M12 Mekanikens grunder Steg 2 Krafter och moment
|
|
- Per-Erik Åberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 M12 Mekanikens grunder Steg 2 Krafter och moment Namn: Kurs: Datum: Lektion 1:
2 2 Mekanikens grunder Kraft Exempel 1 Ex. 1 Rymdfärjan Columbus har just placerat ut den sista satelliten för denna gång och skall nu ges en acceleration på15 m/s 2. Hur stor kraft måste raketmotorn avge om rymdfärjans massa är 18 ton? Givet: Accelerationen = 15 m/s 2 Massan = kg Sökt: Hur stor kraft från raketmotorn? Lösning: Kraftekvationen : F m a (1) Numeriskt : (1) ger: F N Rimligt? : Ja SVAR: Raketmotorn måste ge en dragkraft på 270 kn. Rita själv en figur här ovan och rita också in en kraftpil. Lektionsuppgifter En tegelsten med massan 5 kg ligger på marken. Beräkna tyngdkraften och rita in den som en kraftpil i din figur. SVAR: 49,1 N En kälke befinner sig på en mycket hal is (friktionen kan försummas). Du vill ge den en acceleration på 1,5 m/s 2. Hur stor kraft måste du knuffa på med om kälken väger 80 kg? SVAR: 120 N
3 Krafter och moment Steg Rymdfärjan i exempel 1 skall bromsas in med retardationen 0,75 m/s 2, hur stor kraft måste bromsraketen avge? Rymdfärjans massa var 18 ton. SVAR: 13,5 kn Exempel 2 Ex. 2 Två lådor ligger på varandra. Den undre väger 150 kg och den övre väger 75 kg. Hur stor är den sammanlagda tyngdkraften? Givet: Massa 1 = 150 kg Massa 2 = 75 kg Tyngdfaktorn g = 9,82 m/s 2 Rita in totala tyngdkraften som en streckad kraftpil! Sökt: Sammanlagda tyngdkraften. Lösning: Tyngden (G) : Numeriskt : G m g (1) G 2 (1) ger: G , (N) (2) (1) ger: G , (N) (3) G 1 Totala Tyngdkraften blir då : G1 G Gtot (N) Rimligt? : Ja SVAR: Sammanlagda tyngdkraften blir 2210 N. Lektionsuppgifter forts En balk ligger upplagd på två stöd. Balken är 4 meter lång. På den vänstra halvan ligger tegelstenar tätt travade till en höjd av 1 meter och en meter från högra sidan står en man. Rita två figurer, en med tegelstenar och gubbe och en med kraftpilar. Beräkna tyngdkrafternas storlek. Tegelstensmuren väger 200 kg/m och mannen 75 kg. SVAR: Murens tyngd är totalt 3928 N vilket motsvara 1964 N/m, Mannens tyngd är 737 N.
4 4 Mekanikens grunder Din lillebrors tivoliballong (vätgasballong) är fastknuten i en sandlådehink. I hinken finns sand och tillsammans med hinken själv är den totala massan 0,68 kg. ballongens lyftkraft är 3,6 N. Beräkna totala tyngden, (hink med sand). Rita in kraftpilar, tre stycken. SVAR: 3,08 N riktad nedåt Lillebror tömmer hinken. Hinken har massan 0,3 kg. Beräkna total tyngden och rita figur med kraftpilar. Varför gråter lillebror? SVAR: 0,65 N riktad uppåt.
5 Krafter och moment Steg 2 5 Kraftmoment Lektion 2:
6 6 Mekanikens grunder Exempel 3 Ex. 3 Topplocksbultarna på en bilmotor skall dras med ett vridmoment på 100 Nm. Hylsnyckelskaftet är 0,5 m hur stor kraft erfordras? Givet: Moment M A = 100 Nm Momentarm (r) = 0,5 m Sökt: Erforderlig kraft F. Lösning: Momentet : MA F r (1) (1) ger: Numeriskt : F MA (2) r Rita själv figuren! (2) ger: 100 F 200 (N) 0,5 (3) Rimligt? : Ja SVAR: Den erforderliga kraften är 200 N.. Lektionsuppgifter forts För att lossa en mutter erfordrades ett moment på 120 Nm. Hur stor hävarm behöver du om du bara orkar dra med 400 N? SVAR: 0,3 m På äldre segelfartyg hade man ankarspel (för att hissa ankaret) som drevs av människokraft. Flera sjömännen hjälptes åt genom att trycka sig mot sin spak och med stor möda vrida det stora spelet runt. Hur stort vridmoment kan 6 sjömän åstadkomma om de var och en orkade trycka med 700 N och
7 avståndet in till centrum var 1100 mm? SVAR: 4,62 knm Övningsuppgifter (G) Krafter och moment Steg En satelit som svävar i tyngdlöshet väger 180 kg dess position skall justeras och därför beslutar man att accelerera sateliten under några sekunder för att ge den en lämplig hastighet. Accelerationen skall vara 2,0 m/s2. Hur stor kraft måste raketmotorn avge? SVAR: 360 N På en låda står en hink. Lådans tyngdkraft är 1500 N. Hur många kg måste man lägga i hinken för att totala tyngdkraften skall bli 1650 N? (Försumma hinkens egenvikt) SVAR: 15,3 kg Ett maskinfundament som vilar på luftkuddar väger 2500 kg. Du skall ge det en acceleration på 0,1 m/s2. Hur stor kraft måste du använda? SVAR: 250 N En finlandsfärja har massan ton. En vindstilla dag får du för dig att försöka rubba färjan där den ligger förtöjd vid kaj med slacka tampar. Du orkar uppskattningsvis åstadkomma en kraft på ca 4500 N genom att ställa dig på en av förtöjningarna. Kommer du att lyckas och med vilken acceleration kommer färjan att röra sig? SVAR: 0, m/s En varmluftsballong förankrad vid marken har en lyftkraft på 6000 N. Egenvikten är 300 kg och lasten 175 kg. Hur stor kraft är det i förankringslinan? SVAR: 1336 N Du har lovat hjälpa till med att byta till vinterhjul på familjens bil. Glad i hågen tar du dig ann uppgiften men det visar sig att du inte orkar lossa hjulmuttrarna med den nyckel som ligger i bilen.
