Folkhälsorapport 2001

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Folkhälsorapport 2001"

Transkript

1 Folkhälsorapport 21

2 Socialstyrelsen klassificerar från och med år 21 sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en tematisk översikt och analys. Det innebär att det är en regelbundet återkommande bred översikt och analys av förhållanden och utveckling inom olika delar av välfärdssektorn eller för olika befolkningsgrupper. Den baseras på vetenskap och/eller beprövad erfarenhet. Ett primärt syfte med tematiska översikter och analyser är att de ska ge underlag för kunskapsbaserade beslut på nationell, regional och lokal nivå. Socialstyrelsen svarar för innehåll och slutsatser. ISBN X Artikelnr Redaktör: Lise Sjöstedt Sättning: AB Typoform Omslag: Fhebe Hjälm Omslagsfoto: Frank Chmura, Lena Paterson, Bengt-Göran Carlsson, Rolf Nyström och Lars Dahlström. Samtliga från Tiofoto. Tryck: Modin-Tryck, Stockholm mars 21 Andra upplagan, första tryckningen, december 21

3 Förord Folkhälsorapport 21 är den femte i raden av nationella folkhälsorapporter som enligt uppdrag överlämnas till regeringen. Syftet är att, som underlag för hälsopolitiken, ge en översiktlig beskrivning och analys av hur hälsotillståndet utvecklas i olika befolkningsgrupper. Förutsättningarna för att beskriva och analysera folkhälsans utveckling i Sverige är tack vare nationella hälsodataregister och personnummer särskilt goda. Samhällsutvecklingen i stort liksom livsvillkor och levnadsvanor har stor betydelse för hälsan och i rapporten relateras hälsoutvecklingen till dessa. Rapporten vänder sig i första hand till politiker på nationell och regional nivå som genom sina beslut på olika sätt kan skapa förutsättningar för en positiv utveckling av befolkningens hälsa. Den riktar sig även till organisationer och myndigheter som arbetar med att förbättra människors hälsa, till hälsoinriktade utbildningslinjer vid gymnasieskolan och högskolan samt till en intresserad allmänhet. Folkhälsorapport 21 har utarbetats av Socialstyrelsens epidemiologiska centrum (EpC) med avdelningsdirektör Gudrun Persson som projektledare. En redaktionskommitté med följande medlemmar har medverkat: professor Måns Rosén, ordförande, avdelningsdirektörerna Gudrun Lindberg och Gunnel Boström och docent Magnus Stenbeck, samtliga vid Epidemiologiskt centrum, stabschef Bosse Pettersson, Folkhälsoinstitutet, professor Finn Diderichsen, Avdelningen för Socialmedicin vid Institutionen för Folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet samt professor Stig Wall, Institutionen för Epidemiologi och Folkhälsovetenskap, Umeå Universitet. Författare och övriga medverkande i rapporten presenteras på nästa sida. Rapporten inleds med en tillbakablick på tidigare folkhälsorapporter och en redogörelse för regeringsuppdraget och hur det delvis ändrat fokus över tiden. Därefter redogörs övergripande för utvecklingen av hälsa och dödlighet och i nästkommande kapitel beskrivs hur folksjukdomarna utvecklats. Utvecklingen av barns respektive äldres hälsa ägnas separata kapitel. Levnadsvanornas utveckling och betydelse ges relativt sett stort utrymme och också den yttre miljöns, inomhusmiljöns och arbetsmiljöns betydelse för folkhälsan tas upp. Sociala skillnader och de mekanismer som skapar dessa diskuteras i ett kapitel liksom hälso- och sjukvårdens betydelse för folkhälsan. Rapporten avslutas med några slutsatser och hypotetiska förutsägelser om folkhälsans framtida utveckling. Varje kapitel avslutas med en referenslista. I enlighet med regeringens uppdrag har rapporten utarbetats i samråd med Folkhälsoinstitutet. Vi hoppas att rapporten ger underlag för en saklig samhällsdebatt som leder till beslut som underlättar människors möjligheter att bibehålla och förbättra sin hälsa. Kerstin Wigzell Generaldirektör Måns Rosén Chef, Epidemiologiskt centrum

4 Följande personer har medverkat i Folkhälsorapport 21 Rapporten har redigerats av Gunnel Boström, Gudrun Lindberg och Gudrun Persson, samtliga utredare vid EpC. De har också skrivit rapportens sammanfattning. Gudrun Persson har författat kapitel 1 Den femte nationella folkhälsorapporten, och i kapitel 3 avsnitten om psykisk ohälsa, urininkontinens, rörelseorganens sjukdomar, allergier och tandhälsa. Hon har även skrivit kapitel 5 Äldres hälsa och kapitel 2 Folkhälsans utveckling och fördelning tillsammans med Gunnel Boström som dessutom författat kapitel 6 Levnadsvanor och folkhälsa. Avsnitten i kapitel 3 om hjärt-kärlsjukdomar och diabetes har skrivits av prof Måns Rosén, EpC. Han har också tillsammans med prof Bengt Haglund, EpC, skrivit kapitel 1 Hälsooch sjukvårdens betydelse för folkhälsan och kapitel 11 Folkhälsan i framtiden. Stressavsnittet i kapitel 3 har författats av prof Töres Theorell, Statens Institut för psykosocial miljömedicin, KI. Tumörsjukdomar i samma kapitel har skrivits av Lotti Barlow, EpC, skadeavsnittet av Anders Åberg och Anders Karlsson, båda EpC, infektionssjukdomar av Peet Tüll, chef för smittskyddsenheten vid Socialstyrelsen. Kapitel 4 Barns och ungdomars hälsa har författats av dr med sci Staffan Janson, Centrum för Folkhälsoforskning, Karlstad. Kapitel 7 Arbetsvillkor, arbetsmiljö och hälsa har skrivits av Örjan Hemström, forskare vid Arbetslivsinstitutet. Kapitel 8, Allmänna miljöfaktorer och hälsa har skrivits av prof Gunnar Nordberg, Miljömedicin, Umeå universitet. Gunilla Ringbäck-Weitoft, utredare vid EpC, har författat kapitel 9 Sociala skillnader, utsatthet och ohälsa. Följande har bidragit med underlag och synpunkter: Dr med sci Petra Otterblad-Olausson, EpC (spädbarnsdödlighet). Enhetschef Dan Andersson, Socialstyrelsen, dr med sci Lennart Nyström och doc Peter Nilsson (diabetes). Helena Silfverhielm, sakkunnig i psykiatri, Socialstyrelsen, dr med sci Claes-Göran Stefansson, doc Yvonne Forsell, prof Danuta Wasserman, statistiker Ludvig Olsson (psykisk ohälsa), doc Torgil Möller (tumörer), dr med sci Katarina Hamberg och dr med sci Eva Johansson (rörelseorganens sjukdomar). Allergiavsnittet har sammanställts från en underlagsrapport, som en arbetsgrupp vid Folkhälsoinstitutet tagit fram. I gruppen ingick doc Hans Formgren, prof Carola Lidén, doc Åke Svensson, doc Magnus Wickman och programchef Inger Sävenstrand Rådö och med Katarina Hjördisdotter som skribent. Därutöver har doc Bertil Forsberg bistått med underlag och synpunkter. Medicinalrådet Hans Sundberg har givit synpunkter avs. tandhälsa. Synpunkter på barnkapitlet har lämnats av doc Sven Bremberg, dr med sci Anders Hjern och prof Claes Sundelin. Referensgrupp avs. äldres hälsa: prof Peter Allebeck, doc Lars Andersson, doc Stig Berg, Lennarth Johansson, sakkunnig i äldrefrågor, Socialstyrelsen och Anna Thille, utredare. Underlag och synpunkter på kapitel 6 Levnadsvanor och folkhälsa har lämnats av: Ola Arvidsson, Paul Nordgren, Daniel Svensson, Liselotte Schäfer-Elinder, samtliga Folkhälsoinstitutet, Monika Pearson, Livsmedelsverket och Lars- Magnus Engström Lärarhögskolan. Följande medarbetare på Epidemiologiskt centrum har bidragit med statistiskt underlag: Lars Berg, Martin Engquist, Leif Forsberg, Susanne Holland, Max Köster, Annika Lundin, Curt- Lennart Spetz, Mats Talbäck, Emil Löfroth och Hannelotte Kindlund.

