Riktlinjer inom Teknikcollege

Transkript

1 Riktlinjer inom Teknikcollege För beskrivning av Teknikcollegekonceptet läs gärna Tc- broschyren via nedanstående länk. Teknikcollege informationsbroschyr

2 Innehåll Bakgrund... 3 Granskningsprocess... 3 Checklista för granskning... 4 Tio kriterier Regionalt perspektiv Infrastruktur för utbildningen Tydlig profil Samverkan med näringslivet Kvalitetssäkring Kreativ och stimulerande lärmiljö Maskiner och utrustning Sammanhållna arbetsdagar Lagarbete och ämnesintegration Lärande i arbete Stöd i ansökningsförfarande samt granskning Rutiner När skickas protokoll/kompletteringar? Vilka träffar granskningskommittén vid granskningsbesök? Att tänka på vid återansökan Vad händer vid godkännande? Självgranskning efter 2 år enligt kvalitetssäkringsmodell Beslut om uppskov/avcertifiering Vad gäller vid granskning av utbildning för vuxna inom ramen för Teknikcollege Övrigt Vad gäller för regional styrgrupp? Vad innebär processledarens roll? Medlemskap i Riksföreningen Teknikcollege Sverige

3 Bakgrund De första Teknikcollege regionerna blev godkända Den granskning som då skedde lade grunden för utvecklandet av den granskningsmodell som senare gällt för samtliga Teknikcollege. Ägare av varumärket är Industrirådet som består av ledande företrädare för svenska arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer inom industrisektorn vars främsta uppgift är att följa och främja tillämpningen av Industriavtalet. Industriavtalet, som undertecknades i juni 2011, förstärker och breddar parternas gemensamma arbete för att utveckla svensk industri och förstärker industrins lönenormerande roll. Industrirådets aktiva medlemsorganisationer inom Teknikcollege är Teknikföretagen, IF Metall, Livsmedelsföretagen, Trä- och Möbelföretagen, Industriarbetsgivarna, Industri- och kemigruppen, GS Facket, Sveriges Ingenjörer och Unionen. Teknikcollege är Industrirådets verktyg för att säkra kompetensförsörjningen för företag inom de branscher som omfattas av medlemsorganisationerna. Industrirådets granskningskommitté för Teknikcollege har som uppgift att inför ägarna av varumärket fastställa att samtliga kriterier för Teknikcollege (Tc) uppfylls. Kriterierna säkerställer processen för att ständigt utveckla Teknikcollege samt säkerställer utbildningarnas kvalitet gentemot elever, lärare och företag. Teknikcollege är ett politiskt obundet initiativ som verkar för att främja industrin i Sverige Granskningsprocess 3

4 Teknikcollege tio kriterier syftar till att säkerställa utbildningarnas kvalitet gentemot studerande, lärare och företag. Regionens mål och visioner sätts utifrån de tio kriterier. Dessa riktlinjer är ett stöd till kriterierna och beskriver underliggande krav och rekommendationer för respektive kriterium. Checklista för granskning Som ett komplimenterande stöd till riktlinjerna finns en checklista med kortfattade frågor kring de kvalitetskriterier som finns inom konceptet. (Bilaga 1) Checklistan ska användas vid lokala och regionala ansökningar och återansökningar men kan även fungera som ett stöd i det kontinuerliga kvalitetsarbetet. Tio kriterier 1. Regionalt perspektiv Teknikcollege har ett regionalt perspektiv och är en gemensam resurs för berörda kommuner och tekniskt inriktade företag. Kommuner i ett närområde samverkar genom avtal. Det är ett krav att minst tre kommuner bildar en region. Den ansökande regionen ska redogöra för ingående kommuner och utbildningsanordnare samt även eventuella kommande tilltänkta parter. Samverkansavtal mellan ingående kommuner ska finnas i en region. Avtalet ska påvisa fri rörlighet för studerande på gymnasial utbildning inom regionen samt redogöra för vad som gäller beträffande interkommunal ersättning. Finns ett sådant avtal mellan ingående kommuner i ansökningsläget ska detta uppvisas, om inte ska ett kompletterande avtal skrivas. Avtalet ska undertecknas av ansvariga politiker. Finns samverkansavtal för studerande på eftergymnasial utbildning ska även det bifogas ansökan. Ett sådant avtal rekommenderas. Det är relevant att Tc-samverkan ger arbetslivet möjlighet att påverka kommunal samverkan inom regionen så att det finns ett utbud av utbildningar som är relevanta ur Tc-perspektiv. Dessa kan vara sökbara över kommungränserna. Erfarenheter inom Teknikcollegekonceptet visar att en regional processledare är avgörande för regionens samverkan och utveckling. Processledaren har en viktig roll i uppbyggnadsskedet såväl som i processen för återcertifiering och är dessutom en viktig länk inom Riksföreningen Teknikcollege Sverige. Utan processledare är risken stor att regionen tappar status. Avtal ska finnas som reglerar finansiering av en processledartjänst i tillräckligt omfattning, vilket bör omfatta 100 %, dock allra minst 50 % av en heltidstjänst. Avtalet ska sträcka sig över hela ansöknings- och certifieringsperioden. Se en beskrivning av processledarens roll under avsnittet Övrigt Näringslivsengagemang ska påvisas. En ansökan ska vara förankrad i hela regionala styrgruppen, detta för att tydliggöra att näringslivet samt kommunalråden i medverkande kommuner står bakom ansökan. En tydlig koppling mellan företag, utbildningsanordnare och kommun ska finnas. Det ska även finnas en samsyn kring utvecklingen av regionen. Ansökan undertecknas av regionala ordförande å regional styrgrupps vägnar. Kompetensbehovet i regionen ska inventeras och beskrivas relaterat till relevanta branscher. 4

