mm F G (1.1) F mg (1.2) P (1.3)
|
|
- Jonathan Eriksson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sid Krafter och moment Inledning örståelsen för hur olika tper av krafter påverkar strukturer i vår omgivning är grundläggande för ingenjörsvetenskapen inom bggnadskonsten. Gravitationskraften är en kraft som en kropp påverkar andra kroppar med i dess omgivning. Två partiklar med massorna m och M attraherar varandra med kraften enligt Newtons gravitationslag: m r M mm G (1.1) r 2 där r är avståndet mellan partiklarna och G Nm 2 /kg 2. Om vi antar att jorden är cirkelrund, M står för jordens massa och att partikeln med massan m befinner sig på jordens ta, dvs. r är avståndet från jordens ta till dess medelpunkt, kan vi teckna ett uttrck för tngdkraften: 2 11 mg (1.2) där g GM r 9.81 m/s 2. Dvs. alla föremål på jorden påverkas av en tngdkraft som är proportionell mot dess massa. Elastiska krafter uppstår när en kropp är i kontakt med ett elastiskt medium av något slag. Kraftens storlek beror på mediets elastiska deformation. Det enklaste eemplet är en kropp som är fäst i ena ändan av en elastisk fjäder. jädern har en viss naturlig längd (l) då den är ospänd. Om man förlänger fjädern en sträcka strävar den efter att återta sin naturliga längd genom att påverka kroppen med en kraft P : P P k (1.3) l ör en ideal fjäder gäller att kraften P kommer att vara direkt proportionell mot förlängningen. Proportionalitetskonstanten k kallas fjäderkonstant eller stvhet. Andra eempel på kontaktkrafter som uppstår när kroppar är i kontakt är t.e. en kropp som hänger i en lina eller en kropp som glider eller vilar på ett lutande plan. S n f I det första eemplet vill tngdkraften dra kroppen nedåt men kontaktkraften S i linan håller den kvar. Kroppen på ett lutande plan påverkas av tngdkraften nedåt, kontaktkraften n vinkelrätt planet och friktionskraften f parallellt det lutande planet. Beroende på storleken på friktionen och vinkeln på lutningen kommer kroppen att glida eller vara i vila.
2 Krafter och moment Sid 1-2 En kraft kan vara koncentrerad, s.k. punktkraft, eller fördelad över en viss ta eller volm. Eempel på fördelade krafter är trcket på en ta som utövas på en kropp nedsänkt i en vätska eller gravitationen som påverkar varje liten del av ett materiellt sstem. Ofta kan man approimera en fördelad kraft som t.e. gravitationen genom att summera alla fördelade krafter till en punktformig tngdkraft som angriper i masscentrum av kroppen Koncentrerade krafter Innan vi går in och studerar sstem av krafter är det nödvändigt att undersöka egenskaperna av en enskild punktkraft. Betrakta fästet för en kabel i igur 1.1 P igur 1.1 Kabelfästet påverkas av en punktkraft P. En punktkraft har en storlek (P), riktning i rummet och en angreppspunkt (A). En kraft kan i matematiska termer beskrivas som en vektor med komponenter i och riktningen: P P P P P P P P P P P Pcos Psin 2 2 I fortsättningen kommer vi att använda fet stil, t.e. P, när vi använder vektorbegreppet för krafter medan motsvarande skalära storhet, P, avser vektorns belopp P P. En direkt följd av att krafter kan beskrivas matematiskt som vektorer är att vi kan använda vektoralgebra. Om vi försummar kroppens egen deformation, dvs. vi betraktar en stel (odeformerbar) kropp kan vi definiera ett antal tillåtna elementaroperationer för kraftvektorer: Två krafter med gemensam angreppspunkt får adderas enligt parallellogramlagen. Omvänt gäller också att krafter får delas upp i komposanter längs två valfri riktningar: (1.4) 1 2 (1.5) 1 2 där summan kallas resultanten till 1 och 2.
3 Krafter och moment Sid 1-3 En kraft kan förskjutas längs sin verkningslinje utan att dess totala verkan på en stel kropp förändras. T.e. från punkten a till b. b b a a Om två lika stora krafter, men motsatt riktade krafter, och -, har gemensam verkningslinje kan dessa adderas med resultanten noll. Omvänt kan två lika stora motriktade krater med gemensam verkningslinje införas utan att totalpåverkan förändras. - - a b a b Eempel 1.1 Beräkna resultanten () av kraften P och T som angriper i punkten B i strukturen i igur 1.2. Grafisk lösning Parallellogrammet i igur 1.3 är konstruerat så att 1 cm motsvarar 400N. Vinkel fås ur: BD 6sin 60 tan 0.866; 40.9 AD 3 6cos60 Genom att mäta i figuren kan man approimativt bestämma storlek och riktning på : 525 N 49 Komposantuppdelning Genom att dela upp krafterna i och komponenter: P T cos N T 600sin N igur 1.2 Eempel 1.1 igur 1.3 Eempel 1.1, grafisk lösning
4 Krafter och moment Sid 1-4 Storlek och riktning fås sedan från: N = tan tan igur 1.4 Eempel 1.1, komponentuppdelning 1.2 Moment rån vardagslivet känner vi igen flera situationer där vi har ntta av en krafts vridförmåga. T.e. när du skruvar i en skruv eller använder en skiftnckel. igur 1.5 Skiftnckel utnttjar kraftmoment när muttern dras åt Det visar sig i praktiken att produkten av kraften och distansen d är avgörande för förmågan att dra åt/lossa muttern i igur 1.5. En dubbelt så stor kraft, 2, som appliceras på halva avståndet d 2 ger alltså samma vridförmåga. Momentet definieras alltså som: M d (1.6) där är kraften och d är avståndet från vridcentrum (0-aeln) vinkelrätt kraftens verkningslinje. Avståndet d kallas också för hävarm. Ett positivt moment strävar efter att vrida kroppen moturs och ett negativt moment medurs. Det finns en enkel tumregel man kan använda för att definiera positiv riktning på momentet: Ta höger hand och låt tummen peka i den positiva riktningen av momentaeln (här 0 - aeln) och fingrarna krökta runt aeln. Den positiva momentriktningen sammanfaller med fingrarnas krökning, se igur 1.6. Vi har tidigare sagt att det spelar ingen roll om man betraktar verkan av en kraft eller verkan av dess komposanter. esultatet blir detsamma. ör att detta skall vara korrekt måste också följande princip enligt Varignon's teorem gälla: En krafts moment med avseende på en viss ael är lika med summan av komposanternas moment. igur 1.6 Definition av moment
5 Krafter och moment Sid 1-5 Eempel 1.2 Vi skall demonstrera Varignon's princip genom att (a) beräkna kraftkomponenternas moment och jämföra det med (b) den totala kraftens moment i igur 1.7. Kraftkomponenternas moment Beräkna M 1 1 cos 10cos N sin 10sin N M Nm alternativt N; N M 2 1 Nm Totalkraftens moment Beräkna M d d 4sin m M Nm alternativt d m 2 80 M 10 Nm Vi ser att får samma resultat oavsett vilken metod vi väljer. Observera att momentet vrider moturs och är följaktligen positivt. 1m 1m A 10 N a) b) d igur 1.7 Eempel 1.2 tan Metod b) kan tckas vara enklare att använda, men speciellt när man har flera krafter är det ofta lättare och mer sstematiskt att först dela upp varje kraft i sin respektive och -komposant. Hävarmen för respektive komposant fås sedan direkt ur angrepps-punktens koordinater (om momentaeln går genom origo). En speciellt tp av moment, ett s.k. rent moment (eng. couple) uppstår när man har ett kraftpar av två lika stora motriktade krafter, se igur 1.8.