5 Innehåll Sammanfattning Den femte nationella folkhälsorapporten 17 Uppdraget har delvis stöpts om 19 Övergripande indikatorer 19 Kroniska sjukdomar och vårdstrukturer 2 Sjukskrivnings- och förtidspensioneringsmönster 2 Social rapport sedan Den svenska folkhälsorapporten 21 Mått 23 Indelningar efter befolkningsgrupper och geografi 24 Datakällor 24 Vad innehåller folkhälsorapporterna? 25 Effekter/användning av folkhälsorapporterna 26 Folkhälsorapportens framtida roll Folkhälsans utveckling och fördelning 31 Vi lever allt längre 33 Sociala skillnader i livslängd 35 Regionala skillnader 38 Internationella skillnader i livslängd 38 Dödlighetsmönstret har förändrats 4 Förlorade levnadsår 42 Spädbarnsdödligheten fortsätter minska 43 Folkhälsa och folksjukdomar med olika mått mätt 44 Utvecklingen av självrapporterad hälsa och ohälsa 46 Sociala skillnader i hälsa 48 Sammanvägda mått 48 Ett svenskt hälsoindex 5 Kvinnor har fler år med nedsatt hälsa 5 Hälsoutvecklingen bland de äldre 55 Mått på sjukdomsbörda (DALYs) 56 Kvalitetsjusterade år (QALYs) Folksjukdomar 61 Stress en sjukdomsrisk 63 Stress ett ospecifikt begrepp 63 Var man mer stressad förr? 64 Fysiologisk bakgrund till stress 65 Återhämtning 66 Hur känns det i kroppen när man är på väg mot en oacceptabel stressnivå? 67 Hur kan långvarig stress bidra till hjärtinfarkt och ont i ryggen? 67 Stressorer några tankemodeller 68 Hjärt-kärlsjukdomar 7 Vad är hjärt-kärlsjukdomar? 71 Riskfaktorer och orsaker till hjärt-kärlsjukdomar 71 Risken att insjukna och dö i hjärtkärlsjukdomar fortsätter att minska 71 Stora sociala skillnader, men minskade risker för alla 73 Stora men förändrade regionala skillnader 74 Sverige i ett internationellt perspektiv 76 Vad förklarar minskade risker för hjärt-kärlsjukdomar? 76 Diabetes 78 Vad är diabetes? 78 Ökar insjuknande och förekomst av diabetes? 79

6 Ökande sociala skillnader i diabetesdödlighet 81 Psykisk ohälsa 82 Vad är psykisk ohälsa? 82 Svårdefinierade begrepp 83 Omfattningen av psykisk ohälsa 83 Fortsatt minskade självmordstal 85 Nedsatt psykiskt välbefinnande 89 Ängslan, oro, ångest och sömnbesvär har ökat under 199 talet 89 Sociala skillnader är större fram till pensionsåldern 91 Tumörsjukdomar 95 Vad är cancer? 95 Cancerförekomsten 96 Cancersjukdomarnas utveckling 97 Geografiska skillnader inom Sverige 12 Sociala skillnader i dödlighet och insjuknande 12 Internationella jämförelser 13 Urininkontinens 14 Riskfaktorer 14 Allt fler söker hjälp 14 Rörelseorganens sjukdomar 16 Förekomst av sjukdom i rörelseorganen 18 Sjukdomar i rörelseorganen ger nedsatt funktion 19 Smärtor och värk i rörelseorganen har ökat 11 Rörelseorganens sjukdomar är i huvudsak arbetsrelaterade 113 Varför drabbas fler kvinnor än män? 114 Skador 116 Vad är skador? 116 Dödlighet i skador 116 Skador svarar för en stor del av sjukhusvården 119 Risken att skadas varierar socioekonomiskt och geografiskt 121 Hem- och fritidsmiljön farofylld ur olycksfallssynpunkt 121 Trafikolycksfallen fortsätter att minska 124 Arbetsolycksfall 125 Våld 127 Allergier och astma 129 Allergier och annan överkänslighet har ökat kraftigt 13 Geografiska skillnader i Sverige 138 Socioekonomiska skillnader 139 Varför ökar allergisjukdomarna? 14 Infektionssjukdomar 142 Vad är infektionssjukdomar? 142 Förändringar i miljön påverkar förekomsten 143 Det preventiva arbetet är grunden 143 Vissa uppmärksammade områden inom infektionspanoramat 147 Antibiotika bot för infektionssjukdomar 151 Tandhälsa 152 Tandhälsan har förbättrats avsevärt men de sociala skillnaderna består 152 Tuggförmågan har blivit bättre 153 Tändernas utseende 154 Fler besöker tandläkare utom unga vuxna 154 Nyttjandet av tandvården är liksom tandhälsan socialt snedfördelat 155 Barns och ungdomars tänder förbättras alltjämt Barns och ungdomars hälsa 167 Dödsfall i barna- och ungdomsåren 169 Spädbarnsdödlighet 17 Självmord 171 Långvarig sjukdom och funktionshinder 171 Skador till följd av olycksfall 172

7 Koncentrationsstörningar och överaktivitet 172 Diabetes 173 Cancer 173 Astma 173 Psykiska problem 174 Ätstörning 175 Barns och ungdomars vardagssjuklighet 175 Tandhälsa 178 Övervikt 178 Barns livskvalitet 179 Trivsel i skolan 179 Sociala och ekonomiska förhållandens inverkan på barns hälsa 18 Risk- och skyddsfaktorer under barna- och ungdomsåren 181 Alkoholbruk under graviditet 181 Passiv rökning 181 Psykiskt sjuka föräldrar 181 Amning 182 Problem med tidig anknytning 182 För tidigt född 182 Att vara pojke 183 Våld, misshandel och vanvård 183 Sexuella övergrepp mot barn 184 Mobbning 184 Alkohol-, narkotika- och tobaksvanor Äldres hälsa från 65 års ålder 191 En åldrande befolkning 193 Vad är åldrande? 193 Åldrande och sjukdom 194 Åldrande och hälsa 195 Äldres situation i dagens samhälle 195 Pensionärer som grupp har fått bättre ekonomi 195 Många äldre bor kvar i sina hem 195 Familj och sociala nätverk tunnas ut i ålderdomen 196 Hälsoutvecklingen 197 Självrapporterad hälsa har förbättrats 197 Fler rapporterar långvariga sjukdomar 197 Problem med värk tycks öka 198 Rörelseförmågan har förbättrats 2 Synen har förbättrats 21 Sämre hörsel i vissa grupper 22 Psykisk ohälsa 23 Depression bland äldre ett underskattat problem 23 Självmorden minskar 23 Demens 24 Nedsatt psykiskt välbefinnande 24 Tandhälsa 25 Längre liv bättre hälsa? 26 Levnadsvanor och hälsovanor 28 Alkoholkonsumtionen minskar med stigande ålder 28 Äldre män är oftare rökare än unga män 29 Fysisk aktivitet har många positiva effekter för äldre 211 Att äta bra ett tecken på god hälsa Levnadsvanor och folkhälsa 217 Levnadsvanorna en del av livsstilen 219 Alkohol 22 Dryckesmönstret har förändrats 22 Unga dricker mest 221 Missbruk 222 Hälsomässiga och sociala konsekvenser 222

8 Ovanligt att arbetarkvinnor är högkonsumenter 224 Dödlighet 226 Ungdomars alkoholvanor 227 Alkoholkonsumtionen varierar mellan olika länder 227 Stora skillnader bland ungdomar inom EU 229 Tobaksvanor 23 Färre dagligrökare 23 Regionala jämförelser 232 Barnfamiljer och rökning 233 Lungcancer ökar bland kvinnor 234 Invandrares rökvanor 234 Sociala skillnader 235 Dagligrökning i några olika grupper 236 Ungdomars rökvanor 236 Varför minskar rökningen? 237 Svenska män röker minst i Europa 238 Svenska 15-åriga pojkar röker minst i Europa 238 Snusvanor 24 Sociala skillnader 24 Ungdomars snusvanor 241 Narkotikavanor 242 Allt fler ungdomar prövar narkotika 242 Regionala skillnader 243 Faktorer som påverkar drogmissbruk 244 Matvanor 245 Blodfetter 245 Matvanornas utveckling 246 Vuxnas matvanor 247 Ungdomars matvanor 249 Har matvanorna förbättrats? 25 Fysisk aktivitet 251 Förbättrade motionsvanor 251 De som motionerar regelbundet blir fler 251 Några grupper motionerar mer sällan 254 Ungdomar har alltmer stillasittande fritidsvanor 254 Svensken motionerar mest men sitter mycket 255 Övervikt 257 Övervikt ökar mest bland yngre vuxna 258 De sociala skillnaderna ökar 258 I ett europeiskt perspektiv 261 Varför blir allt fler överviktiga? 261 Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor 262 Sociala skillnader 263 Män har fler ohälsosamma levnadsvanor än kvinnor 263 Vanligare bland lågutbildade Arbetsvillkor, arbetsmiljö och hälsa 273 Arbetsmiljön kan påverka hälsa och överlevnad 275 Yrkesstrukturen förändras 275 Förvärvsarbete som risk- och friskfaktor 276 Kvalifikationsnivån ökar 278 Yrkesrelaterad ohälsa 279 Stora hälsoskillnader mellan grupper av förvärvsarbetande och andra 279 Arbetssjukdomsstatistiken 28 Arbetsolyckor 281 Rörelseorganens sjukdomar 281 Hudsjukdomar 282 Hjärt-kärlsjukdomar 283 Luftvägssjukdomar 283 Hjärnskador 284 Självskattad ohälsa 284