5 Regionen ska ha gemensamma visioner som ska redogöras i ansökan. Regionala samordningsaktiviteter inom regionen, omfattande alla lokala delar, ska vid en ansökan sammanfattas och beskrivas. (ex handledarutbildningar, gemensamma utbildningsdagar, studiedagar, maskinparker osv.) 2. Infrastruktur för utbildningen Inom Teknikcollege genomförs kvalificerad tekniskt inriktad utbildning för industrins behov på såväl gymnasial som eftergymnasial nivå. Teknikcollege erbjuder gymnasieelever teknikprogrammet i kombination med ytterligare ett eller flera tekniskt inriktade yrkesprogram. Samverkan sker dessutom mellan olika utbildningsformer, olika aktörer samt mellan vuxna och ungdomar. Gymnasieskolan utgör basen för ett regionalt Teknikcollege, och för att uppfylla samtliga kriterier och därmed bli ett certifierat Teknikcollege ska samverkan mellan vuxenutbildning och ungdomsutbildning finnas på ett för området relevant sätt. Utbildningar som certifieras Utgångspunkten för Tc-certifiering av gymnasiala utbildningar är att infrastrukturen omfattar Teknikprogrammet samt minst ytterligare ett yrkesprogram hos enskild utbildningsanordnare och är relevant för kompetensförsörjningen inom de branscher som Industrirådet omfattar. Samverkan ska finnas mellan Teknikprogrammet samt relevant yrkesprogram. Samverkan kan innebära gemensamt upplägg för studerande kring projekt/kurser, möjligheter att använda varandras maskinparker och utrustning samt samverkan och erfarenhetsutbyte mellan lärarlagen kring ämnesintegration. Det innebär i praktiken att följande utbildningar ska certifieras: Teknikprogrammets alla inriktningar. Industritekniska programmets alla inriktningar. El- och Energiprogrammets inriktning för automation Hantverksprogrammets inriktning för finsnickeri. Följande utbildningar kan certifieras: Naturvetenskapsprogrammets alla inriktningar Utöver utgångspunkterna görs några särskilda bedömningar innebärande: Att Fordons- och transportprogrammets inriktning för lastbil och tunga maskiner samt personbil kan certifieras under följande förutsättningar: styrgruppen anger i ansökan att de kompetenser som dessa utbildningar ger är av betydelse för den tekniska och industriella kompetensförsörjningen i regionen och för de branscher som Industrirådets engagemang för Tc syftar att främja ansökande har inhämtat ett godkännande från MAF. Att motsvarande ordning gäller för El- och energiprogrammets övriga inriktningar. Dessa kan certifieras under följande förutsättningar: 5

6 styrgruppen anger i ansökan att de kompetenser som dessa utbildningar ger är av betydelse för den tekniska och industriella kompetensförsörjningen i regionen och för de branscher som Industrirådets engagemang för Tc syftar att främja ansökande har inhämtat ett godkännande från EIO. Godkännandena syftar till att understryka ansökans branschförankring, eftersom MAF och EIO inte ingår i Industrirådet. För ansökningar som omfattar inriktningar inom Fordons- och transportprogrammet samt El- och energiprogrammet gäller att särskild uppmärksamhet riktas till att eventuella branschspecifika krav inom dessa utbildningar har beaktats så att dessa krav kan bedömas vara säkerställda inför Tc-granskning. Detta ska beskrivas i det skriftliga godkännandet från EIO eller MAF. Industrirådet medverkar till certifieringar av Teknikcollege, inga andra former av bransch- eller sektorsinriktade collegeformer. Att endast Teknikprogrammet eller endast relevant yrkesprogram kan certifieras om ansökande utbildningsanordnare inte erbjuder båda programmen, dock förutsatt att ansökan anger samverkan med annat certifierat Teknikprogram alternativt relevant certifierat yrkesprogram som finns inom Tcregionens samverkan. Att parallella program ej är tillåtet. T.ex. kan en utbildningsanordnare ej erbjuda ett certifierat och ett icke certifierat Teknikprogram. Att lärlingsutbildningar kan certifieras så länge de möter kraven inom Teknikcolleges tio kriterier och att den regionala styrgruppen beslutar om att utbildningen är relevant för den tekniska och industriella kompetensförsörjningen i regionen. Alla ansökningar om undantagsfall tas upp i Industrirådets granskningskommitté för Teknikcollegeansökningar som beslutar om dessa Eftergymnasiala utbildningar som är relevanta för kompetensförsörjningen inom de branscher som Industrirådet omfattar certifieras om dessa motsvarar minst 40 veckors studier. Det rör sig i första hand om Yrkeshögskoleutbildningar och utbildningar inom Yrkesvux. Övriga kortare eftergymnasiala utbildningar med relevans för jobb inom industrin tas upp inom samverkan men certifieras ej. Längre yrkesvuxutbildningar vid en Teknikcollegecertifierad utbildningsanordnare är ej per automatik certifierade utan bör ansöka om separat certifiering. Granskning av eftergymnasial utbildning sker utifrån samma utgångspunkt som för utbildningen inom gymnasieskolan, det vill säga de tio kriterierna. Mer information finns på se sid 15 Vad gäller vid granskning av utbildning för vuxna inom ramen för Teknikcollege En ansökan krävs för varje ny, separat gymnasial- och eftergymnasial utbildning inom certifierad region. Utbildningar inom samverkan Alla ingående utbildningsanordnare/program/inriktningar ska vid en ansökan finnas beskrivna och listade med antal studerandeplatser enligt mall (kansliet tillhandahåller mallen). En inventering av relevanta utbildningsnivåer (regiongemensamt) ska finnas beskrivet under kriteriet Infrastruktur. Viktigt att redogöra för både utbildningar som omfattas av ansökan samt sådana som 6

