Biotopvårdsplan 2005 Tvärån - Umeå kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Biotopvårdsplan 2005 Tvärån - Umeå kommun"

Transkript

1 Biotopvårdsplan 2005 Tvärån - Umeå kommun

2 Framsidans bild är tagen upp mot cykelbron vid gamla Grisbacka tullmjölkvarn Förord I Västerbottens län är många vattendrag kraftigt påverkade av mänskliga aktiviteter. I en del fall har detta lett till stora negativa konsekvenser för de arter som lever i bäckarna, åarna eller älvarna. Faktorer som kraftigt påverkat livet i vattendragen är bl.a. dammar, vägtrummor, dikningar, rätningar, flottledsrensningar, försurning, utsläpp och överfiske. Detta leder till negativa konsekvenser för de arter som lever i vattendragen bl.a. i form av begränsade och förstörda livsmiljöer och reproduktionsområden, oönskade konkurrensförhållanden, utslagning av arter m.m. På sikt kan detta leda till en utarmning av våra vattensystem. För att få en översiktlig bild av tillståndet i och kring våra vattendrag startades 1998 inventeringsprojektet Skog och Vatten i Västerbotten län, numera projektet Skoglig vattenmiljö. Projektet är ett samarbete mellan Länsstyrelsen, Skogsvårdsstyrelsen och Länsarbetsnämnden. Syftet är att inventera utvalda vattendrag och deras närmiljö på skogliga och akvatiska uppgifter, biologiska värden samt graden av mänsklig påverkan. Detta skall i sin tur leda till att skapa goda livsmiljöer för alla land- och vattenlevande organismer i och omkring mindre vattendrag. Syftet med biotopvårdsplanen är att utifrån underlagsmaterialet från projektet Skoglig vattenmiljö föreslå vilka restaureringsåtgärder som behövs för att återställa vattendraget till mer naturliga förhållanden. Mänsklig påverkan (främst vandringshinder) som har en negativ inverkan på vattendragets djurliv är föreslagna som restaureringsobjekt i biotopvårdsplanen och bör på sikt åtgärdas. Förutom allmänt biotopvårdande åtgärder ges även tips på mer fiskevårdsinriktade åtgärder. Biotopvårdsplanen kan utnyttjas av fiskevårdsområden, markägare, vägförvaltare, kommuner och andra intressenter som ett underlag till framtida restaureringsprojekt. Ett samarbete under senare år mellan Umeå kommun och Forslundagymnasiet med Mats Andersson från Hushållningssällskapet som expert har öppnat upp Tvärån för fiskvandring från Umeälven och havet. För att etablera en havsöringsstam kommer havsöringsyngel av Umeälvsstam att sättas ut varje år i en femårsperiod. För en fortsatt effektiv skötsel av Tvärån har även en fiskevårdsförening bildats, kallad Tväråns fiskevårdsförening. Denna biotopvårdsplan ska ses som ett komplement till den fiskevårdsplan som upprättats av Mats Andersson, Västerbottens hushållningssällskap. Gunnar Moberg & Mattias Sundqvist Kontaktpersoner: Projekt skoglig vattenmiljö Mattias Sundqvist (Länsstyrelsen) Kajsa Nilsson (Skogsvårdsstyrelsen) Biotopvårdsplanen: Mattias Sundqvist (Länsstyrelsen) 2

3 Innehållsförteckning Påverkan i våra vattendrag... 4 Biotopvård... 7 Lagstiftning och tillstånd... 9 Metodik... 9 Tvärån allmänt Flora Fauna Åtgärdsobjekt efter Tvärån Objekt Objekt Objekt Objekt Objekt Objekt Objekt Objekt Objekt Objekt Objekt Objekt Fler åtgärder att förbättra Tvärån som öring- och harrvatten

4 Påverkan i våra vattendrag Vattendragen runt om i världen har under lång tid utsatts för förändringar utifrån mänskliga aktiviteter. I Sverige går det att spåra effekter av människans framfart redan från järnåldern via förhöjt ph-värde i vattendragen. Detta berodde på att neutraliserande ämnen frigjordes och lakades ut som en följd av den ökade avskogningen och svedjebruket. Det vi idag ser som naturliga vatten har antagligen påverkats av mänsklig aktivitet på något vis under historiens gång. Viktigt att ha i åtanke är att effekter av mänsklig aktivitet inte bara förekommer i själva vattendraget utan även påverkan i omgivande avrinningsområde kan leda till stora förändringar för bland annat vattenkemi och hydrologi. De största förändringarna av vattendragen i vårt land härrör från skogsbruk, jordbruk och vattenkraftsutnyttjande. I avsnitten som följer sker en beskrivning i grova drag över olika påverkansformer med viss inriktning mot norrländska vattendrag. Skogsbruk Nästan alla vattendrag i Sverige har påverkats direkt eller indirekt av skogsbruk. Redan vid järnålderns avskogning och svedjebruk förändrades vattenkemin genom förhöjt phvärde. Detta kan dock anses vara en positiv påverkan jämfört med sentida avverkningar, skogsdikningar och flottledsrensningar m.m. Avverkning av skog medför ofta stora förändringar i vattnets hydrologi och kemi. Borttagande av träden orsakar bland annat minskad avdunstning vilket avspeglar sig i förhöjd årsavrinning och ökade flödesvariationer. En vanlig följdeffekt av detta är att läckaget av näringsämnen blir högre samt att erosionen ökar. Ett vanligt problem vid avverkning är borttagande av skyddsbården närmast vattendraget. Detta kan ge stora konsekvenser genom bland annat kraftigt förhöjda variationer i vattentemperatur, både års- och dygnvis, på grund av att in- och utstrålning ökar. Många arter är också beroende av överhängande vegetation som skydd mot bland annat rovdjur. Dagens skogsbruk bedrivs till stora delar av stora, tunga traktorer vilka beroende på jordart kan orsaka sår i marklagren. Det är relativt vanligt att maskinerna körs rakt genom vattendragen vilket allt som oftast ger upphov till erosion av minerogent material vilket i sin tur leder till grumling av vattnet. Liknande effekter kan även uppstå vid markberedning då fårorna läggs för nära vattendragen. Under mitten av 1800-talet började den svenska skogsindustrin att expandera kraftigt vilket ökade behovet av att frakta timmer från inland till kust, där sågarna oftast var belägna. Infrastrukturen var vid den här tiden av ringa storlek och betydelse vilket medförde att vattendragen kom att utnyttjas som transportväg genom flottning av timret. Flottningsepoken varade ända fram till mitten av 1900-talet då man mer och mer övergick till att transportera timret på lastbilar. 4