6 Krafter och moment Sid 1-6 igur 1.8 ent moment Momentet med avseende på 0-aeln kan skrivas som: M a d a d (1.7) dvs. momentets storlek beror endast på avståndet d mellan de motriktade krafternas verkningslinjer. Däremot är resultatet oberoende av sträckan a till ael 0. Det betder att ett motriktad kraftpar (med kraftsumman lika med 0) genererar ett moment med samma storlek oberoende vilken ael som avses. Därför kan vi representera ett kraftpar med ett rent moment alternativt ersätta kraftparet med ett annat kraftpar någon annanstans i planet så länge momentsumman (d ) är lika stor. Ett eempel på hur rena moment kommer in strukturmekaniken är momentbelastade balkar, se igur 1.9. Ett kraftpar längst ut i änden av konsolbalken ger upphov till ett rent moment M längs hela balken. I ett snitt A-A är kommer vi att finna att momentet M belastar balken med en fördelad kraft som kan representeras med ett oändligt antal kraftpar över tvärsnittstan. Den fördelade kraften (trcket) motsvarar den spänning som uppstår över balktvärsnittet som balanserar momentet. A snitt A-A A M igur 1.9 Momentbelastad balk
7 Krafter och moment Sid Sstem av krafter och moment De flesta sstem av krafter och moment som påverkar en stel kropp kan man förenkla. Betrakta igur M 1 1 a 2 a 1 M igur 1.10 eduktion av krafter och moment. Ett godtckligt sstem av n stcken krafter och m stcken moment kan reduceras till en kraftresultant och en momentresultant M som verkar i en godtcklig punkt 0 genom: n i1 n i 1 2 m M a M a a M i i i i1 i Observera att 1 och 2 är vektorer som adderas genom att först dela upp krafterna i och komponenter innan resultantens komponenter kan beräknas, se avsnitt (1.8) Eempel 1.3 Ersätt krafterna i figur igur 1.11 med en kraft och momentresultant M i punkten A cos kn 2.5sin kn kn =tan M knm Svar: Kraften =12.3 kn med riktning 5.9 o från -aeln. Momentet M=16.3 knm M igur 1.11 Eempel 1.3
8 Krafter och moment Sid Uppgift 1.1 Övningsuppgifter Bestäm kraftvektorns komponenter,,. Svar: 250 N, 433 N Uppgift 1.2 Kraften i linan som sitter mellan punkten A och B är 9 kn. Sträckan AC 10 m och sträckanbc 6 m. Bestäm linans kraftkomponenter i och riktningen om vikten är fäst 3 m från punkten A. Svar: 7.72 kn, 4.63 kn Uppgift 1.3 Bestäm kraftkomposanterna normalt (vinkelrätt), P n, och tangentiellt (längs med), P t, aeln BC. Svar: P 191 N, P 58.0 N n Tips: Dela först upp P i och komposanter. P och P delas i sin tur upp i komposanter normalt och tangentiellt aeln BC. Addera bidragen från P och P i normal respektive tangentiell riktning. t Uppgift 1.4 Bestäm kraftkomposanterna normalt, P n, och tangentiellt, P t, aeln OA. Svar: P 6.84 N, P 7.30 N n t
9 Krafter och moment Sid 1-9 Uppgift 1.5 Ersätt kraften i figuren med två krafter 1 och 2 där 1 är riktad längs aeln a- a och 2 har storleken 25 kn. Bestäm kraften 1 till storlek och riktningen på 2, dvs. vinkeln till den horisontell aeln. Obs! det finns två alternativa lösningar. Svar: 28.0 kn, = alternativt 8.03 kn, = Uppgift 1.6 Vilken vinkel skall kraften anbringas i punkten C så att storleken i riktning CA är 80% av storleken i riktning BC? Svar: kn Uppgift 1.7 Bestäm resultanten av de två krafterna 8 och 10 kn till storlek och riktning. Uppgift 1.8 Bestäm kraften T i vajern så att den horisontella komponenten av T blir lika stor men motriktad den horisontella komponenten av kraften i kabeln (2500 N). Bestäm resultanten av kraften i kabeln (2500 N) och T till storlek och riktning. Svar: a) T 4700 N b) 4920 N vertikalt nedåtriktad 2500 N T
10 Krafter och moment Sid 1-10 Uppgift 1.9 Bestäm momentet i centrum av kugghjulet (punkt 0) från kraften på kuggen (kraft med storleken 40 N). Svar: M Nm (vrider medurs) Uppgift 1.10 Chauffören vrider ratten med en kraft på 20 N, se figur. Bestäm momentet i centrum av ratten (punkt 0). Svar: M Nm (vrider medurs) Uppgift 1.11 En man som väger 90 kg står på en liten gångbro vid punkt B. Du skall nu ersätta mannen med två personer en vid punkt A och en vid punkt C. Vad skall personerna väga om effekterna på gångbron (betraktat som en stel kropp) skall vara oförändrade? Tips1: Summan skall vara 90 kg Tips2: Momentet vid godtcklig punkt på gångbro skall vara lika stor som mannen vid punkten B orsakar Svar: m 36 kg, m 54 kg A B
