Föräldrar i missbruks- och beroendevården. En kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Transkript

1 Föräldrar i missbruks- och beroendevården En kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1

2 2 Förord I augusti 2011 träffade SKL en överenskommelse med regeringen om att stärka barn- och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården. Kunskap till praktik inom SKL fick ett utökat uppdrag att utveckla det arbetet. Barn som lever i familjer med missbruk löper ökad risk att utveckla egna problem. En god relation mellan föräldrar och barn är en viktig skyddsfaktor för barnen och barn som blir sedda och som får stöd tidigt mår bättre, än barn som inte får det. Eftersom det saknades kunskap om föräldrar som finns i missbruks- och beroendevården och deras uppfattningar av vad de får för stöd i sitt föräldraskap och vad de behöver för stöd tog Kunskap till praktik initiativ till att genomföra en kartläggning i syfte att stärka barn och föräldraperspektivet i missbruks- och beroendevården. Kartläggning genomfördes under vecka 39, 2012 med hjälp av en enkät som besvarades av föräldrar som var i missbruks- och beroendevården inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, Statens Institutionsstyrelse och Kriminalvårdens sex behandlingsanstalter. Det övergripande syftet var att ta reda på antal föräldrar som fanns i missbruks- och beroendevården, hur deras familjesituation såg ut, hur de uppfattar sitt föräldraskap och relationen till barnet/barnen, stöd som ges barnet samt hur de tycker att deras föräldraskap fungerar, vilket behov de har av stöd och vilket stöd de får samt har erbjudits. Ett ytterligare syfte var att kartlägga hur många barn som lever i familjer med missbruk eller har en förälder med missbruksproblem, samt att kartlägga förekomsten och behovet av föräldrastödjande insatser och stödinsatser till barnen. Gunborg Brännström, SKL, Kunskap till praktik, träffade våren 2012 en överenskommelse med FoU i Väst/gr som åtog sig att genomföra kartläggningen. De anlitade docent Mikaela Starke på Göteborgs universitet som projektledare för kartläggningen. En referensgrupp har deltagit i planering och genomförande av kartläggningen. I den har Annika Nordström, FoU Västerbotten, Elisabet Beijer, FoU i Väst, Helena Asklund, Kunskap till praktik och Gunborg Brännström ingått. Föreliggande rapport redovisar föräldrarnas situation, oro för barnen, behov av stöd i sitt föräldraskap och barnens behov av stöd. Resultaten kommer att ligga till grund för det fortsatta utvecklingsarbetet när det gäller att stärka barn- och föräldraperspektivet i missbruks- och beroendevården

3 3 Innehållsförteckning Förord Inledning... 4 Rapportens frågor och disposition... 4 Kartläggningens genomförande... 5 Föräldrar och verksamheter några definitioner kring målgruppen... 5 Kartläggningens organisering... 5 Datainsamlingsmetoder... 6 Svar, bortfall och begränsningar Föräldrarna och deras barn Vård och missbruk Föräldrarna Barn- och vårdnadsförhållanden Boende och kontakt Föräldrarnas beskrivning av barnens livssituation och välbefinnande Barnens boendesituation och kontakt med föräldern Barnets trivsel hos dagmamman/i förskolan eller i skolan Barnets svårigheter och problem Oro för barnen Stöd till barnen Erfarenheter och upplevelser av föräldraskap Stöd från informellt och formellt nätverk Faktorer som har betydelse för föräldrarnas relation till barnen, oro för barnen och upplevelser av barnens problem Upplevelsen av föräldraförmåga Att samtala om föräldraskapet Behov av stöd i föräldraskapet Avslutande reflektioner Bilaga 1: Metod Bilaga 2: Enkät till föräldrar Bilaga 3: Verksamhetsformulär

4 4 1. Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har träffat en överenskommelse med regeringen om att bidra till att stärka barn- och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården. En positiv relation mellan föräldrar och barn är en viktig skyddsfaktor för barnen. Att stödja föräldrarna i sitt föräldraskap är angeläget, då det är känt att barn till personer med missbruk eller beroende löper risk för utsatthet och för eget missbruk. Barn som lever i miljöer med missbruk och beroende och som får stöd tidigt mår bättre än de barn som inte får sådan hjälp. Den befintliga kunskapen om föräldrar som får vård för missbruk och beroende och deras barn räcker dock inte till, utan det behövs ytterligare kunskap för att ett adekvat stöd till föräldrarna ska kunna utvecklas. Hur uppfattar föräldrarna stödet de får i sitt föräldraskap och vilket stöd anser de sig behöva? Hur beskriver de sin relation till barnet och barnets situation, finns det en oro för barnet och hur upplevs stödet till barnet? Mot denna bakgrund har SKL genom satsningen Kunskap till praktik beslutat att genomföra en rikstäckande kartläggning, baserad på en enkät riktad till föräldrar inom missbruks- och beroendevården. Det övergripande syftet med kartläggningen är att öka kunskapen om de faktorer som rör föräldraskap och barn för föräldrar som finns i vård för missbruk eller beroende. Med mer kunskap om föräldrars perspektiv kan det förebyggande arbetet förbättras samt insatser för föräldrar och barn utvecklas och anpassas. Målet är att föräldrar som behöver stöd i sin föräldraroll inom missbruks- och beroendevården får ett adekvat stöd. Ett delmål är att öka kunskapen såväl på länssom nationell nivå om hur många barn som lever i dessa familjer, deras kön, ålder och om barnen får något stöd. Utifrån frågeställningarna och de metodmässiga utgångspunkterna vände sig SKL till FoU i Väst/GR med en förfrågan om att genomföra det nationella kartläggningsuppdraget. Inom ramen för den överenskommelse som ingåtts har FoU i Väst/GR åtagit sig att svara för upphandling av konsultstöd för enkätdistribution och enkäthantering, bistå med analys av materialet och att anlita en huvudansvarig projektledare med relevant vetenskaplig kompetens. Rapporten vänder sig i första hand till yrkesverksamma som arbetar inom missbruks- och beroendevården samt beslutsfattare och politiker. Rapportens frågor och disposition Utifrån kartläggningens övergripande mål är syftet med föreliggande rapport att beskriva levnadsoch familjeförhållanden för föräldrar som finns i vård för missbruk eller beroende och som har barn yngre än 18 år samt identifiera faktorer som påverkar deras föräldraskap och vad som fungerar stödjande. Rapporten uppbyggd kring följande teman eller frågeområden: Vilka är föräldrarna inom missbruks- och beroendevården? Hur ser deras levnads- och familjeförhållanden ut?