8 8 Mekanikens grunder Hur gör du för att öka din vridkraft? När du till slut lyckas lossa en mutter har du använt 50 kg med en nyckellängd på 0,5 m. Hur stort vridande moment behövdes? SVAR: 245,5 Nm På din cykel sitter pedalen med 20 cm hävarm. När blir momentet som störst och hur stort, om du väger 65 kg? SVAR: 127,7 Nm Test Om du vet svaren på följande frågor kan du gå vidare till VG-nivån. Svaren får du av din handledare! 12G1 Vilken enhet har kraft? 12G7 Vilken bokstav betecknar vridmoment? 12G2 Med vilken bokstav betecknas kraft i allmänhet? 12G8 Nämn två sätt att öka det vridande momentet! 12G3 Vad kan man göra med en kraft? 12G9 Hur räknar man ut momentet? 12G4 Hur ritar man en kraft i figuren? 12G5 12G6 Vilka krafter får man addera utan vidare? Hur kan man åstadkomma vridning? 12G10 Vilken enhet har moment? 12G11 Vad menas med ett vridmoments riktning? Teori del
9 Storheter och enheter Vi använder oss genomgående av SI-systemets storheter och enheter. Krafter och moment Steg 2 9 Ex. på namn på storheter är längd, massa, kraft och varje storhet har också en bokstav eller storhetsbeteckning, exempelvis m för massa och F för kraft (G för tyngdkraft). Enheterna har på motsvarande sätt både namn och beteckningar, exempelvis kg för kilogram och m för meter. Två sätt att skriva samma sak: storhet Enhetsbeteckning Storhetsbeteckning mätetal Massan = 24 kilogram eller m = 24 kg mätetal enhet Mer om krafter Vi skall utvidga resonemanget om tyngdkraften till att gälla krafter i allmänhet. Kraft Storheten kraft är av fundamental betydelse inom mekaniken. En uppfattning om vad kraft är får man, då man håller en kropp upplyft. Den attraktion, som jorden utövar på kroppen, tyngdkraften, ger upphov till en muskelansträngning, när vi på detta sätt hindrar kroppen från att falla till marken. Vår muskelkraft håller jämvikt med tyngdkraften. Om vi uppfattar tyngden som en kraft, kan vi definiera storheten kraft på följande sätt: En kraft är varje påverkan på en kropp som kan hålla jämvikt med tyngdkraften eller andra krafter. Ett alternativt sätt att definiera storheten kraft framgår av följande resonemang. Om en kropp släpps från en viss höjd över marken, kommer den att utföra en rätlinjig rörelse med ökande hastighet. Orsaken till denna accelererade rörelse är jordens dragningskraft på kroppen. Kraften ger sig tillkänna genom sin accelererande verkan på kroppen. Definitionen blir följaktligen: En kraft är den enda storhet som kan orsaka hastighetsändring (acceleration).
10 10 Mekanikens grunder Enheten för kraft är enligt SI-systemet 1 newton (N). Som exempel på krafter kan också nämnas sådana reaktionskrafter och friktionskrafter, som uppkommer i kontaktytan mellan två kroppar, dragkrafter i linor, drag och tryckkrafter i stänger, tryckkrafter från gaser och vätskor, magnetiska och elektriska krafter. Om vi vill räkna ut den kraft som behövs för att ge en kropp en viss acceleration måste vi också känna till kroppens massa. Den almänna kraftekvationen skrivs: F m a Jämför med tyngdkraften : G m g Tyngdkraften beteknas med G men krafter i största almännhet betecknas me F (force). Kraftpil Skalär En storhet som är fullständigt bestämd av sin storlek (mätetal och enhet) kallas skalär. Exempel på skalärer är tid, temperatur, längd, yta, volym, massa. Vektor Längd = storlek En storhet, som för att fullständigt definieras måste anges med såväl storlek som riktning kallas vektorstorhet eller kortare, vektor. Till sådana storheter räknas förflyttning, hastighet, acceleration., kraft etc. Man kan åskådligöra en vektor geometriskt med en pil. Pilens längd anger vektorns storlek i en viss skala och pilspetsen dess riktning. Är exempelvis vektorn en kraft, kan vi låta en cm av pilens längd motsvara ett visst antal newton, säg 100 N. Kraftskalan anges då på följande sätt: 1 cm = 100 N. Detta läser vi: En cm motsvarar 100 newton. Idealiseringar i mekaniken Vid analytisk behandling av fysikaliska förlopp måste idealiseringar (förenklingar) göras. Härvid ersätts aktuella fysikaliska fenomen och verkliga kroppar med tänkta, förenklade modeller. Man har härigenom möjlighet att bortse från sådana storheter., som obetydligt påverkar de sökta sambanden, men som skulle göra beräkningarna mycket komplicerad eller rent av omöjlig. Man måste givetvis vara säker på, att de beräknade resultaten genom idealiseringarna ej avviker allt för mycket från verkligheten. De modeller (figurer) vi använder vid problemlösning är ofta exempel på förenklingar. Q
11 Krafter och moment Steg 2 11 Utbredd kraft Den snö som belastar ett hustak är ett exempel på en utbredd kraft. Utbredda krafter brukar betecknas med Q och ritas som många pilar bredvid varandra. Punktkraft Punktkrafter ritas med kraftpilar. Punktkrafter betecknas med bokstäverna F (vilken kraft som hellst), G (tyngdkrafter). I bland väljer man att se utbredda laster som punktlaster och då behåller man beteckningen Q, se figuren till höger. En vanlig förenkling inom mekaniken är att räkna med punktkrafter trots att alla belastningar i verkligheten är utbredda. Den belastning som en person stående på ett tak utgör, förenklas ofta till en punktbelastning trots att personen har två fötter. En sådan punktkraft betecknas med F. Q
12 12 Mekanikens grunder Grundsatser för krafter När vi studerar krafters verkan på en partikel eller på en stel kropp, bygger vi upp våra teorier på två grundsatser. Dessa satser är axiom, dvs. de kan ej bevisas utan grundar sig på erfarenhet. De lagar som formuleras med hjälp av dessa grundsatser är således fysikaliskt giltiga i samma utsträckning som axiomen. Vi skall först redovisa dessa två grundsatser samt därefter härleda en viktig följdsats för stela kroppar. Sats I Två krafter som angriper i en och samma punkt kan samansättas enligt parallellogramsatsen. Parallellogramsatsen lyder: Resultanten F R till två krafter F 1 och F 2 som angriper i samma punkt, är diagonal i den parallellogram som kan bildas med F 1 och F 2 som sidor. Konstruktionen framgår direkt av figur M12-1 Resultanten F R är i det här fallet en kraft, som har samma verkan som krafterna F 1 och F 2 dvs. är utbytbar med dessa. Krafterna F 1 och F 2 benämns komposanter. Fig : M12-1 Fig : M12-2 F 1 F R F 2 Sats 2 Två lika stora och motriktade krafter, som verkar utefter samma verkningslinje, upphäver varandras verkan på en stel kropp. Se figur M12-2 Med hjälp av sats 2 kan vi omedelbart härleda en viktig följdsats: Sats 3 En kraft kan förskjutas utefter sin verkningslinje utan att dess verkan på en stel kropp förändras.