11 Krafter och moment Sid 1-11 Uppgift 1.12 Bestäm storlek och avstånd från toppen av stången en kraft P måste ha för att ersätta de båda krafterna i figuren. Svar: P500 N, 0.4 m Uppgift 1.13 Vid vilken vinkel är momentet runt punkten 0 som störst? Bestäm även momentets storlek vid den vinkeln. Tips: Momentet är som störst när riktningen på kraften är vinkelrät hävarmen från punkten 0 till angreppspunken på kraften. Svar: 65.8, M 59.2 Nm (medurs) Uppgift Ett fartg har två propellrar som var för sig utvecklar en kraft på 300 kn. Vid manövrering av fartget har en propeller satts på full gas framåt och den andra på full gas bakåt. Vilken kraft P måste bogseringsbåtarna utveckla för att fartget skall stå still? Svar: P 51.4 kn Uppgift 1.15 iguren visar en svängdörr sedd uppifrån när två personer samtidigt går igenom den. Personerna påverkar svängdörren med varsin motriktad kraft. Bestäm kraften storlek om det resulterande momentet vid centrum av svängdörren M 0 15Nm. Svar: 9.71 N
12 Krafter och moment Sid 1-12 Uppgift 1.16 iguren visar en fälgkors. Anta att man anbringar kraften på 250 N enligt figuren till höger. Hur stor blir kontaktkrafterna () på bulten. Korset överför momenten till bulten via 4 kontaktpunkter. Svar: P 3500 N Uppgift 1.17 Ersätt alla 4 krafter och momentet i figuren med en resultant och ett resulterande moment M i punkten 0. Ange också riktningen på i förhållande till aeln N, 63.2 Svar: M Nm Uppgift 1.18 Vilken vinkel (räknat från -aeln) och storlek skall kraften ha om resultanten av samtliga krafter är vertikalt uppåtriktad med storleken 100 N. Svar: 1190 N, Uppgift 1.19 Ersätt alla krafter och momentet i figuren med en resultant. Ange resultantens storlek och var den angriper längs balken. Svar: 4 kn nedåt vid 5 m
13 Krafter och moment Sid 1-13 Uppgift 1.20 Ersätt alla krafter och momentet i figuren med en resulterande kraft och moment M i punkten A kn Svar: M knm (medurs)
Krafter och moment. mm F G (1.1)
1 Krafter och moment 1.1 Inledning örståelsen för hur olika typer av krafter påverkar strukturer i vår omgivning är grundläggande för ingenjörsvetenskapen inom byggnadskonsten. Gravitationskraften är en
Läs merBiomekanik, 5 poäng Moment
(kraftmoment) En resulterande (obalanserad kraft) strävar efter att ändra en kropps rörelsetillstånd. Den kan också sträva efter att vrida en kropp. Måttet på kraftens förmåga att vrida kroppen runt en
Läs merGrundläggande om krafter och kraftmoment
Grundläggande om krafter och kraftmoment Text: Nikodemus Karlsson Original character art by Esa Holopainen, http://www.verikoirat.com/ Krafter - egenskaper och definition Vardaglig betydelse Har med påverkan
Läs merMålsättningar Proffesionell kunskap. Kunna hänvisa till lagar och definitioner. Tydlighet och enhetliga beteckningar.
1 Föreläsning 1: INTRODUKTION Målsättningar Proffesionell kunskap. Kunna hänvisa till lagar och definitioner. Tydlighet och enhetliga beteckningar. Kursens olika delar Teorin Tentamen efter kursen och/eller
Läs merKRAFTER. Peter Gustavsson Per-Erik Austrell
KRATER Peter Gustavsson Per-Erik Austrell örord Denna skrift har tagits fram för att utgöra kurslitteratur i kursen Mekanik för Industri Design vid Lunds Tekniska Högskola. Skriften börjar med en introduktion
Läs merKRAFTER. Peter Gustavsson Per-Erik Austrell
KRATER Peter Gustavsson Per-Erik Austrell örord Denna skrift har tagits fram för att utgöra kurslitteratur i kursen Mekanik för Industri Design vid Lunds Tekniska Högskola. Skriften börjar med en introduktion
Läs merUppgifter till KRAFTER
Uppgifter till KRAFTER Peter Gustavsson Per-Erik Austrell 1 Innehåll 1 Introduktion till statiken... 3 A-uppgifter...3 2 Krafter... 5 A-uppgifter...5 B-uppgifter...5 3 Moment... 7 A-uppgifter...7 B-uppgifter...9
Läs merBiomekanik, 5 poäng Introduktion -Kraftbegreppet. Mekaniken är en grundläggande del av fysiken ingenjörsvetenskapen
Biomekanik Mekanik Skillnad? Ambition: Att ge översiktliga kunskaper om mekaniska sammanhang och principer som hör samman med kroppsrörelser och rörelser hos olika idrottsredskap. Mekaniken är en grundläggande
Läs merVSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO
VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO Översikt Kursintroduktion Kursens syfte och mål Kursprogram Upprop Inledande föreläsning Föreläsning: Kapitel 1. Introduktion till statik Kapitel 2. Att räkna med krafter
Läs merUppgifter till KRAFTER. Peter Gustavsson Per-Erik Austrell
Uppgifter till KRAFTER Peter Gustavsson Per-Erik Austrell 1 Innehåll 1 Introduktion till statiken... 3 A-uppgifter... 3 2 Krafter... 5 A-uppgifter... 5 B-uppgifter... 5 3 Moment... 7 A-uppgifter... 7 B-uppgifter...
Läs merMålsättningar Proffesionell kunskap om mekanik. Kunna hänvisa till lagar och definitioner. Tydlighet och enhetliga beteckningar.