5 5 Hur beskriver föräldrarna relationen till barnen, deras situation och välbefinnande? Hur beskriver föräldrarna föräldraskapet och vilka faktorer framkommer som betydelsefulla för föräldraskapet och hur kan vi utifrån en kunskap om dessa faktorer bidra till att fördjupa kunskap om samt utveckla stöd för föräldrar inom missbruks- och/eller beroendevård och deras barn? Rapporten inleds med en kort beskrivning av kartläggningens organisering, genomförande och metoder. Därefter presenteras kartläggningens resultat med utgångspunkt i frågorna ovan. Efter en sammanfattning av de faktorer som framkommit som betydelsefulla för föräldraskapet avslutas framställningen med en reflektion kring hur resultaten kan komma till användning som underlag för diskussion i berörda verksamheter. Kartläggningens genomförande Kartläggningen genomfördes i hela landet under vecka 39 år 2012, det vill säga från måndagen den 24 september till och med söndagen den 30 september. Undersökningen baseras på en enkät (bilaga 2), ställd till föräldrar som vid undersökningstillfället var fyllda 18 år och som under undersökningsveckan fick någon insats vid en verksamhet som bedriver missbruks- eller beroendevård. Föräldrar och verksamheter några definitioner kring målgruppen Föräldrar i undersökningen är personer över 18 år och som har biologiska och/eller adopterade barn och/eller fyller en föräldrafunktion för någon annans barn och som bor tillsammans eller växelvis med barn som är biologiskt, adopterat, fosterbarn eller som är ett barn som de upplever att de har föräldraansvar för eller inte bor med barnet fast de har barn som är biologiska/adopterade/fosterbarn eller har barn som de upplever att de har föräldraansvar för. För de ingående verksamheterna fastställdes kriteriet att de skulle driva en behandling med tydligt fokus på missbruk samt följa Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården (2007) som stipulerar att avsikten ska vara att hjälpa individer (intentionskriteriet), utövaren av behandlingen ska ha lämplig kompetens (kompetenskriteriet) samt att verksamheten ska vara anpassad för terapeutiska och behandlande aktiviteter (terapeutisk kontext). De verksamheter som omfattades av kartläggningen bedrivs av hälso- och sjukvården eller socialtjänsten, såväl öppenvård som heldygnsvård. I detta urval är även Hem för vård eller boende (HVB) inkluderade, samtliga LVM-hem som drivs av Statens Institutionsstyrelse (SiS) samt kriminalvårdens sex behandlingsanstalter: Färingsö, Gävle, Helsingborg, Högsbo, Sagsjön och Österåker. Dessa anstalter bedriver såväl tolvstegsbehandling som kognitiv beteendeterapi (KBT) för personer med missbruk. Kartläggningens organisering Huvudansvarig forskare och projektledare för kartläggningens genomförande är docent Mikaela Starke. Till kartläggningen har en referensgrupp varit knuten, bestående av Gunborg Brännström och Helena Asklund från SKL, Annika Nordström från FoU Region Västerbotten och Elisabeth Beijer, FoU i Väst/GR. Referensgruppen har tagit stor del i planeringen av undersökningens genomförande

6 6 Kartläggningen samordnades i respektive län av så kallade processledare. Processledarna har tillsatts regionalt inom ramen för satsningen Kunskap till praktik vid SKL, som pågår under perioden 2011 till 2014 och syftar till att stödja utvecklingen av föräldra- och barnperspektivet inom missbruks- och beroendevården. Processledarnas uppgifter när det gäller kartläggningen har varit att identifiera verksamheter i länet som arbetar med missbruks- och beroendevård och att tillsammans med varje identifierad verksamhet utse en så kallad resursperson (se nedan) som kan bistå i det lokala genomförandet. I uppgiften har också ingått att förbereda och instruera resurspersonerna om undersökningen, att informera om undersökningen och så småningom även bidra till att sprida resultaten i det egna länet. Resurspersoner är de yrkesverksamma inom respektive verksamhet som ansvarat för att informera föräldrarna såväl muntligt som skriftligt om kartläggningen samt tillfråga dem om deltagande. De föräldrar som har velat delta och varit aktuella för kartläggningen har fått besvara en enkät. 1 Resurspersonen har därefter ansvarat för att samla in de enkäter som besvarats i pappersformat. Vidare har resurspersonerna ansvarat för att på daglig basis under undersökningsveckan sammanställa uppgifter om deltagande i ett särskilt verksamhetsformulär (se nedan), som efter undersökningsperiodens slut skickats in tillsammans med besvarade enkäter till det aktuella undersökningsföretaget. Till sin hjälp har resurspersonerna fått muntlig och skriftlig information från processledarna samt skriftlig information från referensgruppen (bilaga 3 och 4). Varje resursperson utsåg minst en ersättare. För enkäthantering har undersökningsföretaget Markör anlitats. Företaget har svarat för distribution av verksamhetsformulär samt föräldraenkäten i webb- och pappersversion via e-post till de olika resurspersonerna. Alla resurspersoner erhöll formulär och enkäter med en kod som var kopplad till resursperson och verksamhet/kommun/län. Företaget har även svarat för inläsning av enkäterna för statistisk bearbetning i SPSS-format. Datainsamlingsmetoder Som redan framgått bygger undersökningen på några olika datainsamlingsmetoder. Det första steget i datainsamlingen utgörs av den ovan beskrivna inventeringen av verksamheter inom missbruks- och beroendevården som genomförts av länens processledare. Föräldraenkäten (bilaga 2) utgör kartläggningens huvudstudie. Frågorna i föräldraenkäten är formulerade utifrån kartläggningens syfte och baserade på kunskap och forskning om föräldraskap, missbruk samt om föräldrar med missbruk och deras barn. Enkäten har tagits fram av projektledaren tillsammans med referensgruppen och under arbetet har praktiker och forskare från olika sammanhang bidragit med synpunkter. Inför den slutliga utformningen prövades enkäten med hjälp av verksamheter från Göteborg och Stockholm. Enkäten innehåller totalt 25 frågor och består av fyra delar: information om föräldern, familjesituationen, barnets vardag och förälderns upplevelse av den samt förälderns erfarenhet och upplevelsen av sitt föräldraskap. 1 Undantaget de föräldrar som vid undersökningstillfället av någon anledning inte bedömdes ha möjlighet att besvara enkäten (exempelvis påverkad, bristande språkförståelse)