13 Krafter och moment Steg 2 13 Med andra ord det spelar ingen roll om vi skjuter på eller drar bilen i ett rep när den behöver hjälp till verkstaden! Summering av krafter Som du redan lagt märke till kan krafter som är riktade åt samma håll summeras genom vanlig addition. Men om krafterna är riktade åt olika håll måste vi göra på ett annat sätt. Grafisk metod Sats 3 ovan betyder att vi kan flytta kraftpilar framåt eller bakåt, vi kan alltså ordna dem så att de startar i samma punkt se Figur M12-4. Fig : M12-4 Fig : M12-5 F 1 Verknings -linje F 1 F R F 2 F 2 Nästa steg är att rita en parallellogram enligt Figur M12-5. Om vi ritar noggrant och med kraftskala kommer vi att kunna mäta resultantens längd och med hjälp av kraftskalan räkna ut resultantens storlek. Det är det som kallas summering av krafter med grafisk metod.
14 14 Mekanikens grunder Kraftpar och Moment Om du varit med om att byta hjul på en bil har du kanske använt ett så kallat fälgkors för att lossa respektive dra åt hjulmuttrarna, ett verktyg som används som på bilden. Bild: M12-6 På ena sidan trycker man och på andra drar man. Resultatet blir en vridkraft på muttern. Två krafter som hjälps åt på detta vis kallas för ett kraftpar och vridkraften kallas med ett annat ord för moment. Ett moment kan också åstadkommas som nästa bild visar. Bild M12-7 Alla som har bytt hjul på en bil vet att man måste lossa muttrarna som håller fast hjulen innan man hissar upp hjulet med domkraften. Om man glömmer det och ändå försöker vrida loss en av muttrarna kommer hela hjulet att snurra trots att du vrider på en av muttrarna. Resultatet blir det samma oavsett vilken mutter du försöker lossa. Förklaringen är att inte bara muttern utan även hjulet utsätts för ett moment. Vi återkommer till detta längre fram.
15 Krafter och moment Steg 2 15 Övningsuppgifter (VG) Beräkna resultanten och rita ut den till höger! 12 N 5 N Beräkna resultanten och rita ut den till höger! 12 N 5 N Beräkna resultanten och rita ut den till höger! 12 N 5 N Sök resultanten till följande krafter! 60 N 90 N 120 N Sök resultanten till följande krafter! 100 N 80 N 40 N 90 N Sök resultanten till följande krafter! 55 N 72,5 N 22 N 31,4 N
16 16 Mekanikens grunder Två lådor med massorna m 1 = 30 kg och m 2 = 80 kg är upphängda i en lina enligt figuren. Hur stor kraft verkar vid linans A infästning A? m 1 SVAR: 1081 N m Tre lådor med massorna m 1 = 10 kg, m 2 = 20 kg och m 3 = 30 kg är upplagda på ett bord. Hur stor kraft verkar på bordet? m 1 m 2 m 3 SVAR: 590 N Beräkna momentet på grund av kraftparet i figuren. 1 kn 1 m 1 kn SVAR: 1 knm
17 Krafter och moment Steg 2 17 Självtest (VG) Vilken enhetsbeteckning har newton? Hur räknar man ut F? Hur räknar man ut ett kraftmoment? Hur många newton är 1 kn? Vad betyder begreppet momentarm, kan du ange ett annat ord?. Vad menas med idealisering inom mekaniken?. Vad menas med en krafts verkningslinje? Om du adderar två komposanter, vad får du då? Vad är skillnaden mellan en vektor och en skalär storhet? Vad innebär förskjutningssatsen? Nämn några vektor-storheter. Ge exempel på utbredda krafter. Ange några exempel på skalära storheter. Hur kan jag påstå att punktkrafter egentligen inte finns? SVAR till uppgifter på sidan : 7 N riktad åt höger. 1218: 17 N riktad åt vänster. 1219: 17 N riktad åt höger. 1220: 30 N riktad åt vänster. 1221: 230 N riktad åt höger. 1222: 74,1 N riktad åt vänster.
18 18 Mekanikens grunder Övningsuppgifter (MVG) Här följer några lite svårare uppgifter att öva på innan du tar dig ann inlämningsuppgift (MVG) En stång med massan m 1 = 25 kg bär upp en massa m 2 = 50 kg vid B Hur stor kraft F måste utvecklas vid punkten A? A m 1 SVAR: 736,5 N B m Hur stor måste krafterna vara för att momentet skall bli 10 knm? F 0,5 m F SVAR: 20 kn Bestäm resultanten till krafterna F1 och F2 (grafiskt). Kraftskala: 1 cm = 10 N SVAR: (fråga handledaren) Bestäm resultanten till krafterna F1 och F2 (grafiskt). Kraftskala: 1 cm = 10 N SVAR: (fråga handledaren) Lycka till!
Krafter och moment. mm F G (1.1)
1 Krafter och moment 1.1 Inledning örståelsen för hur olika typer av krafter påverkar strukturer i vår omgivning är grundläggande för ingenjörsvetenskapen inom byggnadskonsten. Gravitationskraften är en
Läs merGrundläggande om krafter och kraftmoment
Grundläggande om krafter och kraftmoment Text: Nikodemus Karlsson Original character art by Esa Holopainen, http://www.verikoirat.com/ Krafter - egenskaper och definition Vardaglig betydelse Har med påverkan
Läs merLösningar Kap 11 Kraft och rörelse
Lösningar Kap 11 Kraft och rörelse Andreas Josefsson Tullängsskolan Örebro Lösningar Fysik 1 Heureka: kapitel 11 11.1.-11.2 Se facit eller figurerna nedan. 1 11.3 Titta på figuren. Dra linjer parallella
Läs merBiomekanik, 5 poäng Moment
(kraftmoment) En resulterande (obalanserad kraft) strävar efter att ändra en kropps rörelsetillstånd. Den kan också sträva efter att vrida en kropp. Måttet på kraftens förmåga att vrida kroppen runt en
Läs merUppgifter till KRAFTER
Uppgifter till KRAFTER Peter Gustavsson Per-Erik Austrell 1 Innehåll 1 Introduktion till statiken... 3 A-uppgifter...3 2 Krafter... 5 A-uppgifter...5 B-uppgifter...5 3 Moment... 7 A-uppgifter...7 B-uppgifter...9
Läs merMålsättningar Proffesionell kunskap. Kunna hänvisa till lagar och definitioner. Tydlighet och enhetliga beteckningar.