7 regionen kan komma att ansöka om i ett senare skede. Viktiga utbildningar ska identifieras och en tydlig utbildningsväg ska finnas för de studerande i regionen eller i närliggande region. Eftergymnasial utbildning samt utbildning som riktar sig mot vuxna ska finnas inom regionens samverkan. Samverkan mellan olika nivåer i utbildningssystemet är väsentligt för att Teknikcollege ska kunna bidra till industrins kompetensförsörjning i stort Tydlig profil Utbildningsverksamheten har en tydlig profil och är kopplad till de regionala tekniskt inriktade företagens behov. Utbildningsutbudet ska matcha kompetensbehovet inom de branscher som Industrirådet omfattar. Utbildningarnas ingångar/utgångar ska tydligt beskrivas i ansökan. En regions utbildningsutbud, som innefattas i kriteriet infrastruktur, ska i största mån stämma överens med de tekniskt och industriellt inriktade företagens kompetensbehov i regionen. Justeringar som har gjorts eller avses göras för att öka samstämmigheten kring utbildningsprofil ska framgå av ansökan. Rätt företag sett till yrkesutgångar ska knytas till de ingående utbildningarna. Viktigt är också att kunna identifiera externa aktörer som kan knytas an till kompetensbehovskartläggningen. Exempel på samverkansaktörer är regionala kompetensplattformar, företagsföreningar, arbetsförmedlingen, bemanningsföretag m.m. Samverkan med dessa aktörer ska syfta till bättre kompetensförsörjning för medverkande företag. Vid en ansökan ska respektive ansökande utbildningsanordnare i lokal ansökan bifoga en lista (företagsnamn, kontaktperson, kontaktuppgifter) på samverkande företag som knyts till respektive utbildning (Kansliet tillhandahåller mall) 4. Samverkan med näringslivet Inom Teknikcollege samverkar olika utbildningsanordnare och arbetsliv. Det finns en regional styrgrupp och lokala styrgrupper med företagen i majoritet. Inom varje Teknikcollegeregion finns en regional styrgrupp samt lokala styrgrupper där näringslivet är i majoritet och styrgruppsordförande är näringslivsrepresentant. Utgångspunkten är att den regionala styrgruppen är ledande i utvecklingen av hela regionen och ansvarig för att se till att dom lokala delarna fungerar i enlighet med de egna uppsatta mål och visioner. Granskningskommittén rekommenderar starkt att ordföranden på regional nivå tillhör Industrirådets branscher, men förhindrar i dagsläget inte att ordföranden är representant för en närliggande bransch. Representanter från arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer räknas ej som företrädare från näringslivet i underlaget för näringslivet i majoritet. Styrgruppen ska ha tydligt mandat via förankring i den egna organisationen/företaget för att styra enligt Teknikcollegekonceptet och de tio kriterierna. Det är viktigt att beakta att representanter från regionens viktiga (dominerande) företag har plats i styrgrupperna och att gruppsammansättningen matchar regionens profil och företagsstruktur. Se beskrivning av regional styrgrupp och processledarenas roll under avsnittet Övrigt. 7

8 En kontaktlista på styrgruppernas sammansättning enligt mall (kansliet tillhandahåller mall) samt rollbeskrivning och arbetsbeskrivning för företagen/styrgrupperna/ordförande/processledare ska bifogas en ansökan. En regional ansökan bör redogöra för samverkansföretag som ej finns representerade i styrgrupper samt omfatta en redogörelse för hur man planerar att involvera relevanta företag som i nuläget inte samverkar inom Teknikcollege Kvalitetssäkring Den regionala styrgruppen är ansvarig för att samtliga kriterier uppfylls samt säkerställer arbetsprocesser, utbildningens kvalitet och utveckling inom Teknikcollege. Teknikcollege syftar till att säkra tekniskt inriktade företags behov av kvalificerad arbetskraft, ge de studerande en attraktiv utbildning som kan leda till jobb direkt eller lägga en grund för vidare studerande samt ge kommuner ett mer effektivt resursutnyttjande genom samverkan. Grundförutsättningen för detta är att det finns en genomtänkt och väl förankrad organisation regionalt och lokalt som har mandat att styra mot uppsatta mål genom att prioritera och genomdriva handlingsplaner för utvecklingsarbetet. Det är centralt att företagen medverkat till påverkan och utveckling av visioner, mål och utvärdering. Regionala styrgruppens möten ska styras av en agenda som främst behandlar frågor rörande näringslivets kompetensbehov och där företagen sätter agendan utifrån tio kriterierna. En ansökan/återansökan bör beskriva hur företagen medverkat till detta. Vid godkännandet överlämnas ansvaret till regionala styrgruppen för kvalitetssäkring och utvecklingsarbete. Den regionala styrgruppen är ansvarig för att samtliga kriterier uppfylls samt för säkerställande av arbetsprocesserna, utbildningens kvalitet och utveckling inom sitt Teknikcollege. Regionala styrgruppen ska både följa upp den regionala ansökans utvecklingsarbete och de lokala delarnas utvecklingsarbete för att kunna kvalitetssäkra enligt Tc s tio kriterier. Industrirådet godkänner en kvalitetssäkrad process där kriterierna utgör grunden. En gemensam och väl förankrad kvalitetssäkringsmodell som beskriver tydligt definierade kvalitetsmål och inriktningar för arbetet, genomförandeprocessen samt uppföljning och skattning av kvalitetsnivån för respektive mål och kriterie ska finnas för den egna regionen på både lokal och regional nivå. Skattningen ska för den lokala och den regionala styrgruppen identifiera utvecklingsområde där handlingsplaner kan tillsättas för hur den lokala delen/regionen ska lyfta kvalitetsnivån samt tydliggöra områden där det finns möjligheter till regional samordning och erfarenhetsutbyte mellan lokala Tc. Regionala styrgruppen ansvarar för att kartlägga kompetensbehoven och resonera kring dessa i en ansökan (utbildar regionen inom rätt inriktningar?). Inom Teknikcollege läggs stort fokus på utbildningarnas output - rätt kompetens med förutsättningar för de studerande att fortsätta utvecklas. Mål, tids- och handlingsplan för att uppnå detta är därför viktiga att ständigt följa upp, utvärdera och utveckla vidare. Utbildningsanordnare bör ta fram handlingsplaner för hur de studerande ska utvecklas mer än förväntat. Teknikcollege utgår från att utbildningsanordnare och regioner arbetar med anställnings- /antagningsbarhet och ett krav är att i en ansökan beskrivande resonera kring detta och försöka hitta minsta gemensamma nivå som grundar sig på långsiktighet inom utbildningsområdet. 8

