Information om återställningsarbetena i Sävarån och Gravån verksamhetsåret 2012
|
|
- Emil Andreasson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Information om återställningsarbetena i Sävarån och Gravån verksamhetsåret 2012 Informationen går ut till dig som är sakägare kring återställningsarbetena som är planerade i denna fas för Sävarån och Gravån. Vi vill informera om vad som har hänt under 2012, hur mycket arbete som är kvar, den framtida planeringen samt varför åtgärderna utförs och vilken betydelse det har för den biologiska mångfalden i och kring de strömmande miljöerna. Innehåll i detta brev: 1. Vad har utförts under 2012? 2. Varför flottledsåterställning? 3. Åtgärder för att öka naturvärdena och den biologiska mångfalden i Sävarån ur ett större perspektiv. 4. Mer information, kontakt och karta 1. Vad har utförts under 2012? Sävarån Miljöåterställningen av Sävarån är avslutad för säsongen. Till skillnad mot 2011 så hade vi bättre flödesförhållanden och kunde aktivt arbeta fram till och med 3 oktober då regnet ledde till att flödet steg kraftigt. Under året åtgärdades en ca 1400m lång vattendragsträcka inom fiskevårdsområdet. Vi började först med ett objekt strax nedströms om Krokbäcksfallet, en sträcka på ca 250m. Därefter flyttade vi upp till Ytterträsk och återställde hela Svartidurforsen. Vi är väldigt nöjda med bägge sträckorna där vi också hade möjlighet att skapa flertalet lekområden för fisken vilka sannolikt bör ha använts under hösten. Detta följs upp av elfisken som utförs kommande år. Holmen Skog AB finansierade åtgärderna inom deras marker och där åtgärdades ca 1000m vattendragsträcka. Här färdigställdes Klyvetforsen som vi påbörjade 2011, forsen vid Botsmarksblocket samt så påbörjades den sista forsen på deras marker. Hit hade vi också möjlighet att köra ut sk. lekgrus eftersom det saknades i området. Totalt tillförde vi ca 16m 3 för att gynna fiskleken. Gravån I Gravån hade vi det däremot lite kämpigare. Vi hade en otursförföljd maskin som hade en del problem vilket gjorde att vi fick stå still under längre perioder. Bland annat så gick skopan sönder och vi hade flertalet bandkrängningar. Gravån är också mer känslig för nederbörd än Sävarån vilket gör att flödena kan bli höga direkt vid nederbörd. Detta leder till att vi måste bryta och avvakta tills vattnet sjunker undan. Detta hände flera gånger under säsongen. Totalt åtgärdades ca 300m åsträcka i Gravån vid Henriksfors. Hur mycket är kvar att åtgärda? Det är fortfarande åtgärder kvar på sträckan som ingår i nuvarande miljödom (läs mer under Tillstånd). De sträckor som återstår är den så kallade Skjutbaneforsen (både Holmen Skog AB och Fvo) och nedströms till kvarnområdet i Botsmark (se karta, sid 6). I Gravån finns stora delar kvar att åtgärda under nästa säsong. 1
2 Framtida planer Arbetena längs den återstående sträckan i både Sävarån och Gravån som ingår i nuvarande miljödom kommer att färdigställas under säsongen 2013 om vattenståndet tillåter. Under kommer arbetet för att återställa resterande delar av ån nedströms att förberedas. I det arbetet ingår att ta fram åtgärdsplaner och att via samråd med Länsstyrelsen, fiskevårdsområdet, markägare och övriga som direkt berörs av åtgärderna, besluta vilka sträckor som ska åtgärdas. Förhoppningsvis kommer vi någon gång under 2013 att lämna in en ansökan till Mark- och miljödomstolen med en avsikt att starta med de delarna under 2013 eller Varför flottledsåterställning? Flottningsepoken och dess konsekvenser på miljön Under flottningsepoken förändrades vattendragen i stor skala. Enbart i Västerbotten fanns det hela 932 mil av allmänna flottleder. Påverkan av människan har varit stor i dessa vattendrag. För att timret skulle kunna flyttas från inlandet ned till kusten användes vattendragen som transportleder. Det krävdes att dessa rensades på sten och större block för att timret skulle kunna flottas ner så snabbt och smidigt som möjligt utan hinder. Många dammar byggdes för att kunna lagra vatten som senare släpptes på för att ge timret en extra skjuts när det behövdes. Vattnet koncentrerades oftast i en fåra för att öka flödet och minimera riskerna att timret skulle fastna i kurvor och vikar. Biologiskt viktiga sidogrenar stängdes på så vis av från vattenföring, oftast genom någon form av stenkistor. Bild 1. Gillerån i Jämtland före (ovan) och efter (nedan) flottledsrensning. Notera de två inringade människorna i den övre bilden. De rensningar som utfördes inverkade förstås på miljön i vattendragen och forskningen har under många år undersökt konsekvenserna. Det har visat sig att flottledsrensade vattendrag är negativa för den biologiska mångfalden, både i vattnet för bland annat fisk och insekter samt i strandzonen för växtligheten. Rensningarna medförde att tidigare variationsrika miljöer i strömmarna blev mer likformiga med begränsat livsutrymme för de flesta strömvattenarter som följd (Bild 1). För att relatera till detta kan man jämföra mångfalden av växter och djur i en urskog mot en produktionsskog. En urskog har en god trädslagsblandning av träd i olika åldrar, det finns döda träd i olika nedbrytningsstadier vilka fungerar som hem åt olika insekter, svampar och fågelarter. En produktionsskog, emellertid, är som regel bestående av ett trädslag i samma dimension och i samma ålder. Utrymmet för en rik flora och fauna minskar därmed i de skogarna. Liknande förhållanden gäller under ytan i vattendragen. Ju mer varierad den strömmande miljön är, desto artrikare har den förutsättning att vara. Umeå Universitet har varit framstående i sin forskning och har bland annat jämfört hur växtligheten förändras vid en återställning. Resultaten är entydiga och visar på att återställda flottleder har en betydligt rikare flora än icke återställda. Likaså finns det många studier som visar på att fiskbestånden utvecklas mycket positivt. 2
