån vid Vekhyttan Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10e3h, 10e3i, 10e2i och 10e1i Vattenförekomst: SE655904-144254 Kommun: Lekeberg Vattendragsnummer: 121086 Inventeringsdatum: 30
Läs merSkogsbrukseffekter på. Stefan Anderson
Skogsbrukseffekter på vattendrag Stefan Anderson Skogsstyrelsen Flera skogsbruksåtgärder påverka marken och därmed d vattnet t Föryngringsavverkning GROT-uttag och stubbskörd Markberedning Skyddsdikning/Dikesrensning
Läs merLerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g
Avrinningsområde: Gullspångsälven 61-138 Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g Vattenförekomst: - Kommun: Karlskoga Vattendragsnummer: 138134 Inventeringsdatum: 29 och 30 juni 2004 Koordinater: 6583283
Läs merRASTÄLVEN - Grängshytteforsarna
RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna Redovisning av biotopvårdsåtgärder 2006 Inom ramen för Projektet Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige LIFE04 NAT/SE/000231 Författare: Peter Johansson EMÅFÖRBUNDET
Läs mer3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald
Kantzonernas funktioner Vattendrag och sjöar med omgivande skog, kantzoner, ska betraktas som en enhet. Variationen i naturen är stor och den ena bäcken eller sjön och dess omgivning är inte den andra
Läs merKvarnbäcken-Lärkesån med kanal
Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 10f9a,10f9b och 10f8b Vattenförekomst: SE659955-145464 Kommun: Nora och Örebro Vattendragsnr.: 122263 & 122631 (kanalen)
Läs merFISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013
FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 Ett samarbete mellan Findus Sverige AB, Vegeåns Vattendragsförbund & lokala fiskeriintressen Förslag på åtgärder i samband med donation från Findus för restaureringsprojekt i
Läs merEskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING
Lekhytteån Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10e41, 10e4j, 10e3i och 10e3j Vattenförekomst: SE656786-144723 Kommun: Lekeberg Vattendragsnummer: 121068 Inventeringsdatum: 3 juni 2004
Läs merSammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling
Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling Datum: 2017-03-14 1 2 Figurhänvisningarna i det här dokumentet hänvisar till figurerna i dokumenten: - Förslag till miljökonsekvensbeskrivning-
Läs merReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag
ReMiBar fria vandringsvägar i vattendrag 2 2 REMIBAR fria vandringsvägar i vattendrag I Norrbotten och Västerbotten pågår projektet Remibar vars mål är att åtgärda vandringshinder för fisk och andra vattenlevande
Läs merVandringshinder för fisk i Torrebergabäcken
Vandringshinder för fisk i Torrebergabäcken 2009-12-29 på uppdrag av Segeåprojektet Rapporten är upprättad av: Håkan Björklund, Torbjörn Davidsson Uppdragsgivare: Segeåns Vattendragsförbund Omslagsbild:
Läs merElfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån
Elfisken Elfisken genomfördes på tre lokaler i Säveåns huvudfåra och två i Kyllingsån. De undersökta lokalerna är Finnatorp, Hönö, ned dammen vid Sävsjöos, Kyllingsån vid Lilla Landa och Lillån-Kvinnestadsbäcken
Läs merVattendrag processer, strukturer och åtgärder
Vattendrag processer, strukturer och åtgärder 11 juni 2013 Erika Nilsson Upplägg Varför åtgärder? Vattendrag och deras processer och strukturer Åtgärder Koppling till vattenförvaltning och miljömål Varför
Läs merRapport rörande vikbara trösklar i trummor för fiskvandring - exemplet Stampebäcken riksväg 26 (Filipstad)
2009-11-30 1 Rapport rörande vikbara trösklar i trummor för fiskvandring - exemplet Stampebäcken riksväg 26 (Filipstad) Mats Lindqvist Vägverket/Teknik & miljö miljöspecialist/ekolog 2009-11-30 2 Bakgrund
Läs merTabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ).