5 I vattendragen fanns det dock en hel del hinder för stockarnas framfart på dess väg mot kustens sågverk. I Norrlands inland är rinnande vatten i regel mycket sten- och blockrika vilket gjorde det nödvändigt med stora investeringar för att timret inte skulle bromsas upp eller fastna på sin väg nedströms. För att råda bot på detta problem lades stora resurser på att rensa vattendragen från dessa hinder. I vissa fall var det omöjligt att få bort all sten vilket föranledde grävande av helt nya fåror samt byggande av trärännor vilket gjorde det möjligt att leda vattnet förbi forsar och fall. Det var också av stor vikt att vattnet kanaliserades för att ge vattnet ett större djup och högre hastighet. En av de vanligaste åtgärderna för detta var att bygga ledarmar av olika slag för att styra vattnet mot huvudfåran. För att samla vatten i mindre vattendrag där flottning krävde riktigt höga flöden byggdes dammar, som ofta fungerade som effektiva vandringshinder. I dagens skogsbruk har utflottningen av timmer ersatts av transporter med timmerbilar. För att uttransport av timmer och tillgänglighet för huggare/avverkningsmaskiner ska bli så effektiv som möjligt har ett stort nät av skogsbilvägar byggts. Detta har haft till följd att många vägtrummor blivit lagda i skogsmarkens vattendrag. Många av dessa vägtrummor fungerar som vandringshinder. Vandringshinder kan också förekomma i ett flertal andra former, exempelvis kvarn-, och kraftverksdammar. Gemensamt för alla s.k. vandringshinder är att de på något vis hindrar akvatiska organismer från att röra sig fritt inom och till/från vattendragen. Akvatiska insekter sprider sig ofta genom att drifta 1 under larvstadiet och genom att flyga under adultstadiet. Men många förflyttar sig även upp- och nedströms genom att krypa på bottnen. Andra typer av ryggradslösa djur, exempelvis märlkräftor har ännu svårare för att forcera vandringshinder än insekter eftersom de inte har något landlevande vuxenstadium. När det gäller fisk så är många strömlevande, men även sjölevande, arter beroende av fria vandringsvägar vid födosök, reproduktion och för att kunna återkolonisera områden där de av någon anledning blivit utslagna. Vandringshinder medför följaktligen att vattendragen delas upp i mindre ekologiskt fungerande avsnitt. Dikning Redan från mitten av 1800-talet finns uppgifter på att skogsdikning förekom, om än i liten skala. Den första kraftiga expansionen kom i början av 1900-talet som en följd av att den norrländska förbudslagen trädde i kraft. Den nya lagen innebar att skogsbolagen förlorade möjligheten att köpa in ny mark vilket i sin tur föranledde ökad skogsdikning, eftersom man var tvungen att öka produktionen på den befintliga marken. En ny topp i dikningshistorien inträffade under 1930-talets krisår. Vid den här tiden tillkom en dikeslängd av ca 8000 km per år. Orsaken till uppgången var att dikning ingick i en rad av åtgärder för att minska den stora arbetslösheten som rådde under denna period. Under och 1980-talet kom återigen dikningsintensiteten att öka. Det var nämligen då skogsbolagen främst i Norrland började använda sig av skyddsdikning 2. 1 Drift betyder att individen flyter med strömmen bl.a. för att finna nya födosöksplatser. 2 Denna form av dikning går ut på att sänka en, på grund av avverkning, förhöjd grundvattenyta. 5

6 De viktigaste negativa effekterna som dikningen har i kustnära områden är: 1. Större vattenfluktuationer genom att dikena så effektivt leder bort vatten från skog eller åkermark ut i vattendragen. Detta medför att även ganska stora bäckar riskerar torka ut om sommaren eller bottenfrysa på vintern, särskilt här i de nordligare delarna av Sverige. Samtidigt får man en ökad risk för översvämningar under vårfloden. 2. En mängd finpartikulärt material spolas ut till vattendragen från diken. Detta finpartikulära material kan vara både oorganiskt (ler, mjäla, moler samt fina sandpartiklar) och organiskt (främst humuspartiklar). Detta material lägger sig mellan och även på stenar i vattendragen, vilket minskar antalet skrymslen och vrår där fisk och andra vattenlevande organismer skulle ha kunnat gömma sig. Det blir också svårare för vattenlevande smådjur att hålla sig kvar i strömmen eftersom det är lättare att klamra sig fast vid stenytor än i lösa sediment. Samtidigt lägger sig det fina materialet på vattenväxter som t.ex. näckmossor och kväver dessa. Öring, lax och harr missgynnas eftersom de är beroende av rena sten och grusbottnar för sin lek. För mycket sediment gör att dessa fiskars rom kvävs och man får därför ett mycket sämre resultat av leken. Finpartikulärt material kan dessutom irritera vattendjurens slemhinnor och hindra deras andning. 3. Dikning kan även öka utsköljningen av lösta humusämnen (det som färgar vattnet brunt). Humusämnen kan ha en del negativa effekter. De är oftast färgade vilket hindrar solljus att tränga ner i vattnet och hindrar därmed växter från att växa ordentligt. Humusämnen är också oftast syror som gör vattnet surare. Det finns dock positiva effekter av humusämnen i vattnet. Många humusämnen kan binda aluminiumjoner så att dessa försvinner som joner i lösning. Just kombinationen surt vatten och aluminiumjoner tror man är en av anledningarna till att fisk inte klarar sig i försurade vattendrag. 4. I kustlandets jordar kring Bottenviken och norra delarna av Bottenhavet finns det oftast ganska stora mängder sulfider. Ett exempel på en typ av jordar där detta gäller är den så kallade svartmockan. När man dikar i dessa jordar (som ofta är ganska blöta) sker en kemisk process som frigör vätejoner, d.v.s. gör vattnet surt. I svartmockajordarna finns också ofta höga halter av olika giftiga metalljoner som vid sura förhållanden kan komma ut i vattnet. Allt som allt har det konstaterats att antal och kondition hos öring minskar i vattendrag nedströms dikning. Även artrikedom och antal av ryggradslösa djur minskar. Samt andel bottnar som täcks av mossor, särskilt näckmossor minskar. Rätning av själva vattendragen till dikesutseende har också varit vanligt förekommande vilket har medfört att biotoper som bildats under årtusenden gått förlorade. Jordbruk Jordbrukets påverkan på vattendrag har förekommit under lång tid. Den kanske mest markanta modifieringen när det gäller vatten ägde rum på 1800-talet och fram till mitten av 1900-talet. Det var nämligen då de flesta sjösänkningar och utdikningar ägde rum, i syfte att erövra ny odlingsmark. 6

7 Med jordbruk följer ett diffust läckage av näringsämnen från främst odlingsmark men även från punktkällor som gödselhögar m.m. Detta är ett problem främst i landets sydliga och mellersta delar men kan lokalt ge upphov till störningar även i Norrland. Ökade mängder näringsämnen i vattendragen kan till en viss gräns medföra en positiv inverkan på artrikedom och abundans av bottenbundna djur genom ökning av algproduktion och annan växtlighet vilket i sin tur skapar föda och skydd för olika former av bottenfauna. Allt för höga halter näringsämnen i vattendrag kan minska artantal av ryggradslösa djur genom att för kraftig algtillväxt minskar utbudet av olika habitat i bäcken. Bar jord eller betande kreatur i vattendrags närhet kan betyda att stora mängder finpartikulärt material frigörs. Jordbruksmark dikas även i hög grad. Dikningen i jordbruksmark ger samma problematik för nedströms liggande vattendrag som dikning i skogsmark. Biotopvård Vandringshinder De specifika rekommendationer som ges för varje bäck i länsstyrelsens biotopvårdsplaner är i huvudsak inriktade mot åtgärder av vandringshinder, ett av de större problemen i många vattendrag. Att åtgärda ett vandringshinder kräver noggranna förberedelser för att fastställa vilken lösning som bäst gynnar vattenlevande organismer långsiktigt. Många åtgärder är relativt enkla att utföra och en liten insats kan ge stor förbättring. De vanligaste vandringshindren är vägtrummor och dammar. För att undvika att dessa blir hindrande för de arter som lever i och längs vattendragen bör broar eller halvtrummor anpassade efter vattendragets naturliga bredd användas. De ger en naturlig bäckbotten samt naturlig vattenhastighet. Rundtrumman, som idag är den vanligast förekommande konstruktionen, leder ofta till vandringsproblem för fisk och andra vattenlevande organismer. Ett problem är att det ofta blir för hög vattenhastighet genom trummorna, dels beroende på en låg friktion mot trumbotten, dels att trummor med alltför liten diameter valts och slutligen att en alltför kraftig lutning förekommer. Ett annat problem är att trumman ofta läggs så att det bildas ett fall vid utloppet vilket försvårar den fria vandringen. Den höga strömhastigheten kan också leda till att vattnet eroderar bäckbottnen nedströms trumman vilket även det kan skapa ett hindrande fall. Som förebyggande åtgärd kan stenar läggas nedströms vägtrumman, s.k. tröskling, för att förbättra möjligheterna till fri uppvandring. Trösklingen bör ses som en tillfällig lösning då den ofta spolas bort vid upprepade höga flöden. Ett alternativ till bro/halvtrumma är att anlägga en heltrumma dimensionerad efter vattendragets bredd. Den undre delen av trumman grävs ned i bottenmaterialet för att erhålla en naturlig bottenstruktur och vattenhastighet. Målsättningen skall dock vara att byta ut en rundtrumma mot en bro eller halvtrumma. Under vägar med hög trafikintensitet bör landpassager för utter och andra däggdjur finnas för att minska risken för påkörning. Vid lite större vattendrag, framförallt där en damm utgör vandringshinder kan en fisktrappa vara 7