1 Föreläsning 1: INTRODUKTION Målsättningar Proffesionell kunskap. Kunna hänvisa till lagar och definitioner. Tydlighet och enhetliga beteckningar. Kursens olika delar Teorin Tentamen efter kursen och/eller
Läs merIntroduktion till Biomekanik - Statik VT 2006
Pass 4 Jämvikt, fortsättning Vid jämvikt (ekvilibrium) är en kropp i vila eller i rätlinjig rörelse med konstant hastighet. Statisk jämvikt (vila) Dynamisk jämvikt (rörelse i konstant hastighet) (ge ex)
Läs merBiomekanik, 5 poäng Introduktion -Kraftbegreppet. Mekaniken är en grundläggande del av fysiken ingenjörsvetenskapen
Biomekanik Mekanik Skillnad? Ambition: Att ge översiktliga kunskaper om mekaniska sammanhang och principer som hör samman med kroppsrörelser och rörelser hos olika idrottsredskap. Mekaniken är en grundläggande
Läs merBiomekanik, 5 poäng Jämviktslära
Jämvikt Vid jämvikt (ekvilibrium) är en kropp i vila eller i rätlinjig rörelse med konstant hastighet. Jämvikt kräver att: Alla verkande krafter tar ut varandra, Σ F = 0 (translationsjämvikt) Alla verkande
Läs merÖvningar Arbete, Energi, Effekt och vridmoment
Övningar Arbete, Energi, Effekt och vridmoment G1. Ett föremål med massan 1 kg lyfts upp till en nivå 1,3 m ovanför golvet. Bestäm föremålets lägesenergi om golvets nivå motsvarar nollnivån. G10. En kropp,
Läs merIntrohäfte Fysik II. för. Teknisk bastermin ht 2018
Introhäfte Fysik II för Teknisk bastermin ht 2018 Innehåll Krafter sid. 2 Resultant och komposanter sid. 5 Kraft och acceleration sid. 12 Interna krafter, friläggning sid. 15 1 Kraftövningar De föremål
Läs merUppgifter till KRAFTER. Peter Gustavsson Per-Erik Austrell
Uppgifter till KRAFTER Peter Gustavsson Per-Erik Austrell 1 Innehåll 1 Introduktion till statiken... 3 A-uppgifter... 3 2 Krafter... 5 A-uppgifter... 5 B-uppgifter... 5 3 Moment... 7 A-uppgifter... 7 B-uppgifter...
Läs merKRAFTER. Peter Gustavsson Per-Erik Austrell
KRATER Peter Gustavsson Per-Erik Austrell örord Denna skrift har tagits fram för att utgöra kurslitteratur i kursen Mekanik för Industri Design vid Lunds Tekniska Högskola. Skriften börjar med en introduktion
Läs merAllmänt om kraft. * Man kan inte se, känna eller ta på en kraft, men däremot kan man se verkningarna av en kraft.
Kraft Allmänt om kraft * Man kan inte se, känna eller ta på en kraft, men däremot kan man se verkningarna av en kraft. * Det finns olika krafter t ex; tyngdkraft, friktionskraft, motkraft. * Krafter kan
Läs merSG1108 Tillämpad fysik, mekanik för ME1 (7,5 hp)
Läsåret 11/12 Utförliga lärandemål SG1108 Tillämpad fysik, mekanik för ME1 (7,5 hp) Richard Hsieh Huvudsakligt innehåll: Vektoralgebra och dimensionsbetraktelser. Kraft och kraftmoment. Kraftsystem; kraftpar,
Läs merBiomekanik Belastningsanalys
Biomekanik Belastningsanalys Skillnad? Biomekanik Belastningsanalys Yttre krafter och moment Hastigheter och accelerationer Inre spänningar, töjningar och deformationer (Dynamiska påkänningar) I de delar
Läs merKRAFTER. Peter Gustavsson Per-Erik Austrell
KRATER Peter Gustavsson Per-Erik Austrell örord Denna skrift har tagits fram för att utgöra kurslitteratur i kursen Mekanik för Industri Design vid Lunds Tekniska Högskola. Skriften börjar med en introduktion
Läs merPlanering mekanikavsnitt i fysik åk 9, VT03. och. kompletterande teorimateriel. Nikodemus Karlsson, Abrahamsbergsskolan
Planering mekanikavsnitt i fysik åk 9, VT03 och kompletterande teorimateriel Nikodemus Karlsson, Abrahamsbergsskolan Planering mekanikavsnitt, VT 03 Antal lektioner: fem st. (9 jan, 16 jan, 3 jan, 6 feb,
Läs merVSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO
VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO Översikt Kursintroduktion Kursens syfte och mål Kursprogram Upprop Inledande föreläsning Föreläsning: Kapitel 1. Introduktion till statik Kapitel 2. Att räkna med krafter
Läs mermm F G (1.1) F mg (1.2) P (1.3)
Sid 1-1 1 1.1 Krafter och moment Inledning örståelsen för hur olika tper av krafter påverkar strukturer i vår omgivning är grundläggande för ingenjörsvetenskapen inom bggnadskonsten. Gravitationskraften
Läs merKOMIHÅG 3: Kraft är en vektor med angreppspunkt och verkningslinje. Kraftmoment: M P. = r PA
1 KOMIHÅG 3: --------------------------------- Kraft är en vektor med angreppspunkt och verkningslinje. Kraftmoment: M P = r PA " F, r P =momentpunkt, r A angreppspunkt, r PA = r A " r P. - Oberoende av
Läs merDet här ska du veta. Veta vad som menas med kraft och i vilken enhet man mäter det i. Veta vad som menas motkraft, bärkraft, friktionskraft
Kraft Det här ska du veta Veta vad som menas med tyngdkraft Veta vad som menas med kraft och i vilken enhet man mäter det i Veta vad som menas motkraft, bärkraft, friktionskraft Känna till begreppet tyngd
Läs mer27,8 19,4 3,2 = = 1500 2,63 = 3945 N = + 1 2. = 27,8 3,2 1 2,63 3,2 = 75,49 m 2
Lina Rogström linro@ifm.liu.se Lösningar till tentamen 150407, Fysik 1 för Basåret, BFL101 Del A A1. (2p) Eva kör en bil med massan 1500 kg med den konstanta hastigheten 100 km/h. Längre fram på vägen
Läs merUpp gifter. 1. På ett bord står en temugg. Rita ut de krafter som verkar på muggen och namnge dessa.