Hörksälven Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 12f1a, 12f0a, 11e9j och 11f9a Vattenförekomst: SE664838-144980 Kommun: Ljusnarsberg Vattendragsnummer: 122882 & 1228821 Inventeringsdatum: 3
Läs merVattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning
Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning 1 Vattendragens biologiska värden 2 Träd och buskar i kanten Skuggar vattendraget hindrar igenväxning, lägre vattentemperatur Viktiga för däggdjur
Läs merHALLERUDSÄLVEN. Inventering av biotoper och kulturlämningar samt rekommendationer på fiskevård och kulturmiljöhänsyn nedströms Boksjön.
1 HALLERUDSÄLVEN Inventering av biotoper och kulturlämningar samt rekommendationer på fiskevård och kulturmiljöhänsyn nedströms Boksjön. På uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Fylkesmannen
Läs merAtt anlägga eller restaurera en våtmark
Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se
Läs merBiotoprestaurering i Väljeån 2015
Biotoprestaurering i Väljeån 2015 Redovisning På uppdrag av Ljusdal Energi AB och Ljusdals FVOF Rapport 2015: 2 Titel: Biotoprestaurering i Väljeån 2015- Redovisning Författare & foton: Peter Hallgren
Läs merKyrkån. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 19 augusti 2004
Kyrkån Avrinningsområde: Gullspångsälven 6-8 Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e Vattenförekomst: - Kommun: Laxå Vattendragsnummer: 8 Inventeringsdatum: 9 augusti 4 Koordinater: 655964 49694 Inventerad
Läs merFiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun inventerat tre vattendrag. De inventerade vattendragen är Vallby å, Kollerödsbäcken samt bäcken från Iglekärr som mynnar
Läs merGöljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004
Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10f6a Vattenförekomst: - Kommun: Örebro Vattendragsnummer: 121023 Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004 Koordinater: 6580327 1453197 Inventerad
Läs merRedovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008
Redovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008 Emåförbundet 2008 På uppdrag av Norrköpings kommun T. Nydén & P. Johansson Inledning Pjältån 2008 Denna rapport redovisar översiktligt genomförda
Läs merHammarskogsån-Danshytteån
Hammarskogsån-Danshytteån Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terränkartan: 11f4b, 11f4c och 11f3c Vattenförekomst: SE661976-146120 Kommun: Lindesberg Vattendragsnummer: 122616 Inventeringsdatum: 2 september
Läs merAllmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun
Fortum Generation AB Att. Johnny Norrgård Gammelkroppa 682 92 Filipstad Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun Bakgrund Föreliggande elfiske samt allmänna beskrivning av Kolsjöbäcken, är genomförd
Läs merVattenkvalitet Vattenkemiprover från Svartälven vid Hammarn (tabell 1).
Svartälven Avrinningsomr.: Gullspångsälv. 61-138 Terrängkartan: 12ed, 11e9d, 11e8d, 11e8e, Vattenförekomst: SE663193-14263 11e7e, 11e7f, 11e6f, 11e5f, 11e2f, 11e2g, 11eg, Vattendragsnummer: 13814 11gh,
Läs merVarför flottledsåterställning?
Information om återställningsarbetena i Sävarån och Gravån verksamhetsåret 2011 Informationen går ut till dig som är sakägare kring återställningsarbetena som är planerade i denna fas för Sävarån och Gravån.