3 3. Åtgärder för att öka naturvärdena och den biologiska mångfalden i Sävarån ur ett större perspektiv Vattenkvalité För att vattenlevande djur ska kunna överleva är vattenkvaliteten den mest avgörande faktorn. Sävarån upplevde liksom många andra vattendrag en mycket kraftig försurning under 70-, 80- och 90-talet till följd av sur nederbörd och omfattande dikning. För att komma tillrätta med dessa problem och för att säkerställa en god vattenkvalitet kalkas därför Sävarån (Bild 2). Utan denna åtgärd skulle t ex lax, öring och harr minska kraftigt i numerär och kanske till och med försvinna. Bild 2. En typisk kalkdoserare i Västerbottens län. Fria vandringsvägar/spridningsmöjligheter Fiskar och andra djur måste ha möjlighet att sprida sig till olika områden i vattendragen. Lax och öring är klassiska exempel på detta som varje år kan vandra långa sträckor till sina lekområden. Tyvärr har människan varit duktig på att stänga av möjligheterna att vandra i vattendragen genom olika sorters dammbyggnationer och vägövergångar. Som exempel har Sverige historiskt haft 44 vildlaxvattendrag som mynnar i Östersjön, idag har vi endast kvar 12 av dessa varav Sävarån är ett. Resterande vattendrag är mer eller mindre utbyggda för vattenkraftproduktion. För att säkerställa att fiskar och andra vattendjur kan vandra fritt i Sävarån med biflöden har två flottledsdammar, som har varit vandringshinder, tagits bort i Ytterträsket och Lillsävarträsk. Dessutom har ett flertal felaktiga vägtrummor bytts ut mot antingen valvbågar (Bild 3) eller broar i flera biflöden. Trots detta finns det fortfarande många vandringshinder kvar att åtgärda. Glädjande nog beviljade EU nyligen ett stort projekt, värt ca 80 miljoner kr, för att åtgärda vägövergångar i fem stora vattenområden i Norr- och Västerbotten. Ett av dessa vattenområden är Sävarån. Bild 3. En felaktigt lagd vägtrumma som delvis utgjorde vandringshinder (t.v.) har bytts mot en bro med en naturlig bäckbotten (t.h.) i Gärdsjöbäcken, biflöde till Sävarån. Den fysiska miljön (strömhabitaten) När vattenkvaliteten och vandringsmöjligheterna vattendraget är säkerställda, måste de fysiska miljöerna ses över. Med detta menas de olika miljöerna som finns i strömsträckorna som t ex ståndplatser, yngel- och lekområden. Vi vet att Sävarån har utsatts för en kraftig flottningsverksamhet och att den har minskat den så viktiga variationen av miljöer som olika djur behöver. Den fysiska miljön be- 3
4 höver därför återställas till ett så naturligt skick som möjligt. Det är här flottledsåterställningen kommer in i bilden. Åtgärderna sågs tidigare som fiskevård men med dagens kunskap och utveckling inom området är dessa klassade som ren och skär naturvård. Det är bl. a. därför Regeringen har gett Naturvårdsverket och Länsstyrelserna i uppdrag att återställa miljöerna efter flottningen. Åtgärderna ger inte bara naturen en positiv utveckling men också oss människor som rör oss i den. I förlängningen ger detta ett rikare djurliv och bättre möjligheter till ett gott fiske. Flottledsåterställning i praktiken För att öka kunskapen om åtgärdsbehovet i Sävarån inventerades ån 2008 och 2009 av Länsstyrelsen Västerbotten. Umeå kommun åtog sig huvudmannaskapet för projektet och i början av sommaren 2011 beslutades en miljödom av Mark- och Miljödomstolen som innebar klartecken att starta åtgärderna. För att kunna återföra de enorma massorna av rensat material som ligger på sidorna av vattendraget använder vi en grävmaskin (Bild 4). Med grävmaskinens hjälp kan stora massor, riktigt stora block och finare material, fördelas ut där de gör mest nytta för livet i vattnet. För att minimera grumling används en så kallad brytskopa med galler vilket gör att jord och oönskat organiskt material kan skakas av uppe på land och därmed minskas grumling. Ibland fäller vi också ut träd i ån som är enormt viktiga som både för skydd för fisken men också som mat åt insekterna (jmf dagens skogsbruk). Bild 4. En stor stenkista lyfts ut med hjälp av specialskopa. Tillstånd Innan en återställning kan genomföras måste olika tillstånd sökas genom olika instanser. I dessa tillstånd beslutas om åtgärderna kan genomföras enligt Miljöbalken, Natura2000-regler, inom rennäringslagen, terrängkörningslagen m.fl. Till denna fas av åtgärderna gav Mark- och Miljödomstolen klartecken, en sk. Miljödom, att åtgärda de flottledsrensade sträckorna mellan Lillsävarträsk och nedströms till ca. sammanflödet med Gärdsjöbäcken. Likaså söker vi tillstånd från varje enskild fastighetsägare som berörs av åtgärderna. I dessa tillstånd söker vi fastighetsägarens godkännande att: 1) Ev. kunna köra på fastigheten ned till vattnet och 2) Ev. röja vegetation som har växt på flottledsrensningarna och 3) Att få lyfta tillbaka det rensade stenmaterialet tillbaka till ån. Fastighetsägarna Hittills har projektet berört i huvudsak två fastighetsägare, Holmen Skog och en enskild fastighet. När en ny fastighetsägare berörs av återställningsarbetet tar vi kontakt i den mån det är möjligt och informerar om arbetet. Kulturhistoriska värden och andra hänsyn Vid återställningsarbete måste vi ta hänsyn till kulturhistoriska värden. Efter samråd med Länsstyrelsens kulturmiljöansvariga bestämdes att helt lämna Vorrsbäcksforsen, som innehåller flera olika typer av lämningar, utan åtgärd. 4 Bild 6. En forssträcka av Sävarån, Svartidurforsen före (ovan) och efter (nedan) återställning 2012.