9 Vid en regional återgranskning ansvarar regionala styrgruppen att för att regional ansökan samt alla lokala delars ansökningar skickas in till Industrirådet. Vid en återansökan är det viktigt att beskriva verktygen och processerna för att kunna mäta och revidera de från början satta målen Vid anslutande ny lokal del i redan certifierad region ansvarar regionala styrgruppen för godkännande av ansökan innan den skickas in till Industrirådet. Vid godkännande av nya lokala delar kommer dessa att tas in i fas med regionens certifieringsperiod. Årlig Verksamhetsberättelse Varje certifierad region ska inför riksföreningens årsmöte inkomma med en kort beskrivning av den regionala verksamheten innehållande nuläge och föregående års verksamhet. Beskrivningen bör vara omkring en A4 sida och till den ska en kontaktlista för regionens styrgrupper biläggas samt också en kartläggning av regionens certifierade utbildningar. Materialet sammanställs och bifogas årsmöteshandlingarna. Denna sammanställning över certifierade regioner är viktig för att få ett samlat grepp om Teknikcollege omfattning och är till stor hjälp i påverkansarbetet kring Tc. (Mall för verksamhetsberättelse tillhandahålls av kansliet) Förutom den årliga verksamhetsberättelsen ansvara regional styrgrupp för regionens självgranskning (se bild s1, samt stycke Självgranskning efter 2 år enligt kvalitetssäkringsmodell, sida 14) Exempel på modeller för kvalitetssäkring finns att hämta hos kansliet. 6. Kreativ och stimulerande lärmiljö Inom Teknikcollege finns en verklighetsanpassad lärmiljö som stimulerar kreativitet och engagemang och som attraherar såväl kvinnliga som manliga studerande. Regionen bör ha en gemensam syn på vad en kreativ och stimulerande lärmiljö hos både företag och utbildningsanordnare innebär. Lokalerna ska vara ändamålsenliga och väl underhållna. Hos Teknikcollegecertifierade utbildningar finns en verklighetsanpassad lärmiljö som stimulerar kreativitet och engagemang och som attraherar såväl kvinnliga som manliga studerande. En definierad målsättning för hur regionen arbetar med jämställdhet, lika behandling och mångfald bör finnas. I ansökan bör redogöras för huruvida det finns undervisningslokaler i anslutning till skolverkstäderna och om grupprum och lärarrum är lättillgängliga för de studerande. 7. Maskiner och utrustning Maskiner och utrustning har hög kvalitet och ger de studerande möjligheter till lärande i ny teknik Den regionala styrgruppen ska ha insikt om maskiner och utrustning hos de utbildningsanordnare som ingår i samverkan. Lokala styrgrupper ska ha god kännedom om maskiner och utrustning samt arbeta för att utveckla och förbättra dessa. Inför en ansökan kan näringslivsrepresentanter med fördel utses att gå igenom samtliga ansökandes maskinparker och utrustning. 9

10 Lokalerna ska i största möjliga mån efterlikna arbetslivets strävan vad gäller ordning och reda, säkerhet och organisation. Pedagogisk utrustning såsom datorer och programvara ska vara ändamålsenliga. Redogör gärna i en ansökan för hur möjligheten ser ut att utnyttja externa resurser i undervisningen (ex företag, andra utbildningsanordnare osv) En långsiktig inventerings- och investeringsplan bör finnas för varje lokal del. 8. Sammanhållna arbetsdagar Teknikcollegecertifierade utbildningar kännetecknas av sammanhållna arbetsdagar och en verksamhetsanpassad bemanning. För att nå en nivå där de studerande blir eftertraktade efter utbildningen är det avgörande att de ges tillräckligt med tid och handledning för att utveckla de färdigheter som efterfrågas av företagen. Med hela arbetsdagar ges alla studerande möjlighet att klara målen och nå såväl programmål som anställningsbarhet och antagningsbarhet. Teknikcollegecertifierade gymnasiala utbildningsanordnare ska därför erbjuda studerande att läsa minst 2800p samt aktivt arbeta för att de studerande ska uppmuntras till att läsa utökad kurs. Schemat ska organiseras enligt sammanhållna arbetsdagar, med ca 35h pedagogisk ledd tid per vecka. Industrirådet förordar att minst 2800 p schemaläggs och att studerande som så önskar väljer bort de kurser de inte önskar läsa. Upplägget för sammanhållna arbetsdagar underlättas om lärarna ges gemensam planeringstid. Utrymme och möjlighet för stöd i skolarbetet ska finnas. Detta innefattar även utrymme att studera på skolan utanför schemalagd skoltid. Ett samarbete mellan Teknikprogrammet och Industritekniska programmet eller relevant yrkesprogram ger goda förutsättningar för att erbjuda de studerande teoretiska och praktiska kurser utöver 2500 poäng. Därför är ett samarbete mellan dessa program, eller andra program inriktade mot industrin (se kriterium 2) att föredra. Industrirådet förespråkar att lokala styrgrupper/programråd beslutar om vilka utökade kurser den studerande rekommenderas att läsa för att öka sin anställningsbarhet/antagningsbarhet. För industritekniska programmet kan det exempelvis handla om teoretiska kurser för att öka antagningsbarheten till fortsatta studier. För teknikprogrammet kan det handla om att utöka med praktiska kurser för ökad anställningsbarhet. På så vis formas de teoretiska praktiker och praktiska teoretiker som efterfrågas inom industrin. Sammanhållna arbetsdagar är oftast en förutsättning för att kunna erbjuda studerande att läsa minst 2800 poäng och kriteriet är avgörande för att ge de studerande möjlighet att utvecklas mer än förväntat. Att läsa på en Teknikcollege certifierad utbildning ska ge studerande bättre möjligheter än vad andra utbildningar ger. 10