Läs merSkydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE
Rastälven Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 11e4i, 11e3i, 11e3j, 11e2j & 11f2a Vattenförekomst: SE661195-145124 Kommun: Nora och Hällefors Vattendragsnummer: 122405 Inventeringsdatum: 10
Läs merLimmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004
Avrinningsområde: Gullspångsälven 6-8 Terrängkartan: ef Vattenförekomst: SE66794-494 Kommun: Hällefors Vattendragsnummer: 84 Inventeringsdatum: juni 4 Koordinater: 6679 4947 Inventerad sträcka: 49 meter
Läs merFiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun arbetat med underhåll och reparationer av fiskvägar samt ny kulvert i omlöpet i Grannebyån. De vattendrag som vi arbetat
Läs merEolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog
Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog sida 2 Naturvärdesbedömning För att kunna avgöra vilka områden i en
Läs merBILAGA 17, UNDANTAG FRÅN RESTRIKTIONER BERGVIK SKOG AB Undantag från restriktioner Exempellayouten. Hälsingeskogen
BILAGA 17, UNDANTAG FRÅN RESTRIKTIONER 2013-12-17 BERGVIK SKOG AB Undantag från restriktioner Exempellayouten Hälsingeskogen Innehåll 2 1 RESTRIKTIONSOMRÅDEN OCH BEFINTLIG VÄG 4 2 OMRÅDE 1 5 2.1 Beskrivning
Läs merHAR DU ETT VATTENDRAG SOM RINNER GENOM DINA MARKER?
Kantzoner HAR DU ETT VATTENDRAG SOM RINNER GENOM DINA MARKER? Har du ett vattendrag som rinner genom dina marker? Eller kanske ett vattenförande dike som legat orört i många år? Då kanske du också har
Läs merBiotopinventering av Albäcken 2003
Biotopinventering av Albäcken 2003 Trelleborgs Lokala Investeringsprogram Lund 2003-08-10 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432
Läs merFlödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se 031-60 59 45
Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se 031-60 59 45 Fysisk påverkan Påverkan på kontinuiteten Möjlighet till spridning och fria passager
Läs merAllmänt om Tidanöringen
Allmänt om Tidanöringen Insjö-öring Insjööring är öring som anpassats till att leva helt och hållet i sötvatten. De förändrades när de blev instängda i sjöar efter istiden. Tidanöringen utgör en av tre
Läs merRanån Rapport över gjorda åtgärder 2002-2006
Ranån Rapport över gjorda åtgärder 2002-2006 2007-03-27 Jon Bergström Arbetsledare biotopvård Storgatan 28B 667 30 Forshaga Tfn: 070-687 34 02 E-mail:j_bergstrom82@hotmail.com RANÅN Rapport över gjorda
Läs merInformation om återställningsarbetena i Sävarån och Gravån verksamhetsåret 2012
Information om återställningsarbetena i Sävarån och Gravån verksamhetsåret 2012 Informationen går ut till dig som är sakägare kring återställningsarbetena som är planerade i denna fas för Sävarån och Gravån.
Läs merBeskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.
Avrinningsområde: Arbogaån 6- Terrängkartan: f7a, f7b och f6b Vattenförekomst: SE666-4669 Kommun: Ljusnarsberg Vattendragsnummer: 75 Inventeringsdatum: 6 juli 4 Koordinater: 66985 4595 Inventerad sträcka:
Läs merDamminventering inom Avasund
2007-08-01 Rapport Damminventering inom Avasund Tina Hedlund Aquanord Bakgrund och syfte Många kvarvarande flottningsdammar håller sedan flottningen upphörde på att förfalla. Efter flottningen har flottningsföreningar
Läs merElfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006
Tina Hedlund, Aquanord 2006-06-22 Rapport Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Undersökningen utförd av Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Hösten 2005 utfördes två elfisken i Vojmån och ett elfiske
Läs merRestaurering av vattendrag på fastigheten Västansjö S:9 i Vilhelmina kommun (2 bilagor)
1(7) Västansjö Samfällighetsförening c/o Gerd-Marie Alenius gerd-marie.alenius@umu.se Restaurering av vattendrag på fastigheten Västansjö S:9 i Vilhelmina kommun (2 bilagor) Länsstyrelsen godkänner att