7 7 Verksamhetsformuläret (bilaga 3) har utarbetats av projektledare och referensgrupp. Genom att inhämta uppgifter från verksamheterna om antal besökare i den aktuella målgruppen, antal som tillfrågats om deltagande och hur många som svarat/avstått från att svara syftar formuläret till att möjliggöra en bortfallsanalys. Föräldraenkäten liksom verksamhetsformuläret har utformats både som webbenkät och i pappersversion. Svar, bortfall och begränsningar Totalt inkom föräldraenkäter. 2 Av de inkomna enkäterna sorterades 65 bort, då det framgick att föräldrarna inte tillhörde målgruppen. Det gällde till exempel personer som uppgett att de är medberoende eller som besökte verksamheten för att de hade en annan typ av missbruk, som spelmissbruk. 3 Av de återstående föräldrarna som besvarat enkäten är det som har barn som är yngre än 18 år. Sammanställningar och analyser i rapporten baseras på dessa föräldrar. 4 Det bör observeras att beräkningarna av svarsfrekvens nedan är baserade på den mer omfattande målgruppsdefinitionen som även inkluderar föräldrar med vuxna barn. Sammantaget identifierade processledarna 761 verksamheter som bedriver missbruks- och/eller beroendevård i landet. Totalt har 479 identifierade verksamheter skickat in föräldraenkäter och/eller formulär. Vissa verksamheter har skickat in både och, medan andra verksamheter har skickat in 2 Det stora flertalet valde att besvara enkäten på papper. Det kan finnas olika skäl till detta. Inte alla verksamheter har tillgång till dator eller möjlighet att erbjuda respondenterna tillgång till dator. 3 Uppgift om typ av missbruk saknas helt i 37 fall. De är exkluderade i sammanställningar om typ av missbruk och analyser som handlar om detta. Däremot är de inkluderade i andra sammanställningar och analyser. 4 Utifrån uppdragsgivarens önskemål om en heltäckande kartläggning riktades enkäten även till föräldrar med uteslutande vuxna barn, det vill säga barn som fyllt 18 år. Dessa föräldrar besvarade enbart enkätens inledande del med bakgrundsfrågor om kön, ålder, antal barn, samlevnadsform och huvudsakligt missbruk

8 8 enkäter eller verksamhetsformulär. Således kan sägas att 63 procent av verksamheterna som identifierats har deltagit på något sätt. Eller omvänt, 37 procent av de identifierade verksamheterna deltar överhuvudtaget inte i undersökningen. Hur ser då svarsfrekvensen för föräldrarna ut i de verksamheter som valt att delta? Att göra en bortfallsanalys med många verksamheter inblandade har visat sig mycket vanskligt. För att möjliggöra beräkning av svarsfrekvens används uppgifter från verksamhetsformulären. Av de inskickade 479 verksamhetsformulären är det 425 formulär som kan identifieras med en verksamhet. Kvaliteten i de uppgifter som lämnats i de 425 verksamhetsformulären är dock mycket ojämn. 5 På grund av saknade, uppenbart felaktiga eller svårtolkade uppgifter om antal besökande och tillfrågade föräldrar har 119 verksamhetsformulär, det vill säga mer än vart fjärde, exkluderats vid beräkningen av svarsfrekvens. Beräkningen av svarsfrekvens baseras därför på uppgifter från enbart 306 verksamheter. Vi har prövat att beräkna svarsfrekvensen på några olika sätt. I de två följande beräkningarna jämförs uppgifter från verksamhetsformulären om antal föräldrar som tillfrågats med antalet inkomna föräldraenkäter från motsvarande verksamheter. I den första beräkningen har en svarsfrekvens räknats fram för var och en av de 306 verksamheterna. Det är stor spridning i dessa verksamheters svarsfrekvens, från 0 till 100 procent. Därefter har en genomsnittlig svarsfrekvens för samtliga 306 verksamheter beräknats. Denna beräkning ger en genomsnittlig svarsfrekvens på 59 procent. Vid en andra beräkning har antalet inkomna enkäter för de 306 verksamheterna summerats för att sedan jämföras med det totala antalet tillfrågade föräldrar vid samma verksamheter. Med detta sätt att räkna ligger svarsfrekvensen på 51 procent. Utifrån dessa beräkningar skulle svarsfrekvensen ligga i intervallet procent. Det måste dock understrykas att dessa uppskattningar måste behandlas med försiktighet och att det kan förekomma andra felkällor i formulären. Ett antal verksamheter (100) har rapporterat in att de, oklart varför, tillfrågat färre föräldrar än vad de uppgett har besökt verksamheten. 6 Detta talar för att bortfallet bör omfatta alla besökande föräldrar som inte deltagit i undersökningen både de som valt att avstå och de som vi inte lyckats nå med erbjudandet att delta. Sammantaget rapporteras att föräldrar besökte verksamheterna under vecka 39, Totalt inkom föräldraenkäter, vilket ger en svarsfrekvens på 47 procent. Det förekommer att de som besvarat enkäten valt att hoppa över en eller flera frågor, så kallat internbortfall. Internbortfallet i undersökningen varierar mellan olika frågor. I presentationen av 5 Om det har saknats uppgift om antalet personer som tillfrågats har uppgiften om antalet personer som besökt verksamheten och som är aktuella för att delta i kartläggningen använts istället. I de fall där det saknades uppgifter både om antalet tillfrågade föräldrar och antalet föräldrar i målgruppen som besökt verksamheten har bedömningen gjorts att det saknas ett relevant jämförelsetal och därför har ingen svarsfrekvens beräknats för dessa verksamheter. 6 Det framkommer att antalet besökande föräldrar varierar stort i de olika verksamheterna. Från 0 till 199 över en hel vecka