11 9. Lagarbete och ämnesintegration Inom Teknikcollege arbetar lärarna i team och tar ett gemensamt ansvar för de studerandes lärande och utveckling. Stor vikt läggs vid de studerandes personliga utveckling och förmåga att fungera i grupp. En sammanhållen och genomtänkt pedagogik som grundar sig på ett elevaktivt arbetssätt ska finnas. Undervisningen bygger på integration mellan praktiska och teoretiska ämnen. Arbetslag bestående av både kärnämnes- och karaktärsämneslärare bör finnas hos utbildningsanordnaren. Det ska finnas former för lärarsamverkan. Lärarlagen bör få tid avsatt för gemensam planering och diskussion kring de 10 kriterierna. Det är viktigt att lärarna inte endast är sammansatta till ett arbetslag utan att de också ska arbeta som ett arbetslag med Teknikcollegekriterierna som verktyg. Ämnesintegration bör ske i den utsträckning det är möjligt och det ska finnas en plan för samt en löpande dialog om integration och följsamhet. Arbete med ämnesövergripande och programövergripande projekt (företagsuppdrag) bör finnas i någon form. 10. Lärande i arbete Företagen erbjuder de studerande ett arbetsplatsförlagt lärande som under god handledning lägger grunden till gediget yrkeskunnande. Studerande har dessutom möjlighet att får projektarbeten, gymnasiearbeten, praktik och sommarjobb. Minst 15 veckors APL ska finnas för Industritekniska programmet samt eventuella andra yrkesprogram. Viktigt att beakta att företagen ska erbjuder allsidig praktik. Regionen ska ha en samsyn och ambition kring handledare och handledarutbildning. Gemensam handledarutbildning samt handledarträffar inom regionen bör genomföras där möjlighet finns och behov/utbud av utbildade handledare bör inventeras i regional/lokal styrgrupp. För de program där APL inte är ett krav ska viss företagsanknytning ske. Företagsbesök, miljöpraktik, studiebesök, projektarbeten, sommarjobb, verkliga utvecklingsprojekt bör involveras i Teknikprogrammets undervisning. Kontakt ska finnas mellan APL-ansvarig lärare och studerande under praktikperioden. En kontakt mellan lärare, inkl. TE och kärnämneslärare, och APL platsen bör även finnas. Stöd i ansökningsförfarande samt granskning Nedanstående stycke syftar till att fungera som ett ytterligare stöd till de tio kriterierna och granskningsprocessen. Rutiner Intresseanmälan från nya regioner och utbildningsanordnare inkommer till kansliet som skickar bekräftelse till avsändaren om att intresseanmälan mottagits. 11

12 Ansökningshandlingar för regioner/utbildningsanordnare inkommer till kansliet som bekräftar mottagandet och ansvarar för att läsa igenom ansökan och begära in eventuella kompletteringar från region/utbildningsanordnare innan ansökan skickas vidare till Industrirådets granskningskommitté (GK). Kansliet tillhandahåller mallar för ansökan och återansökan. När fullständiga handlingar inkommit (i digitalform samt scannade underskrifter) och kansliet anser att ansökan är komplett skriver de in sina kommentarer till ansökan och skickar den till de inom GK två utsedda granskarna (en från arbetstagarorganisation och en från arbetsgivarorganisation). Kansliet ansvarar för att tillsätta handläggare för inkommen ansökan och meddelar kontaktansvarig för ansökan vilka som handlägger densamma. Inkomna ansökningar behandlas på ordinarie granskningsmöten, (fyra ggr årligen) se kalendariet på teknikcollege.net Handläggare, kansliet och kontaktansvarig för ansökan bestämmer tillsammans ett datum för gransknings-/återgranskningsbesök. Kontaktansvarig i regionen planerar granskningsbesöket tillsammans med kansliet. Vid granskningsbesöket medverkar två handläggare från GK samt kansliet. Granskningsprotokoll skrivs av kansliet tillsammans med handläggare från GK. Efterfrågade kompletteringar till ansökan skickas till kansliet. När slutgiltig ansökan (inkl kompletteringar) inkommit enas kansliet tillsammans med handläggarna om ett beslutsförslag. Kansliet ansvarar för att formulera beslutsförslaget som sedan skickas till RTS styrelse för beslut vid dennes ordinarie möten (fyra ggr årligen) se kalendariet på teknikcollege.net Kansliet ansvarar för utskrift och distribution av certifikat och flaggor till handläggare. Certifikatet skrivs ut och skrivs under med arkivbeständig penna (kansliet tillhandahåller dessa) i två exemplar, varav ett ska skickas tillbaka till kansliet. Certifikatet skrivs under av både facklig- och arbetsgivarorg. representant. I första hand är det de som har granskat regionen/utbildningsanordnaren som skriver under. Ansökningar från lokala delar som tillkommer efter regionens certifiering ska alltid först ha bedömts och godkänts av den regionala styrgruppen innan de lämnas till Industrirådet. Ny ansökan krävs för: - Ny utbildningsanordnare - Nytt program eller ny inriktning hos befintliga utbildningsanordnare - Förändrad inriktning/utbildning - Ny YH, uppdragsutbildning eller påbyggnadsutbildning, arbetsmarknadsutbildning eller högskoleutbildning som motsvara 40 veckor eller mer. Först efter den regionala styrgruppens godkännande skickas ansökan till Industrirådet. När skickas protokoll/kompletteringar? Efter granskningsbesök ska ett granskningsprotokoll undertecknat handläggare för ansökan skickas inom en månad. Protokollet skickas till processledare, regional styrgruppsordförande och kommunalråd. Regional processledare ansvarar för att protokoll skickas till regional och lokala styrgrupper samt berörda nämnder och förvaltningars ordförande och förvaltningschef. Redan vid utskick av protokoll lämnas ett besked från den regionala styrgruppen om när kompletteringarna förväntas inkomma. Om kompletteringar inte inkommer till kansliet inom loppet av tre månader 12