8 en alternativ lösning till utrivning. Det är dock oftast en betydligt dyrare affär och förmodligen mindre effektiv avseende fiskvandring. Skyddszoner och skogsbruk Träd- och buskbårder längs vattendragen skyddar mot näringsläckage och erosion genom rötternas näringsupptag och bindande av material. En annan viktig funktion är att träden ger skugga åt bäcken vilket leder till lägre och mer normala temperaturfluktuationer som vattendragens flora och fauna har en naturlig anpassning till. Vissnade löv och andra växtdelar som faller ner i vattnet fungerar som en viktig bas för många av bäckens insekter vilka i sin tur står på fisken meny. Vid avverkningar bör transportabla broar användas av skogsmaskiner vid vattendragsöverfarter för att förhindra körskador. I strandzonen ska försiktighetsåtgärder vidtas för att minimera körskador vilka kan leda till sedimenttransport till vattendragen. Lekbottnar för laxfisk För att en lekbotten för öring, lax eller harr ska fungera tillfredsställande krävs att olika variabler samverkar. För det första bör bottenmaterialet ha en diameter på ca 5-50 mm, möjligen med inslag av större stenar och block. Vattenhastigheten ska vara strömmande (ca 0,7 m/s) och genomströmma bottenmaterialet så att romkornen får tillräckligt med syre. Eftersom lekfisken exponerar sig tydligt under leken är den utsatt för predationsrisk. Därför behöver lekfisken skydd i form av överhäng/beskuggning och skyddande höljor i lekplatsens närhet. Då många av våra vattensystem är starkt påverkade av eroderat finmaterial från dikningar och andra mänskliga aktiviteter har det fått till följd att många lekbottnar har slammat igen. För att återskapa skadade lekbottnar finns det olika metoder att använda sig av: Bortsållning av finmaterial genom krattning och grävning för att lyfta underliggande lekgrus. Utläggning av nytt lekgrus. Flottledsåterställning Flottledsrestaurering är en biotopvårdsåtgärd som syftar till att återställa flottledspåverkade vattendrag till ett förhållande som liknar det före rensningen. Rensningarna har gett homogena sträckor som förmodligen missgynnat den ursprungliga biologiska mångfalden. Det kanalliknande utseende en bäck får till följd av rensningar medför att uppehållstiden för organiskt material minskar och transporteras bort utan att ha kommit det biologiska livet till godo. Antalet intressanta ståndplatser för öring och annan laxfisk kan även minska vid flottledsrensningarnas kanalisering av vattendragen. Flottledsrestaurering utförs vanligtvis med hjälp av grävmaskin för att lägga tillbaka material som tidigare schaktats upp längs sidorna. I vissa fall kan även gamla torrlagda vattendragssträckor öppnas upp. 8

9 Diken Sedimentförande diken är svåra att åtgärda men genom att lägga igen diket närmast mynning eller skapa en sedimentationsbassäng minskas sedimenttransporten. Nackdelen med dessa grävarbeten är att de kan orsaka en tillfälligt ökad sedimentationstransport och att sedimentationsbassängen måste underhållas. Nya dikningar bör noga övervägas eftersom de kan orsaka negativa konsekvenser i vattendragen. Tillstånd krävs för nya diken och dessutom bör rensningar av gamla diken anmälas till länsstyrelsen. Lagstiftning och tillstånd Att tänka på innan åtgärder i vattendrag utförs: Samråd skall ske med länsstyrelsen, markägare och enskilda berörda. Eventuella tillstånd ska sökas enligt Miljöbalken, Fiskelagstiftningen och Kulturminneslagen. Metodik Tvärån inventerades med avseende på olika vattenrelaterade variabler. Detta utfördes genom att gå efter ån, så nära vattnet som möjligt och iaktta och mäta allt av intresse. Beroende på utseende hos bäcksträckorna delades bäcken upp i avdelningar (VA1- VA17). Kartan på nästa sida visar inventeringens avdelningar. Den viktigaste biotopvårdsinriktade informationen från inventeringen redovisas i denna rapport. 9

10 Presentation av Tvärån Kartan beskriver Tvärån med avdelningar inlagda. 10

11 Tvärån allmänt Längden på den inventerade sträckan är 5663m, medelvattenbredden var 6m, medelvattendjupet 41cm och medelbeskuggningen 21%. Vattnet bedömdes vara humöst och grumligt efter hela den inventerade sträckan. Bäcken har ett mer eller mindre naturligt flöde med slingrande lopp upp till Kvarndammsforsen. Uppströms ända fram till avdelning 13 d.v.s. uppströms Klockarbäckens inflöde var bäcken rätad. Från och med avdelning 13 och uppströms till Forslunda är Tvärån orätad och har bitvis ett vackert meandrande lopp, särskilt avdelning 13 och avdelning 16. Finmaterial var det dominerande bottensubstratet, avbrutet av kortare avsnitt med sten, grus eller block. Sten, block och död ved var överdragna med en beläggning av finkornigt material, särskilt nerströms avdelning VA13. Från och med avdelning 14 och upp till Forslunda ligger kohagar på båda sidor om bäcken. Detta betyder att korna har flera platser där de går ner för att dricka i bäcken eller där de vadar över till betet på andra sidan bäcken. På dessa platser var erosionen betydande. Kulverterade diken som bland annat transporterar dagvatten från Västerslätt mynnade direkt ut i bäcken på två, möjligen tre platser. Botten där de kulverterade utflödena mynnade var täckt av kraftiga rostutfällningar. Förslag på åtgärder för Västerslättsområdet finns redovisade i Ornhagen (2003). Botten var täckt av stora mängder död ved på de nedre sträckorna fram till Kvarndammsforsen, här fanns också en bråte som kan utgöra vandringshinder (avdelning 5). Även uppströms Rödäng från avdelning 12 och upp till Forslunda fanns stora mängder död ved på botten. I avdelning 13 fanns flera brötar och bäverbyggen som möjligen kan utgöra vandringshinder, åtminstone vid låg vattenföring. Flora Yttäckningen av växtlighet I bäcken var I snitt 7,5 %. I de nedre delarna, där bäckraviner och växtlighet gjorde att beskuggningen var hög fanns bara enstaka mindre bestånd av Igelknopp. Uppströms Kvarndammbron och fram t.o.m. Rödäng var botten täckt av Igelknopp över stora områden. Även algpåväxt fanns efter denna sträcka, dock inte så omfattande. Uppströms Rödäng var växtligheten mer fläckvis utbredd med både Igelknopp och Lånke. Uppströms inloppet av Klockarbäcken finns viss påväxt av Näckmossa på stenar och andra fasta ytor. Från utloppet i älven upp till Kvarndammbron är bäcken djupt nerskuren i raviner. Här är det dominerande skogsträdet Hägg. Mer ovanliga växter noterade vid inventeringen var: Druvfläder, Skogskornell, Lönn, Strutbräken, Humleblomster, Jättebalsamin, Liljekonvalj, Ormbär, Rödvinbär, Svartvinbär och Vitsippa. Här går att hitta en hel del mer ovanliga växter. Uppströms är floran inte lika intressant, men fina häggsnår finns uppströms Rödäng. Särskilt avdelning 13 är trevlig med fint meandrande bäck, mycket bäveraktivitet och fina omgivningar med lite mer omfattande Hägg, Gråal och videsnår. Efter hela åns sträckning dominerar Skogssäv i strandkanten. 11

