Begäran om Länsstyrelsens bedömning av påverkan på allmänna intressen i samband med restaurering av flottledspåverkade sträckor av Mjösjöån i

Transkript

1 Begäran om Länsstyrelsens bedömning av påverkan på allmänna intressen i samband med restaurering av flottledspåverkade sträckor av Mjösjöån i Nordmalings kommun

2 Sammanfattning Länsstyrelens miljöanalysenhet har för avsikt att utföra återställningsarbeten i den flottningspåverkade Mjösjöån, biflöde till Lögdeälven inom Nordmalings kommun. Återställningsarbetet kommer att ske på en sammanlagd sträcka av ca 1,45 km av Mjösjöån mellan Mjösjön och Mjösjöåns mynning i Lögdeälven ( ). Sammanlagt kommer ca 21 objekt att åtgärdas på den aktuella sträckan. Återställningsarbetet syftar till att öppna tidigare stängda områden samt återföra de stenar, block och grusmassor till vattendraget som tidigare schaktats eller lagts upp för att underlätta timmertransport. Målsättningen med åtgärderna är att återställa vattendraget till ett mer ursprungligt skick. Genom att lägga tillbaka material i vattendraget kommer nya viloplatser och uppväxt- och lekområden för fisk att genereras. Reproduktionsmöjligheterna för åns hotade havsöringsstam kommer att förbättras. Detta leder i sin tur till högre produktion av laxartad fisk. Kunskapsläget och uppmärksamheten kring åns starkt hotade havsöringspopulation förstärks. Flora och fauna i vattendraget får åter möjlighet att exploatera områden som stängts av och torrlagts vid de flottledsrensningar som utförts. Strandvegetation får även möjlighet att växa på de stränder som under flottningsepoken ockuperats av upplagd grov sten. Genom åtgärderna får dessutom vattendragen ett mer naturligt utseende. En annan effekt som återställningen kommer att ha är att vattnet bromsas upp i de återställda forsarna. Detta kommer att medföra att vattnet uppehåller sig längre tid i vattendraget och att organiskt material och näringsämnen därigenom bryts ned mer än i ett flottledsrensat vattendrag. Uppbromsningen av vattnet kommer också att minska risken för erosionsskador och översvämningar i nedströms liggande områden. Vid utläggning av material av olika storlekar i forsarna skapas en större heterogenitet som ger förutsättningar för en större artdiversitet hos flora och fauna.

3 Bakgrund till projektet Under uttryckte Länsstyrelsen Västerbotten en ambition att Lögdeälven med tillhörande biflöden ska återställas biologiskt vilket föranledde ett intensifierat inventeringsarbetet av systemet. Samtliga dammar och vägtrummor som bedöms ha en ekologisk funktion är inventerade. Lögdeälvens huvudfåra samt ett flertal flottledspåverkade biflöden åtgärdsinventerades under 2010, däribland den aktuella Mjösjöån. Det inventerade materialet har sammanställts och mynnat i en digital återställningsplan för flottledspåverkade sträckor. Mjösjöån ingår i länets kalkningsprogram och men projektkostnaderna från återställningen kommer att bekostas med medel från den Europeiska fonden LIFE genom det anslag som söktes för att restaurera bland annat Lögdeälvens huvudfåra med biflöden i projektet ReBorN. Mål och syfte Syftet med projektet är att återskapa ursprungliga variationsrika vattenmiljöer och förbättra livsmiljön för i första hand vattenlevande organismer som fisk och insekter. Målet är att åtgärderna ska leda till ökad biologisk mångfald, ökad produktion av vattenlevande insekter och fisk, förbättrade förutsättningar för ett långsiktigt hållbart fiske och ett rikare friluftsliv i området. Målet är även att förbättra miljön för fåglar som har anknytning till vattendrag, ex. strömstare och forsärla. Områdesbeskrivning Mjösjöån är belägen i sin helhet inom Bjurholms kommun men avrinningsområdet ligger i Bjurholms, Nordmalings och Örnsköldsviks kommuner. Vattendraget är ett av Lögdeälvens större biflöden och rinner från Mjösjön ca 2 km uppströms mynningen i Lögdeälven. Systemet började kalkas 1987 i Storsjön och Kvarntjärnen ovan Strömbäcken och sedan 1990 kalkas sjöar och våtmarker till Mjösjöåns biflöden Kvarnbäcken, Studsarbäcken, Strömbäcken och Röjdtjärnsbäcken samt Mjösjön. Mjösjöåns nedre delar är kraftigt påverkade av flottledsrensning. Nederst finns en sprängd passage genom häll som kan vara ett partiellt vandringshinder. Ån är ett viktigt reproduktionsområde för öring och möjligen även havsvandrande bestånd av öring.