13 efter utsänt protokoll krävs en avstämning. Därefter beslutar handläggare/kansliet om regionen får längre tid för att inkomma med kompletteringar. Regionala styrgruppen ansvarar för att kompletteringarna inkommer till Industrirådet. Vid återansökan förväntas regionen föra dialog med kansliet om tidsplanering för inskickad ansökan och granskningsbesök. Begäran om uppskov hanteras av Industrirådets granskningskommitté vid ordinarie GK-möte. Processen från det att en ansökan inkommit till kansliet tills godkännande beslutas av styrelsen får ta maximalt ett år Vilka träffar granskningskommittén vid granskningsbesök? Granskningsbesök regional nivå Politisk nivå; vid gy-förbund bör dessa finnas representerade. Industrirådet träffar i enskilt möte kommunalråden, eller i de fall dessa inte har möjlighet att närvara berörda nämnders ordförande (barn-och utbildningsnämnd) Telefonintervju kan fungera. Huvuddelen av regionala styrgruppen. Någon på förvaltningsnivå, förslagsvis förvaltningschefer. Förvaltningscheferna föreslås vara representerade i den regionala styrgruppen. Är de representerade i den gruppen träffar vi dem i samband med mötet med den. Någon som representerar vuxenutbildning, beroende på hur ansökan ser ut. Det är tillräckligt att träffa politiker och den regionala styrgruppen vid granskning av regionala ansökan. Granskningsbesök lokal nivå Politisk nivå: KS ordförande, utbildningsnämnden ordförande, förvaltningschef. Rektorer Lärare, samtliga arbetslag Studerande Lokal styrgrupp, företag Bra om vuxenutbildning är representerade Dessutom ska den regionala processledaren finnas med vid samtliga lokala besök. Att tänka på vid återansökan Vid godkänd ansökan överlämnar Industrirådet ansvaret för uppfyllande av kriterierna till den regionala styrgruppen för en certifieringsperiod på 5 år, se bild Granskningsprocessen sid 3. Därefter sker en ny prövning, en s.k. återansökan. Vid återansökan är det viktigt att varje Teknikcollege region utvecklat det löpande arbetet med att leda och driva kvalitetsarbetet på ett sätt som är förenligt med Teknikcollegekriterierna. En återansökan ska bestå dels av en regionalansökan som avser hela regionen dels ansökningar från alla ingående lokala delar. (kansliet tillhandahåller mallar) Den regionala styrgruppen ansvarar alltså för återansökan gentemot Industrirådet, inklusive de olika lokala delarna. De underlag som regionen får från respektive lokal del bildar i sig underlag för den regionala ansökan. Vid återgranskning är det viktigt att Teknikcollege regionen utvecklat det löpande arbetet med att leda och driva kvalitetsarbetet på ett sätt som är förenligt med Teknikcollege kriterier. För att 13

14 kunna bedöma det regionala perspektivets utveckling behöver beskrivningen omfatta samverkan med alla ingående lokala Tc, de ursprungliga och de som godkänts under certifieringsperioden. Det är viktigt att det tydligt framgår att de lokala delarana förstärker helheten i ett regionalt Teknikcollege. Att inom kriterierna särskilt beskriva vid återansökan: Vad har hänt i styrgrupperna sedan certifieringen? Vilka problem har man stött på? Finns utbildningarna på rätt strategisk plats? Erbjuds rätt inriktningar? Har samverkan fungerat bra? Redogör för risk och känslighetsanalys? Är samverkansparterna desamma, vilka har tillkommit/fallit bort? Sker utvecklingen tillsammans med rätt aktörer (parter)? Hur har uppföljningen av regionala beslut skett? Ser utbildningsprofilerna annorlunda ut? Hur har dessa förändrats? Hur har man jobbat med visioner och mål? Motivera varför vissa mål inte uppnåtts, håller visionen på längre sikt? Vid utvärdering av ansökan bedöms relevans, effektivitet och verkställighet för respektive kriterium. Grundförutsättningen för detta är att det finns en genomtänkt och förankrad organisation regionalt/lokalt som har mandat att styra mot uppsatta mål genom att prioritera och genomdriva handlingsplaner för utvecklingsarbetet. Industrirådet genomför alltid granskningsbesök hos regionen för att diskutera regionens egenbedömning. Då träffar Industrirådet den regionala styrgruppen samt representanter för respektive lokal del, se sid 12 Vilka träffar granskningskommittén vid granskningsbesök? Vid återansökan kommer Industrirådet inte att särgranska varje enskild lokal del utan gör nedslag i en eller flera lokal delar. Lokalt besök bestäms av Industrirådet i samråd med regional styrgrupp. I händelse att regionen upplever att det finns särskilda behov av utvecklingsarbete hos en lokal del, därför att de av olika skäl har svårt att uppnå kraven, ska detta återges med en åtgärdsplan/beskrivning om hur utvecklingsarbetet hanteras. Vid återgranskningsbesök har representanter från en eller två övriga Tc-regioner möjlighet att delta. Det bör i första hand vara de Tc-regioner som står på tur att själva bli återgranskade. Vad händer vid godkännande? Godkännande för en region eller enskild utbildningsanordnare sker via mail till processledaren och regionala styrgruppsordföranden. Godkännandet innebär rätten att använda namnet och logotypen under en certifieringsperiod varefter ny prövning sker. Godkännandet gäller i och med meddelandedagen. Regionen själv styr över hur godkännandet förmedlas till omvärlden och ansvarar att återkomma med förslag på datum för certifieringsceremoni då Tc-certifikat och flagga utdelas. Riksföreningens kansli bör meddelas de Tc-namn som formellt ges de lokala Teknikcollege och som sedan ska stå på certifikaten. Självgranskning efter 2 år enligt kvalitetssäkringsmodell En redovisning av det pågående arbetet med kvalitetssäkring sker två år in på varje återcertifieringsperiod. Kvalitetsredovisningen bedöms av representanter för Riksföreningen (kan 14