12 Fauna Ån saknar nästan bottenfauna nerströms Rödäng. Bara några få rör efter fjädermygglarver hittades vid stenplockning. Uppströms Klockarbäckens inflöde verkar bottenfaunan vara relativt normal för bäckar av den här storleken i Umeås närområde. Här hittades dagsländor (Baetis sp.), knottpupphus, fjädermygg och flera arter bäcksländor (Leuctra sp. och flera olika Nemouridae arter). Nerströms Kvarndammforsen, på sträckan ner till Umeälven fanns gott om Storspigg och Stäm vid inventeringstillfället. Även små stim av ett och två-åriga elritsor fanns här och där nerströms Kvarndammforsen. Misstänkta 0-öringyngel sågs vid lekbottnen, avdelning 4. Uppströms Kvarndammforsen sågs harrar i storlek från ungefär 20cm till 25cm. spridda på bra ståndplatser från en plats 40m uppströms Kvarndammbron och upp till Forslunda. På bron över till Västerslätt, avdelning 14 hade en bäckmetare rensat harr. Huvuden och resten av renset från sex harrar hade kastats ner under bron. En och annan öring i stirr och smoltstorlek sågs också uppströms Kvarndammforsen, särskilt på de två översta vattenavdelningarna (avdelningarna 16 och 17). Häggspinnmalen härjar, men inte lika mycket i dessa täta häggsnår som i parkerna. Att det inte är lika mycket larver på de bäcknära häggarna som i parkerna kan bero på att Häggspinnmalens parasitstekel börjat infektera i stor skala i dessa bestånd utan spridningsbarriärer. De nedre delarnas raviner och snåren vid avdelning 13 är fina fågelmarker. Vid avdelning 13s startposition häckar ett mindre hackspettspar. Färska spår efter bäver fanns i de nedre delarna, nerströms Kvarnforsen och uppströms Rödäng. Färska spår efter rådjur och mink fanns här och där uppströms Rödängs bostadsområde. Åtgärdsobjekt efter Tvärån Objekt 1 Vattenpump, avdelning VA3 Vattenpump belägen i ån en bit uppströms nedre cykelbron. Försiktighet bör iakttas vid vattenuttag så att inte bäcken torkar ut nerströms under torra perioder. Positionen för denna pumpstation är N, Ö. 12

13 Objekt 2 Vattenpump avdelning VA4 Vattenpump belägen i ån en bit uppströms nedre cykelbron. Försiktighet bör iakttas vid vattenuttag så att inte bäcken torkar ut nerströms under torra perioder. Positionen för denna pumpstation är N, Ö. Objekt 3 Vattenpump 1 avdelning VA5 Vattenpump belägen i ån nedanför Grisbacka. Försiktighet bör iakttas vid vattenuttag så att inte bäcken torkar ut nerströms under torra perioder. Positionen för denna pumpstation är N, Ö. Objekt 4 Vattenpump 2 avdelning VA5 Vattenpump belägen i ån nedanför Grisbacka. Försiktighet bör iakttas vid vattenuttag så att inte bäcken torkar ut nerströms under torra perioder. Positionen för denna pumpstation är N, Ö. 13

14 Objekt 5 Vandringshinder avdelning VA5 Död ved som till största delen härstammar från bäveraktiviteter bildar en bröt som kan vara hindrande för större fisk. Bör öppnas upp, vilket kan göras med handkraft och enklare redskap. Positionen för bråten är N Ö. Objekt 6 Vattenpump 1, avdelning VA9 Vattenpump belägen i ån vid Västerslätts bostadsområde. Försiktighet bör iakttas vid vattenuttag så att inte bäcken torkar ut nerströms under torra perioder. Positionen för denna pumpstation är N, Ö. Objekt 7 Vattenpump 2, avdelning VA9 Vattenpump belägen i ån vid Västerslätts bostadsområde. Försiktighet bör iakttas vid vattenuttag så att inte bäcken torkar ut nerströms under torra perioder. Positionen för denna pumpstation är N, Ö. 14

15 Objekt 8 Vandringshinder avdelning VA13 Position: N Ö. Betongstolpar bildar tillsammans med ris och annan bråte ett hinder som kan vara svårforcerat för större fisk. Här kan det behövas maskinhjälp för att röja undan betongstolparna. Förutom detta mer självklara hinder finns ett antal bäverdammar/bråten på en sträcka från position N Ö till position N Ö. Dessa bråten kan möjligen bli hindrande för större fisk och sträckan skulle kunna kontrolleras årligen så att den större havsöringens vandring inte försvåras. Objekt 9 Vattenuttag avdelning VA14 Vatten hämtas av vattentankbilar från bron på avdelning 14, position N, Ö. Försiktighet bör iakttas under torra perioder så att bäcken inte torrläggs nerströms. Objekt 10 Vandringshinder avdelning VA14 Position N Ö. En gammal dammbyggnation med ett tätt spjälstaket som står kvar i vattnet och kan vara hindrande för större fisk. Detta kan enkelt öppnas med handkraft och verktyg. 15

16 Objekt 11 Erosion på avdelningarna VA14 och VA15. Från bron vid modellflygarnas (MFK Vingarna, Umeås) klubbstuga upp till Forslunda ligger beteshagar som ån rinner genom. Här finns trampskador som på några platser är betydande, se exempelvis bilden som är tagen vid position N Ö. Här skulle det vara bättre att avdela hagarna på ett sådant sätt att man behåller en skyddszon mot bäcken. För minskat slitage kan broövergångar för kreaturen anordnas vid bete på den östra sidan av bäcken. Objekt 12 Vattenpump avdelning VA15 Vattenpump belägen i ån nerströms Forslunda. Försiktighet bör iakttas vid vattenuttag så att inte bäcken torkar ut nerströms under torra perioder. Positionen för denna pumpstation är N, Ö. Fler åtgärder att förbättra Tvärån som öring- och harrvatten Kratta lekbottnarna på avdelning VA4 i augusti september för att öka chansen till överlevnad för öring och harryngel. Det råder brist på lämpliga leklokaler för öring i bäcksystemet. Därför kan en lämplig åtgärd vara att skapa fler lekbottnar genom utläggning av lekgrus på lämpliga lokaler i den uppströms liggande Kullabäcken och på några av de mer strömsatta platserna av Tvärån strax nerströms Forslunda. 16