5 Dessutom bestämdes att den välbevarade och restaurerade muren vid Krokbäcksfallet samt en välbevarad släntmur strax nedströms också skulle lämnas orörda. I denna etapp av återställningarna har markägarna vid Brattfors önskat lämna ett forsområde orört. Ett annat exempel på en struktur som kommer att lämnas är en ledarm nedanför det gamla sågverket i Botsmark som skyddar en instabil slänt från erosion efter önskemål från fastighetsägaren. Nationella miljömål, Natura2000 och hotade arter Regeringen har i ett av miljömålen Levande sjöar och Vattendrag gett Naturvårdsverket och Länsstyrelserna i uppdrag att restaurera/återställa miljöerna efter flottningen. Sävarån är också utpekad som ett Natura2000-vattendrag, vilket innebär att den har särskilda naturvärden där bland annat arterna lax, flodpärlmussla och utter ingår. De återställningar som nu genomförs är helt i linje med föreslagna åtgärder inom Natura2000-området för att förbättra förutsättningarna för de utpekade arterna. Finansiering Åtgärderna finansieras av kalkningsanslaget via Naturvårdsverket. Där Holmen Skog AB är vattenrättsägare, en sträcka mellan Lill-Sävarträsket och mitt för skjutbanan uppströms Botsmark, bekostar Holmen Skog AB åtgärderna. Återställningar i övriga delar av länet De allra flesta vattendrag är i behov av återställning sedan flottningen. Därför pågår stora insatser med att återfå naturvärdena runt om i länet. Under året 2012 var hela 7 grävmaskiner i arbete runt om i länet i bl a Sävarån, Hörneån, flera av Vindelälvens biflöden, Lögdeälvens biflöden m fl. 4. Mer information, kontakt och karta Mer information För dig som har tillgång till internet finns det mycket att läsa och lära sig mer om biologiska miljöåterställningar. Här följer några tips på länkar: Länsstyrelsen i Västerbotten: Vindel River LIFE: Naturvårdsverket: Vid frågor som rör återställningarna är ni alltid varmt välkomna att kontakta oss på både kommunen och länsstyrelsen: Stefan Ågren, Fiskerikonsulent Umeå kommun Telefon: stefan.agren@umea.se Roger Vallin, Restaureringsansvarig Länsstyrelsen i Västerbotten Telefon: roger.vallin@lansstyrelsen.se 5
6 Mats Norberg, Kalkningseffektsuppföljningar Länsstyrelsen i Västerbotten Telefon: mats.norberg@lansstyrelsen.se Kartbild över åtgärdsträckorna i både Sävarån och Gravån. Återställda sträckor under Kvarvarande sträckor att återställa under 2013 (2014) 6
Varför flottledsåterställning?
Information om återställningsarbetena i Sävarån och Gravån verksamhetsåret 2011 Informationen går ut till dig som är sakägare kring återställningsarbetena som är planerade i denna fas för Sävarån och Gravån.
Läs merInformation om planerad restaurering av Gravån, Klappmarksbäcken och Pålböleån inom Sävaråns vattensystem
Information om planerad restaurering av Gravån, Klappmarksbäcken och Pålböleån inom Sävaråns vattensystem Bakgrund De flesta vattendrag i Sverige har utsatts för en betydande mänsklig påverkan genom åren
Läs merFlottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015
Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015 Foto: Tony Söderlund Bakgrund Flottningen av timmer var som mest omfattande i Sverige mellan 1850-1950. Detta var den metod
Läs merSamrådsunderlag för restaurering av flottledsrensade sträckor i Lögdeälven inom Nordmalings kommun
Samrådsunderlag för restaurering av flottledsrensade sträckor i Lögdeälven inom Nordmalings kommun Nordmalings kommun och projektet ReBorN planerar att genomföra restaurering av flottledsrensade sträckor
Läs merFlottledsåterställning i Bureälven
Slutrapport Etapp 1: 2015-2016 Flottledsåterställning i Bureälven Datum: 2016-09-21 Samarbetspartner: 1 2 Innehåll Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Kartläggning av påverkan i Bureälvens avrinningsområde...