15 t.ex. vara representanter från granskningskommittén eller från certifierade regioner) Uppenbaras brister kan en extra granskning föreslås. Regional styrgrupp ansvarar för regionens självgranskning. Ingen bestämd modell finns men det är väsentligt att själva processen för hur självgranskningen genomförts framgår tydligt i redovisningen. Självgranskningen bör ha ett övergripande fokus med tyngdpunkt på hur man klarar kompetensförsörjningen i regionen samt innefatta nuläge, visioner, reflektioner över nuläge och handlingsplaner. Besök i regionen görs ej primärt utan endast vid indikationer om att detta är nödvändigt. Självgranskningen ska vara väl förankrad hos regional och lokala styrgrupper Beslut om uppskov/avcertifiering Vid granskning ska Industrirådet tydligt kommunicera ut kompletteringskraven och tidsangivelserna för dessa. Samma sak gäller också självgranskningen. Avcertifiering av en region/lokal del kan ske om denna inte uppfyller kompletteringskraven och tidsangivelserna som Industrirådet tydligt kommunicerat ut. En region har rätt att begära anstånd om uppskov för att skicka in ansökningshandlingar, vilket görs skriftligt via kansliet till Industrirådet att besluta om. Om en region/lokal del inte förmår uppnå kompletteringskraven inom angivna tidsramar trots upprepade uppskov kan Industrirådet besluta om avcertifiering i samråd med samverkande företag inom Tc regionen. Vad gäller vid granskning av utbildning för vuxna inom ramen för Teknikcollege Teknikcollege avser utbildning för såväl ungdomar som vuxna. Syftet är att ge studerande en attraktiv utbildning, att bidra till att säkra tekniskt inriktade företags behov av kvalificerad arbetskraft samt att skapa effektivt resursutnyttjande för kommunerna genom samverkan. Samverkan mellan olika nivåer i utbildningssystemet är väsentligt för att Teknikcollege ska kunna bidra till industrins kompetensförsörjning i stort. Minskade ungdomskullar, industrins utmaningar och behovet av ett hållbart kompetensförsörjningsperspektiv understryker behovet av sammanhållna arenor för att lokalt och regionalt möta kompetensförsörjningsbehoven. Teknikcollege är en mötesplats för industrin och utbildningsväsendet att överväga och samordna utformningen av utbildningar utifrån industrins och enskilda individers behov. Denna samverkan ryms inom kriteriet Infrastruktur för utbildning. Inom Teknikcollege sker samverkan med utbildning för vuxna utifrån två perspektiv; 1. Samverkan med olika samverkanspartners som ingår i Teknikcolleges regionala och lokala styrgrupper som bedriver utbildning som regionerna uppfattar håller en kvalitet som motsvarar Teknikcollege. Det kan exempelvis röra sig om representanter från högskolor, aktörer som erbjuder KY/Yrkeshögskoleutbildning, aktörer inom arbetsmarknadspolitiken, representanter för Yrkesvux etc. 2. Samverkan med utbildningar som certifieras och ingår i Teknikcolleges utbud, se sid 5 Infrastruktur för utbildningen Båda sorters samverkan är lika viktiga men de har olika rollfördelning. I det första perspektivet är det representanterna och deras roll för att vara med att utveckla Teknikcollege som står i centrum. De bidrar med kunskap och kontaktnät för att förbättra kompetensförsörjningen inom regionen. Genom 15

16 att en ny arena har skapats kan möjligheter för samverkan mellan olika aktörer öppnas som inte hade varit möjligt annars. I det andra perspektivet är det utbildningen i sig som är det centrala. Det vill säga, det skapas en möjlighet för individen till vidareutbildning och kompetensutveckling även efter gymnasieskolan När det gäller granskningen av utbildningar för vuxna är det i första hand det andra perspektivet som är aktuellt. Utgångspunkten för denna granskning är där det är tillämpligt - densamma som för utbildningen inom gymnasieskolan, det vill säga de tio kriterierna. Även om granskningskriterierna är anpassade för gymnasial utbildning går de flesta kriterier att översätta på utbildningar för vuxna. De kriterier som rör lärarlag, ämnesintegration och sammanhållna arbetsdagar tillämpas inte lika för Yh-utbildningar som gymnasiala utbildningar. Gymnasieskolan har oftast en fast stab av lärare medan man inom exempelvis Yhutbildningar hyr in olika lärare på olika utbildningsdelar. Ämnesintegration har inte samma syfte på vuxna som förväntas ha andra förkunskaper och sammanhållna arbetsdagar är inte aktuellt på samma sätt när det gäller vuxna. Man måste istället ta hänsyn till andra faktorer så som hel- respektive halvtidsstudier, distansutbildning etc. Regionen kan använda ansökningshandlingar till Yh myndigheten som Tc ansökan under förutsättning att ansökan kompletteras med särskilt brev undertecknat av regional styrgrupp där det tydliggörs att ansökan omfattas och utgår från Teknikcollege kriterier. Brevet ska redogöra för hur den Yh-utbildning som regionen ansöker om, implementeras i det regionala arbetet med Teknikcollege för att skapa utbildningsvägar till industrin. I ansökan för vuxenutbildning beskrivs hur respektive Teknikcollege ser på värdet av samtliga kriterier, men i de tre kriterier som nämnts sker bedömningen från granskare utifrån andra utgångspunkter än vad som gäller vid ungdomsutbildning. Övrigt Vad gäller för regional styrgrupp? Den regionala styrgruppen är ansvarig för förankring av Teknikcollegekonceptet och att samtliga kriterier uppfylls samt säkerställer arbetsprocesser, utbildningarnas kvalitet och utveckling inom Teknikcollege regionalt. Näringslivet är i majoritet och styrgruppsordförande är näringslivsrepresentant. Granskningskommittén rekommenderar starkt att ordföranden på regional nivå tillhör Industrirådets branscher. Regionala styrgruppens möten ska styras av en agenda som främst behandlar frågor rörande näringslivets kompetensbehov och där företagen sätter agendan utifrån tio kriterierna. Styrgruppen ska ha tydligt mandat via förankring i den egna organisationen/företaget för att styra enligt Teknikcollegekonceptet och de tio kriterierna. I de fall styrelseordförande/ledamot är både fackligt ombud och företagsrepresentant är det viktigt att representanten sitter på företagsmandat. Den regionala ordföranden representerar regionen i Riksföreningen genom bland annat röstberättigande vid föreningens årsmöte. Regional ordförande leder tillsammans med den regionala 16