17 Kontrollera eventuella ansamlingar av bråte/ bäverdammar med jämna mellanrum, särskilt i området kring avdelning 13. Åtgärda utsläppen från Västerslätt, se Jonas Ornhagens examensarbete: Dagvatten på Västerslätt industriområde (2003). Rapporten finns att hämta på En våtmarkspark planeras redan i Klockarbäcken. Detta är en åtgärd som kommer att minska utflödet av finsediment och näringsämnen i Tvärån. För mer information, se Umeå kommuns hemsida För biotopvården i den uppströms liggande Kullabäcken hänvisas till Länsstyrelsens redan upprättade biotopvårdsplan för nämnda bäck. Tack till Urban Åhlin för assistans vid inventeringen. 17

Biotopvårdsplan 2005 Tjäderbäcken Malå kommun

Biotopvårdsplan 2005 Tjäderbäcken Malå kommun Biotopvårdsplan 2005 Tjäderbäcken Malå kommun Förord I Västerbottens län är många vattendrag kraftigt påverkade av mänskliga aktiviteter. I en del har detta lett till stora negativa konsekvenser för de

Läs mer

Biotopvårdsplan 2005 Harrbäcken (Harrbäcksand)

Biotopvårdsplan 2005 Harrbäcken (Harrbäcksand) Biotopvårdsplan 2005 Harrbäcken (Harrbäcksand) Förord I Västerbottens län är flertalet av vattendragen kraftigt påverkade av mänskliga aktiviteter. I en del vattendrag har detta lett till stora negativa

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

Biotopvårdsplan 2004 Sörmjöleån

Biotopvårdsplan 2004 Sörmjöleån Biotopvårdsplan 2004 Sörmjöleån Förord I Västerbottens län är många vattendragen kraftigt påverkade av mänskliga aktiviteter. I en del har detta lett till stora negativa konsekvenser för de arter som lever

Läs mer

Biotopvårdsplan 2004 Gvorrsjöbäcken

Biotopvårdsplan 2004 Gvorrsjöbäcken Biotopvårdsplan 2004 Gvorrsjöbäcken Förord I Västerbottens län är flertalet av vattendragen kraftigt påverkade av mänskliga aktiviteter. I en del vattendrag har detta lett till stora negativa konsekvenser

Läs mer

Biotopvårdsplan 2001 Tuggenbäcken

Biotopvårdsplan 2001 Tuggenbäcken Biotopvårdsplan 2001 Tuggenbäcken Förord I Västerbottens län är flertalet av vattendragen kraftigt påverkade av mänskliga aktiviteter. I en del vattendrag har detta lett till stora negativa konsekvenser

Läs mer

Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015

Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015 Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015 Foto: Tony Söderlund Bakgrund Flottningen av timmer var som mest omfattande i Sverige mellan 1850-1950. Detta var den metod

Läs mer

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 2013-12-13 Rapport Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 Aquanord AB Bakgrund och syfte Skarvsjön har till skillnad från de flesta andra sjöar två utlopp, ett i sjöns norra

Läs mer

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra!

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra! Att anlägga vägtrummor En samlande kra! Råd vid anläggning av vägtrummor En vägtrumma ska transportera undan vatten men vägtrumman blir ofta ett hinder för de djur som lever i och runt vattnet. Hinder

Läs mer

Samrådsunderlag för restaurering av flottledsrensade sträckor i Lögdeälven inom Nordmalings kommun

Samrådsunderlag för restaurering av flottledsrensade sträckor i Lögdeälven inom Nordmalings kommun Samrådsunderlag för restaurering av flottledsrensade sträckor i Lögdeälven inom Nordmalings kommun Nordmalings kommun och projektet ReBorN planerar att genomföra restaurering av flottledsrensade sträckor

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008

Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008 2009-01-21 2007-08-01 Rapport Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008 Tina Hedlund Aquanord Bakgrund och syfte Den del av Gunnarbäcken som rinner mellan Lill-Bastuträsket och Stor-Bastuträsket kallas för

Läs mer

RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna

RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna Redovisning av biotopvårdsåtgärder 2006 Inom ramen för Projektet Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige LIFE04 NAT/SE/000231 Författare: Peter Johansson EMÅFÖRBUNDET

Läs mer

Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning

Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning 1 Vattendragens biologiska värden 2 Träd och buskar i kanten Skuggar vattendraget hindrar igenväxning, lägre vattentemperatur Viktiga för däggdjur

Läs mer

SKOGENS VATTEN-livsviktigt

SKOGENS VATTEN-livsviktigt 2015-02-26 SKOGENS VATTEN-livsviktigt 2014-01-22 2 Körskador som leder till ökad slamtransport till sjöar och vattendrag Inget nytt för Södra att engagera sig i vatten! Vattendemoslingor Om markskoning,

Läs mer

ReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag

ReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag ReMiBar fria vandringsvägar i vattendrag REMIBAR fria vandringsvägar i vattendrag I Norrbotten och Västerbotten pågår projektet Remibar vars mål är att åtgärda vandringshinder för fisk och andra vattenlevande

Läs mer

Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering

Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering 2009-12-14 sid 1 (5) Härryda kommun Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering Två fiskare i Mölndalsån Sportfiskarna Per-Erik Jacobsen Fiskevårdskonsulent Sjölyckan 6 416 55 Göteborg

Läs mer

Flottledsåterställning i Bureälven

Flottledsåterställning i Bureälven Slutrapport Etapp 1: 2015-2016 Flottledsåterställning i Bureälven Datum: 2016-09-21 Samarbetspartner: 1 2 Innehåll Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Kartläggning av påverkan i Bureälvens avrinningsområde...

Läs mer

HALLERUDSÄLVEN. Inventering av biotoper och kulturlämningar samt rekommendationer på fiskevård och kulturmiljöhänsyn nedströms Boksjön.

HALLERUDSÄLVEN. Inventering av biotoper och kulturlämningar samt rekommendationer på fiskevård och kulturmiljöhänsyn nedströms Boksjön. 1 HALLERUDSÄLVEN Inventering av biotoper och kulturlämningar samt rekommendationer på fiskevård och kulturmiljöhänsyn nedströms Boksjön. På uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Fylkesmannen

Läs mer

Skogsbrukseffekter på. Stefan Anderson

Skogsbrukseffekter på. Stefan Anderson Skogsbrukseffekter på vattendrag Stefan Anderson Skogsstyrelsen Flera skogsbruksåtgärder påverka marken och därmed d vattnet t Föryngringsavverkning GROT-uttag och stubbskörd Markberedning Skyddsdikning/Dikesrensning

Läs mer

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth och Per Stolpe, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Alexander

Läs mer

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 Ett samarbete mellan Findus Sverige AB, Vegeåns Vattendragsförbund & lokala fiskeriintressen Förslag på åtgärder i samband med donation från Findus för restaureringsprojekt i

Läs mer

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro Inventering gjordes 2013-07-25 av Per Ingvarsson på Naturcentrum AB med medhjälpare Oscar Ingvarsson. Sträckan som undersöktes

Läs mer

Utformning av. Ekologiskt anpassade vägpassager

Utformning av. Ekologiskt anpassade vägpassager Utformning av Ekologiskt anpassade vägpassager Råd när nya vägpassager ska anläggas och vandringshinder åtgärdas Valvbågens bredd Naturlig bäckbredd 1 2 3 Det bästa sättet att se till att vattendrag inte