1 Föreläsning 1: INTRODUKTION Målsättningar Proffesionell kunskap om mekanik. Kunna hänvisa till lagar och definitioner. Tydlighet och enhetliga beteckningar. Kursens olika delar Teorin Tentamen efter
Läs merBiomekanik Belastningsanalys
Biomekanik Belastningsanalys Skillnad? Biomekanik Belastningsanalys Yttre krafter och moment Hastigheter och accelerationer Inre spänningar, töjningar och deformationer (Dynamiska påkänningar) I de delar
Läs mer2.2 Tvådimensionella jämviktsproblem Ledningar
2.2 Tvådimensionella jämviktsproblem Ledningar 2.2 Sfären påverkas av tre krafter. Enligt resonemanget om trekraftsystem i kapitel 2.2(a) måste krafternas verkningslinjer då skära varandra i en punkt,
Läs merIntroduktion till Biomekanik - Statik VT 2006
Pass 4 Jämvikt, fortsättning Vid jämvikt (ekvilibrium) är en kropp i vila eller i rätlinjig rörelse med konstant hastighet. Statisk jämvikt (vila) Dynamisk jämvikt (rörelse i konstant hastighet) (ge ex)
Läs merKOMIHÅG 3: Kraft är en vektor med angreppspunkt och verkningslinje. Kraftmoment: M P. = r PA
1 KOMIHÅG 3: --------------------------------- Kraft är en vektor med angreppspunkt och verkningslinje. Kraftmoment: M P = r PA " F, r P =momentpunkt, r A angreppspunkt, r PA = r A " r P. - Oberoende av
Läs merKOMIHÅG 2: Kraft är en vektor med angreppspunkt och verkningslinje. Kraftmoment: M P. = r PA
1 KOMIHÅG 2: --------------------------------- Kraft är en vektor me angreppspunkt och verkningslinje. Kraftmoment: M P = r PA ", r P =momentpunkt, r A angreppspunkt, r PA = r A " r P. - Oberoene av om
Läs merBiomekanik, 5 poäng Jämviktslära
Jämvikt Vid jämvikt (ekvilibrium) är en kropp i vila eller i rätlinjig rörelse med konstant hastighet. Jämvikt kräver att: Alla verkande krafter tar ut varandra, Σ F = 0 (translationsjämvikt) Alla verkande
Läs merTillämpad biomekanik, 5 poäng Övningsuppgifter
, plan kinematik och kinetik 1. Konstruktionen i figuren används för att överföra rotationsrörelse för stången till en rätlinjig rörelse för hjulet. a) Bestäm stångens vinkelhastighet ϕ& som funktion av
Läs merTentamensskrivning i Mekanik (FMEA30) Del 1 Statik och partikeldynamik
Mekanik, LTH Tentamensskrivning i Mekanik (FMEA30) Del 1 Statik och partikeldynamik Fredagen den 25 oktober 2013, kl. 14-19 Namn(texta):. Personnr: ÅRSKURS M:... Namn(signatur).. Skrivningen består av
Läs merLÖSNINGAR TENTAMEN MEKANIK II 1FA102
LÖSNINGAR TENTAMEN 16-10-20 MEKANIK II 1FA102 A1 Skeppet Vidfamne 1 har en mast som är 11,5 m hög. Seglet är i överkant fäst i en rå (en stång av trä, ungefär horisontell vid segling). För att kontrollera
Läs mere 3 e 2 e 1 Kapitel 3 Vektorer i planet och i rummet precis ett sätt skrivas v = x 1 e 1 + x 2 e 2
Kapitel 3 Vektorer i planet och i rummet B e 3 e 2 A e 1 C Figur 3.16 Vi har ritat de riktade sträckor som representerar e 1, e 2, e 3 och v och som har utgångspunkten A. Vidare har vi skuggat planet Π
Läs merSG1108 Tillämpad fysik, mekanik för ME1 (7,5 hp)
Läsåret 11/12 Utförliga lärandemål SG1108 Tillämpad fysik, mekanik för ME1 (7,5 hp) Richard Hsieh Huvudsakligt innehåll: Vektoralgebra och dimensionsbetraktelser. Kraft och kraftmoment. Kraftsystem; kraftpar,
Läs mer2 Jämvikt. snitt. R f. R n. Yttre krafter. Inre krafter. F =mg. F =mg
Jämvkt Jämvkt. Inlednng I detta kaptel skall v studera jämvkten för s.k. materella sstem. I ett materellt sstem kan varje del, partkel eller materalpunkt beskrvas med hjälp av dess koordnater. Koordnatsstemet
Läs merVeckoblad 1, Linjär algebra IT, VT2010
Veckoblad, Linjär algebra IT, VT Under den första veckan ska vi gå igenom (i alla fall stora delar av) kapitel som handlar om geometriska vektorer. De viktigaste teoretiska begreppen och resultaten i kapitlet
Läs merRapport LUTFD2/TFHF-3089/1-16/(2013) Föreläsningsexempel i Teknisk mekanik
Rapport LUTFD2/TFHF-3089/1-16/(2013) Föreläsningsexempel i Teknisk mekanik Håkan Hallberg vd. för Hållfasthetslära Lunds Universitet December 2013 Exempel 1 Två krafter,f 1 och F 2, verkar enligt figuren.