4 Översiktskarta

5 Historisk påverkan Området är kraftigt påverkat av historiska verksamheter där timmerflottningen utgör den dominerande orsaken. Den tidigare markavvattningen (skogsdikningen) har också medfört en betydande påverkan, men då dikena inte aktivt underhålls växer dessa igen och naturen läker därmed i större utsträckning dessa sår. I Mjösjöån utfördes i Skogsvårdsstyrelsens regi 1977 en mycket sparsam restaurering av nedersta 3,5 km av Mjösjöån. Senare så har en hel del vandringshinder åtgärdats i biflöden genom Länsstyrelsen samt att en del bottenrestaurering utförts i Mjösjöåns biflöden. Biotopåterställningen gjordes dock ej i sådan omfattning att ån bedöms ha nått sin fulla potential varför ytterligare åtgärder bedöms som nödvändiga. Pågående påverkan Den största areella näringen inom området är ett aktivt skogsbruk. Då området är värdeklassat utifrån flera kriterier är det extra viktigt med en fungerande miljöhänsyn. Inom området pågår ett visst mått av fritidsfiske, sannolikt först och främst i de större sjöarna men även i själva Mjösjöån. Då området är mycket naturskönt lär också ett aktivt friluftsliv pågå under sommar och höst. Natur- och Kulturvärden Mjösjöån ingår i Lögdeälvens Natura 2000-område SE och är också klassad som riksintresse för naturvård. I vattendraget förekommer strömstationär öring och eventuell också havsöring. I övrigt är också mört, gädda, abborre, bäcknejonöga, harr, lake, flodkräfta och stensimpa påträffade i systemet. Vattendraget utgjorde under flottningsepoken en viktig transportled för timret. För att överhuvudtaget kunna transportera timret i vattendraget har stenar och block rensats upp från vattendraget till den närmaste omgivningen, ibland sporadiskt och ibland i formationer som stenkistor och släntmurar. Objekten redovisas i tabell 4 samt i översiktskartor och detaljkartor över samt i en samlad presentation av samtliga objekt. I underlaget för restaureringen har samtliga objekt tagits med, både större ansamlingar av block (stenkistor, släntmurar m.m.) samt enstaka och sporadiska lämningar. Mjösjöån har tidigare åtgärdats i form av mindre biotopåterställning i Skogsvårdsstyrelsens regi år Flottledlämningarna längs Mjösjöån består huvudsakligen av stenrensningar och två släntmurar. Enstaka rester efter träkonstruktioner finns kvar. Den bäst bevarade lämningen är en del av en släntmur A01:3N på höger sida ovan bron. A04:7 är en släntmur som övergår till stenkista på nedre delen. Kontakter Markägare som berörs av åtgärden är Rundviksverken AB (SCA). De är mycket positiva till de naturförbättrande åtgärderna. Nordmalings kommun är även de positiva till återställningen av vattendraget.