1. På ett bord står en temugg. Rita ut de krafter som verkar på muggen och namnge dessa. 2. En såpbubbla dalar genom luften med den konstanta hastigheten 1,1 cm/s. Vilken kraft känner den av från luften
Läs merVälkommen! Till Kursen MEKANIK MSGB21. Föreläsningar & kursansvar:
Välkommen! Till Kursen MEKANIK MSGB21 Föreläsningar & kursansvar: Hans Johansson 21F226 Övningar: Lennart Berglund 21F227 Jens Ekengren 21D215 Anders Gåård 21F229 Sekreterare: Marika Johansson 21F218 Ur
Läs merFöreläsning 2,dynamik. Partikeldynamik handlar om hur krafter påverkar partiklar.
öreläsning 2,dynamik Partikeldynamik handlar om hur krafter påverkar partiklar. Exempel ges på olika typer av krafter, dessa kan delas in i mikroskopiska och makroskopiska. De makroskopiska krafterna kan
Läs merAllmänt om kraft. * Man kan inte se, känna eller ta på en kraft, men däremot kan man se verkningarna av en kraft.
Kraft Allmänt om kraft * Man kan inte se, känna eller ta på en kraft, men däremot kan man se verkningarna av en kraft. * Det finns olika krafter t ex; tyngdkraft, friktionskraft, motkraft. * Krafter kan
Läs merTill Kursen MEKANIK MSGB21
Välkommen! Till Kursen MEKANIK MSGB21 Kursansvar: Hans Johansson 21F226 Föreläsningar: Hans Johansson & Anders Gåård Övningar: Anders Gåård 21F229 Mikael Åsberg 21D209 Hans Johansson 21F226 Sekreterare:
Läs merIntroduktion till Biomekanik, Dynamik - kinetik VT 2006
Kinetik Kinematiken: beskrivning av translationsrörelse och rotationsrörelse Kinetik: Till rörelsen kopplas även krafter och moment liksom massor och masströghetsmoment. Kinetiken är ganska komplicerad,
Läs merIntroduktion till Biomekanik - Statik VT 2006
http://apachepersonal.miun.se/~petcar/biomekanikintro.htm Innehåll Terminologi inom biomekanik. Skelettets, musklernas, senors och ligamentens funktion och uppbyggnad. Statik, kinematik och kinetik. Idrotts-
Läs mer(Eftersom kraften p. g. a. jordens gravitation är lite jämfört med inbromsningskraften kan du försumma gravitationen i din beräkning).
STOCHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM Tentamensskrivning i Mekanik FyU01 och FyU03 Måndag 3 oktober 2005 kl. 9-15 Införda beteckningar skall definieras och uppställda ekvationer motiveras, detta gäller även när
Läs merNewtons 3:e lag: De par av krafter som uppstår tillsammans är av samma typ, men verkar på olika föremål.
1 KOMIHÅG 8: --------------------------------- Hastighet: Cylinderkomponenter v = r e r + r" e " + z e z Naturliga komponenter v = ve t Acceleration: Cylinderkomponenter a = ( r " r# 2 )e r + ( r # + 2
Läs merTentamen i Fysik TEN 1:2 Tekniskt basår 2009-04-14
Tentamen i Fysik TEN 1: Tekniskt basår 009-04-14 1. En glaskolv med propp har volymen 550 ml. När glaskolven vägs har den massan 56, g. Därefter pumpas luften i glaskolven bort med en vakuumpump. Därefter
Läs merTENTAMEN. Linje: Tekniskt-Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik A Hjälpmedel: Miniräknare, formelsamling. Umeå Universitet. Lärare: Joakim Lundin
Umeå Universitet TENTAMEN Linje: Tekniskt-Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik A Hjälpmedel: Miniräknare, formelsamling Lärare: Joakim Lundin Datum: 09-10-28 Tid: 09.00-15.00 Kod:... Grupp:... Betyg Poäng:...
Läs merKONTROLLSKRIVNING. Fysikintroduktion för basterminen. Datum: Tid: Hjälpmedel:
KONTROLLSKRIVNING Kurs: Moment: Program: Rättande lärare: Examinator: Datum: Tid: Hjälmedel: Omfattning och betygsgränser: ysikintroduktion för basterminen KS Teknisk bastermin Staffan Linnæus Staffan
Läs merSid Tröghetslagen : Allting vill behålla sin rörelse eller vara i vila. Bara en kraft kan ändra fart eller riktning på något.
Björne Torstenson KRAFTER sid 1 Centralt innehåll: Hävarmar och utväxling i verktyg och redskap, till exempel i saxar, spett, block och taljor. (9FVL2) Krafter, rörelser och rörelseförändringar i vardagliga
Läs merTentamen i Mekanik 5C1107, baskurs S2. Problemtentamen
005-05-7 Tentamen i Mekanik 5C1107, baskurs S. OBS: Inga hjälpmede förutom rit- och skrivdon får användas! KTH Mekanik 1. Problemtentamen En homogen stång med massan m är fäst i ena änden i en fritt vridbar
Läs merTillämpad biomekanik, 5 poäng Övningsuppgifter
, plan kinematik och kinetik 1. Konstruktionen i figuren används för att överföra rotationsrörelse för stången till en rätlinjig rörelse för hjulet. a) Bestäm stångens vinkelhastighet ϕ& som funktion av
Läs merKrafter och Newtons lagar
Mekanik I, Laboration 2 Krafter och Newtons lagar Newtons andra lag är det viktigaste hjälpmedel vi har för att beskriva vad som händer med en kropp och med kroppens rörelse när den påverkas av andra kroppar.
Läs merMålsättningar Proffesionell kunskap om mekanik. Kunna hänvisa till lagar och definitioner. Tydlighet och enhetliga beteckningar.