9 Sjukfrånvaro 284 Förlorade arbetsår, dödlighet 285 Arbetsmiljöns förändringar under 199-talet 286 Små förändringar i fysiska krav och ergonomiska belastningar 286 Stora könsskillnader i kemiska och fysikaliska exponeringar 287 Datorarbete ökar i alla grupper 288 Den faktiska arbetstiden har ökat bland kvinnor och äldre 288 Lösare anställningskontrakt blir vanligare 288 Nya företagsorganisationer 289 Psykiska krav och inflytande över arbetet 289 Arbetstempo och tidspress fortsätter att öka 29 Våld eller hot om våld vanligt i vissa yrken 291 Oro för permittering minskar 291 Kan arbetsmiljöns förändringar kopplas till förändringar i folkhälsan? 292 De förvärvsarbetandes försprång i hälsa minskar 292 Arbetsmiljön kan inte ensam förklara den försämrade psykiska hälsan 293 Försämrade arbetsvillkor inom vård, omsorg och skola 295 Teknologiska förändringar kan ha betydelse 295 Ett nytt arbetsliv men med de traditionella arbetsmiljöriskerna kvar Allmänna miljöfaktorer och hälsa 31 Hälsoskadliga miljöfaktorer 34 Besvär som relateras till olika miljöexponeringar 34 Utomhusluft 36 Inomhusluft 31 Vatten, föda mikroorganismer 312 Vatten och föda kemiska ämnen 312 Stabila organiska miljöföroreningar 316 Hudkontakt med kemiska ämnen 317 Joniserande och icke joniserande strålning 317 Sammanfattning av vissa miljöfaktorers hälsoeffekter Sociala skillnader, utsatthet och ohälsa 323 Att söka efter förklaringar till sociala skillnader 325 Stora sociala skillnader i ohälsa 325 Förklaringar till sociala skillnader i hälsa 326 Sociala begrepp och grupperingar 328 Ansamling av välfärdsproblem 328 Dödlighet 329 Dödligheten minskar i nästan alla socioekonomiska grupper 329 Ekonomins och familjesituationens betydelse 331 Ekonomiska problem och ohälsa 331 Inkomst och dödlighet 332 Socialbidrag och dödlighet 333 Familjesituationens betydelse 334 Vissa utsatta barns risk för ohälsa och förtida död 34 Att jämföra sociala skillnader mellan länder Hälso- och sjukvårdens betydelse för folkhälsan 353 Omtvistad betydelse 354 Längre liv 355 Bättre liv 355 Sjukvården innebär också risker 355

10 Har svensk sjukvård bidragit till förbättrad folkhälsa under 199-talet? 358 Tre tusen räddas till livet varje år tack vare förbättrad kranskärlssjukvård 358 Riskerna att dö i slaganfall minskar 359 Bättre diabetesvård? 36 Canceröverlevnad 36 Risker för det nyfödda barnet 362 Minskad självmordsfrekvens tack vare bättre psykiatrisk vård? 363 Fler höftleds- och knäplastiker ger bättre livskvalitet 364 Varje år får sextiotusen personer bättre syn 364 Har omvårdnaden blivit sämre? 364 Vård på lika villkor 364 Vård efter behov 365 Sociala skillnader i barns vårdutnyttjande 366 Är invandrarna missgynnade i sjukvården? 366 Den ojämlika tandvården 366 Svensk hälso- och sjukvård i ett internationellt perspektiv 367 Åtgärdbar dödlighet 368 Internationell statistik visar god canceröverlevnad i Sverige 369 Svensk hjärt-kärlsjukvård bland de främsta i världen 369 Brist på internationella jämförelser Folkhälsan i framtiden 373 Epidemiologiska mått tjänar olika syften 374 Dödlighet och sjuklighet 374 Prognosmodeller 375 Samhällsförändringar och folkhälsa 376 Demografiska förändringar 376 Förändrade levnadsvanor 377 Arbetsmiljön och arbetsmarknaden 378 Sjukvårdens möjligheter 378 Trender i sjukdomsrisk och sjukdomsbörda 378 Cancer avstannande eller minskande risk? 378 Diabetes, övervikt och fysisk inaktivitet allt tyngre problem 379 Kan den dramatiska nedgången av hjärt-kärlsjukdomar fortsätta? 379 Psykisk ohälsa och missbruk status quo? 379 Ökad allergiförekomst förbättrad diagnostik och reell ökning 38 Säkrare samhälle ger minskad risk för skador 38 Livslängd efter eliminering av vissa dödsorsaker 38 Sjukdomar 381 Riskfaktorer och åtgärdbar dödlighet 382 Kan eliminering av risker öka medellivslängden? 382 Ökar medellivslängden om sociala skillnader elimineras? 383 Framtidens folkhälsa 384 Bilagor 387 Bilaga 9:1 388 Analyser av inkomstgrupper 388 Analyser av socialbidragstagare 388 Analyser av familjesituationen vuxna 388 Analyser av familjesituationen barn 389 Bilaga 11:1 39 Beräkningsmetoder 39 Åtgärdbar dödlighet 39 Sakregister 392

11 Sammanfattning Livslängden fortsätter att öka Den första nationella folkhälsorapporten, som gavs ut 1987, visade att medellivslängden i Sverige ökat med ett år under första hälften av 198- talet en kraftigare ökning än någon gång tidigare under efterkrigstiden. Sedan dess har mäns medellivslängd ökat 3,3 år och kvinnors 1,9. Männens medellivslängd som stagnerat under 197-talet har alltså ökat snabbare än kvinnornas, och skillnaden mellan mäns och kvinnors genomsnittliga livslängd har reducerats från 6 till 4,6 år. Sedan 1983/84 har dessutom spädbarnsdödligheten halverats den var år 2 så låg som 3,2 döda under första levnadsåret av 1 levande födda barn. Livslängd och hälsa ojämnt fördelade Redan 1987 års rapport fäste uppmärksamheten på att hälsan var ojämnt fördelad. Trots att klassklyftorna i den materiella välfärden minskat var arbetares risk att bli sjuka större än tjänstemäns. En rad faktorer av betydelse för hälsoutvecklingen visades dessutom vara så fördelade att man måste befara att klassklyftorna i hälsa skulle komma att öka. Ingen av de följande tre folkhälsorapporterna och inte heller denna, den femte i raden, har kunnat finna annat än att de sociala skillnaderna i hälsa kvarstår. Nu som då är de störst bland männen. Manliga högre tjänstemän förväntas vid 35 års ålder leva 2 år längre än ej facklärda manliga arbetare och kvinnliga högre tjänstemän,7 år längre än kvinnliga ej facklärda arbetare. Hälsoskillnaderna mellan sociala grupper tycks dock nu minska något bland män medan de i stället snarare ökar bland kvinnor. I denna rapport konstateras också att hälsoutvecklingen är fördelaktigare för den del av befolkningen som är 45 år eller äldre än för yngre vuxna. Barn och ungdomar i Sverige har under lång tid haft en mycket gynnsam hälsoutveckling men även beträffande dem finns oroande tecken. Hjärt-kärlsjukdomarna minskar Hjärt-kärlsjukdomar är den grupp av sjukdomar som orsakar flest förtida dödsfall samtidigt som de ofta medför långvariga hälsoproblem och funktionsnedsättningar. Under 199-talet har risken att insjukna i kranskärlssjukdom, framför allt i hjärtinfarkt, minskat med cirka 2 procent, och risken att dö i kranskärlssjukdom har minskat ännu mer. Detta är den viktigaste förklaringen till att medellivslängden ökat så mycket på senare år. Även risken att dö av slaganfall har minskat. De minskade riskerna att insjukna i hjärt-kärlsjukdom beror på förbättringar av sådana levnadsvanor som påverkar hälsan, främst minskad rökning och förbättrade kostvanor, medan minskade risker att dö för dem som insjuknat framför allt får tillskrivas sjukvårdens insatser. Uppskattningsvis räddas 3 människor till livet varje år tack vare förbättrad kranskärlssjukvård. Dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar är betydligt högre bland män än bland kvinnor, men det är männen som vunnit mest i livslängd när dessa sjukdomar blivit mindre vanliga och mindre dödliga. Långsammare ökning och minskad dödlighet i cancer Tumörer orsakar hälften av alla dödsfall före 65 års ålder bland kvinnor och en tredjedel bland män. Cancer är annars främst en ålderssjukdom 11