Läs merUndersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro
Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro Inventering gjordes 2013-07-25 av Per Ingvarsson på Naturcentrum AB med medhjälpare Oscar Ingvarsson. Sträckan som undersöktes
Läs merFoto Jan Felten, fotomontage Paul Felten
Foto Jan Felten, fotomontage Paul Felten Öring i Mark är ett projekt initierat av fiskevårdsföreningarna för Öresjöarna, Tolken, Sandsjön och Öxabäck. Målet för detta projekt är att restaurera vattenvägarna
Läs merBiotopkartering och inventering av vattendrag inom Slumpåns vattensystem
fiske miljö- och vattenvård Biotopkartering och inventering av vattendrag inom Slumpåns vattensystem Erik Westberg Yvonne Bung Miljökontoret, Trollhättans kommun Rapport 16 ISSN 1403 1051 ISRN THN-MK-RS--16
Läs merNYA BIOTOPKARTERINGSMODELLEN, MAJ 2017 BAKGRUND OCH VARIABLER
20170522 NYA BIOTOPKARTERINGSMODELLEN, MAJ 2017 BAKGRUND OCH VARIABLER Vad är biotopkartering? Vad är biotopkartering? Vad ska ingå i karteringen? Protokoll A, Del 1, 2 och 3 Protokoll A - Väsentliga förändringar
Läs merrapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012
rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth och Per Stolpe, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Alexander
Läs merElfiske i Jönköpings kommun 2009
Elfiske i Jönköpings kommun 29 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller fiskevårdsinsatser i Tabergsån och Lillån i Bankeryd. Ett inventeringsfiske (Kärrån)
Läs merProjekt Leduån. Patrik / Ove Segerljung. Projekt Leduån
2012 Projekt Leduån Patrik / Ove Segerljung Projekt Leduån 2012-11-11 Förord Projekt Leduån har genomfört inventering av hela ån från Olofsfors till stensvattnet med start vecka 26 2012 och avslutad v46
Läs merÅtgärder utan betydande produktionspåverkan. 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden
Åtgärder utan betydande produktionspåverkan 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden Hur tänkte vi? Innovativt - Att praktiskt i fält lokalisera var naturvärde och biologisk mångfald finns bevarad och
Läs merLäggningstips för anläggande av eller byte till vägbro eller valvbåge
Miljömål 8: Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden
Läs merMaskinrestaurering i Leån 2014
Maskinrestaurering i Leån 2014 Redovisning Fiskevårdstjänst-Peter Hallgren Svarvarvägen 15 820 20 Ljusne www.fiskevardstjanst.se Maskinrestaurering i Leån 2014 Nedan följer en redovisning av den biotopåprestaurering
Läs merNATUR. Biotopvård i vattendrag. Temablad SKAPA
NATUR Biotopvård i vattendrag Foto: Fredrik Boo, Mostphotos.com Många vattendrag är påverkade av människan, till exempel längs med vägar och järnvägar eller vid broar. De naturliga strukturerna i vattnet
Läs merMarkavvattning i skogen
Markavvattning i skogen eller en vandring ut i det okända Anja Lomander 1 Dikningsåtgärder i skogen tre centrala begrepp Markavvattning: Åtgärd som utförs för att avvattna mark med syftet att varaktigt
Läs merÅtgärd av vandringshinder i Kvarnbäcken, Skarvsjöby 2014
2015-03-31 Rapport Åtgärd av vandringshinder i Kvarnbäcken, Skarvsjöby 2014 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund och syfte Under 2013 genomförde Aquanord AB efter önskemål från Bo Larsson i Långnäs en inventering
Läs merElfiske i Jönköpings kommun 2012
Elfiske i Jönköpings kommun 2012 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller som uppföljningen av och inför fiskevårdsinsatser i Tabergsån, Lillån i Huskvarna
Läs merBegäran om Länsstyrelsens bedömning av påverkan på allmänna intressen i samband med restaurering av flottledspåverkade sträckor av Mjösjöån i