17 styrgruppen arbetet inom Teknikcollege i den egna regionen och är väsentlig för konceptets kvalité och utveckling. Se även utökad beskrivning i dokumentet Riktlinjer Regional styrgrupp för Teknikcollege Styrgruppens sammansättning för övrigt kan bestå av representanter från t ex högskola och universitet, relevant nämnd och nivå, näringslivskontor, utbildningsförvaltning, regionala kompetensplattformen, Arbetsförmedlingen och andra aktörer som har betydelse för samverkan kring regionens kompetensförsörjning. Att beakta är att näringslivet alltid ska vara i majoritet. Vad innebär processledarens roll? Samordning av kartläggning av kompetensbehoven i regionen med koppling till relevanta branscher Samordning av kvalitetssäkring av verksamheten (regional och lokal) med uppföljning och utveckling av mål, tids- och handlingsplan, internrevision Förankring av konceptet till lokala delar, företag, rektorer, lärare, och andra intressenter Bistår regional styrgruppen i ansöknings- och granskningsprocess enligt tidsplan Samordning och utveckling av regional Tc- verksamhet (ex handledarutbildning, kommunikation och marknadsföring) Avrapportering och förankring av beslut riksföreningen region Representera den egna regionen vid olika aktiviteter inom föreningen Processledaren är länken mellan regionen och Riksföreningen och har en viktig roll i både utvecklingsarbetet inom Teknikcollege samt ansökningsprocessen. Industrirådet och RTS styrelse förordar att varje certifierad region säkerställer en långsiktig finansering via avtal för en regional processledare i en omfattning som matchar regionens ambitionsnivå, vilket bör omfatta 100 %, dock allra minst 50 % av en heltidstjänst. Se kriterium Regional samverkan, sid 4. Den regionala styrgruppen är uppdragsgivare åt processledaren. Vad gäller angående Diplom och Intyg? Det är ett krav att Teknikcollegecertifierade regioner och utbildningsanordnare inför diplom/intyg för studerande som genomgått en Teknikcollegecertifierad utbildning. Utrymme ges för regional anpassning av bilagan till diplom/intyg och den regionala styrgruppen inom certifierad Teknikcollegeregion har möjlighet att fastställa ytterligare krav för utfärdande av Diplom och Intyg än de nedan nämnda. En bilaga till företag med ett förklarande brev av Teknikcollegekonceptet, samt ett rekommendationsbrev/referens från APL platsen bör bifogas diplomet/intyget. (kansliet tillhandahåller mallar för diplom/intyg samt bilagor) Regionala- samt lokala styrgrupper ansvarar för förankring av diplom/intyg hos samverkande företag. Industrirådet och styrelsen för Riksföreningen Teknikcollege beslutade om att nedanstående riktlinjer gällande Diplom och Intyg för studerande som påbörjar utbildning certifierad inom Teknikcollege gäller från och med ht 2011: 17

18 Riktlinjer gällande gymnasiala utbildningar: Studerande som har gymnasieexamen/yrkesexamen samt grundläggande högskolebehörighet och fått minst godkänt i kurser motsvarande lägst 2800 poäng (som också omfattar grundläggande högskolebehörighet) ska kunna få ett Diplom där det står att han/hon på ett förtjänstfullt sätt gått igenom en Teknikcollegecertifierad utbildning. Studerande som har gymnasieexamen/yrkesexamen samt fått minst betyget godkänt i kurser motsvarande 2500 poäng ska kunna få ett Intyg där det framgår att de genomgått Teknikcollegecertifierad utbildning. Studerande som saknar godkänd APL och som har genomgått en Teknikcollegecertifierad utbildning som enligt skolförordning omfattar APL, ska varken få diplom eller intyg (gäller program med obligatorisk APL) Vid avcertifiering av utbildning/utbildningsanordnare/region bör det officiella beskedet om avcertifiering ske vid ett datum efter terminens slut. För de studerande som går sista terminen innebär detta att de kan få ut diplom/intyg med förutsättning att de klarat kraven för dessa. Riktlinjer gällande eftergymnasial utbildning: Studerande erhåller ett Intyg för genomgången vuxenutbildning certifierad inom Teknikcollege. Medlemskap i Riksföreningen Teknikcollege Sverige Riksföreningen Teknikcollege Sverige Godkända Teknikcollegeregioner är medlemmar i föreningen tillsammans med Industrirådets medlemmar. Då Industrirådet mottager en intresseanmälan för Teknikcollege och godkänner den blir ansökande region automatiskt medlem i Riksföreningen. Kansliet skickar ut en ansökan om medlemskap för underskrift som sedan ska skickas tillbaka för registrering. En medlemsavgift debiteras samtliga medlemmar och fastställs vid ordinarie årsmöte. 18