Läs mer

Biotopvårdsplan 2004 Västansjöbäcken

Biotopvårdsplan 2004 Västansjöbäcken Biotopvårdsplan 2004 Västansjöbäcken Förord I Västerbottens län är ett flertal vattendrag påverkade av dikning, flottledsrensning, överfiske och vandringshindrande väg- och dammkonstruktioner samt i viss

Läs mer

Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn

Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn Peter Gustafsson 20080715 Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn Adress: Ekologi.Nu, Näckrosv 108, 590 54 Sturefors Tel: 0702792068 Hemsideadress: www.ekologi.nu Email: peter@ekologi.nu

Läs mer

Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se 031-60 59 45

Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se 031-60 59 45 Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se 031-60 59 45 Fysisk påverkan Påverkan på kontinuiteten Möjlighet till spridning och fria passager

Läs mer

Åtgärd av vandringshinder i Kvarnbäcken, Skarvsjöby 2014

Åtgärd av vandringshinder i Kvarnbäcken, Skarvsjöby 2014 2015-03-31 Rapport Åtgärd av vandringshinder i Kvarnbäcken, Skarvsjöby 2014 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund och syfte Under 2013 genomförde Aquanord AB efter önskemål från Bo Larsson i Långnäs en inventering

Läs mer

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog sida 2 Naturvärdesbedömning För att kunna avgöra vilka områden i en

Läs mer

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald Kantzonernas funktioner Vattendrag och sjöar med omgivande skog, kantzoner, ska betraktas som en enhet. Variationen i naturen är stor och den ena bäcken eller sjön och dess omgivning är inte den andra

Läs mer

Redovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008

Redovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008 Redovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008 Emåförbundet 2008 På uppdrag av Norrköpings kommun T. Nydén & P. Johansson Inledning Pjältån 2008 Denna rapport redovisar översiktligt genomförda

Läs mer

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Tina Hedlund, Aquanord 2006-06-22 Rapport Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Undersökningen utförd av Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Hösten 2005 utfördes två elfisken i Vojmån och ett elfiske

Läs mer

Isättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald

Isättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald Isättrabäcken Biotopvård för ökad biologisk mångfald Isättrabäcken- biotopvård för ökad biologisk mångfald Bakgrund Antalet rovfiskar minskar längst med kusten och påverkar ekologin i havet. När antalet

Läs mer

Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009

Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009 Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009 Tullstorpsån Ekonomiska förening Lund 2009-06-15 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Sid 1 (9) INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING 3 2 INLEDNING 4 3 FÖRUNDERSÖKNINGAR

Läs mer

Blå målklasser i skogsbruksplan

Blå målklasser i skogsbruksplan Bå måkasser i skogsbrukspan Mats Bomberg näringspoitisk samordnare Södra Vattenförvatning i skogen Umeå 22-23 jan 2014 Utbidningskampanj - Skogens vatten Utbidningspaket med studieförbundet Vuxenskoan

Läs mer

HAR DU ETT VATTENDRAG SOM RINNER GENOM DINA MARKER?

HAR DU ETT VATTENDRAG SOM RINNER GENOM DINA MARKER? Kantzoner HAR DU ETT VATTENDRAG SOM RINNER GENOM DINA MARKER? Har du ett vattendrag som rinner genom dina marker? Eller kanske ett vattenförande dike som legat orört i många år? Då kanske du också har

Läs mer

Biotopkartering och inventering av vattendrag inom Slumpåns vattensystem

Biotopkartering och inventering av vattendrag inom Slumpåns vattensystem fiske miljö- och vattenvård Biotopkartering och inventering av vattendrag inom Slumpåns vattensystem Erik Westberg Yvonne Bung Miljökontoret, Trollhättans kommun Rapport 16 ISSN 1403 1051 ISRN THN-MK-RS--16

Läs mer

Bedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning (näringsbelastning) Försurning Fysisk

Bedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning (näringsbelastning) Försurning Fysisk Sjöar och vattendrag i Bottenvikens vattendistrikt status, miljöproblem och förslag till åtgärder Bedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning

Läs mer

Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun

Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun Fortum Generation AB Att. Johnny Norrgård Gammelkroppa 682 92 Filipstad Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun Bakgrund Föreliggande elfiske samt allmänna beskrivning av Kolsjöbäcken, är genomförd

Läs mer

Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004

Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004 Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10f6a Vattenförekomst: - Kommun: Örebro Vattendragsnummer: 121023 Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004 Koordinater: 6580327 1453197 Inventerad

Läs mer

Bevarandeplan för Hovgårdsån

Bevarandeplan för Hovgårdsån Bevarandeplan för Hovgårdsån Bakgrund Länderna inom EU arbetar gemensamt för att bevara sitt växt- och djurliv för framtida generationer. En viktig del i arbetet är det ekologiska nätverket Natura 2000

Läs mer

Rapport rörande vikbara trösklar i trummor för fiskvandring - exemplet Stampebäcken riksväg 26 (Filipstad)

Rapport rörande vikbara trösklar i trummor för fiskvandring - exemplet Stampebäcken riksväg 26 (Filipstad) 2009-11-30 1 Rapport rörande vikbara trösklar i trummor för fiskvandring - exemplet Stampebäcken riksväg 26 (Filipstad) Mats Lindqvist Vägverket/Teknik & miljö miljöspecialist/ekolog 2009-11-30 2 Bakgrund

Läs mer

Samtliga inventerade vattendrag

Samtliga inventerade vattendrag Samtliga inventerade vattendrag Figur 1. Karta över samtliga vattendrag som biotopkarterades i Örebro län år 2004. 10 Strömförhållande Sammantaget i alla inventerade vattendrag är strömförhållanden med

Läs mer

BERNSTORPSBÄCKEN VELLINGE

BERNSTORPSBÄCKEN VELLINGE BERNSTORPSBÄCKEN VELLINGE VATTENVÅRDSPLANERING Aktiviteten är delfinansierad med EU-medel via Länsstyrelsen i Skåne NATURCENTRUM AB DECEMBER 2014 1 Uppdragsgivare Länsstyrelsen i Skåne Uppdragstagare Naturcentrum

Läs mer

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013 Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun inventerat två vattendrag. De inventerade vattendragen är Lahällabäcken som mynnar i Lökebergskile samt Tjuvkilsbäcken.

Läs mer

Elfiske i Jönköpings kommun 2012

Elfiske i Jönköpings kommun 2012 Elfiske i Jönköpings kommun 2012 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller som uppföljningen av och inför fiskevårdsinsatser i Tabergsån, Lillån i Huskvarna

Läs mer

Varför flottledsåterställning?

Varför flottledsåterställning? Information om återställningsarbetena i Sävarån och Gravån verksamhetsåret 2011 Informationen går ut till dig som är sakägare kring återställningsarbetena som är planerade i denna fas för Sävarån och Gravån.