Läs merVSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO
VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO Repetition Krafter Representation, komposanter Friläggning och jämvikt Friktion Element och upplag stång, lina, balk Spänning och töjning Böjning Knäckning Newtons lagar Lag
Läs merM12 Mekanikens grunder Steg 2 Krafter och moment
M12 Mekanikens grunder Steg 2 Krafter och moment Namn: Kurs: Datum: Lektion 1: 2 Mekanikens grunder Kraft Exempel 1 Ex. 1 Rymdfärjan Columbus har just placerat ut den sista satelliten för denna gång och
Läs merTekniska Högskolan i Linköping, IKP Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära grk, TMHL07, kl 8-12 DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel) LÖSNINGAR
TENTAMEN i Hållfasthetslära grk, TMHL07, 040423 kl -12 DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel) LÖSNINGAR 1. Skjuvpänningarna i en balk utsatt för transversell last q() kan beräknas med formeln τ y = TS A Ib
Läs merVälkommen! Till Kursen MEKANIK MSGB21. Föreläsningar & kursansvar:
Välkommen! Till Kursen MEKANIK MSGB21 Föreläsningar & kursansvar: Hans Johansson 21F226 Övningar: Lennart Berglund 21F227 Jens Ekengren 21D215 Anders Gåård 21F229 Sekreterare: Marika Johansson 21F218 Ur
Läs merLösningar till problemtentamen
KTH Mekanik 2007 05 09 Mekanik bk och I, 5C03-30, för I och BD, 2007 05 09, kl 08.00-2.00 Lösningar till probletentaen Uppgift : En partikel i A ed assa hänger i två lika långa trådar fästa i punkterna
Läs merLösningar Heureka 2 Kapitel 2 Kraftmoment och jämvikt
Lösningar Heureka Kapitel Kraftmoment och jämvikt Andreas Josefsson Tullängsskolan Örebro Lo sningar Fysik Heureka Kapitel.1) Vi väljer en vridningsaxel vid brädans kontaktpunkt med ställningen till vänster,
Läs merTill Kursen MEKANIK MSGB21
Välkommen! Till Kursen MEKANIK MSGB21 Kursansvar: Hans Johansson 21F226 Föreläsningar: Hans Johansson & Anders Gåård Övningar: Anders Gåård 21F229 Mikael Åsberg 21D209 Hans Johansson 21F226 Sekreterare:
Läs merNewtons 3:e lag: De par av krafter som uppstår tillsammans är av samma typ, men verkar på olika föremål.
1 KOMIHÅG 8: --------------------------------- Hastighet: Cylinderkomponenter v = r e r + r" e " + z e z Naturliga komponenter v = ve t Acceleration: Cylinderkomponenter a = ( r " r# 2 )e r + ( r # + 2
Läs merIntroduktion till Biomekanik - Statik VT 2006
http://apachepersonal.miun.se/~petcar/biomekanikintro.htm Innehåll Terminologi inom biomekanik. Skelettets, musklernas, senors och ligamentens funktion och uppbyggnad. Statik, kinematik och kinetik. Idrotts-
Läs merMer Friktion jämviktsvillkor
KOMIHÅG 6: --------------------------------- Torr friktion: F! µn. Viskös friktion: F = "cv. Extra villkor för jämvikt: risk för glidning eller stjälpning. ---------------------------------- Föreläsning
Läs merFöreläsning 2,dynamik. Partikeldynamik handlar om hur krafter påverkar partiklar.
öreläsning 2,dynamik Partikeldynamik handlar om hur krafter påverkar partiklar. Exempel ges på olika typer av krafter, dessa kan delas in i mikroskopiska och makroskopiska. De makroskopiska krafterna kan
Läs merGeometriska vektorer
Föreläsning 1, Linjär algebra IT VT2008 1 Geometriska vektorer De begrepp som linjär algebra kretsar kring är vektorer och matriser Dessa svarar mot datorernas fält (`arra') av dimension ett respektive
Läs merSidor i boken Figur 1: Sträckor
Sidor i boken 37-39 Vektorer Det vi ska studera här är bara en liten del av den teori du kommer att stifta bekantskap med i dina fortsatta studier i kursen Linjär algebra. Många av de objekt man arbetar
Läs merTentamen i Mekanik 5C1107, baskurs S2. Problemtentamen
005-05-7 Tentamen i Mekanik 5C1107, baskurs S. OBS: Inga hjälpmede förutom rit- och skrivdon får användas! KTH Mekanik 1. Problemtentamen En homogen stång med massan m är fäst i ena änden i en fritt vridbar
Läs merIntrohäfte Fysik II. för. Teknisk bastermin ht 2018
Introhäfte Fysik II för Teknisk bastermin ht 2018 Innehåll Krafter sid. 2 Resultant och komposanter sid. 5 Kraft och acceleration sid. 12 Interna krafter, friläggning sid. 15 1 Kraftövningar De föremål
Läs mer" = 1 M. ( ) = 1 M dmr. KOMIHÅG 6: Masscentrum: --3 partiklar: r G. = ( x G. ,y G M --Kontinuum: ,z G. r G.
1 KOMIHÅG 6: --------------------------------- Masscentrum: --3 partiklar: r G = ( x G,y G,z G ) = m r + m r + m r 1 1 2 2 3 3 M --Kontinuum: ( ) = 1 M dmr r G = x G,y G,z G " = 1 M ----------------------------------
Läs merDatum: Författare: Olof Karis Hjälpmedel: Physics handbook. Beta Mathematics handbook. Pennor, linjal, miniräknare. Skrivtid: 5 timmar.