6 4. Detaljerad beskrivning av planerade åtgärder Kulturobjekt linje Objekt Typ Kulturvärde Grumlingsrisk Biologiskt värde med ID åtgärd A01:3N Släntmur A01:4S Stenkista A01:5N Block, vall A01:6S Stenkista A02:1 Block, vall A02:2 Sidofåra A02:3 Block, vall A03:1 Stenkista Block, A03:2 sporadisk A04:1 Block, vall A04:2 Sidofåra A04:4 Stenkista A04:6 Sidofåra A04:7 Släntmur A06:1 Block, vall Åtgärd Kulturvärde 1=lågt, 2= mellan, 3=högt Biologiskt värde med åtgärd 1=lågt, 2= mellan, 3=högt Grumlingsrisk 1=lågt, 2= mellan, 3=högt Bilder och mer information om objekten finns i Restaurering Mjösöån pptx. Kulturobjekt punkt Objekt Typ Kulturvärde Grumlingsrisk Biologiskt värde ID med åtgärd A04:8 Häll, sprängd A05:1 Block, vall A01:1N Block, tät A01:2S Block, tät A04:3 Block, sporadisk A04:5 Block, sporadisk Åtgärd Kulturvärde 1=lågt, 2= mellan, 3=högt Biologiskt värde med åtgärd 1=lågt, 2= mellan, 3=högt Grumlingsrisk 1=lågt, 2= mellan, 3=högt Bilder och mer information om objekten finns i Restaurering Mjösöån pptx. 5. Miljöpåverkan Vid en miljöåterställning påverkas miljön. Denna påverkan är emellertid försumbar i förhållande till de vinster som erhålls.

7 För att minimera miljöpåverkan under återställningsarbetena kommer arbetena att ledas av arbetsledare med stora erfarenheter av liknande arbeten. Arbetsledaren/arbetsledarna kommer att vara väl insatt i upprättade arbetsplaner. Sökanden kommer att ställa höga miljökrav på fordon och maskiner. Alla fordon skall vara av grön miljömärkning, utrustade med miljömotorer, steg 1. Miljögodkända hydrauloljor skall användas och saneringsutrustning kommer att finnas i fordonen. Genom utbildning i miljöhänsyn vid arbeten i vatten av entreprenörer och arbetsledare skall risken för skador på miljön minska. Vid utbildningen kommer även säkerhetsaspekter på arbetet att behandlas. Personalen som utför återställningen, entreprenörer och arbetsledare, skall även vara utbildade i hänsynstaganden vid arbeten i vatten i enlighet med förslag från Fiskeriverket (Jonsson m fl. 2000). Genom dessa krav skall risken för skador på miljön minska. Den miljöpåverkan som sker beskrivs utförligt nedan. Grumling Vid arbete med maskiner i vatten uppkommer grumling. För den återställning som föreslås i denna beskrivning kommer grumlingen att variera i stor grad beroende på materialsammansättningen i det enskilda objektet. De flesta återställningsobjekten består till största del av mycket grovt material, oftast i intervallet cm i diameter. När arbete sker med sådant material blir grumlingen liten. Vid arbete i objekt med större andel finkornigt material kommer grumlingen under kortare perioder att vara relativt hög i det direkta närområdet. Sedimentation av partiklar sker selektivt efter densitet och kornstorlek. Finkornigare material transporteras vanligtvis längre sträckor till lugnflytande sel eller sjöar. I sammanhanget kan nämnas att vid större vårfloder är grumlingen förmodligen kraftigare än vid återställningsarbetena eftersom erosionen i strandzonen kan vara stor vid högt vattenstånd. Utläggning av material sker med grävmaskin utrustad med gallerskopa. Användandet av gallerskopa innebär att stenarna plockas upp och grävningen därmed minskar. I och med detta minskar man uttransport av finare materiel som kan finnas under det grövre materialet som läggs ut i vattendragen. Vid erosionsbenägna brinkar och vid övriga erosionsbenägna stränder kommer extra möda läggas på att inte öka risken för erosion efter restaurering. Förorening av luft, mark och vatten Vid återställningen kommer grävmaskiner, trailer till dessa och eventuellt dumpers att användas. Emissioner till luften sker från fordonen vid återställningsarbetet och när fordonen transporteras mellan de olika objekten. Människors hälsa bedöms främst beröra de personer som arbetar med och i närhet av maskiner i samband med återställningsarbetena. Denna påverkan får ses som liten och det är ingen skillnad jämfört med andra liknande entreprenadarbeten. Utsläpp till mark och vatten kan ske vid tankning av fordonen eller om till exempel hydraul- och bränsleslangar brister. Flora Under arbetets gång kommer floran att påverkas mest när maskinerna skall färdas ned till objekten. I något fall kan enstaka träd behöva fällas för att maskinerna skall kunna ta sig fram. För att minska denna påverkan kommer maskinerna i möjligaste mån att färdas i vattendraget eller längs stenstränderna. Där dessa alternativ inte är möjliga skall vägvalet rekognoseras väl för att åstadkomma minsta möjliga miljöpåverkan.