Läs merÅtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde
Datum: 2016-11-11 Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde Kungsbackaåns vattenråd EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771 87 40 Hemsida www.enviroplanning.se
Läs merReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag
ReMiBar fria vandringsvägar i vattendrag REMIBAR fria vandringsvägar i vattendrag I Norrbotten och Västerbotten pågår projektet Remibar vars mål är att åtgärda vandringshinder för fisk och andra vattenlevande
Läs merBiotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008
Direkttelefon Referens 0910-73 76 77 2008-11-17 Bygg- och miljökontoret Miljöavdelningen Bo-Göran Persson Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008 Delrapport inom projektet - Kustvattendrag inom Skellefteå
Läs merFlottledsinventering Kvarnmårkan 2008
2009-01-21 2007-08-01 Rapport Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008 Tina Hedlund Aquanord Bakgrund och syfte Den del av Gunnarbäcken som rinner mellan Lill-Bastuträsket och Stor-Bastuträsket kallas för
Läs merBegäran om Länsstyrelsens bedömning av påverkan på allmänna intressen i samband med restaurering av flottledspåverkade sträckor av Mjösjöån i
Begäran om Länsstyrelsens bedömning av påverkan på allmänna intressen i samband med restaurering av flottledspåverkade sträckor av Mjösjöån i Nordmalings kommun Sammanfattning Länsstyrelens miljöanalysenhet
Läs merVattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet
Läs merVindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4
Vindel River LIFE Work plan för 2011 Action C2-C4 Action C2: ROTENTRÄSKDAMMEN Sökande: Åtgärd: Lycksele kommun / Vindelälvens Fiskeråd Uppförande av överfallströskel vid utloppet av Rotenträsket (Sikbäcken)
Läs merReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag
ReMiBar fria vandringsvägar i vattendrag 2 2 REMIBAR fria vandringsvägar i vattendrag I Norrbotten och Västerbotten pågår projektet Remibar vars mål är att åtgärda vandringshinder för fisk och andra vattenlevande
Läs merAtt anlägga vägtrummor. En samlande kra!
Att anlägga vägtrummor En samlande kra! Råd vid anläggning av vägtrummor En vägtrumma ska transportera undan vatten men vägtrumman blir ofta ett hinder för de djur som lever i och runt vattnet. Hinder
Läs merReBorN - LIFE. Projektledare Tommy Vennman Roger Vallin. Teknisk koordinator Robert Ström. Laxförvaltning Stefan Larsson
ReBorN - LIFE Projektledare Tommy Vennman Roger Vallin Teknisk koordinator Robert Ström Laxförvaltning Stefan Larsson Varför ReBorN? - Gynnsam bevarandestatus inom Natura 2000-nätverket Aktuella Natura
Läs merProjekt Kullån, Burån och Hovaån
Projekt Kullån, Burån och Hovaån Bakgrund Skagern ligger på gränsen mellan Västra Götalands län, Värmlands län och Örebro län och är till ytan Sveriges 18:e största sjö och tillhör Gullspångsälvens vattensystem.
Läs merTillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd
Tillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd Utrivning av Milsbro och Gällsta kraftverk i Gnarpsån samt omledning av Lunnsjöbäcken vid Lunnsjöns utlopp och vid bäckens utlopp
Läs merExkursionsguide- miljöåterställning längs Vindelälven inom Lycksele kommun. Daniel Holmqvist, Vindelälvens Fiskeråd
Exkursionsguide- miljöåterställning längs Vindelälven inom Lycksele kommun Daniel Holmqvist, Vindelälvens Fiskeråd Ruskträskbäckens biflottled Ruskträskbäcken med dess biflöden Mösupbäcken, Västibäcken/Tväråbäcken
Läs merMiljöåtgärder i Rabobäcken
1 (9) Miljöåtgärder i Rabobäcken Redovisning av åtgärder utförda med stöd av anslaget 1:11 ÅTGÄRDER FÖR HAVS- OCH VATTENMILJÖN. Samhällsbyggnadskontoret (SBK) Planavdelningen Kontaktperson Jonas Engberg
Läs merRestaurering av vattendrag
Restaurering av vattendrag från teori till praktik Erik Degerman & Anton Halldén SLU, Institutionen för akvatiska resurser & Länsstyrelsen i Jönköpings län 2012 10 23 Planeringssnurran idag och i framtiden
Läs merLivet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?
Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Erik Degerman, Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet, Örebro 92 000 sjöar 450 000
Läs merSammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling
Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling Datum: 2017-03-14 1 2 Figurhänvisningarna i det här dokumentet hänvisar till figurerna i dokumenten: - Förslag till miljökonsekvensbeskrivning-
Läs merSkydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE
Rastälven Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 11e4i, 11e3i, 11e3j, 11e2j & 11f2a Vattenförekomst: SE661195-145124 Kommun: Nora och Hällefors Vattendragsnummer: 122405 Inventeringsdatum: 10
Läs merNoteringar och bilder från exkursionen till Vormbäcken och Lidsbäcken den 16 augusti 2011.