9 9 resultaten redovisas därför antalet svarande föräldrar, samt i förekommande fall, antalet barn som föräldrarna svarat för. Detta presenteras i anslutning till varje diagram. Figuren visar endast föräldrar eftersom det är dessa som har en länsidentitet. Som framgår av figuren är antal svarande föräldrar i vissa län mycket få vilket skapar osäkerhet i underlaget. Kartläggningens syfte, som ursprungligen var att ge underlag för länsvisa jämförelser och analyser på såväl läns- som nationell nivå, måste därför frångås. Rapporten presenterar således enbart resultat på nationell nivå. En annan anledning till att undersökningsmaterialet inte kan analyseras på länsnivå är att det förekommer skevheter och systematiska fel i inrapporteringen. Troligt är att dessa skevheter till viss del tar ut varandra på nationell nivå. En bidragande orsak till de systematiska felen har varit vald undersökningsmodell. Den har inneburit många aktörer med flera kommunikationsled. Anvisningar för hur verksamhetsformuläret skulle fyllas i har getts muntligt och skriftligt av processledarna till resurspersonerna, men ibland har informationen endast getts skriftligt. Detta har sannolikt bidragit till att de inrapporterade underlagen från verksamheterna har innehållit alltför många felkällor. När det gäller målgruppen som undersökningen avsåg att nå ut till, känner vi inte till varken hur stor den är eller hur den är sammansatt och därför är det svårt att uttala sig om hur representativ gruppen av respondenter är. Det betyder att vi varken kan säga hur många föräldrar som var i vård eller hur många barn som berördes. Däremot är undersökningsmaterialet som helthet tillräckligt stort för att medge omfattande nedbrytningar och jämförelser på nationell nivå

10 10 2. Föräldrarna och deras barn Vård och missbruk Av de föräldrar som deltog i undersökningen under vecka befann sig 80 procent inom öppenvård och 17 procent inom heldygnsvård. Återstående 3 procent befann sig inom verksamhet som bedriver både öppen- och heldygnsvård. Huvudmannaskap för de deltagande verksamheterna fördelas enligt följande: Stat: 2 procent Landsting: 38 procent Kommun: 44 procent Landsting/kommun: 3 procent Annat: 13 procent Av föräldrarna i undersökningen anger 44 procent att de har ett alkoholmissbruk och 27 procent att de har ett narkotikamissbruk. 23 procent av de deltagande föräldrarna har ett blandmissbruk, medan 5 procent anger ett läkemedelsmissbruk och 1 procent ett missbruk som de inte har specificerat. Som framgår av diagrammet är det små skillnader mellan mammors och pappors typ av missbruk men det finns samband mellan typ av missbruk och ålder. Det är vanligare att yngre personer missbrukar narkotika eller har ett blandmissbruk, medan äldre oftare missbrukar alkohol. Detta är ett mönster som även har framkommit i en rapport som presenterats av Statens Institutionsstyrelse (SiS, 2012)

11 11 Majoriteten av de föräldrar som deltog i undersökningen, 86 procent, anger att de inte har någon partner som är i vård för missbruk under undersökningsveckan. 14 procent anger att deras partner är i vård för missbruk. 7 Föräldrarna Vilka är då föräldrarna som fick insatser inom missbruks- eller beroendevården i samband med undersökningsveckan och som besvarade enkäten? Hur ser deras levnads- och familjeförhållanden ut? Ovanstående siffror kan jämföras med befolkningen i Sverige där det enligt Statistiska Centralbyrån (SCB, 2011) finns över en miljon föräldrar som har barn i åldrarna 0 17 år. Svenska föräldrar är år gamla, flertalet mammor återfinns i åldersspannet år och motsvarande för papporna är intervallet år. I enkäten ställdes frågor om vilka samlevnadsformer föräldrarna lever i. Det framkom att en tredjedel, 34 procent, är sammanboende i ett förhållande, gifta eller i partnerskap. 13 procent har en relation, men är särboende. Drygt hälften av föräldrarna, 53 procent, är ensamstående. Detta kan jämföras med befolkningen i stort, där en betydligt lägre andel av föräldrarna lever som ensamstående, 23 procent (SCB 2011). 7 Det är ett stort svarsbortfall på frågan och antal svarande är

12 12 Barn- och vårdnadsförhållanden Föräldrarna som deltar i undersökningen har tillsammans barn, varav 49 procent är flickor och 51 procent pojkar. Barnens åldersfördelning presenteras i figuren nedan. 97 procent av föräldrarna har egna barn (biologiska och/eller adopterade). 24 procent av föräldrarna anger att de har en föräldrafunktion för ett eller flera barn som inte är biologiska eller adopterade. Av figuren nedan framgår den procentuella fördelningen av hur många barn föräldrarna anger att de har en föräldrafunktion för

13 13 Värt att notera är att 25 procent har tre barn eller fler. Det förefaller vara en hög andel, men vi saknar direkta jämförelsemöjligheter till befolkningen i stort, eftersom vi i denna undersökning har använt en utvidgad föräldradefinition. Viss vägledning kan dock ges utifrån SCB:s fakta kring familjer i Sverige (2002:2) 8. Av föräldrarna i undersökningen anger 82 procent att de har vårdnaden om minst ett barn, medan 18 procent anger att de inte har vårdnaden om något barn. Av dessa är knappt en femtedel kvinnor och resterande är män. Det är således en högre andel pappor än mammor som saknar vårdnaden om sitt eller sina barn, vilket är ett mönster som överensstämmer med populationen i övrigt (SCB, 2013:1). Boende och kontakt 60 procent av föräldrarna har minst ett av sina barn boende hos sig på hel- eller deltid och 40 procent har inte barn boende hos sig. Av de föräldrar som är ensamstående har 45 procent minst ett barn som bor hemma på hel- eller deltid. För sammanboende föräldrar är motsvarande siffra 84 procent och bland de särboende föräldrarna har 55 procent minst ett barn som bor hemma. 8 SCB redovisar (2002:2) följande fakta för familjer i Sverige som har hemmaboende (biologiskt eller adoptivbarn) barn 0-17 år: 41 procent har ett barn, 42 procent har två barn, 14 procent har tre barn och 4 procent har fyra barn

14 14 Föräldrarnas beskrivning av barnens livssituation och välbefinnande Vi har frågat föräldrarna om barnens vardag utifrån några olika perspektiv. Föräldrarna har fått svara för vart och ett av sina barn och i svaren som redovisas nedan baseras på det sammantagna antalet barn (n). Barnens boendesituation och kontakt med föräldern I nedanstående figur presenteras(i procent) föräldrarnas uppgifter om var deras barn bor. Uppgiften om att 31 procent av barnen bor med båda föräldrarna kan jämföras med uppgifter från SCB (2012:126). Det rapporteras att 75 procent av alla barn i Sverige som är yngre än 18 år bor med båda sina biologiska föräldrar. Det är således en större andel barn i populationen som bor med båda föräldrarna jämfört med barnen vars föräldrar deltog i undersökningen. Det framkom inga skillnader mellan pojkars och flickors boendesituation. Föräldrarna har besvarat hur ofta de har kontakt med barnet/barnen som de inte bor med. I diagrammet nedan presenteras hur ofta föräldrar som inte bor med något barn har kontakt med barnet. Föräldrarna har svarat för vart och ett av sina barn