1 Föreläsning 1: INTRODUKTION Målsättningar Proffesionell kunskap om mekanik. Kunna hänvisa till lagar och definitioner. Tydlighet och enhetliga beteckningar. Kursens olika delar Teorin Tentamen efter
Läs merKOMIHÅG 2: Kraft är en vektor med angreppspunkt och verkningslinje. Kraftmoment: M P. = r PA
1 KOMIHÅG 2: --------------------------------- Kraft är en vektor me angreppspunkt och verkningslinje. Kraftmoment: M P = r PA ", r P =momentpunkt, r A angreppspunkt, r PA = r A " r P. - Oberoene av om
Läs merVSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO
VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO Repetition Krafter Representation, komposanter Friläggning och jämvikt Friktion Element och upplag stång, lina, balk Spänning och töjning Böjning Knäckning Newtons lagar Lag
Läs merMekanik Föreläsning 8
Mekanik Föreläsning 8 CBGA02, FYGA03, FYGA07 Jens Fjelstad 2010 02 19 1 / 16 Repetition Polära koordinater (r, θ): ange punkter i R 2 m h a r: avståndet från origo (0, 0) θ: vinkeln mot positiva x axeln
Läs merBelastningsanalys, 5 poäng Balkteori Moment och tvärkrafter. Balkböjning Teknisk balkteori Stresses in Beams
Balkböjning Teknisk balkteori Stresses in Beams Som den sista belastningstypen på en kropps tvärsnitt kommer vi att undersöka det böjande momentet M:s inverkan. Medan man mest är intresserad av skjuvspänningarna
Läs mer2.2 Tvådimensionella jämviktsproblem Ledningar
2.2 Tvådimensionella jämviktsproblem Ledningar 2.2 Sfären påverkas av tre krafter. Enligt resonemanget om trekraftsystem i kapitel 2.2(a) måste krafternas verkningslinjer då skära varandra i en punkt,
Läs mer/ ^'u*/ Vridmoment. Extrauppgifter. version 0.11 [131110]
Extrauppgifter Vridmoment version 0.11 [131110] Christian Karlsson Uppgiterna 4.29 4.32 tar upp några saker som boken inte tar upp och bör göras med extra mycket eftertanke. Uppgifterna 4.33 4.40 är blandade
Läs merBestäm den sida som är markerad med x.
7 trigonometri Trigonometri handlar om sidor och inklar i trianglar. Ordet kommer från grekiskans trigonon (tre inklar) och métron (mått). Trigonometri har anänts under de senaste 2000 åren inom astronomi,
Läs merMekanik FK2002m. Kraft och rörelse I
Mekanik FK2002m Föreläsning 4 Kraft och rörelse I 2013-09-05 Sara Strandberg SARA STRANDBERG P. 1 FÖRELÄSNING 4 Introduktion Hastighet Langt under 3x10 8 Nara : 3x10 8 Storlek 10 9 Langt over : 10 9 Klassisk
Läs merTENTAMEN. Umeå Universitet. P Norqvist och L-E Svensson. Datum: Tid: Namn:... Grupp:... Poäng:... Betyg U G VG ...
Umeå Universitet TENTAMEN Linje: Kurs: Hjälpmedel: Fysik A Miniräknare, formelsamling Lärare: P Norqvist och L-E Svensson Datum: 07-01-10 Tid: 16.00-22.00 Namn:... Grupp:... Poäng:... Betyg U G VG... Tentamen
Läs merStockholms Tekniska Gymnasium Prov Fysik 2 Mekanik
Prov Fysik 2 Mekanik För samtliga uppgifter krävs om inte annat står antingen en tydlig och klar motivering eller fullständig lösning och att det går att följa lösningsgången. Fråga 1: Keplers tredje lag
Läs merIntroduktion till Biomekanik - Statik VT 2006
1 Jämviktsberäkning metodik (repetition) Ex. 1. Frilägg den del du vill beräkna krafterna på. 2. Rita ut alla krafter (med lämpliga benämningar) 3. Rita ut alla avstånd du vet, gör gärna om till meter.
Läs merInlämningsuppgift 1. 1/ Figuren visar ett energischema för Ulla som går uppför en trappa. I detta fall sker en omvandling av energi i Ullas muskler.
Inlämningsuppgift 1 1/ Figuren visar ett energischema för Ulla som går uppför en trappa. I detta fall sker en omvandling av energi i Ullas muskler. Oftast använder vi apparater och motorer till att omvandla
Läs merK-uppgifter Strukturmekanik/Materialmekanik
K-uppgifter Strukturmekanik/Materialmekanik K 1 Bestäm resultanten till de båda krafterna. Ange storlek och vinkel i förhållande till x-axeln. y 4N 7N x K 2 Bestäm kraftens komposanter längs x- och y-axeln.
Läs merLÖSNINGAR TENTAMEN MEKANIK II 1FA102
LÖSNINGAR TENTAMEN 16-10-20 MEKANIK II 1FA102 A1 Skeppet Vidfamne 1 har en mast som är 11,5 m hög. Seglet är i överkant fäst i en rå (en stång av trä, ungefär horisontell vid segling). För att kontrollera
Läs merTentamensskrivning i Mekanik (FMEA30) Del 1 Statik och partikeldynamik
Mekanik, LTH Tentamensskrivning i Mekanik (FMEA30) Del 1 Statik och partikeldynamik Fredagen den 25 oktober 2013, kl. 14-19 Namn(texta):. Personnr: ÅRSKURS M:... Namn(signatur).. Skrivningen består av
Läs merKraft, tryck och rörelse
Kraft, tryck och rörelse Kraft En kraft kan ändra form, fart och rörelseriktning hos föremål. Kraft mäts i Newton, N. Enheten är uppkallad efter fysikern Isaac Newton som levde på 1600- talet. 1 N är ungefär
Läs merTentamen i Mekanik II
Institutionen för fysik och astronomi F1Q1W2 Tentamen i Mekanik II 30 maj 2016 Hjälpmedel: Mathematics Handbook, Physics Handbook och miniräknare. Maximalt 5 poäng per uppgift. För betyg 3 krävs godkänd
Läs merKraft och rörelse åk 6
Kraft och rörelse åk 6 Kraft En kraft kan ändra farten eller formen hos ett föremål. Krafter kan mätas med en dynamometer. Den består av en fjäder och en skala. Enhet för kraft är Newton, N. Dynamometer
Läs merFÖRBEREDELSER INFÖR DELTENTAMEN OCH TENTAMEN
FÖRBEREDELSER INFÖR DELTENTAMEN OCH TENTAMEN Repetera de övningsuppgifter som kännts besvärliga. Om du behöver mera övning så kan du välja fritt bland de övningsuppgifter i Problemsamlingen som överhoppats.
Läs merRepetitionsuppgifter i Fysik 1
Repetitionsuppgifter i Fysik 1 Uppgifterna i detta häfte syftar till att kort repetera några begrepp från fysiklektionerna i höstas. Det är inte på något sätt ett komplett repetionsmaterial, utan tanken
Läs merMassa och vikt Mass and weight
Massa och vikt Mass and weight Massa beskriver hur mycket materia e> föremål innehåller, det är ju konstant oavse> vilken tyngdkraeen är. Kapitel 4: Newtons 2:a lag Vikten beror enbart på hur tyngdkraeen
Läs merFysikaliska modeller. Skapa modeller av en fysikalisk verklighet med hjälp av experiment. Peter Andersson IFM fysik, adjunkt
Fysikaliska modeller Skapa modeller av en fysikalisk verklighet med hjälp av experiment Peter Andersson IFM fysik, adjunkt På denna föreläsning Vad är en fysikalisk modell? Linjärisering med hjälp av logaritmer
Läs merLufttryck. Även i lufthavet finns ett tryck som kommer av atmosfären ovanför oss.