Läs mer

Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4

Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4 Vindel River LIFE Work plan för 2011 Action C2-C4 Action C2: ROTENTRÄSKDAMMEN Sökande: Åtgärd: Lycksele kommun / Vindelälvens Fiskeråd Uppförande av överfallströskel vid utloppet av Rotenträsket (Sikbäcken)

Läs mer

Läggningstips för anläggande av eller byte till vägbro eller valvbåge

Läggningstips för anläggande av eller byte till vägbro eller valvbåge Miljömål 8: Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden

Läs mer

Maskinrestaurering i Leån 2014

Maskinrestaurering i Leån 2014 Maskinrestaurering i Leån 2014 Redovisning Fiskevårdstjänst-Peter Hallgren Svarvarvägen 15 820 20 Ljusne www.fiskevardstjanst.se Maskinrestaurering i Leån 2014 Nedan följer en redovisning av den biotopåprestaurering

Läs mer

Juojoki Fiskevårdsprojekt 2009. Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti

Juojoki Fiskevårdsprojekt 2009. Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti Juojoki Fiskevårdsprojekt 2009 Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti Innehållsförteckning Förord...3 Vision...3 Bakgrund...2 Syfte...3 Restaureringen 2009...3 Dokumentation...4 Fiskeförbud...4 Inventering

Läs mer

Allmänt om Tidanöringen

Allmänt om Tidanöringen Allmänt om Tidanöringen Insjö-öring Insjööring är öring som anpassats till att leva helt och hållet i sötvatten. De förändrades när de blev instängda i sjöar efter istiden. Tidanöringen utgör en av tre

Läs mer

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Att anlägga eller restaurera en våtmark Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se

Läs mer

ReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag

ReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag ReMiBar fria vandringsvägar i vattendrag 2 2 REMIBAR fria vandringsvägar i vattendrag I Norrbotten och Västerbotten pågår projektet Remibar vars mål är att åtgärda vandringshinder för fisk och andra vattenlevande

Läs mer

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010 Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010 Spetsiga målarmusslor vid Sjömellet Inventeringen utförd av: F:a Helena Sundström Herngren

Läs mer

Miljöeffekter vid underhåll av jordbruksdiken

Miljöeffekter vid underhåll av jordbruksdiken Miljöeffekter vid underhåll av jordbruksdiken 1 Vattendragens ekologiska funktion och biologiska värden Miljöstörningar vid underhåll /rensning av diken Miljöhänsyn vid utförandet 2 Träd och buskar i kanten

Läs mer

PM för objekt AC-15833-890, väg 890, delen Stryckfors Myrheden, Skellefteå kommun.

PM för objekt AC-15833-890, väg 890, delen Stryckfors Myrheden, Skellefteå kommun. PM (Bilaga 2) Ärendenr: TRV 2010/2410 A Till: Från: 2010-05-27 Trafikverket Box 809 971 25 Luleå Besöksadress: Sundsbacken 2-4 Telefon: 0771-921 921 www.trafikverket.se Andreas Asplund Investering Nord

Läs mer

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun? www.logiken.se Omslagsbild: Skäfthulsjön, foto: Jennie Malm Vattenöversikt Hur mår vattnet i Lerums kommun? Lerums kommun Miljöenheten I 443 80 Lerum I Tel: 0302-52 10 00 I E-post: lerums.kommun@lerum.se

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:

Läs mer

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde 61 Norrström - Sagåns avrinningsområde Sammanfattning Sagåns avrinningsområde, som tillhör Norrströms huvudavrinningsområde, ligger i Enköpings och Heby kommun i Uppsala län samt Sala och Västerås kommun

Läs mer

Resultatrapport Biotopkartering av Marsån 2009

Resultatrapport Biotopkartering av Marsån 2009 Resultatrapport Biotopkartering av Marsån 2009 Förord Resultat Karta 1. Marsån, Stalonbäcken och Datikån med respektive avdelningar. Marsån delades in i 68 avdelningar, Stalonbäcken 7avdelningar och Datikån

Läs mer

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013 Nya statusklassningar vattendrag nov 2013 Renate Foks 12 nov 2013 Hagbyån och Halltorpsån Utdrag från VISS, 12 nov 2013 Hagbyån Hagbyån Hagbyån Halltorpsån Halltorpsån gul = måttlig ekologisk status, grön=

Läs mer

Fri vandringsväg till och genom Nybro stad; Från Skabro till Flyebo

Fri vandringsväg till och genom Nybro stad; Från Skabro till Flyebo Fri vandringsväg till och genom Nybro stad; Från Skabro till Flyebo Fri vandringsväg till och genom Nybro stad; Från Skabro till Flyebo Kommunens mål och strategier I kommunens översiktsplan har vi ett

Läs mer

Projekt Leduån. Patrik / Ove Segerljung. Projekt Leduån

Projekt Leduån. Patrik / Ove Segerljung. Projekt Leduån 2012 Projekt Leduån Patrik / Ove Segerljung Projekt Leduån 2012-11-11 Förord Projekt Leduån har genomfört inventering av hela ån från Olofsfors till stensvattnet med start vecka 26 2012 och avslutad v46

Läs mer

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Erik Degerman, Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet, Örebro 92 000 sjöar 450 000

Läs mer

Elfiske i Jönköpings kommun 2010

Elfiske i Jönköpings kommun 2010 Elfiske i Jönköpings kommun 2010 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller som uppföljningen av och inför fiskevårdsinsatser i Tabergsån och Lillån i Huskvarna.

Läs mer

Skogsstyrelsens författningssamling

Skogsstyrelsens författningssamling Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken avseende skogsbruksåtgärder beslutade den

Läs mer

Återställningsplan för Ljustorpsån och Mjällån 2010-2014

Återställningsplan för Ljustorpsån och Mjällån 2010-2014 Återställningsplan för Ljustorpsån och Mjällån 2010-2014 Ljustorpsåns FVO Öhmans Fiskevårdsservice Titel: Fiskevårdsåtgärder i Ljustorpsån och Mjällån Utgivningsdatum: Mars 2010 Utgivare: Timrå kommun

Läs mer

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Johan Kling Vattenmyndigheten, Västerhavet johan.kling@lansstyrelsen.se, 070-600 99 03 Syfte Analys av Smedjeåns hydrologi och geomorfologi för

Läs mer

Pedagogiska vattenmiljöer vid Erikstorps förskola

Pedagogiska vattenmiljöer vid Erikstorps förskola Pedagogiska vattenmiljöer vid Erikstorps förskola Vattnet i skolan 2016-08-23. Lyngnerns vattenråd www.vattenorganisationer.se/lygnernsvr/ 1 (8) Genom Erikstorp rinner en lite bäck som mynnar i Nolån.

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 14. Våmåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-01 2 14. Våmåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Äger du ett gammalt träd?

Äger du ett gammalt träd? Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur

Läs mer

Ranån Rapport över gjorda åtgärder 2002-2006

Ranån Rapport över gjorda åtgärder 2002-2006 Ranån Rapport över gjorda åtgärder 2002-2006 2007-03-27 Jon Bergström Arbetsledare biotopvård Storgatan 28B 667 30 Forshaga Tfn: 070-687 34 02 E-mail:j_bergstrom82@hotmail.com RANÅN Rapport över gjorda

Läs mer

Biotoprestaurering i Väljeån 2015

Biotoprestaurering i Väljeån 2015 Biotoprestaurering i Väljeån 2015 Redovisning På uppdrag av Ljusdal Energi AB och Ljusdals FVOF Rapport 2015: 2 Titel: Biotoprestaurering i Väljeån 2015- Redovisning Författare & foton: Peter Hallgren

Läs mer

ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN

ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN Samrådsunderlag enl 6 kap 4 MB 2014-05-09 2 (12) 1 INLEDNING... 4 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 4 3 LOKALISERING... 5 4 HYDROLOGISKA DATA...