15 15 Enligt uppgifter från Barn-ULF (SCB:119, 2011) anger barn i åldrarna år (n=2 348) som bor med den ena av sina föräldrar att de har regelbunden kontakt med den förälder som de inte bor med. Nio av tio barn som bor med sin pappa anger att de träffar sin mamma minst en gång i månaden. Bland de barn som bor med sin mamma träffar åtta av tio barn sin pappa minst en gång i månaden. Föräldrarna i denna undersökning anger att de träffar sina barn något mindre än vad barn har angett i SCB:s undersökning (2011). Barnets trivsel hos dagmamman/i förskolan eller i skolan Av de barn (n= 3 851) vars föräldrar har deltagit i undersökningen går en fjärdedel, 25 procent, i förskola eller hos dagmamma och 66 procent av barnen går i skolan. 9 Föräldrarna har tillfrågats hur de upplever att deras barn trivs i förskola/hos dagmamma och hur de upplever att barnen trivs i skolan samt hur de upplever att barnen klarar skolans krav. 10 Frågorna ställdes så att föräldrarna fick ange ett av fem svarsalternativ, från mycket bra till mycket dåligt. Resultaten visar att föräldrarna i stor utsträckning har en positiv upplevelse av barnens trivsel. För det stora flertalet barn (90 procent) rapporteras att de trivs ganska bra eller mycket bra i förskola respektive skola. Samma svarsmönster framkommer också i fråga om föräldrarnas upplevelse av hur väl barnen klarar skolans krav. Även här rapporteras att den övervägande andelen barn, 9 av 10, klarar skolans krav ganska bra eller mycket bra. 9 På samma enkätfråga har föräldrarna också angett att 6 procent av barnen är hemma, 1 procent av barnen arbetar eller har praktikplats, 1 procent gör annat och för 2 procent av barnen är det okänt för föräldrarna vad barnen gör. 10 Enkätfrågorna 13, 14 och

16 16 Givetvis ska man inte bortse från att även om en majoritet av barnen rapporteras både trivas i skolan och klara skolans krav på ett bra sätt, så är det samtidigt en grupp av barnen för vilka föräldrarna har en helt annan upplevelse. 7 procent av föräldrarna anger att barnet inte trivs i skolan samt att det går dåligt för barnet att klara skolans krav. Dessutom svarar 11 7 procent av föräldrarna att de har minst ett barn som har svårt att lära, har svårt att klara skolan och tre procent svarar att de har barn som ofta är borta från skolan. Detta redovisas i nedanstående diagram som även redovisar övriga svar på fråga 17 i enkäten. Barnets svårigheter och problem Föräldrarna svarade för vart och ett av sina barn och angav om något av de olika påståendena stämde in på respektive barn. Oro för barnen Föräldrarna har tillfrågats om de känner oro för sina barn och de har fått svara för vart och ett av sina barn, på en femgradig skala från inte alls orolig till mycket orolig. Nedan presenteras föräldrarnas svar i kategorierna känner oro respektive känner ingen oro. 11 Fråga

17 17 Värt att notera är att 10 procent av föräldrarna känner mycket stark oro för minst något av sina barn. Stöd till barnen Föräldrarna har fått frågor om barnet får särskild stöd från verksamhet. I diagrammet till vänster presenteras föräldrarnas svar. Vi ställde även frågan Skulle du önska att barnet fick stöd/alternativt mer stöd från någon verksamhet?. Svaren presenteras i diagrammet till höger. Barnet får stöd Önskar stöd

18 18 Erfarenheter och upplevelser av föräldraskap Stöd från informellt och formellt nätverk Ett av syftena med undersökningen har varit att ta reda på vilket stöd föräldrarna har och vad de skulle vilja ha. I undersökningen ställdes ett antal frågor om föräldrarnas förutsättningar för sitt föräldraskap. Bland annat ombads föräldrarna att ange om de upplever att de har/inte har stöd i sitt föräldraskap från det informella nätverket vilket inkluderar barnets/barnens förälder, far-/morföräldrar, vän/bekant, annan släkting, partner som inte är förälder samt barn yngre än 18 år. I nedanstående diagram redovisas föräldrarnas svar: I analysen av föräldrarnas svar framkommer att 94 procent av föräldrarna har stöd från en eller flera som ingår i det informella nätverket. Föräldrarna ombads även att ange om de upplever att de har/inte har stöd i sitt föräldraskap från det formella nätverket, vilket inkluderar personer som i sin profession (utifrån sin anställning eller utifrån ett uppdrag) har kontakt med föräldern. Diagrammet nedan redovisar i vilken utsträckning föräldrarna upplever att de får stöd från respektive verksamhet. För de verksamheter föräldrarna inte har kontakt med finns svarsalternativet Ej aktuellt

19 19 89 procent av föräldrarna har uppgivit att de har stöd i sitt föräldraskap från minst en av ovanstående verksamheter. När det gäller uppfattningen om stöd från olika verksamheter har vi analyserat om det finns några skillnader mellan mammornas och pappornas svar. Med undantag av resultat från barnhälsovården, där mammorna tycker att de har mer stöd än papporna, föreligger inga skillnader mellan pappornas och mammornas svar. Faktorer som har betydelse för föräldrarnas relation till barnen, oro för barnen och upplevelser av barnens problem I detta avsnitt har logistisk regressionsanalys använts. Resultaten presenteras endast i sammanfattande figurer. För den intresserade läsaren som vill ta del av det underliggande siffermaterialet hänvisas till metodbilagan. Fråga 20 i enkäten handlar om hur föräldrarna upplever sin relation till sitt eller sina barn. Föräldrarna har fått svara för vart och ett av sina barn på en sjugradig skala, från mycket bra till mycket dålig. De faktorer som påverkar föräldrarnas relation till barnen framgår av figuren nedan

20 20 Papporna tycker att de har en något sämre relation till sina barn än vad mammorna tycker att de har. Föräldrar som har ett narkotika- eller blandmissbruk tenderar att ha sämre relation till sina barn jämfört med föräldrar med annan typ av missbruk och/eller beroende. Föräldrar som inte har hemmaboende barn tenderar att ha en sämre relation till sina barn än de föräldrar som har sina barn boende hos sig. Föräldrar som inte har stöd från det formella nätverket tenderar att ha en sämre relation till sina barn än de föräldrar som har det stödet. Föräldrar som inte har stöd från det informella nätverket tenderar att ha en sämre relation till sina barn än de föräldrar som har det stödet. Föräldrar som får insatser inom en kommunal verksamhet upplever en sämre relation till barnet än de som får insatser i en verksamhet som har landstinget som huvudman. I föregående avsnitt redovisades hur stor andel av föräldrarna som upplever eller inte upplever oro för sina barn. På samma sätt som vi identifierat faktorer som har betydelse för relationen till barnen, har vi även funnit vissa faktorer av betydelse för föräldrarnas upplevelse av oro. Dessa sammanfattas i nedanstående figur