Begäran om Länsstyrelsens bedömning av påverkan på allmänna intressen i samband med restaurering av flottledspåverkade sträckor av Mjösjöån i Nordmalings kommun Sammanfattning Länsstyrelens miljöanalysenhet
Läs merBevarandeplan för Hovgårdsån
Bevarandeplan för Hovgårdsån Bakgrund Länderna inom EU arbetar gemensamt för att bevara sitt växt- och djurliv för framtida generationer. En viktig del i arbetet är det ekologiska nätverket Natura 2000
Läs merBiotopkartering. Rapport. Säveåns vattenråd. av Kullaån, Lerån och Kåbäcken
2016-11-03 Rapport Biotopkartering av Kullaån, Lerån och Kåbäcken Säveåns vattenråd EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771 87 40 Telefax 031-771
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 16. Ryssåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 16. Ryssåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merBlå målklasser i skogsbruksplan
Bå måkasser i skogsbrukspan Mats Bomberg näringspoitisk samordnare Södra Vattenförvatning i skogen Umeå 22-23 jan 2014 Utbidningskampanj - Skogens vatten Utbidningspaket med studieförbundet Vuxenskoan
Läs merLygnöån och Marydsån, alingsås kommun
Lygnöån och Marydsån, alingsås kommun Insjööringen; En övergripande bedömning Thorsson & Åberg Miljö och Vattenvård AB 2005-12-20 1 Innehållsförteckning sid Inledning 3 Metoder 3 Lygnöån 3 Maryd å 4 Resultat
Läs merBIOTOPKARTERINGSMETODEN, VIKTIGASTE MOMENTEN
BIOTOPKARTERINGSMETODEN, VIKTIGASTE MOMENTEN 20190505 (1) Planering (val av område, variabler) (2) GIS-analys/skrivbordsanalys (3) Inventering i fält (4) Eventuell komplettering (5) Inrapportering (6)
Läs merBedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning (näringsbelastning) Försurning Fysisk
Sjöar och vattendrag i Bottenvikens vattendistrikt status, miljöproblem och förslag till åtgärder Bedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning
Läs merFältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. (9BMA1)
Område: BRATTEFORSÅN Ur centralt innehåll: Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. (9BMA1) Hur organismer identifieras, sorteras och grupperas
Läs merInventering av fisk och vattenbiotop i Veberödsbäcken
Inventering av fisk och vattenbiotop i Veberödsbäcken Lunds kommun Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post: eklov@fiskevard.se
Läs merInventering Ullisbäcken 2016
2017-04-06 Rapport Inventering Ullisbäcken 2016 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund och syfte Ullisbäcken är det enskilt största biflödet till Långvattsbäcken och mynnar i utloppsdelen av Långvattnet (figur
Läs merÅterställningsplan för Ljustorpsån och Mjällån 2010-2014
Återställningsplan för Ljustorpsån och Mjällån 2010-2014 Ljustorpsåns FVO Öhmans Fiskevårdsservice Titel: Fiskevårdsåtgärder i Ljustorpsån och Mjällån Utgivningsdatum: Mars 2010 Utgivare: Timrå kommun
Läs merIsättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald
Isättrabäcken Biotopvård för ökad biologisk mångfald Isättrabäcken- biotopvård för ökad biologisk mångfald Bakgrund Antalet rovfiskar minskar längst med kusten och påverkar ekologin i havet. När antalet
Läs merBevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken
Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:
Läs merRestaurering av lekbottnar vid Lagfors i Ljustorpsån, Timrå kommun
memo01.docx 2012-03-28-14 UPPDRAG Ljustorpsån 2018 UPPDRAGSNUMMER 13005505 UPPDRAGSLEDARE UPPRÄTTAD AV DATUM 2018-10-05 Restaurering av lekbottnar vid Lagfors i Ljustorpsån, Timrå kommun Lekbottenområdet
Läs merSvennevadsån-Skogaån Figur 1.
Svennevadsån-Skogaån Avrinningsområde: Nyköpingsån 65 Terrängkartan: 9f8d, 9f9d och 9f8e Vattenförekomst: SE654370-147609 Kommun: Hallsberg Vattendragsnummer: 650250 & 65041 Inventeringsdatum: 27 och 28
Läs mer