Exkursion Vormbäckens samverkansgrupp 1(7) Noteringar och bilder från exkursionen till Vormbäcken och Lidsbäcken den 16 augusti 2011. Deltagare: Daniel Holmqvist, Vindelälvens Fiskeråd; Rolf Örnberg, Rökå,
Läs merWORK-PLAN 2012 C2-C4 Vindel River LIFE (LIFE08 NAT/S/000266) Vindel River LIFE. Work plan för 2012 Action C2-C4
Vindel River LIFE Work plan för 2012 Action C2-C4 Action C3 och C4 VORMBÄCKEN Sökande: Åtgärd: Lycksele kommun genom Vindelälvens Fiskeråd/Vindel River LIFE Miljöåterställningsåtgärder i Vormbäcken Beskrivning
Läs merStöd till fiskevården
Stöd till fiskevården NATIONELL FISKEVATTENÄGAREKONFERENS 22-23 november 2017 Ingemar Abrahamsson Stöd till fiskevården Stöd till åtgärder för fisket och fiskevården Fiskevårdsbidraget Bidrag till biologisk
Läs merEkologisk fiskevård i Kattisavan Inventeringsrapport inklusive åtgärdsplan för långsiktigt hållbart fiske och förbättrad tillgänglighet för besökare
Ekologisk fiskevård i Kattisavan Inventeringsrapport inklusive åtgärdsplan för långsiktigt hållbart fiske och förbättrad tillgänglighet för besökare Greger Jonsson Hushållningssällskapet 2007-01-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merRASTÄLVEN - Grängshytteforsarna
RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna Redovisning av biotopvårdsåtgärder 2006 Inom ramen för Projektet Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige LIFE04 NAT/SE/000231 Författare: Peter Johansson EMÅFÖRBUNDET
Läs merBiologisk återställning av Vindelälven Erfarenheter och utveckling senaste 15-åren Daniel Holmqvist, Ume/Vindelälvens Fiskeråd
Biologisk återställning av Vindelälven Erfarenheter och utveckling senaste 15-åren Daniel Holmqvist, Ume/Vindelälvens Fiskeråd Finansiärer: Europeiska kommissionen, Havs och Vattenmyndigheten, Länsstyrelsen
Läs merRestaurering Ramsan 2017
2017-12-28 Rapport Restaurering Ramsan 2017 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund och syfte Ramsan är ett av de större biflödena till den nedre delen av Umeälven och mynnar i Harrselemagasinet (figur 1). Ån
Läs merRestaurering av vattendrag på fastigheten Västansjö S:9 i Vilhelmina kommun (2 bilagor)
1(7) Västansjö Samfällighetsförening c/o Gerd-Marie Alenius gerd-marie.alenius@umu.se Restaurering av vattendrag på fastigheten Västansjö S:9 i Vilhelmina kommun (2 bilagor) Länsstyrelsen godkänner att
Läs merFörslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn
Peter Gustafsson 20080715 Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn Adress: Ekologi.Nu, Näckrosv 108, 590 54 Sturefors Tel: 0702792068 Hemsideadress: www.ekologi.nu Email: peter@ekologi.nu
Läs merElfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015
2015-12-15 Rapport Elfiskeuppföljning 2015 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund Ett antal flottledsrestaureringar har under åren genomförts inom Storumans kommun med syfte att återge vattendragen ett naturligare
Läs merKonferens Levande laxälvar 1 februari 2017
Konferens Levande laxälvar 1 februari 2017 Ers Majestät, Statsrådet, Konferensdeltagare Hjärtligt välkomna till Umeå, till Västerbotten och till denna konferens. En konferens där vi helhjärtat ska ägna
Läs merFoto Jan Felten, fotomontage Paul Felten
Foto Jan Felten, fotomontage Paul Felten Öring i Mark är ett projekt initierat av fiskevårdsföreningarna för Öresjöarna, Tolken, Sandsjön och Öxabäck. Målet för detta projekt är att restaurera vattenvägarna
Läs merTriple lakes vattenvård för levande sjöar
Triple lakes vattenvård för levande sjöar Foto: Lars Häreblad Triple Lakes vattenvård i tre sjöar Triple Lakes eller Tre Sjöar är ett samverkansprojekt för friskare vattenmiljöer och renare vatten. Vi
Läs merLevande laxälvar. Program. Nationell vattenkonferens i Umeå 18-20 augusti 2015. H.M. Konung Carl XVI Gustaf medverkar
Levande laxälvar Nationell vattenkonferens i Umeå 18-20 augusti 2015 H.M. Konung Carl XVI Gustaf medverkar Program Välkommen till Nationell vattenkonferens i Umeå 18-20 augusti Hjärtligt välkommen till
Läs merTabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ).
Hörksälven Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 12f1a, 12f0a, 11e9j och 11f9a Vattenförekomst: SE664838-144980 Kommun: Ljusnarsberg Vattendragsnummer: 122882 & 1228821 Inventeringsdatum: 3
Läs merRapport rörande vikbara trösklar i trummor för fiskvandring - exemplet Stampebäcken riksväg 26 (Filipstad)
2009-11-30 1 Rapport rörande vikbara trösklar i trummor för fiskvandring - exemplet Stampebäcken riksväg 26 (Filipstad) Mats Lindqvist Vägverket/Teknik & miljö miljöspecialist/ekolog 2009-11-30 2 Bakgrund
Läs merVattenkvalitet Vattenkemiprover från Svartälven vid Hammarn (tabell 1).