21 21 Föräldrar som har ett narkotika- eller blandmissbruk upplever en högre oro för sina barn än föräldrar med annan typ av missbruk eller beroende. Föräldrar som får insatser inom en kommunal verksamhet upplever lägre grad av oro för sina barn än föräldrar som får insatser i en landstingsverksamhet. Föräldrar som är i en heldygnsverksamhet upplever en högre grad av oro för sina barn än föräldrar i öppna verksamheter. Föräldrar vars barn är placerade i familjehem eller på en institution tenderar att uppleva högre oro för sina barn än de som inte har något barn placerat. Föräldrar som inte har formellt nätverksstöd upplever en högre grad av oro för sina barn än föräldrar med formellt nätverksstöd. Föräldrar som inte har informellt nätverksstöd upplever en högre grad av oro för sina barn än föräldrar med informellt nätverksstöd. Föräldrar som upplever att deras barn har någon form av problem (t.ex. i skolan, blir mobbade, är deprimerade) har en större benägenhet att oroa sig för sina barn än föräldrar som inte upplever att deras barn har något av dessa problem

22 22 I föregående avsnitt redovisades föräldrarnas upplevelse av barnens problem. Figuren nedan illustrerar de faktorer som visat sig ha betydelse för upplevelsen av barnens problem. Pappor uppger mer sällan än mammor att de tycker att barnen har någon form av problem Föräldrar med blandmissbruk uppger oftare att barnen har problem, än föräldrar som har annan typ av missbruk Föräldrar som inte har stöd från det informella nätverket uppger oftare att barnen har problem, än föräldrar med stöd från det informella nätverket Upplevelsen av föräldraförmåga I fråga 21 fanns 12 olika påståenden om hur vardagen som förälder fungerar i olika avseenden gällande omvårdnad och interaktion med barnet/barnen. Föräldrarna fick ta ställning till vart och ett av påståendena utifrån fem svarsalternativ från Mycket bra till Mycket dåligt. För att tydliggöra hur svaren fördelar sig redovisas resultatet i två diagram, där den första tar fasta på svarsalternativen om hur bra vardagen fungerar. I det andra diagrammet redovisas föräldrarnas upplevelse av hur dåligt vardagen fungerar Svarsalternativet varken eller är utelämnat i presentationen

23

24 24 I analysen av resultaten ovan framkommer att det finns samband i svarsmönstren när det gäller de påståenden som handlar om interaktion med barnet. Utifrån dessa samband urskiljs två olika funktioner av föräldraskap som här har benämnts som det stöttande respektive det gränssättande föräldraskapet. Det stöttande föräldraskapet baseras på följande påståenden 13 : berömma barnet/barnen vägleda barnet/barnen läsa böcker för barnet/barnen hjälpa barnet/barnen med läxor och annat skolarbete Det gränssättande föräldraskapet baseras på följande påståenden 14 : prata med ditt/dina barn om vad du förväntar dig av dem sätta gränser och skapa regler för barnet/barnen lösa konflikter/svårigheter i relationen mellan syskon Figuren nedan visar de fyra faktorer som har betydelse för hur föräldrarna bedömer att vardagen fungerar utifrån ett stöttande föräldraskap. 13 Se fråga Se fråga

25 25 Pappor upplever att de tycker att det fungerar sämre att vara en stöttande förälder, än vad mammorna tycker Föräldrar som inte har hemmaboende barn upplever att vardagen som stöttande förälder fungerar sämre, än föräldrar med hemmaboende barn Föräldrar som inte har stöd från det formella nätverket upplever att vardagen som stöttande förälder fungerar sämre, än föräldrar som har stöd från det formella nätverket Föräldrar som inte har stöd från det informella nätverket upplever att vardagen som stöttande förälder fungerar sämre, än föräldrar som har informellt stöd Att vara stöttande som förälder påverkas inte av verksamhet eller vilken huvudman verksamheten har. Föräldrarnas upplevelser av att gränssättningar fungerar i vardagen sammanhänger med de faktorer som redovisas nedan. Pappor upplever att vardagen som gränssättande förälder fungerar sämre än vad mammorna gör. Föräldrar som har ett blandmissbruk upplever att vardagen som gränssättande förälder. fungerar sämre, än föräldrar med annan typ av missbruk eller beroendeform

26 26 Föräldrar som inte har formellt nätverksstöd upplever att vardagen som gränssättande förälder fungerar sämre än föräldrar som har formellt nätverksstöd. Föräldrar som inte har informellt nätverksstöd upplever att vardagen som gränssättande förälder fungerar sämre än föräldrar som har informellt nätverksstöd. Ett gränssättande föräldraskap påverkas inte av verksamhet eller huvudman. Att samtala om föräldraskapet I den tidigare redovisade fråga 21 om föräldraförmågan i vardagen ingår ett påstående som det finns anledning att stanna upp lite särskilt vid; hur det fungerar att berätta för barnet/barnen om hur den egna livssituationen ser ut. Det är drygt hälften av föräldrarna som anger att de har berättat för sitt eller sina barn om sin livssituation. Samtidigt bör det uppmärksammas att 14 procent av föräldrarna anger att de har svårt att berätta om sin livssituation för barnet eller barnen. I fråga 24 besvarade föräldrarna frågan om de har pratat om sitt eller sina barn och sitt föräldraskap med någon som arbetar i den verksamhet som de var inskrivna vid eller besökte vid undersökningstillfället. Nedan redovisas föräldrarnas svar: För att ta reda på hur svaren fördelade sig mellan olika verksamheter, det vill säga föräldrar som vid undersökningstillfället fick insatser inom öppenvård respektive heldygnsvård, genomfördes en fördjupad analys som presenteras i nedanstående diagram:

27 27 För att ta reda på vilka faktorer som har betydelse för om föräldrarna pratar om sitt föräldraskap med yrkesverksamma eller inte, genomfördes en fördjupad analys. Det visade sig att det finns några olika faktorer som redovisas i nedanstående figur:

28 28 Pappor tenderar i mindre utsträckning, jämför med mammor att tala med personal i verksamheten om sitt föräldraskap Föräldrar som upplever att deras barn har någon form av problem (t.ex. i skolan, blir mobbade, är deprimerade) har större benägenhet att prata med personal i verksamhet om sitt föräldraskap än föräldrar som inte upplever att deras barn har något av dessa problem Föräldrar som får insatser av en kommunal verksamhet har större benägenhet att prata med personal i verksamhet om sitt föräldraskap än föräldrar som får insatser av en landstingsverksamhet Föräldrar som är i en heldygnsverksamhet är mindre benägna att prata med personal i verksamhet om sitt föräldraskap än föräldrar i öppna verksamheter. Behov av stöd i föräldraskapet I enkäten ställdes frågan: Har du ett behov av att få stöd i ditt föräldraskap i några olika avseenden?. 15 Hur föräldrarnas svar fördelar sig framgår av diagrammet nedan. Utifrån förädlarnas svar har vi analyserat vilka faktorer som har betydelse för huruvida föräldrarna upplever behov av stöd i något eller några avseenden, eller inte upplever sig behöva stöd. Det som framkommer vara av betydelse presenteras i nedanstående figur: 15 Fråga 25 se bilaga

29 29 Pappor upplever ett mindre behov av stöd i föräldraskapet än vad mammorna gör Föräldrar som inte har ett formellt nätverksstöd upplever ett större behov av stöd i föräldraskapet än föräldrar med formellt nätverksstöd Föräldrar som inte har ett informellt nätverksstöd upplever ett större behov av stöd i föräldraskapet än föräldrar med informellt nätverksstöd Föräldrar som upplever problem med föräldraskapets gränssättande aspekter upplever ett större behov av stöd i föräldraskapet än föräldrar som inte upplever problem med gränssättning Föräldrar som får insatser inom heldygnsverksamheter upplever ett större behov av stöd i föräldraskapet än föräldrar som får insatser i öppna former. Föräldrar som upplever att barnet har något problem upplever ett större behov av stöd i föräldraskapet än föräldrar som inte tycker att deras barn har problem Föräldrar som känner oro för barnet upplever ett större behov av stöd i föräldraskapet än föräldrar utan oro Föräldrar som har ett narkotika- eller blandmissbruk upplever ett större behov av stöd i föräldraskapet än föräldrar med alkoholmissbruk. Behov av stöd i föräldraskapet påverkas inte av verksamhet eller vilken huvudman verksamheten har

30 30 3. Avslutande reflektioner I denna del presenteras några reflektioner kring några av huvudresultaten samt några frågeställningar som kan användas för att stimulera till vidare reflektion och diskussion på arbetsplatser. Föräldrarna och deras barn Undersökningen bygger på enkätsvar från föräldrar som har barn som är yngre än 18 år. Enkäten lämnades ut till föräldrarna under vecka , i samband med att de besökte eller var inskrivna i någon verksamhet som bedriver missbruks- och/eller beroendevård. När vi tittar på undersökningsgruppen, i relation till den nationella befolkningsstatistiken och andra undersökningar visar det sig att gruppen i vissa avseenden skiljer sig från föräldrar i befolkningen som helhet. Det gäller framförallt samlevnadsformer och barnens boende. Jämfört med den svenska populationen som helhet lever en större andel av föräldrarna som deltagit i undersökningen som ensamstående. Och av de ensamstående föräldrarna är det 45 procent som bor med minst ett barn på del- eller heltid. Det kan även konstateras att föräldrars barn i mindre utsträckning än populationen i övrigt lever tillsammans med båda föräldrarna. Samlevnadsformer och barnets boende I studien framkommer att föräldrarnas samlevnadsformer bland annat påverkar föräldrarnas upplevelse av stöd. 60 procent av föräldrarna har stöd från barnets/barnens andra förälder och 33 procent uppger att de har stöd av partner. Det rapporteras (Socialstyrelen 2012) att partnern kan kompensera för en del av de konsekvenser missbruket kan få för barnen. Det handlar bland annat om att upprätthålla struktur, kontinuitet, förutsägbarhet och närhet för barnet. Det framkommer även att föräldrarnas samlevnadsformer och barnets boende påverkar föräldrarnas upplevelse av barnets svårigheter, deras oro för barnet samt relationen till barnet. Föräldrar som inte bor med sitt eller sina barn upplever större svårigheter att stödja och vägleda barnet jämfört med föräldrar som bor med barn på del- eller heltid. De föräldrar som är ensamstående anger i högre utsträckning att de har behov av stöd, jämfört med föräldrar som är sammanboende. De som är ensamstående och inte har något hemmaboende barn anger också att de har mindre stöd från sitt informella nätverk, jämfört med dem som är sammanboende och har minst ett barn som bor hemma. Föräldrar som inte har hemmaboende barn anger i mycket högre utsträckning att de inte har något stöd från det formella nätverket, jämfört med föräldrar som bor med minst ett barn på deleller heltid. Dessa föräldrar, vars barn inte är hemmaboende, tycker att de har en sämre relation till sina barn jämfört med föräldrar som bor med barn. Detta är något som särskilt behöver lyftas fram för att föräldrar som av olika anledningar inte bor med sitt barn ska få fortsatt stöd i sin föräldrafunktion och stöd för att förbättra relationen till sitt/sina barn. Det formella nätverket kan bidra till detta då det rapporteras (Helmen Borge 2005) att även om föräldrar och barn inte bor tillsammans kan kontakten mellan barn och förälder utgöra en skyddsfaktor för barnet