12 Sammanfattning och två tredjedelar av all cancer inträffar efter 65 års ålder. Risken att insjukna i någon cancersjukdom ökade med drygt en procent per år under 198-talet men ökningstakten har minskat till en halv procent per år under 199-talet. Vart tredje cancerfall förklaras av tobak, kostvanor och solvanor. Dödligheten i cancer har minskat med i genomsnitt 1,5 procent per år den senaste tjugoårsperioden. De två vanligaste cancerformerna bröstcancer bland kvinnor och prostatacancer bland män utgör en tredjedel av all cancer. Båda har ökat något under 199-talet men någon motsvarande ökning av dödligheten har inte skett. Både lungcancer och dödlighet i lungcancer ökar bland kvinnor men minskar bland män. Malignt melanom ökar för båda könen men denna ökning motsvaras inte av ökad dödlighet. Minskad olycksfallsdödlighet Skador efter olycksfall är den största dödsorsaken i åldrarna upp till 45 år. Dödligheten i skador har minskat 37 procent för män och nästan halverats för kvinnor sedan 198. Två tredjedelar av dem som dör av skador är män. Trafiken dominerar som orsak till dödsolyckor och orsakar en femtedel av alla dödsfall i skador. Dödligheten i olycksfall är störst i glesbygdskommuner. Fallolyckor är den vanligaste skadeorsaken i alla åldrar men särskilt bland äldre. Självmorden minskar Självmordsfrekvensen fortsätter att minska och de senaste två decennierna har dödligheten i självmord minskat med 38 procent bland både män och kvinnor. Självmord är vanligare bland män. År 1998 begick tre gånger så många män som kvinnor självmord. Däremot är självmordsförsök vanligare bland kvinnor än bland män. Alkoholrelaterad dödlighet minskar Den alkoholrelaterade dödligheten har minskat med en tredjedel sedan 198-talets början. Sannolikt har det förändrade dryckesmönstret med minskad spritkonsumtion bidragit till detta. Äldre blir friskare men skiftande utveckling i övriga åldrar Det förefaller som om medelålders och äldre har haft den gynnsammaste hälsoutvecklingen i Sverige de senaste två decennierna. De som är över 45 år betraktar i ökande utsträckning sin hälsa som god. I åldrarna år har andelen inte förändrats under större delen av 198-talet, och under 199-talet har den långsamt minskat. I synnerhet har psykisk ohälsa som ängslan, oro och ångest och sömnproblem blivit vanligare i dessa åldrar under 199-talet. Dessa problem minskade i alla åldrar under 198-talet för att sedan öka något under 199-talet, utom bland kvinnor över 65 år, för vilka förbättringen fortsatt. Dessa problem är annars i slutet av 199-talet vanligast bland utrikesfödda, framför allt från länder utanför Europa. De äldres rörelseförmåga har förbättrats under en längre period. Det är sannolikt till en del en effekt av höft- och knäledsplastik. Andelen äldre med nedsatt syn blir allt mindre vilket delvis torde bero på det stora antalet starroperationer. 12

13 Sammanfattning Värk i rörelseorganen problem för många Under 199-talet har sjukdomar i rörelseorganen ökat bland kvinnliga lägre tjänstemän i åldrarna upp till pensionsåldern och bland manliga i åldrarna år. Bland manliga arbetare har de dock minskat. Smärtor och värk i rörelseorganen är mycket vanliga. Hälften av männen och 7 procent av kvinnorna har värk i rygg, nacke, axlar, armbågar, ben eller knän. Olika slags värktillstånd har blivit vanligare sedan början av 198-talet, i synnerhet bland kvinnor. Även dessa problem är vanligare bland utrikesfödda än bland infödda svenskar, i synnerhet bland kvinnor från länder utanför Europa. Allergierna forsätter öka Andra stora folksjukdomar är astma, allergier och annan överkänslighet besvär som ökat kraftigt de senaste decennierna och som i synnerhet drabbar barn och ungdomar. Diabetes ökar bland barn Insjuknandefrekvensen i barn- och ungdomsdiabetes (typ 1) har ökat under 199-talet, särskilt i de yngre åldersgrupperna. Orsakerna är inte klarlagda, men förskjutningen mot en ökning i yngre åldrar pekar på att miljöfaktorer och/eller livsstilsfaktorer spelar roll. Infektionssjukdomarna är fortfarande ett väsentligt samhällsproblem Infektionssjukdomar var förr en dominerande dödsorsak men har under 19-talet minskat drastiskt. På senare tid har emellertid resistenta bakterier och antibiotikaresistens gjort det svårare att behandla infektionssjukdomar. Genom människors resande sker en kontinuerlig import av resistenta bakterier från vår omvärld. Ett speciellt problem utgör resistent tuberkulos, som det i vissa fall saknas behandling mot. Sexuellt överförbara sjukdomar ökar igen Klamydia är numera den största sexuellt överförda sjukdomen i Sverige. En oroande ökning av rapporterade fall har setts under slutet av 199- talet främst bland ungdomar, men också gonorré i storstäderna och syfilis och hiv, båda främst bland homosexuella män, ökar. I Sverige utgör hiv och syfilis ett relativt begränsat problem men ökande frekvenser kan vara en signal att smittskyddet inte helt och hållet fungerar. De sociala skillnaderna i tandhälsa fortsatt stora Tandhälsan har förbättrats avsevärt de senaste 25 åren i synnerhet bland barn och äldre över 65 år. De sociala skillnaderna i tandhälsa är fortfarande stora och minskar inte. Alltfler besöker tandläkare under en tvåårsperiod utom yngre personer och manliga tjänstemän på mellannivå och högre. Tungt arbete är fortfarande en hälsorisk Förr arbetade många på mycket hälsovådliga arbetsplatser. Särskilt arbetare riskerade att drabbas av olycksfall eller exponeras för farliga ämnen. Under decennier har satsningar på att förbättra arbetsmiljön varit högt prioriterade i Sveri- 13

14 Sammanfattning ge, och arbetsolyckor och arbetsmiljörisker påverkar inte längre folkhälsan i samma utsträckning som tidigare. Arbetsmiljön spelar numera en relativt sett liten roll för bland annat uppkomsten av cancer. Fortfarande orsakar dock tungt arbete, tunga lyft och ensidiga arbetsuppgifter en hel del rygg- och nackbesvär och sjukdomar i rörelseorganen. De senare låg bakom nästan hälften av kvinnors och en tredjedel av mäns nybeviljade förtidspensioner år Datorarbete ökar kontinuerligt och mellan 6 och 7 procent av både kvinnor och män använder numera dator i sitt arbete, vilket kan vara en förklaring till att besvär från nacken och övre delen av ryggen har ökat. prestation och stora möjligheter att påverka sin arbetssituation, anses inte lika farligt eller kanske t.o.m. som en skyddande faktor. Ekonomisk stress kan dock vara mer negativ för dem som saknar ett betalt arbete än de krav och belastningar, som de som har ett förvärvsarbete, utsätts för. Trots att utvecklingen inom arbetslivet oftast beskrivs som negativ är nästan tre fjärdedelar av de förvärvsarbetande i Sverige på det hela taget mycket nöjda med sitt arbete. Om tidspress och övertid ökar, så minskar emellertid möjligheterna att kombinera arbetsliv och privatliv, och det kan i längden medföra ökade såväl hälsoproblem som sociala problem. Stress ett ökande arbetsmiljöproblem Den psykosociala arbetsmiljön uppmärksammas allt mer. Arbetstempo och tidspress fortsätter att öka. Jäktiga arbeten har ökat kontinuerligt under 199-talet, särskilt bland kvinnor. Andelen som arbetar övertid har också blivit större under senare delen av 199-talet, och andelen som känner olust inför att gå till sitt arbete har ökat. De förvärvsarbetandes försprång i hälsa minskar. Den andel som bedömer sin hälsa som god har sedan 1993 minskat mer bland dem som haft arbete än bland dem som inte förvärvsarbetat. Stress kan vara både bra och dåligt Det kan vara svårt att avgöra om stress i arbetet är positivt eller negativt för hälsan. En del forskningsresultat visar på att negativ stress att till exempel ha ett arbete som ställer höga krav på arbetsinsatsen men små möjligheter att påverka uppläggningen av arbetet ökar riskerna för bland annat hjärtinfarkt. Positiv stress, dvs. höga krav på Negativ utveckling för vårdpersonal och lärare Hälsoutvecklingen synes under 199-talet ha varit särskilt negativ för anställda inom kommuner och landsting, främst kvinnor. I synnerhet inom omsorgs- och utbildningssektorn förefaller såväl arbetsmiljö som välbefinnande ha försämrats. Omorganiseringar och besparingar har ökat belastningen på dem som arbetar inom dessa sektorer som domineras av kvinnor. Bättre levnadsvanor Rökningen minskar Visserligen är rökning fortfarande kanske den största hälsorisken, men den har minskat i alla socioekonomiska grupper både bland män och kvinnor sedan mitten 198-talets början. Bland männen har minskningen varit snabbare än bland kvinnorna. Dock bör noteras att utrikesfödda män röker i betydligt större omfattning än män som är födda i Sverige. Det framkom i en studie 14