Repetition, del II Lufttryck Även i lufthavet finns ett tryck som kommer av atmosfären ovanför oss. Med samma resonemang som för vätskor kommer vi fram till att lufttrycket på en viss yta ges av tyngden
Läs mer3. Om ett objekt accelereras mot en punkt kommer det alltid närmare den punkten.
Tentamen 1, Mekanik KF HT2011 26:e November. Hjälpmedel: Physics handbook alt. Formelblad, Beta mathematics handbook, pennor, linjal, miniräknare. Skrivtid: 5 timmmar. För godkänt krävs minst 18/36 på
Läs merKursupplägg Vecka 11-19
Kursupplägg Vecka 11-19 Det gäller att lista ut hur ni ska släppa ett rått ägg från 10 meter utan att det går sönder. Till hjälp har vi undervisning i fysik gällande kraft, tryck och rörelse. Antar ni
Läs merDensitet Tabellen nedan visar massan och volymen för olika mängder kopparnubb.
Tid Vi har inte en entydig definition av tid. Tid knytas ofta till förändringar och rörelse. Vi koncentrerar på hur vi mäter tiden. Vi brukar använda enheten sekund för att mäta tiden. Enheten för tid
Läs merIntroduktion till Biomekanik - Statik VT 2006
Pass 2 Aktions- reaktionskraft Nu är det dags att presentera grundstenarna inom Mekanik Newtons lagar: 1. Tröghetslagen: En kropp förblir i sitt tillstånd av vila eller likformig rörelse om den inte av
Läs merTentamen i Mekanik SG1102, m. k OPEN. Problemtentamen
2015-06-01 Tentamen i Mekanik SG1102, m. k OPEN OBS: Inga hjälpmedel förutom rit- och skrivdon får användas KTH Mekanik Problemtentamen 1. En bil med massan m kör ett varv med konstant fartökning ( v =)
Läs merKOMPLETTERINGAR TILL FYSIK A FÖR TEKNIK/NATURVETENSKAPLIGA BASÅRET N 2. Juni 2006 NILS ALMQVIST
KOMPLETTERINGAR TILL YSIK A ÖR TEKNIK/NATURVETENSKAPLIGA BASÅRET Mg N N Juni 006 NILS ALMQVIST INSTITUTIONEN ÖR TILLÄMPAD YSIK, MASKIN- OCH MATERIALTEKNIK örord Detta kompendium och bifogade laborationshandledningar
Läs merLösningar Heureka 2 Kapitel 2 Kraftmoment och jämvikt
Lösningar Heureka Kapitel Kraftmoment och jämvikt Andreas Josefsson Tullängsskolan Örebro Lo sningar Fysik Heureka Kapitel.1) Vi väljer en vridningsaxel vid brädans kontaktpunkt med ställningen till vänster,
Läs merInstuderingsfrågor Krafter och Rörelser
1. Hur stor tyngd har ett föremål med massan: a) 4 kg b) 200 g Instuderingsfrågor Krafter och Rörelser 2. Hur stor massa har ett föremål om tyngden är: a) 8 N b) 450 N 3. Hur stor är jorden dragningskraft
Läs mer= + = ,82 = 3,05 s
Lina Rogström linro@ifm.liu.se Lösningar till Exempeltentamen HT2014, Fysik 1 för Basåret, BFL101 Del A A1. (2p) En boll kastas rakt uppåt och har hastigheten = 30 m/s då den lämnar handen. Hur högt når
Läs merIntroduktion till Biomekanik - Statik VT 2006
Kurskompendie, 150kr Kurshemsida (internt på miun) http://apachepersonal.miun.se/~petcar/biomekanikintro.htm (externt) www.miun.se/personal/peter.carlsson/biomekanikintro.htm Föreläsare Marie Lund, marie.lund@miun.se
Läs merTENTAMEN. Tekniskt-Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik A, Basterminen del 1 Hjälpmedel: Miniräknare, formelsamling.
Umeå Universitet TENTAMEN Tekniskt-Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik A, Basterminen del 1 Hjälpmedel: Miniräknare, formelsamling Lärare: Joakim Lundin, Magnus Cedergren, Karin Due, Jonas Larsson Datum:
Läs merTentamen i Mekanik Statik
Tentamen i Mekanik Statik TMME63 2016-06-02, kl 08.00-12.00 Tentamenskod: TEN1 Tentasal: TER1, TER2, TERE Examinator: Peter Schmidt Tentajour: Peter Schmidt, Tel. 28 27 43, (Besöker salarna ca 09.00) Kursadministratör:
Läs mere 3 e 2 e 1 Kapitel 3 Vektorer i planet och i rummet precis ett sätt skrivas v = x 1 e 1 + x 2 e 2
Kapitel 3 Vektorer i planet och i rummet B e 3 e 2 A e 1 C Figur 3.16 Vi har ritat de riktade sträckor som representerar e 1, e 2, e 3 och v och som har utgångspunkten A. Vidare har vi skuggat planet Π
Läs merRepetition grunder, kraft, densitet & tryck Heureka Fysik 1: kap. 1-3 version 2012
Repetition grunder, kraft, densitet & tryck Heureka Fysik 1: kap. 1-3 version 2012 Mätning & värdesiffror Så fort man mäter någon storhet (exempelvis en längd, en massa o.s.v.) ger själva mätningen en
Läs merTentamen i SG1140 Mekanik II. Problemtentamen
010-01-14 Tentamen i SG1140 Mekanik II KTH Mekanik 1. OBS: Inga hjälpmedel förutom rit- och skrivdon får användas! Problemtentamen Triangelskivan i den plana mekanismen i figuren har en vinkelhastighet
Läs merOm den lagen (N2) är sann så är det också sant att: r " p = r " F (1)
1 KOMIHÅG 12: --------------------------------- Den mekaniska energin, arbetet ---------------------------------- Föreläsning 13: FLER LAGAR-härledning ur N2 Momentlag Hur påverkas rörelsen av ett kraftmoment??