Svartälven Avrinningsomr.: Gullspångsälv. 61-138 Terrängkartan: 12ed, 11e9d, 11e8d, 11e8e, Vattenförekomst: SE663193-14263 11e7e, 11e7f, 11e6f, 11e5f, 11e2f, 11e2g, 11eg, Vattendragsnummer: 13814 11gh,
Läs merEskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING
Lekhytteån Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10e41, 10e4j, 10e3i och 10e3j Vattenförekomst: SE656786-144723 Kommun: Lekeberg Vattendragsnummer: 121068 Inventeringsdatum: 3 juni 2004
Läs merVattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning
Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning 1 Vattendragens biologiska värden 2 Träd och buskar i kanten Skuggar vattendraget hindrar igenväxning, lägre vattentemperatur Viktiga för däggdjur
Läs merHammarskogsån-Danshytteån
Hammarskogsån-Danshytteån Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terränkartan: 11f4b, 11f4c och 11f3c Vattenförekomst: SE661976-146120 Kommun: Lindesberg Vattendragsnummer: 122616 Inventeringsdatum: 2 september
Läs merDikesrensningens regelverk
Dikesrensningens regelverk Kurs LBP Dikesrensning i praktiken Elisabet Andersson, EKOLOG Andreas Drott, MARKSPECIALIST Anja Lomander, MARKSPECIALIST Regelverk Miljöbalken Allmänna hänsynsregler (kap 2)
Läs merGöljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004
Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10f6a Vattenförekomst: - Kommun: Örebro Vattendragsnummer: 121023 Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004 Koordinater: 6580327 1453197 Inventerad
Läs merSamtliga inventerade vattendrag
Samtliga inventerade vattendrag Figur 1. Karta över samtliga vattendrag som biotopkarterades i Örebro län år 2004. 10 Strömförhållande Sammantaget i alla inventerade vattendrag är strömförhållanden med
Läs merBevara Sommens nedströmslekande öring
1 Bevara Sommens nedströmslekande öring Projektbeskrivning Laxberg Version 2012-09-19 Mål med projektet Att återskapa fria vandringsvägar för fisk för att öka reproduktionen hos Sommens nedströmslekande
Läs merSamverkansgruppen 3 regleringsmagasin GEP i Lycksele, Lycksele kommun Åsa Widén Greger Jonsson
Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin GEP i Lycksele, Lycksele kommun Åsa Widén Greger Jonsson Bilder i presentationen: Åsa Widén Rapport från Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin God Ekologisk Potential
Läs merUtformning av. Ekologiskt anpassade vägpassager
Utformning av Ekologiskt anpassade vägpassager Råd när nya vägpassager ska anläggas och vandringshinder åtgärdas Valvbågens bredd Naturlig bäckbredd 1 2 3 Det bästa sättet att se till att vattendrag inte
Läs merMiljöåtgärder i Öjungsån
1 (14) Miljöåtgärder i Öjungsån Redovisning av åtgärder utförda med stöd av anslaget 1:11 ÅTGÄRDER FÖR HAVS- OCH VATTENMILJÖN. 75000 flodpärlmusslor handplockades under projektet. Samhällsbyggnadskontoret
Läs merMaskinrestaurering i Leån 2014
Maskinrestaurering i Leån 2014 Redovisning Fiskevårdstjänst-Peter Hallgren Svarvarvägen 15 820 20 Ljusne www.fiskevardstjanst.se Maskinrestaurering i Leån 2014 Nedan följer en redovisning av den biotopåprestaurering
Läs merKvarnbäcken-Lärkesån med kanal
Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 10f9a,10f9b och 10f8b Vattenförekomst: SE659955-145464 Kommun: Nora och Örebro Vattendragsnr.: 122263 & 122631 (kanalen)
Läs merMörrumsån, Hur når vi målet god status?
Mörrumsån, Hur når vi målet god status? Åsnen och Mörrumsån Rikt växt och djurliv, hög biologisk mångfald Stor betydelse för rekreation och friluftsliv (riksintresse) Stor betydelse för turistnäringen
Läs merKalkning och försurning i Jönköpings län
Kalkning och försurning i Jönköpings län orsaken till försurning Försurning är Jönköpings läns största miljöproblem. Värst drabbade är länets västra och södra delar. Med försurning menas att ph-värdet
Läs merSå skyddas Vramsån. Natura 2000-område Nationellt särskilt värdefullt fiskevatten WWF Miljömål Biosfärområde Kristianstads Vattenrike
Dämmet i Tollarp Vramsån Ett av kommunens mest värdefulla vattendrag. Sen 80-talet har kommunen jobbat med att bevara och utveckla de biologiska värdena i ån. En mycket rik fiskfauna tex finns grönling,
Läs merLerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g
Avrinningsområde: Gullspångsälven 61-138 Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g Vattenförekomst: - Kommun: Karlskoga Vattendragsnummer: 138134 Inventeringsdatum: 29 och 30 juni 2004 Koordinater: 6583283
Läs merProjekt Leduån. Patrik / Ove Segerljung. Projekt Leduån
2012 Projekt Leduån Patrik / Ove Segerljung Projekt Leduån 2012-11-11 Förord Projekt Leduån har genomfört inventering av hela ån från Olofsfors till stensvattnet med start vecka 26 2012 och avslutad v46
Läs merFigur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.
9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck
Läs merFörslag på åtgärder i Hagbyån-Halltorpsån
2013-11-13 Förslag på åtgärder i Hagbyån-Halltorpsån ECOCOM AB Stortorget 38 392 31 Kalmar 0761-75 03 00 info@ecocom.se www.ecocom.se Åtgärdsförslag ID Namn och vattendrag Åtgärdstyp A Trottorps damm,
Läs merElfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån
Elfisken Elfisken genomfördes på tre lokaler i Säveåns huvudfåra och två i Kyllingsån. De undersökta lokalerna är Finnatorp, Hönö, ned dammen vid Sävsjöos, Kyllingsån vid Lilla Landa och Lillån-Kvinnestadsbäcken
Läs merRedovisning objekt vattendrag och sjöar avrinningsområdesvis 28 Umeälven
Redovisning objekt vattendrag och sjöar avrinningsområdesvis 28 Umeälven Storbäcken nedom Tallberg Anders Granér 2005 28 Umeälven Umeälven och dess huvudfåra är det största rinnande vattendraget genom
Läs merElfisken Vojmån 2010
2011-01-21 Sammanställning Elfisken Vojmån 2010 Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Under 2009 framställde Aquanord en fiskevårdsplan för Vojmån för Vojmåns fiskevårdsområdes räkning, som syftade till att förbättra
Läs mer2013-11-18. Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO
2013-11-18 Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO ECOCOM AB Stortorget 38 392 31 Kalmar 0761-75 03 00 info@ecocom.se www.ecocom.se Åtgärdsförslag ID Namn och vattendrag Åtgärdstyp A Inventera vandringshinder
Läs merFiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun inventerat tre vattendrag. De inventerade vattendragen är Vallby å, Kollerödsbäcken samt bäcken från Iglekärr som mynnar
Läs merIsättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald
Isättrabäcken Biotopvård för ökad biologisk mångfald Isättrabäcken- biotopvård för ökad biologisk mångfald Bakgrund Antalet rovfiskar minskar längst med kusten och påverkar ekologin i havet. När antalet
Läs merDet var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.
Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall
Läs merLänsstyrelsen Västernorrland Miljöavdelningen 2007:11. Biotopvård i Näbbtjärnsbäcken, Helvetesbrännans naturreservat 2007
Länsstyrelsen Västernorrland Miljöavdelningen 2007:11 Biotopvård i Näbbtjärnsbäcken, Helvetesbrännans naturreservat 2007 Rapport 2007:11 Länsstyrelsen Västernorrland Miljöavdelningen Biotopvård i Näbbtjärnsbäcken,
Läs merRestaurering av lekbottnar vid Lagfors i Ljustorpsån, Timrå kommun
memo01.docx 2012-03-28-14 UPPDRAG Ljustorpsån 2018 UPPDRAGSNUMMER 13005505 UPPDRAGSLEDARE UPPRÄTTAD AV DATUM 2018-10-05 Restaurering av lekbottnar vid Lagfors i Ljustorpsån, Timrå kommun Lekbottenområdet
Läs merÅtgärd av vandringshinder i Kvarnbäcken, Skarvsjöby 2014
2015-03-31 Rapport Åtgärd av vandringshinder i Kvarnbäcken, Skarvsjöby 2014 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund och syfte Under 2013 genomförde Aquanord AB efter önskemål från Bo Larsson i Långnäs en inventering
Läs merFri vandringsväg till och genom Nybro stad; Från Skabro till Flyebo
Fri vandringsväg till och genom Nybro stad; Från Skabro till Flyebo Fri vandringsväg till och genom Nybro stad; Från Skabro till Flyebo Kommunens mål och strategier I kommunens översiktsplan har vi ett
Läs merSlutrapport för Restaurering av Hillesjön
SLUTRAPPORT 2010-12-22 Dnr 10BMN288-6 Länsstyrelsen i Gävleborgs län 801 70 Gäv le Slutrapport för Restaurering av Hillesjön Ur förordningen (2003:598) om statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt:
Läs merInventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013
2013-12-13 Rapport Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 Aquanord AB Bakgrund och syfte Skarvsjön har till skillnad från de flesta andra sjöar två utlopp, ett i sjöns norra
Läs merLillån vid Vekhyttan Figur 1.
Lillån vid Vekhyttan Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10e3h, 10e3i, 10e2i och 10e1i Vattenförekomst: SE655904-144254 Kommun: Lekeberg Vattendragsnummer: 121086 Inventeringsdatum: 30
Läs merÅterställningsplan för Ljustorpsån och Mjällån 2010-2014
Återställningsplan för Ljustorpsån och Mjällån 2010-2014 Ljustorpsåns FVO Öhmans Fiskevårdsservice Titel: Fiskevårdsåtgärder i Ljustorpsån och Mjällån Utgivningsdatum: Mars 2010 Utgivare: Timrå kommun
Läs merLimmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004
Avrinningsområde: Gullspångsälven 6-8 Terrängkartan: ef Vattenförekomst: SE66794-494 Kommun: Hällefors Vattendragsnummer: 84 Inventeringsdatum: juni 4 Koordinater: 6679 4947 Inventerad sträcka: 49 meter
Läs merSamrådsredogörelse ReBorN-LIFE projektet
Planerad restaurering av Lögdeälven inom Samrådsredogörelse ReBorN-LIFE projektet EU-kommissionen har beviljat projektet ReBorN-LIFE, Restauration of Boreal Nordic rivers. Det innebär möjlighet att restaurera
Läs merVATTENDRAGSRESTAURERING
VATTENDRAGSRESTAURERING 20190505 Vad är restaurering? Restaurering: Återställning av vattendragets form och processer till ett tillstånd som motsvarar det naturliga referensförhållandet. Rehabilitering:
Läs merDamminventering inom Avasund
2007-08-01 Rapport Damminventering inom Avasund Tina Hedlund Aquanord Bakgrund och syfte Många kvarvarande flottningsdammar håller sedan flottningen upphörde på att förfalla. Efter flottningen har flottningsföreningar
Läs merÅtgärder utan betydande produktionspåverkan. 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden
Åtgärder utan betydande produktionspåverkan 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden Hur tänkte vi? Innovativt - Att praktiskt i fält lokalisera var naturvärde och biologisk mångfald finns bevarad och
Läs merElfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering
2009-12-14 sid 1 (5) Härryda kommun Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering Två fiskare i Mölndalsån Sportfiskarna Per-Erik Jacobsen Fiskevårdskonsulent Sjölyckan 6 416 55 Göteborg
Läs merNATUR. Biotopvård i vattendrag. Temablad SKAPA
NATUR Biotopvård i vattendrag Foto: Fredrik Boo, Mostphotos.com Många vattendrag är påverkade av människan, till exempel längs med vägar och järnvägar eller vid broar. De naturliga strukturerna i vattnet
Läs merVATTENDRAGSRESTAURERING
VATTENDRAGSRESTAURERING 2018-05-06 Vad är restaurering? Restaurering: Återställning av vattendragets form och processer till ett tillstånd som motsvarar det naturliga referensförhållandet. Rehabilitering:
Läs merBeskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.