Mekanik KF, Moment 1 Datum: 2012-08-25 Författare: Olof Karis Hjälpmedel: Physics handbook. Beta Mathematics handbook. Pennor, linjal, miniräknare. Skrivtid: 5 timmar. Del 1 (Lämna in denna del med dina
Läs merTentamen i Mekanik för D, TFYY68
TEKNISKA HÖGSKOLAN I LINKÖPING Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi Carl Hemmingsson/Magnus Johansson Tentamen i Mekanik för D, TFYY68 Fredag 2018-08-23 kl. 8.00-13.00 Tillåtna Hjälpmedel: Physics
Läs merTentamen i Mekanik SG1107, baskurs S2. Problemtentamen
010-05-6 Tentamen i Mekanik SG1107, baskurs S OBS: Inga hjälpmede förutom rit- och skrivdon får användas! KTH Mekanik Problemtentamen 1 En cylinder med massan M vilar på en homogen horisontell planka med
Läs merLösningar Kap 11 Kraft och rörelse
Lösningar Kap 11 Kraft och rörelse Andreas Josefsson Tullängsskolan Örebro Lösningar Fysik 1 Heureka: kapitel 11 11.1.-11.2 Se facit eller figurerna nedan. 1 11.3 Titta på figuren. Dra linjer parallella
Läs merTentamen i Mekanik Statik
Tentamen i Mekanik Statik TMME63 2016-06-02, kl 08.00-12.00 Tentamenskod: TEN1 Tentasal: TER1, TER2, TERE Examinator: Peter Schmidt Tentajour: Peter Schmidt, Tel. 28 27 43, (Besöker salarna ca 09.00) Kursadministratör:
Läs merMaterial, form och kraft, F2
Material, form och kraft, 2 Repetition Genomgång av orcepd uppgift 1 Spänning Töjning Huvudspänning Stvhet Krafter Krafter Vektorstorhet: storlek, riktning, angreppspunkt Kontaktkraft, kraft som verkar
Läs merTentamen i SG1140 Mekanik II. Problemtentamen
010-01-14 Tentamen i SG1140 Mekanik II KTH Mekanik 1. OBS: Inga hjälpmedel förutom rit- och skrivdon får användas! Problemtentamen Triangelskivan i den plana mekanismen i figuren har en vinkelhastighet
Läs merKOMPLETTERINGAR TILL FYSIK A FÖR TEKNIK/NATURVETENSKAPLIGA BASÅRET N 2. Juni 2006 NILS ALMQVIST
KOMPLETTERINGAR TILL YSIK A ÖR TEKNIK/NATURVETENSKAPLIGA BASÅRET Mg N N Juni 006 NILS ALMQVIST INSTITUTIONEN ÖR TILLÄMPAD YSIK, MASKIN- OCH MATERIALTEKNIK örord Detta kompendium och bifogade laborationshandledningar
Läs merTentamen i Mekanik II
Institutionen för fysik och astronomi F1Q1W2 Tentamen i Mekanik II 30 maj 2016 Hjälpmedel: Mathematics Handbook, Physics Handbook och miniräknare. Maximalt 5 poäng per uppgift. För betyg 3 krävs godkänd
Läs merMekanik Föreläsning 8
Mekanik Föreläsning 8 CBGA02, FYGA03, FYGA07 Jens Fjelstad 2010 02 19 1 / 16 Repetition Polära koordinater (r, θ): ange punkter i R 2 m h a r: avståndet från origo (0, 0) θ: vinkeln mot positiva x axeln
Läs merTentamensskrivning i Mekanik (FMEA30) Del 2 Dynamik
Mekanik, LTH Tentamensskrivning i Mekanik (FMEA30) Del 2 Dynamik Måndagen den 8 April 2013, kl. 8-13 Namn(texta):. Personnr: ÅRSKURS M:... Namn(signatur).. Skrivningen består av 5 uppgifter. Kontrollera
Läs mer= v! p + r! p = r! p, ty v och p är dt parallella. Definiera som en ny storhet: Rörelsemängdsmoment: H O
1 KOMIHÅG 15: --------------------------------- Definitioner: Den potentiella energin, mekaniska energin Formulera: Energiprincipen ---------------------------------- Föreläsning 16: FLER LAGAR-härledning
Läs merKursens olika delar. Föreläsning 0 (Självstudium): INTRODUKTION
1 Föreläsning 0 (Självstudium): INTRODUKTION Kursens olika delar Teorin Tentamen efter kursen och/eller KS1+KS2 Inlämningsuppgifter Lära känna kraven på redovisningar! Problemlösning Tentamen efter kursen
Läs mer3 Fackverk. Stabil Instabil Stabil. Figur 3.2 Jämviktskrav för ett fackverk
3 Fackverk 3.1 Inledning En struktur som består av ett antal stänger eller balkar och som kopplats ihop med mer eller mindre ledade knutpunkter kallas för fackverk. Exempel på fackverkskonstruktioner är
Läs merLinjer och plan (lösningar)
Linjer och plan (lösningar) 0. Enligt mittpunktsformeln (med O i just origo) OM = ³ OA + OB a) b) ((, 0, ) + (,, )) = (0,, ) µ +, +, z + z 0. Enligt tngdpunktsformeln (med O i just origo) ³ OA + OB + OC
Läs merIntroduktion till Biomekanik - Statik VT 2006
1 Jämviktsberäkning metodik (repetition) Ex. 1. Frilägg den del du vill beräkna krafterna på. 2. Rita ut alla krafter (med lämpliga benämningar) 3. Rita ut alla avstånd du vet, gör gärna om till meter.
Läs merMoment 4.2.1, 4.2.2, 4.2.3, Viktiga exempel 4.1, 4.3, 4.4, 4.5, 4.6, 4.13, 4.14 Övningsuppgifter 4.1 a-h, 4.2, 4.3, 4.4, 4.5, 4.
Moment 4.2.1, 4.2.2, 4.2., 4.2.4 Viktiga exempel 4.1, 4., 4.4, 4.5, 4.6, 4.1, 4.14 Övningsuppgifter 4.1 a-h, 4.2, 4., 4.4, 4.5, 4.7 Många av de objekt man arbetar med i matematiken och naturvetenskapen
Läs merProblemtentamen. = (3,4,5)P, r 1. = (0,2,1)a F 2. = (0,0,0)a F 3. = (2,"3,4)P, r 2
2015-MM-DD Övningstentamen i Mekanik SG1130, grundkurs B1. OBS: Inga hjälpmede förutom rit- och skrivdon får användas! KTH Mekanik 1. Problemtentamen Ett kraftsystem består av tre krafter som angriper
Läs merVar ligger tyngdkrafternas enkraftsresultant? Totala tyngdkraftmomentet (mätt i origo) för kropp bestående av partiklar: M O. # m j.
1 KOMIHÅG 4: --------------------------------- Enkraftsresultantens existens. Vanliga resultanter vid analys av jämvikter. Jämviktsanalys: a) Kraftanalys - rita+symboler b) Jämviktslagar- Euler 1+2 c)
Läs mer(Eftersom kraften p. g. a. jordens gravitation är lite jämfört med inbromsningskraften kan du försumma gravitationen i din beräkning).
STOCHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM Tentamensskrivning i Mekanik FyU01 och FyU03 Måndag 3 oktober 2005 kl. 9-15 Införda beteckningar skall definieras och uppställda ekvationer motiveras, detta gäller även när
Läs merBelastningsanalys, 5 poäng Töjning Materialegenskaper - Hookes lag
Töjning - Strain Töjning har med en kropps deformation att göra. Genom ett materials elasticitet ändras dess dimensioner när det belastas En lång kropp förlängs mer än en kort kropp om tvärsnitt och belastning
Läs merTekniska Högskolan i Linköping, IKP Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära; grk, TMMI17, kl DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel)
DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel) 1. Vilken typ av ekvation är detta: LÖSNINGAR γ y 1 G τ y Ange vad storheterna γ y, τ y, och G betyder och ange storheternas enhet (dimension) i SI-enheter. Ett materialsamband
Läs merIntroduktion till Biomekanik - Statik VT 2006
Kurskompendie, 150kr Kurshemsida (internt på miun) http://apachepersonal.miun.se/~petcar/biomekanikintro.htm (externt) www.miun.se/personal/peter.carlsson/biomekanikintro.htm Föreläsare Marie Lund, marie.lund@miun.se
Läs mer6.3 Partikelns kinetik - Härledda lagar Ledningar
6.3 Partikelns kinetik - Härledda lagar Ledningar 6.104 Om du inte tidigare gått igenom illustrationsexempel 6.3.3, gör det först. Låt ϕ vara vinkeln mellan radien till kroppen och vertikalen (det vill
Läs meruniversity-logo Mekanik Repetition CBGA02, FYGA03, FYGA07 Jens Fjelstad 1 / 11
Mekanik Repetition CBGA02, FYGA03, FYGA07 Jens Fjelstad 2010 03 18 1 / 11 Översikt Friläggning Newtons 2:a lag i tre situationer jämvikt partiklar stela kroppars plana rörelse Energilagen Rörelsemängd
Läs merIntroduktion till Biomekanik, Dynamik - kinetik VT 2006
Kinetik Kinematiken: beskrivning av translationsrörelse och rotationsrörelse Kinetik: Till rörelsen kopplas även krafter och moment liksom massor och masströghetsmoment. Kinetiken är ganska komplicerad,
Läs merMekanik FK2002m. Kinetisk energi och arbete
Mekanik FK2002m Föreläsning 6 Kinetisk energi och arbete 2013-09-11 Sara Strandberg SARA STRANDBERG P. 1 FÖRELÄSNING 6 Introduktion Idag ska vi börja prata om energi. - Kinetisk energi - Arbete Nästa gång
Läs mer2013-09-03. Välkomna till Högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik. Annika Moström Universitetslektor i byggteknik. Ingenjör.
Välkomna till Högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik Annika Moström Universitetslektor i byggteknik 3 Ingenjör Latinets ingénieur - uppfinning, krigsmaskin även handhavare av kastmaskin Teoretiskt och
Läs merBestäm den sida som är markerad med x.
7 trigonometri Trigonometri handlar om sidor och inklar i trianglar. Ordet kommer från grekiskans trigonon (tre inklar) och métron (mått). Trigonometri har anänts under de senaste 2000 åren inom astronomi,
Läs merII. Partikelkinetik {RK 5,6,7}
II. Partikelkinetik {RK 5,6,7} med kraft att beräkna och förstå Newtons lagar och kraftbegreppet är mycket viktiga för att beskriva och förstå rörelse Kenneth Järrendahl, 1: Tröghetslagen Newtons Lagar
Läs merÖvningar Arbete, Energi, Effekt och vridmoment
Övningar Arbete, Energi, Effekt och vridmoment G1. Ett föremål med massan 1 kg lyfts upp till en nivå 1,3 m ovanför golvet. Bestäm föremålets lägesenergi om golvets nivå motsvarar nollnivån. G10. En kropp,
Läs merTentamen i Mekanik SG1130, baskurs P1 m fl. Problemtentamen OBS: Inga hjälpmedel förutom rit- och skrivdon får användas!
014-03-17 Tentamen i Mekanik SG1130, baskurs P1 m fl OBS: Inga hjälpmedel förutom rit- och skrivdon får användas! 1 KTH Mekanik Problemtentamen En tunn homogen stav i jämvikt med massan m har i ena ändpunkten
Läs merTentamen i Mekanik SG1130, baskurs P1. Problemtentamen
010-06-07 Tentamen i Mekanik SG1130, baskurs P1 OBS: Inga hjälpmede förutom rit- och skrivdon får användas! KTH Mekanik 1 Problemtentamen En homogen mast med massan M och längden 10a hålls stående i vertikalt
Läs merK-uppgifter Strukturmekanik/Materialmekanik
K-uppgifter Strukturmekanik/Materialmekanik K 1 Bestäm resultanten till de båda krafterna. Ange storlek och vinkel i förhållande till x-axeln. y 4N 7N x K 2 Bestäm kraftens komposanter längs x- och y-axeln.
Läs merLÖSNINGAR. TENTAMEN i Hållfasthetslära grk, TMHL07, kl DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel)
ÖSNINGAR DE 1 - (Teoridel utan hjälpmedel) 1. Spänningarna i en balk utsatt för transversell last q(x) kan beräknas med formeln σ x M y z I y Detta uttryck är relaterat (kopplat) till ett koordinatsystem
Läs mer/ ^'u*/ Vridmoment. Extrauppgifter. version 0.11 [131110]
Extrauppgifter Vridmoment version 0.11 [131110] Christian Karlsson Uppgiterna 4.29 4.32 tar upp några saker som boken inte tar upp och bör göras med extra mycket eftertanke. Uppgifterna 4.33 4.40 är blandade
Läs merKapitel 4 Arbete, energi och effekt
Arbete När en kraft F verkar på ett föremål och föremålet flyttar sig sträckan s i kraftens riktning säger vi att kraften utför ett arbete på föremålet. W = F s Enheten blir W = F s = Nm = J (joule) (enheten
Läs merExplorativ övning Vektorer
Eplorativ övning Vektorer Syftet med denna övning är att ge grundläggande kunskaper om vektorräkning och dess användning i geometrin Liksom många matematiska begrepp kommer vektorbegreppet från fysiken
Läs merLösning: B/a = 2,5 och r/a = 0,1 ger (enl diagram) K t = 2,8 (ca), vilket ger σ max = 2,8 (100/92) 100 = 304 MPa. a B. K t 3,2 3,0 2,8 2,6 2,5 2,25