Läs mer

Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte

Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte Naturvårdsenheten Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Inledning och bakgrund Rapporten redovisar den avsänkning som gjordes av Forserumsdammen samt de biotopvårdsåtgärder

Läs mer

Inventering av fisk och vattenbiotop i Veberödsbäcken

Inventering av fisk och vattenbiotop i Veberödsbäcken Inventering av fisk och vattenbiotop i Veberödsbäcken Lunds kommun Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post: eklov@fiskevard.se

Läs mer

Limmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004

Limmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004 Avrinningsområde: Gullspångsälven 6-8 Terrängkartan: ef Vattenförekomst: SE66794-494 Kommun: Hällefors Vattendragsnummer: 84 Inventeringsdatum: juni 4 Koordinater: 6679 4947 Inventerad sträcka: 49 meter

Läs mer

Död ved i ravin Gnyltån syns inte

Död ved i ravin Gnyltån syns inte Död ved i vatten Död ved i ravin Gnyltån syns inte Marenbäcken omgrävd ingen skyddszon, ej skuggad igenväxt Dålig hänsyn vid avverkning Produktionsskog och rensning 3 Vandringshinder Gårdvedaån Torrfåra

Läs mer

Skyddszoner - Skyddsbarriärer och oaser utmed vattnet

Skyddszoner - Skyddsbarriärer och oaser utmed vattnet Skyddszoner - Skyddsbarriärer och oaser utmed vattnet av Peter Feuerbach, Hushållningssällskapet Halland Att anlägga skyddszoner utmed våra vattendrag har som yttersta syfte att förbättra vattenkvalitèn

Läs mer

Elfisken Vojmån 2010

Elfisken Vojmån 2010 2011-01-21 Sammanställning Elfisken Vojmån 2010 Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Under 2009 framställde Aquanord en fiskevårdsplan för Vojmån för Vojmåns fiskevårdsområdes räkning, som syftade till att förbättra

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

Redovisning objekt vattendrag och sjöar avrinningsområdesvis 28 Umeälven

Redovisning objekt vattendrag och sjöar avrinningsområdesvis 28 Umeälven Redovisning objekt vattendrag och sjöar avrinningsområdesvis 28 Umeälven Storbäcken nedom Tallberg Anders Granér 2005 28 Umeälven Umeälven och dess huvudfåra är det största rinnande vattendraget genom

Läs mer

Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen

Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen Sverige är fullt av vatten t ex 97 500 sjöar I skogen finns över: 60 000 mil rinnande vatten 88 000 mil diken 2007 avverkades ca 240 000 ha

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken

Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken Kvibille Gästis 2014-05-21 Närvarande Markägare och arrendatorer: Karl-Olof Johnsson, Göran Andreasson, Thomas Nydén och Lars

Läs mer

Marinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD

Marinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD Marinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD ,QOHGQLQJ Havsöringen tillhör familjen laxfiskar, 6DOPRQLGDH. Det är en kraftigt byggd fisk

Läs mer

54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede

54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 55(65) HÄLSA OCH SÄKERHET Energiproduktion Ett fjärrvärmesystem har byggts ut i Tanumshede. Värmecentralen är placerad

Läs mer

2013-11-18. Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO

2013-11-18. Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO 2013-11-18 Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO ECOCOM AB Stortorget 38 392 31 Kalmar 0761-75 03 00 info@ecocom.se www.ecocom.se Åtgärdsförslag ID Namn och vattendrag Åtgärdstyp A Inventera vandringshinder

Läs mer

Bjurfors Nedre kraftverk. Figur 1. Kartan visar älvmagasin Bjurfors Övre sydväst om byn Granö.

Bjurfors Nedre kraftverk. Figur 1. Kartan visar älvmagasin Bjurfors Övre sydväst om byn Granö. Bjurfors Nedre kraftverk Figur 1. Kartan visar älvmagasin Bjurfors Övre sydväst om byn Granö. 1 Innehåll Bäck 60... 8 Bäck 59... 12 Bäck 59... 15 Bäck 17... 18 Bäck 18... 20 Bäck 47... 22 Bäck 19... 25

Läs mer

Figur 1. Karta över Harrsele älv-magasin som är 10.6 km långt meter över havet.

Figur 1. Karta över Harrsele älv-magasin som är 10.6 km långt meter över havet. 3 Figur 1. Karta över Harrsele älv-magasin som är 10.6 km långt. 144-146 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 1. Ramsan... 3 Bäck 3. Harrsele magasin... 8 Bäck 58. Harrsele magasin... 12 Bäck 4 Harrsele magasin,

Läs mer

Åtgärder utan betydande produktionspåverkan. 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden

Åtgärder utan betydande produktionspåverkan. 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden Åtgärder utan betydande produktionspåverkan 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden Hur tänkte vi? Innovativt - Att praktiskt i fält lokalisera var naturvärde och biologisk mångfald finns bevarad och

Läs mer

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Morfologiska förändringar Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund 5.1.4 Rensning av vattendrag för upprätthållande

Läs mer

PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden

PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden Detaljplan för del av KÄMPERSVIK KÄMPERÖD 1:3 M FL, Tanums kommun, Västra Götalands län PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden Sammanfattning Föreliggande PM

Läs mer

PROJEKT FISKTRAPPA TILL MÖLLEBÄCKEN

PROJEKT FISKTRAPPA TILL MÖLLEBÄCKEN PROJEKT FISKTRAPPA TILL MÖLLEBÄCKEN Detta dokument tjänar som diskussionsunderlag, för grov kostnadsuppskattning och effektivitetsbedömning. Skapat av John Schütte, 10 oktober 2013. Kontaktuppgifter: 0766

Läs mer

Översiktsplan Tullstorpsåprojektet Etapp 2

Översiktsplan Tullstorpsåprojektet Etapp 2 Översiktsplan Tullstorpsåprojektet Etapp 2 Jordberga - Stävesjö Tullstorpsån ekonomisk förening 2014-08-21 1 Översiktskarta Tullstorpsån Etapp 2, Jordberga Stävesjö, Trelleborgs kommun Avrinningsområde

Läs mer

Åtgärdsförlag för att främja natur- och rekreationsvärden längs Saxån och Braån

Åtgärdsförlag för att främja natur- och rekreationsvärden längs Saxån och Braån Saxån-Braåns 1(14) vattenvårdskommitté Åtgärdsförlag för att främja natur- och svärden längs Saxån och Braån Saxån och Braån har både stora befintliga och potentiella natur- och svärden. Nedan listas kortfattat

Läs mer

Vatten. Mål och riktlinjer. Skyddszoner, dammar och våtmarker ska anläggas i syfte att öka vattendragens självrenande effekt.

Vatten. Mål och riktlinjer. Skyddszoner, dammar och våtmarker ska anläggas i syfte att öka vattendragens självrenande effekt. Vatten Mål och riktlinjer Skyddszoner, dammar och våtmarker ska anläggas i syfte att öka vattendragens självrenande effekt. Strandområden av betydelse för bad och rekreation ska långsiktigt skyddas från

Läs mer

Skogsbruk och vatten. Johan Hagström Skogsstyrelsen. Foto: J. Hagström

Skogsbruk och vatten. Johan Hagström Skogsstyrelsen. Foto: J. Hagström Skogsbruk och vatten Johan Hagström Skogsstyrelsen Foto: J. Hagström Sverige är fullt av vatten t ex 97 500 sjöar I skogen finns över: 60 000 mil rinnande vatten 88 000 mil diken 2009 anmäldes ca 216 243

Läs mer

Så skyddas Vramsån. Natura 2000-område Nationellt särskilt värdefullt fiskevatten WWF Miljömål Biosfärområde Kristianstads Vattenrike

Så skyddas Vramsån. Natura 2000-område Nationellt särskilt värdefullt fiskevatten WWF Miljömål Biosfärområde Kristianstads Vattenrike Dämmet i Tollarp Vramsån Ett av kommunens mest värdefulla vattendrag. Sen 80-talet har kommunen jobbat med att bevara och utveckla de biologiska värdena i ån. En mycket rik fiskfauna tex finns grönling,

Läs mer