15 Sammanfattning att bland invandrare från Chile, Iran och Turkiet rökte yngre män i större omfattning än äldre. Bland infödda svenska män är mönstret det motsatta snusning är dock vanligare bland yngre än bland äldre män. Andelen dagligrökare bland män är internationellt sett låg i Sverige där män och pojkar röker i minst omfattning i Europa. Bland kvinnor började andelen rökare minska betydligt senare än bland män. Det är förklaringen till att lungcancern, som numera minskar bland män, ökar bland kvinnor och kommer att fortsätta öka under 1 2 år. Rökning ligger bakom fyra femtedelar av all lungcancer. Årligen inträffar 4 fall av lungcancer till följd av radon. Till 8 procent rör det sig emellertid om den kombinerade effekten av radon och rökning. Vi äter bättre Matvanorna har utvecklats positivt. Vi äter mer frukt och grönsaker, mer fiberrik kost och mindre fett. Det gäller män och kvinnor, unga och gamla. Fler motionerar men inte tillräckligt många Motion på fritiden blir också allt vanligare. Ändå är det endast en femtedel av befolkningen som kan anses vara tillräckligt aktiv på fritiden för att det skall ha någon positiv effekt ur ett hälsoperspektiv. Några utmaningar Alkoholproblemen kan komma att öka Förändringarna inom alkoholpolitiken mot ökad tillgänglighet och lägre priser kan förväntas leda till att alkoholproblemen ökar. Detta kan till en del motverkas av att dryckesmönstret förändras mot ökad konsumtion av vin och mindre sprit, vilket kanske minskar riskerna för alkoholrelaterade sjukdomar. Ungdomars vanor oroar Utvecklingen under senare år mot att allt fler ungdomar prövar narkotika och regelbundet dricker alkohol inger tillsammans med ökad frekvens av tonårsaborter och fler fall av klamydia oro. Inte minst allvarligt är att andelen överviktiga ökar mycket bland de yngre samtidigt som alltfler tycks röra sig allt mindre i det vardagliga livet och välja stillasittande fritidsaktiviteter. Svenska barn och ungdomar brukar i intervjuundersökningar i europeiska länder framstå som friskast och mest nöjda med livet. Icke desto mindre har psykosomatiska symtom som ont i magen, ont i huvudet och sömnbesvär ökat fortlöpande bland skolungdomar sedan 198-talets mitt. Övervikt blir vanligare, främst bland yngre vuxna I alla åldrar ökar andelen överviktiga men i synnerhet bland yngre vuxna. Troligen beror ökningen på att vi rör oss för litet i förhållande till hur mycket vi äter. Andelen med övervikt har ökat i alla socioekonomiska grupper sedan början av 198-talet. I fråga om kraftig övervikt har de sociala skillnaderna ökat något både bland män och kvinnor. Skillnaderna är dock större bland kvinnor än bland män. Kraftig övervikt ökar risken för sjukdomar och besvär i rörelseorganen och om det är fråga om bukfetma för högt blodtryck, hjärtkärlsjukdom och diabetes typ 2. 15

16 Sammanfattning Större hälsorisker i utsatta grupper Ensamståendes hälsa bör uppmärksammas. Bland dem finns grupper med avsevärda hälsorisker. Det rör sig då ofta om personer med låg inkomst och låg utbildning. Även barn till ensamstående löper större risker att bli sjuka eller skadas än barn i familjer med två vuxna. Under 199-talet har de sociala och ekonomiska problemen ökat för ensamstående med barn. Drygt 4 procent av de ensamboende mammorna röker vilket är dubbelt så stor andel som bland kvinnor i allmänhet. Bland annat pekar detta på att det finns behov av att se över de ensamståendes levnadsvillkor, inte minst ensamstående föräldrars. Även barn till psykiskt sjuka föräldrar och barn till missbrukare har befunnits löpa större risker att bli sjuka eller skadas än andra barn. Att riskerna är större inom vissa grupper innebär inte att alla där har hälsoproblem. Tvärtom rör det sig även i grupper med kraftig överrisk endast om ett fåtal individer som kan visas ha större problem än genomsnittligt. Barn till psykiskt sjuka föräldrar löper till exempel klart högre risk än barn i allmänhet att dö eller att vårdas i sluten vård för psykiatrisk sjukdom, drogberoende eller olyckor. Det är då viktigt att veta att inte mer än 2 procent av de barn som hade någon psykiskt sjuk förälder fick någon psykiatrisk diagnos under en studerad fyraårsperiod. Även bland barn till missbrukande föräldrar som också hade höga konstaterade överrisker, omhändertas en mycket liten del. särskilt mycket. Har man dessutom låg utbildning och låg inkomst så försvåras möjligheterna att leva ett bra liv. Det förefaller också som om ohälsosamma levnadsvanor tenderar att ansamlas i grupper som på annat sätt är socialt utsatta. Då ökar risken för ohälsa för både förälder och barn. Den framtida sjukdomsbördan Framtidens sjukdomspanorama ser ut att komma att domineras av åldrandets hälsoproblem. Genom att risken minskar att bli allvarligt sjuk och att dö för tidigt av allvarliga sjukdomar, så lever allt fler till hög ålder. Denna rapport visar att äldres hälsa fortsätter att förbättras. Deras syn och rörelseförmåga blir allt bättre liksom tandhälsan. Inga tydliga tecken pekar mot att den sjukdomsperiod som vanligen inträder i livets slutskede håller på att förlängas. Men även om risken för individen att i en given ålder bli sjuk minskar för många sjukdomar, t.ex. hjärt-kärlsjukdomar, så talar mycket för att förekomsten av sjukdom i befolkningen totalt sett kommer att öka som följd av att fler överlever sina sjukdomar. Många av dem som idag överlever efter en hjärtinfarkt kommer senare i livet att få andra sjukdomar som hjärtsvikt eller cancer. Därför måste vi räkna med att de äldres sjukdomar kommer att utgöra en ökad börda för samhället och hälso- och sjukvården. Flera problem samtidigt ökar risken för ohälsa Riskerna är störst för dem som samtidigt har flera ogynnsamma förhållanden. Att vara ensamstående förälder kanske inte i sig ökar hälsoriskerna 16