8 Fauna Arbetena kan påverka lekbottnar för fisk genom att sediment överlagrar dem, genom körskador eller genom att sten läggs ovanpå dessa. Bottenfaunan påverkas på liknande sätt. Grumling kan vara skadligt för lax och öring men vandring av vuxen fisk kan dock fortgå genom områden med hög grumling (Hansson 1995). Sedimentation påverkar dock både lek och överlevnad hos rom och yngel för laxfiskar. Olsson och Persson (1988) har undersökt den kritiska gränsen av sand i bottensubstratet för kläckning av öring och konstaterat att den låg på ca 20 %. De fann även att de överlevande fiskynglen i hög grad var outvecklade och därmed troligtvis mycket sårbara för predation. Då arbetet syftar till att förbättre fiskens möjlighet till lek bedöms denna påverkan som väldigt liten då anläggning av lekbottnar är en del av syftet med återställningsarbetet, det vill säga att arbetet kommer att generera långt fler lekbottnar än i dagsläget. Inget arbete kommer att ske på redan potentiella lekområden under tiden för yngelkläckning eller under lekperioden. Fiskbestånden i Mjösjöån följs årligen genom elfisken. Eftersom inga elfisken utförs i de lugnflytande områdena av vattendraget kan det förekomma någon enstaka ytterligare art i systemet som inte har kunnat registreras via elfisken. För att undvika skador på lekbottnar kommer arbetena att utföras så att man i största möjliga mån undviker körning över dem och att man inte lägger ut stenar och block på dem. Återställningsarbetet i områden som utgör kända leklokaler för havsöring bör utföras under perioden juli 15 september (före lekperioden), i kombination med låg vattenföring, för att skona rom och yngel. I övriga områden kan arbetet komma att fortgå under en längre period. Sökanden bedömer att stensimpa, som förekommer frekvent i systemen, till viss del kommer att påverkas negativt under arbetets gång. Återställning av bottnarna, som innebär en ökad vattentäckt yta och en ökad variation av strömbiotoper, kommer sannolikt på sikt att gynna fisk och andra akvatiska organismer. Om det finns bred gulbrämad dykare i vattensystemen, kommer den förmodligen inte att vare sig gynnas eller missgynnas, då den uppehåller sig i näringsfattiga sjöar eller mindre dammar. Buller och andra störningar Under återställningsarbetena kommer slammer från skopa och block ibland höras en längre sträcka vilket kan upplevas som störande. Denna påverkan dämpas av skog och forsarnas eget ljud och är övergående eftersom maskinen hela tiden förflyttar sig varefter arbetsobjekten färdigställs. Kulturmiljöer En värdering och klassning av flottledsobjekten kulturvärde har gjorts som grundar sig på liknande bedömningar i samråd med miljömålsantikvarie på Länsstyrelsen (se tabell). I och med den här restaureringen kommer huvuddelen av objekt att återställas. De flottledslämningar som avses åtgärdas kommer helt eller delvis att suddas ut, men finnas kvar som digitala bilder och GIS-kartor. Naturmiljöer Naturmiljön kommer med dessa åtgärder att bli rikare, naturligare och vildare med större variation och ökat livsutrymme för de arter som lever i och vid vattendraget.

9 Körvägar kan ge en negativ påverkan på naturmiljön. Påverkan minimeras på alla möjliga sätt genom val av väg och allmän försiktighet. Denna körning regleras tydligt i och med terrängkörningsförbudsdispensansökan. Spåren efter en larvbandgående grävmaskin är lindriga och går på inga sätt att jämföras de spår som skogsmaskiner orsakar i naturen. Ofta kan det efter ett år vara svårt att se var en grävmaskin tagit sig fram.