Avrinningsområde: Arbogaån 6- Terrängkartan: f7a, f7b och f6b Vattenförekomst: SE666-4669 Kommun: Ljusnarsberg Vattendragsnummer: 75 Inventeringsdatum: 6 juli 4 Koordinater: 66985 4595 Inventerad sträcka:
Läs merProjektering av biotopåterställning i Leån från Gråströmmen uppströms Lostersjön ned till Letssjön, Ljusdals FVO
Projektering av biotopåterställning i Leån från Gråströmmen uppströms Lostersjön ned till Letssjön, Ljusdals FVO Leån har som de flesta större vattendrag använts som flottled och därmed utsatts för omfattande
Läs merNaturanpassade åtgärder mot höga flöden: Att fördröja vattnets uppehållstid i landskapet. Anita Bergstedt Länsstyrelsen Västra Götaland
Naturanpassade åtgärder mot höga flöden: Att fördröja vattnets uppehållstid i landskapet. Anita Bergstedt Länsstyrelsen Västra Götaland Klimatförändringarna ökar risken för översvämningar och skred samt
Läs merKyrkån. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 19 augusti 2004
Kyrkån Avrinningsområde: Gullspångsälven 6-8 Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e Vattenförekomst: - Kommun: Laxå Vattendragsnummer: 8 Inventeringsdatum: 9 augusti 4 Koordinater: 655964 49694 Inventerad
Läs merElfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006
Tina Hedlund, Aquanord 2006-06-22 Rapport Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Undersökningen utförd av Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Hösten 2005 utfördes två elfisken i Vojmån och ett elfiske
Läs merSKOGENS VATTEN-livsviktigt
2015-02-26 SKOGENS VATTEN-livsviktigt 2014-01-22 2 Körskador som leder till ökad slamtransport till sjöar och vattendrag Inget nytt för Södra att engagera sig i vatten! Vattendemoslingor Om markskoning,
Läs merRestaurering av vattendrag Manuell restaurering i mindre skogsvattendrag
Restaurering av vattendrag Manuell restaurering i mindre skogsvattendrag 1 Restaurering av vattendrag Manuell restaurering i mindre skogsvattendrag Ansvarig enhet: Miljöanalys Text: Robert Ström, Henrik
Läs merINFORMATION INFÖR SAMRÅD OM ATT UTFÖRA VATTENVERKSAMHET I DERGABÄCKEN, SORSELE KOMMUN
INFORMATION INFÖR SAMRÅD OM ATT UTFÖRA VATTENVERKSAMHET I DERGABÄCKEN, SORSELE KOMMUN Ärende: Utrivning valvbåge och byte till bro i Dergabäcken, Sorsele Kommun Fastighet: Allmänningskogen 1:1 Sorsele
Läs merStorbäcks FVO bildades den Fiskevård har av föreningen bedrivits sedan 30-talet.
Karta Storbäcks FVO. Förord Storbäcks FVO bildades den 900403. Fiskevård har av föreningen bedrivits sedan 30-talet. Området består del av Stora Arksjön, Lilla Arksjön, Ån mellan sjöarna, Övre del Långselån,
Läs merNaturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 2002-2010
Peter Gustafsson 21-6-17 Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 22-21 Adress: Ekologi.Nu, Näckrosv 18, 59 54 Sturefors Tel: 72-79268 Hemsideadress: www.ekologi.nu
Läs merDATA FRÅN ÖVERVAKNING Miljöövervakning Effektuppföljning Recipientkontroll Miljökonsekvensbeskrivningar Egenkontroll Inventeringar Verifieringar mm
DATA FRÅN ÖVERVAKNING Miljöövervakning Effektuppföljning Recipientkontroll Miljökonsekvensbeskrivningar Egenkontroll Inventeringar Verifieringar mm Incitament för utveckling av övervakning Åtgärdsområdesplaner
Läs merProjektet Kultsjo dalen resultat fra n sa songen 2017.
Projektet Kultsjo dalen resultat fra n sa songen 2017. Bild över det nyöppnade utloppet ur Gäddsjön. Innan restaureringen vad det en blockvall med påväxt av björk och gran. 1 Sammanfattning Under sommaren
Läs merNYA BIOTOPKARTERINGSMODELLEN, MAJ 2017 BAKGRUND OCH VARIABLER
20170522 NYA BIOTOPKARTERINGSMODELLEN, MAJ 2017 BAKGRUND OCH VARIABLER Vad är biotopkartering? Vad är biotopkartering? Vad ska ingå i karteringen? Protokoll A, Del 1, 2 och 3 Protokoll A - Väsentliga förändringar
Läs merFISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013
FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 Ett samarbete mellan Findus Sverige AB, Vegeåns Vattendragsförbund & lokala fiskeriintressen Förslag på åtgärder i samband med donation från Findus för restaureringsprojekt i
Läs merElfiske i Jönköpings kommun 2009
Elfiske i Jönköpings kommun 29 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller fiskevårdsinsatser i Tabergsån och Lillån i Bankeryd. Ett inventeringsfiske (Kärrån)
Läs merBjärkeån. Betydelsen för forskning och undervisning är liten.
Bjärkeån Bjärkeån är ett biflöde till Virån och tillhör dess nordliga gren. Ån sträcker sig från sjön Nerbjärkens utlopp till inloppet i Versjön. Nerbjärken är sedan gammalt reglerad vid mynningen med
Läs merNytt utlopp för sjön Linden
Nytt utlopp för sjön Linden Slutrapport för genomförda åtgärder vid utloppet från sjön Linden, Hultsfreds kommun, i enlighet med vattendom M 17-12, meddelad 2012-07-06 vid Växjö tingsrätt. Bilder på Lindens
Läs mer