17 1. Den femte nationella folkhälsorapporten

18 Den femte nationella folkhälsorapporten Den femte nationella folkhälsorapporten Folkhälsorapport 21 är den femte i raden av nationella folkhälsorapporter som överlämnas till regeringen. Tidigare rapporter har utgivits åren 1987, 1991, 1994 och Sedan år 1994 har sociala rapporter publicerats samtidigt. I Sverige finns en lång tradition av ett slags folkhälsorapportering i och med att dåtidens provinsialläkare från år 1854 avkrävdes årliga rapporter om befolkningens hälsa i deras upptagningsområden. Denna rapportering pågick till år Därefter hamnade detta breda befolkningsperspektiv på hälsofrågorna successivt i skymundan till följd av medicinska framsteg och sjukvårdens och läkarverksamhetens fortgående specialisering. Istället kom den enskilde patienten i fokus. Ett nytt intresse för folkhälsoperspektivet manifesterades 1984 i och med WHO:s strategi Health for all by the year 2 med de 38 målen för Europaregionen (1). Det kan sägas vara kulmen på en trend som inspirerats av några betydelsefulla nationella dokument från början av 197-talet. Först kom den så kallade Lalonde-rapporten A new perspective on the health of Canadians 1974 och Sharing resources for Health in England Dessa rapporter följdes av hälsostrategier från WHO (2) och den välkända Black report (3) som tydligt lyfte fram den ojämlika hälsan i Storbritannien. Sverige och övriga medlemsländer i WHO:s europaregion antog 1999 gemensamt HÄLSA 21, som ett vägledande dokument för utveckling av nationell folkhälsopolitik för 2-talet (4). Antalet mål har reducerats från 38 till 21 och målet att minska hälsoskillnader ses nu som överordnat de övriga. Målens innehåll har förskjutits i riktning mot att i större utsträckning påverka de faktorer som är mest betydelsefulla för att utveckla folkhälsan. Landstingsförbundet presenterade 1972 ett diskussionsunderlag Från sjukvårdspolitik till hälsopolitik som bas för hälsoplanering. Det kan ses som det första steget i en liknande utveckling i Sverige initierades projektet Hälsoproblem i ett landsting som underlag för hälsoplanering (5). Den statliga HS 9- utredningen (6) utvecklade en modell för systematiska beskrivningar av befolkningen och dess hälsorisker, hälsoproblem och vårdmöjligheter. Som en följd härav föreslog regeringen i propositionen Utvecklingslinjer för hälso- och sjukvården (1984/85:181) för första gången att en sammanställning och analys av hälsoutvecklingen inom befolkningen skulle publiceras vart tredje år. Uppdraget gavs till Socialstyrelsen som 1987 publicerade Sveriges första nationella folkhälsorapport. Rapporten väckte stor uppmärksamhet. Särskilt fäste man sig vid de sociala skillnaderna i ohälsa. I och med den kartläggning och analys av hälsosituationen som presenterades i Folkhälsorapporten bedömde regeringen att det fanns behov av ett mer samlat grepp om folkhälsofrågorna. En brett sammansatt hälso- och sjukvårdsberedning inrättades och började arbeta På statsministerns initiativ inrättades 1988 den s.k. Folkhälsogruppen, en rådgivande grupp med uppgift att behandla tvärpolitiska hälsopolitiska frågor som aviserats redan i propositionen (7). Dess främsta uppgifter var att följa hälsoutvecklingen och diskutera behov av hälsopolitiska initiativ, komma med konkreta åtgärdsförslag, analysera 18

19 Den femte nationella folkhälsorapporten kunskaps- och forskningsbehov samt beakta möjligheter att förstärka den folkhälsovetenskapliga forskningen. Speciellt skulle uppmärksamhet ägnas ohälsans ojämlika fördelning. Gruppen skulle vara ett beredningsorgan för hälsopolitiska frågor åt hälso- och sjukvårdsberedningen. Folkhälsogruppens sammansättning bestämdes dels av behovet av att få en praktisk och konkret inriktning, dels av att man ville lägga ökad tyngdpunkt på tvärsektoriellt samarbete. I Folkhälsogruppen ingick därför generaldirektörerna för Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Livsmedelsverket, Naturvårdsverket, Riksförsäkringsverket, Skolöverstyrelsen och Socialstyrelsen samt företrädare för Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet. Folkhälsoperspektivet företräddes av tio olika experter med bred kompetens inom det samhällsmedicinska området. Ordförande i gruppen var statssekreteraren i socialdepartementet. En rad skrifter utarbetades som redogjorde för olika samhällssektorers roll och behov av samarbete och samordning (8). Gruppen tog initiativ till ett projekt med avsikten att utveckla en samlad strategi för folkhälsoarbetet i Sverige. Strategins syfte var att motverka ojämlikheter i hälsa genom förebyggande och hälsofrämjande åtgärder. Strategiprojektets arbetsmaterial utgjorde underlag för socialdepartementets folkhälsoproposition 199 (9). I samma proposition aviserade regeringen att ett nationellt Folkhälsoinstitut skulle inrättas med uppgift att bygga upp ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete på nationell nivå. Folkhälsogruppen fortsatte sitt arbete till 1992 då den upplöstes. Folkhälsoinstitutet tog över rollen att samla berörda generaldirektörer i en särskild rådsgrupp för folkhälsofrågor. Sedan 1996 har en parlamentariskt sammansatt nationell folkhälsokommitté arbetat med att ta fram folkhälsomål för Sverige. I kommitténs slutbetänkande år 2 redovisas förslag till 18 folkhälsomål. Uppdraget har delvis stöpts om Riktlinjerna för den allra första folkhälsorapporten (7) slog fast: Folkhälsorapporten bör innehålla beskrivningar av de resurser som läggs ned på hälso- och sjukvårdande insatser, vilka prestationer som utförs, levnadsvanor av betydelse för hälsan samt hälsorisker, sjuklighet och dödlighet som finns i befolkningen i olika hänseenden Övergripande indikatorer Regeringens uppdrag till Socialstyrelsen har i princip inte formulerats om sedan propositionen Det har förtydligats och i viss mån inskränkts men framförallt utvidgats. Folkhälsogruppen hade som en av sina uppgifter att se över Folkhälsorapporten innehållsmässigt (1). På grundval av denna genomgång preciserades önskemål och krav på innehållet inför 1991 års rapport, bl.a. skulle rapporten omfatta vissa övergripande indikatorer på hälsa. Yrkesrelaterade och socioekonomiska skillnader i ohälsa och dödlighet borde beaktas särskilt. Denna formulering bekräftade att regeringen fäste särskilt stor vikt vid att följa upp de stora socioekonomiska skillnader i hälsa som hade uppmärksammats i den första folkhälsorapporten från Jämlikhetsmålet lyftes fram i regeringens folkhälsoproposition (9) som sedermera antogs av riksdagen: Ökad jämlikhet skall vara ett övergripande mål vid prioriteringar i folkhälsoarbetet. Insatser som medför att de sämst ställdas situation förbättras bör komma i första hand. 19

20 Den femte nationella folkhälsorapporten Kroniska sjukdomar och vårdstrukturer Direktiven inför 1991 års folkhälsorapport angav vidare att situationen för patienter med vissa kroniska sjukdomar, bl.a. diabetes, för vilka behandlingsmöjligheterna utvecklats på ett markant sätt, skulle belysas. Sådan så kallad åtgärdbar sjuklighet och dödlighet har därefter genomgående följts upp i folkhälsorapporterna. Krav ställdes också på att analysen av hälsoutvecklingen så långt som möjligt borde relateras till pågående hälsopolitiska åtgärder inom och utanför vårdsektorn. Rapporten borde ägna särskild uppmärksamhet åt det avinstitutionaliserings- och omstruktureringsarbete som vid denna tidpunkt bedrevs inom flera vårdområden. Under de senaste decennierna hade ett antal riksdagsbeslut syftat till att skapa större möjligheter till normaliserat boende och integrering i samhället för äldre, handikappade, mentalpatienter och andra som ofta varit hänvisade till institutionsboende. Mentalsjukhus, ungdomsvårdsskolor, barnhem, nykterhetsvårdsanstalter och stora vårdhem avvecklades till förmån för självständigt boende i eget hem, servicehus och gruppboende. Beskrivningen i 1991 års folkhälsorapport utgjordes i huvudsak av statistik men kompletterades med en analys av patienters och vårdtagares situation. Socialstyrelsen har sedermera fått i uppdrag att följa upp dessa och senare reformer i särskilda utredningar och rapporter, t.ex. Äldreuppdraget 1996 och utvärderingen av 1995 års psykiatrireform. Statistisk redovisning av vårdresurser och vårdkonsumtion fanns således med i de första två folkhälsorapporterna men inte i de därpå följande. Sådan statistik publiceras nu i stället i andra sammanhang. I regleringsbrevet 1993/94 fick Socialstyrelsen i uppdrag att i samarbete med Statistiska Centralbyrån, Landstingsförbundet och Spri årligen publicera en hälso- och sjukvårdsstatistisk årsbok och vart tredje år en analytiskt inriktad huvudrapport Sjukvården i Sverige. Denna publikation ersatte den tidigare hälsostatistiska årsboken Hälsan i Sverige som utgivits av Statistiska centralbyrån. Det kan diskuteras om beskrivningar av hälso- och sjukvårdens resurser och organisation över huvudtaget hör hemma i folkhälsorapporter. Hälso- och sjukvården är en aktör av många och anses i ett historiskt perspektiv ha spelat en relativt liten roll för folkhälsan och dess utveckling. Den största rollen för en positiv hälsoutveckling antas den allmänna välfärdsutvecklingen ha spelat, vilket också gäller i dagens utvecklingsländer. I den industrialiserade världen har den medicinska och medicintekniska utvecklingen emellertid kommit att få en allt större betydelse för människors funktionsförmåga och livskvalitet, som är viktiga dimensioner av hälsan. Den ökande medellivslängden medför ökade krav på sjukvårdsinsatser och därmed ökar hälso- och sjukvårdssektorns relativa roll för hälsa och hälsoutveckling. Denna aspekt av hälso- och sjukvården och dess betydelse för folkhälsan har också kommit att uppmärksammas alltmer i de senare folkhälsorapporterna. Sjukskrivnings- och förtidspensioneringsmönster I direktiven inför 1991 års rapport begärdes också en analys av hur befolkningens utnyttjande av förtidspensionering och sjukskrivning utvecklats. En relativt omfattande beskrivning och analys av den aktuella situationen gjordes. 2