Läs merSammanfattning Fysik A - Basåret
Sammanfattning Fysik A - Basåret Martin Zelan, Insitutionen för fysik 6 december 2010 1 Inledning: mätningar, värdesiffror, tal, enheter mm 1.1 Värdesiffror Avrunda aldrig del uträkningar, utan vänta med
Läs merOrd att kunna förklara
Rörelse och kraft Ord att kunna förklara Rörelse Hastighet Acceleration Retardation Fritt fall Kraft Gravitationskraft (=tyngdkraft) Friktionskraft Centripetalkraft Tyngdpunkt Stödyta Motkraft Rörelse
Läs merRepetition Mekanik Fy2 Heureka 2: kap. 2, 3.1-3, version 2016
Repetition Mekanik Fy2 Heureka 2: kap. 2, 3.1-3, 4.1-3 version 2016 Kraftmoment (vridmoment) En krafts förmåga att vrida ett föremål runt en vridningsaxel kallas för kraftmoment (vridmoment). Moment betecknas
Läs mer= v! p + r! p = r! p, ty v och p är dt parallella. Definiera som en ny storhet: Rörelsemängdsmoment: H O
1 KOMIHÅG 15: --------------------------------- Definitioner: Den potentiella energin, mekaniska energin Formulera: Energiprincipen ---------------------------------- Föreläsning 16: FLER LAGAR-härledning
Läs mer1. Beskriv Newtons tre rörelselagar. Förklara vad de innebär, och ge exempel! Svar: I essäform, huvudpunkterna i rörelselagarna.
Fysik 1 övningsprov 1-13 facit Besvara 6 frågor. Återlämna uppgiftspappret! 1. Beskriv Newtons tre rörelselagar. Förklara vad de innebär, och ge exempel! Svar: I essäform, huvudpunkterna i rörelselagarna..
Läs merTFYA16: Tenta Svar och anvisningar
170418 TFYA16 1 TFYA16: Tenta 170418 Svar och anvisningar Uppgift 1 a) Vi är intresserade av största värdet på funktionen x(t). Läget fås genom att integrera hastigheten, med bivillkoret att x(0) = 0.
Läs merVrid och vänd en rörande historia
Vrid och vänd en rörande historia Den lilla bilden nederst på s 68 visar en låda. Men vad finns i den? Om man vrider den vänstra pinnen, så rör sig den högra åt sidan. Titta på pilarna! Problemet har mer
Läs merKrafter. Jordens dragningskraft, tyngdkraften. Fallrörelse
Krafter 1 Krafter...2 Jordens dragningskraft, tyngdkraften...2 Fallrörelse...2 Repetera lutande plan...3 Friktion...4 Tröghet...5 Tröghet och massa...6 Tyngdpunkt...6 Ta reda på tyngdpunkten för en oregelbunden
Läs merRepetition mätningar, kraft, densitet & tryck Heureka Fysik 1: kap. 1-3 version 2019
Repetition mätningar, kraft, densitet & tryck Heureka Fysik 1: kap. 1-3 version 2019 Mätning & värdesiffror Så fort man mäter någon storhet (exempelvis en längd, en massa o.s.v.) ger själva mätningen en
Läs merKOMIHÅG 10: Effekt och arbete Effekt- och arbetslag Föreläsning 11: Arbete och lagrad (potentiell) energi
KOMIHÅG 10: Effekt och arbete Effekt- och arbetslag ----------------------------------------- Föreläsning 11: Arbete och lagrad (potentiell) energi Definition av arbete: U 0"1 = t 1 t 1 # Pdt = # F v dt,
Läs merProblemtentamen. = (3,4,5)P, r 1. = (0,2,1)a F 2. = (0,0,0)a F 3. = (2,"3,4)P, r 2
2015-MM-DD Övningstentamen i Mekanik SG1130, grundkurs B1. OBS: Inga hjälpmede förutom rit- och skrivdon får användas! KTH Mekanik 1. Problemtentamen Ett kraftsystem består av tre krafter som angriper
Läs merVar ligger tyngdkrafternas enkraftsresultant? Totala tyngdkraftmomentet (mätt i origo) för kropp bestående av partiklar: M O. # m j.
1 KOMIHÅG 4: --------------------------------- Enkraftsresultantens existens. Vanliga resultanter vid analys av jämvikter. Jämviktsanalys: a) Kraftanalys - rita+symboler b) Jämviktslagar- Euler 1+2 c)
Läs merMEKANIKENS GYLLENE REGEL
MEKANIKENS GYLLENE REGEL Inledning Det finns olika sätt att förflytta föremål och om du ska flytta en låda försöker du säkert komma på det enklaste sättet, det som är minst jobbigt för dig. Newton funderade
Läs merProv Fysik 1 Värme, kraft och rörelse
Prov Fysik 1 Värme, kraft och rörelse För samtliga uppgifter krävs om inte annat står antingen en tydlig och klar motivering eller fullständig lösning och att det går att följa lösningsgången. Fråga 1:
Läs mer10. Relativitetsteori Tid och Längd
Relativa mätningar Allting är relativt är ett välbekant begrepp. I synnerhet gäller detta när vi gör mätningar av olika slag. Många mätningar består ju i att man jämför med någonting. Temperatur är en
Läs merProv Fysik 2 Mekanik
Prov Fysik 2 Mekanik Instruktion för elevbedömning: Efter varje fråga finns tre rutor. Rutan till vänster ska ha en lösning på E-nivå. Om det går att göra en lösning som är klart bättre - på C-nivå - då
Läs mer1. Ett material har dragprovkurva enligt figuren.
1. Ett material har dragprovkurva enligt figuren. a) Vad kallas ett sådant materialuppträdande? b) Rita i figuren in vad som händer vid avlastning till spänning = 0 från det markerade tillståndet ( 1,
Läs mer7,5 högskolepoäng. Provmoment: tentamen Ladokkod: TT081A Tentamen ges för: Högskoleingenjörer årskurs 1. Tentamensdatum: 2015-06-04 Tid: 9.00-13.
Mekanik romoment: tentamen Ladokkod: TT81A Tentamen ges för: Högskoleingenjörer årskurs 1 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 15-6-4 Tid: 9.-13. Hjälpmedel: Hjälpmedel id tentamen är hysics Handbook (Studentlitteratur),
Läs merInlupp 3 utgörs av i Bedford-Fowler med obetydligt ändrade data. B
Inlupp Sommarkurs 20 Mekanik II En trissa (ett svänghjul) har radie R 0.6 m och är upphängd i en horisontell friktionsfri axel genom masscentrum.. Ett snöre lindas på trissans utsida och en konstant kraft
Läs merTentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p 2007-03-23 kl. 08.00-13.00
Institutionen för teknik, fysik och matematik Nils Olander och Herje Westman Tentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p 2007-03-23 kl. 08.00-13.00 Max: 30 p A-uppgifterna 1-8 besvaras genom att ange det korrekta
Läs merRepetition Mekanik, grundkurs
Repetition Mekanik, grundkurs Kraft är en vektor och beskrivs med storlek riktning och angreppspunkt F= Fe + F e + Fe x x y y z z Kraften kan flytta längs sin verkninglinje Addera krafter Moment i planet
Läs mer