Tekniska Högskolan i Linköping, IEI /Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära - Enkla bärverk TMHL0, 009-03-13 kl LÖSNINGAR DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel) 1. Du har en plattstav som utsätts för en
Läs merYTTERLIGARE information om regler angående A- och B-uppgifter finns på sista sidan. LYCKA TILL! Program och grupp:
UPPSALA UNIVERSITET Inst. för fysik och astronomi Mattias Klintenberg, Allan Hallgren och Staffan Yngve ID-Kod: Program: TENTAMEN 14-01-11 MEKANIK II 1FA102 SKRIVTID: 5 timmar, kl 14.00-19.00, Polacksbacken,
Läs mer" e n och Newtons 2:a lag
KOMIHÅG 4: --------------------------------- 1 Energistorheter: P = F v, U "1 = t 1 # Pdt. Energilagar: Effektlagen, Arbetets lag ---------------------------------- Föreläsning 5: Tillämpning av energilagar
Läs merLösning: ε= δ eller ε=du
Tekniska Högskolan i inköping, IEI /Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära - Enkla bärverk TMH02, 2008-06-04 kl ÖSNINGAR DE 1 - (Teoridel utan hjälpmedel) 1. Definiera begreppet töjning (ε) och ange
Läs merArbete och effekt vid rotation
ˆ F rˆ Arbete och effekt vid rotation = Betrakta den masslösa staven med längden r och en partikel med massan m fastsatt i änden. Arbetet som kraften ሜF uträttar vid infinitesimal rotation d blir då: ds
Läs merSeptember 13, Vektorer En riktad sträcka P Q, där P Q, är en pil med foten i P och med spetsen i Q. Denna har. (i) en riktning, och
Fö : September 3, 205 Vektorer En riktad sträcka P Q, där P Q, är en pil med foten i P och med spetsen i Q. Denna har i en riktning, och ii en nollskild längd betecknad P Q. Man använder riktade sträckor
Läs merNATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D HÖSTEN Tidsbunden del
Skolverket hänvisar generellt beträffande provmaterial till bestämmelsen om sekretess i 4 kap. sekretesslagen. För detta material gäller sekretessen till och med utgången av april 999. NATIONELLT KURSPROV
Läs merLösningar till Tentamen i fysik B del 1 vid förutbildningar vid Malmö högskola
Lösningar till Tentamen i fysik B del 1 vid förutbildningar vid Malmö högskola Tid: Måndagen 5/3-2012 kl: 8.15-12.15. Hjälpmedel: Räknedosa. Bifogad formelsamling. Lösningar: Lösningarna skall vara väl
Läs merKONTROLLSKRIVNING. Fysikintroduktion för basterminen. Datum: Tid: Hjälpmedel:
KONTROLLSKRIVNING Kurs: Moment: Program: Rättande lärare: Examinator: Datum: Tid: Hjälmedel: Omfattning och betygsgränser: ysikintroduktion för basterminen KS Teknisk bastermin Staffan Linnæus Staffan
Läs merKOMIHÅG 10: Effekt och arbete Effekt- och arbetslag Föreläsning 11: Arbete och lagrad (potentiell) energi
KOMIHÅG 10: Effekt och arbete Effekt- och arbetslag ----------------------------------------- Föreläsning 11: Arbete och lagrad (potentiell) energi Definition av arbete: U 0"1 = t 1 t 1 # Pdt = # F v dt,
Läs merTentamen i Mekanik Statik TMME63
Tentamen i Mekanik Statik TMME63 2013-01-08, kl 08.00-12.00 Tentamenskod: TEN1 Tentasal: Eaminator: Peter Schmidt Tentajour: Carl-Gustaf ronsson, Tel. 28 17 83, (Besöker salarna första gången ca 10.00
Läs merTentamen i Fysik TEN 1:2 Tekniskt basår 2009-04-14
Tentamen i Fysik TEN 1: Tekniskt basår 009-04-14 1. En glaskolv med propp har volymen 550 ml. När glaskolven vägs har den massan 56, g. Därefter pumpas luften i glaskolven bort med en vakuumpump. Därefter
Läs merSvar och anvisningar
170317 BFL10 1 Tenta 170317 Fysik : BFL10 Svar och anvisningar Uppgift 1 a) Den enda kraft som verkar på stenen är tyngdkraften, och den är riktad nedåt. Alltså är accelerationen riktad nedåt. b) Vid kaströrelse
Läs merOm den lagen (N2) är sann så är det också sant att: r " p = r " F (1)
1 KOMIHÅG 12: --------------------------------- Den mekaniska energin, arbetet ---------------------------------- Föreläsning 13: FLER LAGAR-härledning ur N2 Momentlag Hur påverkas rörelsen av ett kraftmoment??
Läs merLufttryck. Även i lufthavet finns ett tryck som kommer av atmosfären ovanför oss.
Repetition, del II Lufttryck Även i lufthavet finns ett tryck som kommer av atmosfären ovanför oss. Med samma resonemang som för vätskor kommer vi fram till att lufttrycket på en viss yta ges av tyngden
Läs merLösningsförslag, Inlämningsuppgift 2, PPU203 VT16.
Lösningsförslag, Inlämningsuppgift 2, PPU203 VT16. Deluppgift 1: En segelbåt med vinden rakt i ryggen har hissat spinnakern. Anta att segelbåtens mast är ledad i botten, spinnakern drar masttoppen snett
Läs mer3. Om ett objekt accelereras mot en punkt kommer det alltid närmare den punkten.
Tentamen 1, Mekanik KF HT2011 26:e November. Hjälpmedel: Physics handbook alt. Formelblad, Beta mathematics handbook, pennor, linjal, miniräknare. Skrivtid: 5 timmmar. För godkänt krävs minst 18/36 på
Läs merStelkroppsmekanik partiklar med fixa positioner relativt varandra
Stelkroppsmekanik partiklar med fixa positioner relativt varandra Rörelse relativt mass centrum Allmänt partikelsystem Stel kropp translation + rotation (cirkelrörelse) För att kunna beskriva och förstå
Läs merÖvningstenta Svar och anvisningar. Uppgift 1. a) Hastigheten v(t) får vi genom att integrera: v(t) = a(t)dt
Övningstenta 015 Svar och anvisningar Uppgift 1 a) Hastigheten v(t) får vi genom att integrera: v(t) = a(t)dt tillsammans med begynnelsevillkoret v(0) = 0. Vi får: v(t) = 0,5t dt = 1 6 t3 + C och vi bestämmer
Läs merAB2.1: Grundläggande begrepp av vektoranalys
AB2.1: Grundläggande begrepp av vektoranalys En vektor är en storhet som dels har icke-negativ storlek dels har riktning i rummet. Två vektorer a och b är lika, a = b, om de har samma storlek och samma
Läs mer