21 Den femte nationella folkhälsorapporten Omfattningen av sjukskrivningar och förtidspensioneringar beror i så hög grad av regler, ersättningsnivåer och konjunkturer att det är tveksamt om de alls kan ses som mått på folkhälsan. En kortfattad uppföljning av detta område har dock gjorts i rapporterna även fortsättningsvis. Social rapport sedan 1994 Efter Folkhälsorapport 1991 utvidgade regeringen sitt uppdrag till Socialstyrelsen till att folkhälsorapporterna i framtiden skulle omfatta hela den sociala sektorn, dvs. även belysa och analysera hur social välfärd och sociala problem utvecklades. Att integrera en social rapportering inom ramen för folkhälsorapporten visade sig svårt. Socialstyrelsen löste uppgiften genom att parallellt med folkhälsorapporten publicera en särskild social rapport. En integrerad rapport bedömdes bli allt för omfångsrik. Dessutom berör kunskapsområdena delvis olika målgrupper. Åren 1994, 1997 och 21 har alltså en social rapport publicerats samtidigt som en folkhälsorapport. Socialstyrelsens sociala rapporter har haft en tydlig tyngdpunkt på människors materiella villkor. Tonvikt har lagts på beskrivningar av dem som är särskilt utsatta i samhället i bemärkelsen att de har svag anknytning till bostads- och arbetsmarknad, svag ekonomi och dålig förankring i socialförsäkringssystemen. Ohälsa och sjukdom kan vara orsak till utsatthet men de kan också vara en konsekvens av utsatthet. Genom att förtydliga dessa samband kan den sociala rapporten knytas samman med folkhälsorapporten. Den svenska folkhälsorapporten Hälsa och folkhälsa är centrala begrepp i folkhälsorapporteringen (figur 1:1). Hälsa är ett medel för individen att kunna leva ett gott liv medan folkhälsa är ett välfärdsmål för samhället (11). I hälso- och sjukvårdslagen betonas hälsans betydelse som uttryck för goda levnadsförhållanden och god livskvalitet. Hälsa har i svensk välfärdsdebatt traditionellt betraktats som en komponent i begreppet välfärd (12). Den avgörande välfärdsdimensionen är individens frihet att själv styra sina levnadsvillkor. Politikens uppgift är att främja människors förutsättningar och livsvillkor genom en social och ekonomisk utveckling som gynnar deras hälsa. Det är således inte de medicinska problemen som fokuseras. Folkhälsopolitiken bör i stället inriktas på sociala faktorer, exponeringar som individerna inte själva kan påverka samt konsekvenser av ohälsa som leder till ojämlik fördelning av ohälsa och som kan vara möjliga att påverka med politiska åtgärder. En förenklad modell kan åskådliggöra delarna och sambanden i den komplicerade helheten (figur 1:2). Samhällsmedicinens teoretiska utgångspunkt är att peka på samhällets struktur, miljö och människors samlevnad i grupper och deras betydelse för folkhälsan. Det ger en förklarings- Samhälle Befolkning Folkhälsa Livsvillkor Individ Hälsa Figur 1:1. Hälsa folkhälsa 21

22 Den femte nationella folkhälsorapporten Samhälle strukturell nivå - Riksdag-regering - Internationellt samarbete - Offentliga organisationer - Näringsliv - Teknisk utveckling - Konjunkturer - Krig - Flyktingströmmar - Naturkatastrofer - mm. Omgivning - Arbete - Boende - Fritid - Fysisk miljö - mm. Grupp - Social klass - Utbildning - Yrke - Ursprung - Familj - Vänner - mm. Individ - Gener - Kön - Ålder - Livsstil - Sårbarhet - mm. Folkhälsa Hälsa Figur 1:2. Hälsa och bestämningsfaktorer för hälsa en komplex verklighet grund som strävar efter en helhetssyn. Folkhälsorapporteringen syftar till att förklara och förstå hur ohälsa uppkommer och synliggöra olika aspekter av hälsoutvecklingen i ett befolkningsperspektiv, visa hur olika bestämningsfaktorer för hälsan hänger samman med hälsoutvecklingen och hur de agerar tillsammans och förstärker varann samt identifiera befintliga och potentiella hälsoproblem och lyfta fram förhållanden som uppfattas som oönskade. Fördelningen av hälsa och välfärd beskrivs som skillnader mellan olika grupper i befolkningen. Genom att visa att vissa grupper har bättre hälsa och andra sämre och diskutera tänkbara orsaker till dessa skillnader, pekar man på möjligheten att förbättra hälsan i grupper med sämre hälsa. En analys av möjliga orsaker ökar insikten om faktorer och mekanismer bakom utvecklingen och riktar intresset mot möjligheter att förebygga ohälsa. Att se mönster i sjukligheten och följa utvecklingen över tid förbättrar möjligheterna att förstå vad som orsakar ohälsa och se hur hälsoproblemen kan angripas. På befolkningsnivå blir det tydligt att livsvillkoren i stort har ett klart samband med hälsa och ohälsa. 22

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor

Läs mer

Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa

Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa Katarina Haraldsson Amir Baigi Ulf Strömberg Bertil Marklund Förord Den ökande andelen äldre i befolkningen skapar ett behov av mer kunskap om hur människor

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Folkhälsorapport 2005

Folkhälsorapport 2005 Folkhälsorapport 25 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en tematisk översikt och analys. Det innebär att det är en regelbundet återkommande bred översikt och analys

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Sämre hälsa och levnadsvillkor

Sämre hälsa och levnadsvillkor Sämre hälsa och levnadsvillkor bland barn med funktionsnedsättning Rapporten Hälsa och välfärd bland barn och ungdomar med funktionsnedsättning (utgiven 2012) Maria Corell, avdelningen för uppföljning

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk OH presentation Hälsa, levnadsvanor mm Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Hälsa på lika villkor? 6 År 6 Övriga länet Andel Andel -15 år 17 % 17 % 16-29 år 15 % 17 % KIRUNA 3-44 år 18 % 19 % 54 54396 437

Läs mer

Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof

Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Detta är en lättläst version av rapporten Onödig ohälsa Hälsoläget

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland

Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland En studie om hälsa och livsvillkor Barn och ungdomars hälsa Rapport 1999:4 1 Om du behöver mer information För innehållet i denna rapport svarar LENNART

Läs mer

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Syfte: Rapporten är en beskrivande sammanställning och innefattar jämförelser på riks/läns- och kommunnivå (2013).

Läs mer

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 Innehåll Förord 1. Beskrivning av uppdraget 1.1. Utgångspunkter

Läs mer

Individ- och familjeomsorg. Vård och omsorg om äldre

Individ- och familjeomsorg. Vård och omsorg om äldre Folkhälsa och sociala förhållanden LÄGESRAPPORTER 27 Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning Individ- och familjeomsorg Vård och omsorg om äldre Hälso- och sjukvård Folkhälsa och sociala

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? Norrbotten 6 Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? - Norrbotten 6 Sammanfattning...1 Bakgrund...3 Genomförande...3 Redovisning...3 Allmänt hälsotillstånd...4 Fysisk hälsa...4

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Om äldre (65 och äldre)

Om äldre (65 och äldre) Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016 Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11 16 Dnr VERK 11/442 15 mars 12 www.fhi.se Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

Individ- och familjeomsorg. Vård och omsorg om äldre

Individ- och familjeomsorg. Vård och omsorg om äldre Folkhälsa och sociala förhållanden LÄGESRAPPORTER 27 Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning Individ- och familjeomsorg Vård och omsorg om äldre Hälso- och sjukvård Folkhälsa och sociala

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Folkhälsokalkylator. Bakgrund

Folkhälsokalkylator. Bakgrund Folkhälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Hälsa på lika villkor? 2014

Hälsa på lika villkor? 2014 Hälsa på lika villkor? 2014 Rapport Anna Stamblewski 2015-06-15 Innehåll SAMMANFATTNING... 2 Allmän hälsa... 2 Psykisk hälsa och välbefinnande... 2 Riskabla levnadsvanor... 2 Stöd till beteendeförändring...