31 31 Oro för barnen och faktorer som bidrar till ökad oro Föräldrar som har sitt eller sina barn placerade i familjehem eller på en institution tenderar att uppleva en något högre oro för barnet, jämfört med föräldrar som inte har något barn placerat. Detta gäller även de föräldrar som i samband med undersökningsveckan fick insatser inom heldygnsverksamhet. Oavsett om det är barnet som är placerat eller föräldern som får insatser inom en heldygnsverksamhet så verkar distansen till barnet påverka föräldrarnas oro för barnet. Trots att den vanligaste orsaken till att barn placeras är att förälder/föräldrar missbrukar (Sundell & Karlsson 1999) är kunskapen om dessa föräldrars erfarenheter av att ha sina barn placerade begränsad. Det rapporteras (Höjer, 2007) att föräldrar som har erfarenhet av att ha barn placerade bland annat uttrycker att de saknar stöd i sitt föräldraskap. De upplever sig också som diskvalificerade i sitt föräldraskap och att de befinner sig i underläge, såväl i förhållande till familjehemsföräldrarna som till socialtjänsten. Utifrån den kunskap som finns och som framkommer i undersökningen skulle således föräldrar som inte bor med sina barn uppmärksammas och i synnerhet de föräldrar vars barn är placerade. I resultaten framkommer ytterligare faktorer som bidrar till att öka föräldrarnas oro, och en av dessa är typ av missbruk. Det är framför allt föräldrar med blandmissbruk som skiljer ut sig från föräldrar som har narkotika-, alkohol- eller läkemedelsmissbruk. Föräldrar med blandmissbruk upplever mer svårigheter med gränssättning jämfört med föräldrar med narkotika- eller alkoholmissbruk. Föräldrar med blandmissbruk uppger också något oftare att barnet har svårigheter, jämfört med föräldrar med alkoholmissbruk. Föräldrar med narkotika- eller blandmissbruk anger att de har en något sämre relation till sina barn, jämfört med föräldrar med alkoholmissbruk. En ytterligare faktor som ska läggas till är att narkotika- och blandmissbruk är vanligare bland yngre föräldrar, vilket innebär att de har yngre barn. Relation till barnen Ett av syftena med undersökningen var att ta reda på hur föräldrarna upplever sin relation till sitt eller sina barn. I analysen av svaren framkommer att föräldrarnas upplevelse av relationen till barnen påverkas av kön, typ av missbruk, om barnet bor hemma samt förekomst av stöd. Papporna som deltagit i undersökningen anger att de har en något sämre relation till sina barn än mammorna. Papporna anger även att de har mer svårigheter än mammorna med att vara en stödjande, vägledande och gränssättande förälder. Resultaten från papporna behöver särskilt uppmärksammas eftersom det kan tolkas som att de upplever sig osäkra i sitt föräldraskap. En osäkerhet kan även komma att påverka relationen till deras barn. Om papporna upplever att de har svårigheter i sitt föräldraskap kan det innebära att papporna väljer bort att träffa barnet. I undersökningen framkommer även att papporna tycker att barnen har färre svårigheter och problem, jämfört med vad mammorna tycker. Samtidigt uttrycker papporna i mindre utsträckning än mammorna att de har behov av stöd i sitt föräldraskap. Detta kan upplevas motsägelsefullt, men skulle, enligt ovanstående resonemang kunna bero på att papporna inte är delaktiga som föräldrar. Detta ligger väl i linje med tidigare forskningsresultat kring fäder i missbruk och deras föräldraskap (Bangura-Arvidsson, 2003). Pappor med missbruksproblematik beskriver att de uppfattar sig vara missförstådda av yrkesverksamma. De tycker att de är maktlösa i sitt föräldraskap och att de behöver kämpa för att överhuvudtaget få utöva föräldraskapet. Bangura-Arvidsson (2003) menar att

32 32 papporna på många sätt är stigmatiserade och marginaliserade i sitt föräldraskap och att de sällan eller inte alls är efterfrågade som föräldrar. Denna marginalisering skulle kunna vara en förklaring till att papporna som har besvarat enkäten är mer osäkra i sitt föräldraskap än mammorna. Upplevelser av att vara missförstådd av yrkesverksamma och osäkerheten i föräldraskapet kan innebära att de inte kan formulera ett behov av stöd, vem som skulle ge det och än mindre vad detta stöd skulle innehålla. Pappors beskrivning av sitt föräldraskap torde vara ett område som ytterligare behöver belysas. Behov av stöd Ett av undersökningens syften var att ta reda på hur föräldrarna upplever det stöd som de får samt vilket behov av stöd de har. Vissa faktorer som påverkar föräldrarnas upplevelser av stöd, såsom samlevnadsformer, kön och typ av missbruk, har redan diskuterats. En ytterligare faktor som påverkar föräldrarnas behov av stöd är vårdformen. De föräldrar som befann sig i heldygnsvård under vecka uppger ett betydligt större behov av stöd, jämfört med dem som befann sig i öppenvård. Det skulle kunna relateras till andra resultat i undersökningen där det framkommer att föräldrar som inte bor med sitt eller sina barn upplever ett större behov av stöd jämfört med föräldrar som bor med minst ett av barnen. Andra faktorer som sammanhänger med föräldrarnas behov av stöd är om de känner oro för barnet, om de upplever att deras barn har något problem samt om föräldrarna upplever problem med att sätta gränser för barnet. Samtal är en form av stöd och resultaten visar att merparten av de föräldrar som deltagit i undersökningen har haft samtal om sitt föräldraskap vid flera tillfällen. Även om merparten rapporterar att de har haft samtal om sitt föräldraskap är det 13 procent som anger att de inte har haft det och 27 procent som anger att de har haft det vid något/några enstaka tillfällen. Detta skulle kunna innebära att det inom 40 procent av verksamheterna inte finns någon systematik med att erbjuda samtal om föräldraskap inom missbruks- och beroendevård. Detta antagande skulle kunna stödjas av resultatet av föräldrarnas svar på frågan om vilket stöd de skulle behöva. Här anger mer än hälften av föräldrarna att de har behov av att samtala om sitt föräldraskap. Det framkommer även att föräldrar som upplever att barnet har problem i högre grad pratar med någon som arbetar i verksamheten än de som inte upplever att barnet har problem. Föräldrarna är således intresserade av att samtala om sitt föräldraskap och relationen till sitt barn. Tidigare forskning (Socialstyrelsen 2012) visar att samtal om föräldraskapet har betydelse för att kunna öka föräldrarnas insikter om såväl föräldraskapet som barnets situation. Samtalen kan bidra till att föräldrarna utvecklar sin förmåga och att barnets behov tydliggörs (Socialstyrelsen 2012). Det rapporteras (Helmen Borge 2011) att en skyddsfaktor för barn är att föräldrar delar med sig av och berättar om sin livssituation. Föräldrarnas berättelser kan hjälpa barnet att skapa ändamålsenliga strategier i hanterandet av vardagen, som kan minska risken att barnet klandrar och skuldbelägger sig själv. Andra studier (Bangura-Arvidsson, 2003; Höjer, 2007) rapporterar att föräldrar som har missbruksproblematik och som har barn placerade, vill öka sin delaktighet i sina barns liv. De vill bli mer involverade i frågor som rör barnet och få mer information om barnet. Ett av syftena med kart