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig Kom med och ge din insats för ett friskare liv för dig själv, dina närmaste och hela din kommun Hälsan hör till de viktigaste värdena i människans liv och har en avgörande

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007 VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN Folkhälsorådet Innehåll Inledning s. 1 Självupplevd hälsa s. 2 1. Delaktighet och inflytande i samhället s. 2 Valdeltagande s. 2 2. Trygga och goda uppväxtvillkor s. 2 Förvärvsfrekvens

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2013

Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2013 Folkhälsan i Sverige Årsrapport 213 Du får gärna citera Socialstyrelsens och Folkhälsoinstitutets texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr 1 FoUU-staben, VLL 2 Epidemiologi, Inst. för Folkhälsa och klinisk

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom Hälsan i Kalmar län Barn & ungdom - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Hälsan i Kalmar län Barn ungdom En sammanställning av hälsoindikatorer för uppföljning av den Folkhälsopolitiska planen

Läs mer

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Alla har lika rätt till god hälsa För att skapa förutsättningar för en god hälsa i Mora kommun krävs samarbete mellan kommunala verksamheter, hälso- och sjukvård,

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

Hälsan i Sörmland Äldre

Hälsan i Sörmland Äldre Hälsan i Sörmland Äldre Foto: www.fotoakuten.se FoU i Sörmland Statistikrapport 214:1 Hans Eriksson 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förord... 3 Bakgrund... 4 Material och metoder... 4

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program Folkhälsopolitiskt program Flens kommun Förslag 2008-2011 Innehållsförteckning Inledning Folkhälsa och folkhälsoarbete Folkhälsa och hälsa Folkhälsoarbete Hälsans bestämningsfaktorer Risk och skyddsfaktorer

Läs mer

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader Sammanfattning De senaste årtiondena har befolkningens hälsa i de europeiska länderna förbättrats avsevärt. Sedan 1980 har den förväntade livslängden vid födseln ökat med sex år samtidigt som den förtida

Läs mer

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26, 37 Inledning För att uppnå en social hållbar utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun är en god folkhälsa en

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa betyder

Läs mer

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Välkommen Kommunstyrelsens ordförande Bengt Sjöberg hälsade alla välkomna till Töreboda. Han berättade om kommunens

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Hälsa på lika villkor Norrland 2006

Hälsa på lika villkor Norrland 2006 Sunda och säkra miljöer Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Norrland 26 Ökad fysisk aktivitet Ökad hälsa i arbetet Minskat bruk av tobak och alkohol Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Presentation av. Kiruna Gällivare Jokkmokk Älvsbyn Boden Luleå Haparanda Norrbotten Riket. Hälsa på lika villkor? 2006

Presentation av. Kiruna Gällivare Jokkmokk Älvsbyn Boden Luleå Haparanda Norrbotten Riket. Hälsa på lika villkor? 2006 Presentation av NLL, Sekretariatet, Kerstin Sandberg Hälsa på lika villkor? Andel med långvarig sjukdom, 1- år (åldersstand.) 1 9 7 5 3 1 Källa: Hälsa på lika villkor? Andel med svår värk i nacke, skuldror

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Åldrande med livskvalitet Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Gunnel Boström Ann-Sofie Karlsson www.fhi.se Rapport nr A--1 A :1 ISSN: -82 ISBN: 8-1-2-- REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ

Läs mer

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012 All statistik i punktform Innehåll 1 Mål: God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling... 3 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar... 3 1.2 Barn och ungas uppväxtvillkor...

Läs mer

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket. Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens

Läs mer

FOLKHÄLSOPROFIL 2010

FOLKHÄLSOPROFIL 2010 FOLKHÄLSOPROFIL 2010 FOLKHÄLSOPROFIL 2010 Riksdagen beslutade år 2003 om en ny nationell folkhälsopolitik med det övergripande målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen.

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor

Läs mer

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Dålig självskattad hälsa Undersökningsår

Dålig självskattad hälsa Undersökningsår Dålig självskattad hälsa 2 15 1 5 Page 1 Dålig självskattad hälsa Kön Man Kvinna 2 15 1 5 Page 2 Dålig psykisk hälsa (GHQ12) 2 15 1 5 Page 3 Dålig psykisk hälsa (GHQ12) Kön Man Kvinna 25 2 15 1 5 Page

Läs mer

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Robertsfors folkhälsopolitiskt program Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige

Läs mer

Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016

Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11-16 Delrapportering av regeringsuppdrag Dnr 599/14 15 mars 14 Delrapportering av regeringsuppdrag Innehållsförteckning

Läs mer

Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2012

Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2012 Folkhälsan i Sverige Årsrapport 212 Du får gärna citera Socialstyrelsens och Folkhälsoinstitutets texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Fokus på utländsk bakgrund

Fokus på utländsk bakgrund Fokus på utländsk bakgrund Fokusrapport Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Metod och genomförande... 2 Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa... 2 Livsvillkor... 3 Familjeförhållanden... 3 I hemmet... 5 I

Läs mer

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland?

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Varje år dör 1.600 personer i förtid på grund av ojämlikheter i hälsa. Detta medför ett produktionsbortfall motsvarande 2,2 miljarder kronor en förlust

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Goda levnadsvanor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Goda levnadsvanor Välfärdsbokslut 211 Utdrag: Goda levnadsvanor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2 Inkomst

Läs mer

Möjliga indikatorer för Örebro län

Möjliga indikatorer för Örebro län Möjliga indikatorer för Örebro län Riket Antal invånare 9481000 Socioekonomisk situation Länet 280 230 Exempel från några kommuner Örebro 135 460 4 931 Ljusnarsberg Askersund 11 278 Barnfattigdom* Andel

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Tabeller med bostadsområden Innehållsförteckning: FYSISK HÄLSA... 3 Självrapporterat hälsotillstånd... 3 Andra hälsobesvär... 5 Hjärt- och kärlbesvär... 6 Mediciner

Läs mer

Arbetsmiljön i staten år 2005

Arbetsmiljön i staten år 2005 Arbetsmiljön i staten år 2005 2006-12-19 0612-0813-33 2 Innehåll Innehåll 3 Förord 4 Arbetsmiljöundersökningen 4 Statsanställda är mycket nöjda med sitt arbete och sina arbetstider 5 Statsanställda har

Läs mer

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader SAMMANFATTNING Befolkningens hälsa har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande råder stor ojämlikhet i hälsostatus såväl inom som mellan länderna. Sedan 1990 har den förväntade livslängden vid födseln

Läs mer

Epidemiologi. Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar. Epi = bland, mitt i Demo = befolkning

Epidemiologi. Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar. Epi = bland, mitt i Demo = befolkning Epidemiologi Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar Epi = bland, mitt i Demo = befolkning Logi= = läran l om Deskriptiv resp. Etiologisk inriktning Kan man mäta m hälsa?

Läs mer

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun Folkhälsa Folkhälsomål för Umeå kommun Inledning I Umeå kommun vill vi arbeta för ett långsiktigt hållbart samhälle. Kommunens övergripande mål är att skapa en attraktiv kommun där människor har förutsättningar

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län

Hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län FoU-rapport 2005:5 Hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län Resultaten av folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2004 Ingrid Edvardsson Tobias Andersson Helene Ekström Hälsa och levnadsvanor i Kronobergs

Läs mer

KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA

KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA 48 KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA HÄLSA En befolknings hälsotillstånd avspeglar både medborgarnas livsstil och hälsooch sjukvårdens förmåga att förebygga och bota sjukdomar. När det gäller hälsa och välfärd

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Samband mellan arbete och hälsa

Samband mellan arbete och hälsa Samband mellan arbete och hälsa Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå

Läs mer

Folkhälsopolitik för en jämlik hälsa. Resultat från befolkningsundersökningen Liv & hälsa i Uppsala län

Folkhälsopolitik för en jämlik hälsa. Resultat från befolkningsundersökningen Liv & hälsa i Uppsala län Folkhälsopolitik för en jämlik hälsa Resultat från befolkningsundersökningen Liv & hälsa i Uppsala län Kenneth Berglund, Bo Brantefors, Inna Feldman, Åsa Fichtel, Eva Jonason, Christina Lindberg Rapporten

Läs mer

REPETITIONSFRÅGOR FÖR HÄLSOKUNSKAP TILL KURSERNA HÄ1, HÄ2 OCH HÄ3

REPETITIONSFRÅGOR FÖR HÄLSOKUNSKAP TILL KURSERNA HÄ1, HÄ2 OCH HÄ3 REPETITIONSFRÅGOR FÖR HÄLSOKUNSKAP TILL KURSERNA HÄ1, HÄ2 OCH HÄ3 ARBETS- OCH FUNKTIONSFÖRMÅGA 1) I vissa företag belönas arbetstagare som motionerar regelbundet. Begrunda är det är rätt att belöna dessa

Läs mer

Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2011 Fördjupning för Fyrbodal

Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2011 Fördjupning för Fyrbodal Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2011 Fördjupning för Fyrbodal Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Uddevalla, januari 2012 Sammanfattning Avsikten med denna rapport är att beskriva

Läs mer