Folkhälsorapport 2005

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Folkhälsorapport 2005"

Transkript

1 Folkhälsorapport 25

2 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en tematisk översikt och analys. Det innebär att det är en regelbundet återkommande bred översikt och analys av förhållanden och utveckling inom olika delar av välfärdssektorn eller för olika befolkningsgrupper. Den innehåller uppgifter som baseras på vetenskap och/eller beprövad erfarenhet. Ett primärt syfte med tematiska översikter och analyser är att de ska ge kunskapsunderlag för beslut på nationell, regional och lokal nivå. Socialstyrelsen svarar för innehåll och slutsatser. Ändring gjord på sid 239 enligt bifogad rättelse i tryckt rapport. ISBN: Artikelnr: Redaktör: Layout/original: Omslag: Omslagsfoto: Caroline Ardbo Yra AB Fhebe Hjälm Stora bilden: Elisabeth Edén, Bildhuset. Övriga bilder (samtliga Pressens Bild): Heath Robbins, Jörgen Hildebrandt, Erik G Svensson och Jan E Carlsson. Tryck: Edita Norstedts Tryckeri, mars 25

3 FÖRORD Folkhälsorapport 25 är den sjätte i raden av nationella folkhälsorapporter som enligt uppdrag överlämnas till regeringen. Syftet är att, som underlag för hälsopolitiken, ge en översiktlig beskrivning och analys av hur hälsotillståndet utvecklas i olika befolkningsgrupper. Förutsättningarna för att beskriva och analysera folkhälsans utveckling i Sverige är tack vare nationella hälsodataregister och personnummer särskilt goda. Samhällsutvecklingen i stort, liksom livsvillkor och levnadsvanor, har stor betydelse för hälsan och i rapporten relateras hälsoutvecklingen till dessa. Rapporten vänder sig i första hand till politiker på nationell, regional och lokal nivå som genom sina beslut på olika sätt kan skapa förutsättningar för en positiv utveckling av befolkningens hälsa. Den riktar sig även till organisationer och myndigheter som arbetar med att förbättra människors hälsa, till lokala folkhälsoarbetare, till hälsoinriktade utbildningslinjer vid gymnasieskolan och vid universitet samt till en intresserad allmänhet. Folkhälsorapport 25 har utarbetats av Epidemiologiskt centrum vid Socialstyrelsen med Gudrun Persson som projektledare. En redaktionskommitté med följande personer har medverkat: Måns Rosén, ordförande, Magnus Stenbeck och Maria Danielsson, samtliga vid Epidemiologiskt centrum, Kristina Alexanderson, professor vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, Bernt Lundgren, chef för Enheten för folkhälsopolitisk analys vid Statens folkhälsoinstitut, Olle Lundberg, professor vid Centre for Health Equity Studies (CHESS), Stockholms universitet och Karolinska Institutet, samt Stig Wall, professor vid Institutionen för Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet. Författare och övriga medverkande i rapporten presenteras på nästa uppslag. Den övergripande utvecklingen av hälsa och dödlighet samt hur de stora folksjukdomarna och levnadsvanorna har utvecklats utgör rapportens kärna. Arbetslivet och arbetsmiljöns betydelse liksom den yttre miljöns betydelse för folkhälsan ägnas egna kapitel. I ett slutsatskapitel presenteras dels några hypotetiska förutsägelser om folkhälsans framtida utveckling, dels diskuteras frågor som hur sociala skillnader i hälsa har utvecklats, sjukvårdens roll för den framtida hälsan, i synnerhet bland de äldre, vilken roll den ökade alkoholkonsumtionen kan få för folkhälsan, konsekvenser för folkhälsan av att övervikt och fetma ökar, och om huruvida snuset bidrar till minskad rökning. Även frågan om hur samhällsförändringar och folkhälsa hänger ihop diskuteras. Slutligen tas kunskapsluckor och obesvarade frågor upp. Vi hoppas att rapporten ger underlag för samhällsdebatt och beslut som underlättar människors möjligheter att bibehålla och förbättra sin hälsa. Kjell Asplund Generaldirektör Måns Rosén Chef vid Epidemiologiskt centrum

4 FÖRFATTARE Kapitelrubrik Kapitelförfattare Följande personer har lämnat skriftligt underlag och/eller i övrigt bidragit med databearbetningar eller värdefulla synpunkter Sammanfattningen Gudrun Persson 1. Folkhälsorapport 25 Gudrun Persson Susanne Holland, Gudrun Lindberg 2. Demografi och folkhälsa Gudrun Persson Danuta Biterman 3. Folkhälsans utveckling och Johanna Alfredsson Bengt Haglund, Jan Qvist, Hans Lundström fördelning 4. Ett internationellt perspektiv på Gudrun Lindberg, Gudrun Persson Ingalill Paulsson Lütz folkhälsan 5. Folksjukdomar/folkhälsoproblem - Hjärt-kärlsjukdomar Måns Rosén Max Köster - Diabetes Mats Eliasson, Gunnel Boström Bo Berger, Gisela Dahlquist, Mats Talbäck - Övervikt Gunnel Boström, Mats Eliasson Liselotte Schäfer-Elinder - Cancer Lotti Barlow Jan Adolfsson, Lars Holmberg, Mats Talbäck - Psykisk ohälsa Claes-Göran Stefansson Peter Allebeck, Johan Cullberg, Christina Dahlman, Solvig Ekblad, Agnes Hultén, Töres Theorell - Rörelseorganens sjukdomar Eva Vingård Åke Nygren - Skador Marie Hasselberg Anders Karlsson, Karen Leander - Allergisjukdomar Anders Hjern - Infektionssjukdomar Johan Carlson - Tandhälsa Agneta Ekman Susanne Holland 6. Reproduktiv hälsa Maria Danielsson, Kajsa Sundström Fereshte Ebrahim 7. Barns och ungdomars hälsa Anders Hjern Erik Bergström, Sven Bremberg, Anneli Ivarsson, Staffan Janson, Claes Sundelin 8. Äldres hälsa Kristina Larsson, Mats Thorslund Lennarth Johansson, Mårten Lagergren 9. Levnadsvanor och hälsa Gunnel Boström Liselotte Schäfer-Elinder, Bengt Andersson 1. Arbetsliv, arbetsmiljö och hälsa Magnus Stenbeck Danuta Biterman, Ingvar Lundberg, Christina Lindholm, Rolf Å Gustafsson 11. Miljö och hälsa med fokus på barn Ann Thuvander, Katarina Victorin 12. Den framtida folkhälsan Måns Rosén, Olle Lundberg, tendenser, problem och Gudrun Persson obesvarade frågor Texterna har redigerats av Gudrun Persson. Följande medarbetare vid Epidemiologiskt centrum har bidragit med analyser, statistiskt underlag samt värdefulla synpunkter: Danuta Biterman, Dan Bernhardson, Charlotte Björkenstam, Fereshte Ebrahim, Bengt Haglund, Leif Forsberg, Eva Franzén, Susanne Holland, Gudrun Lindberg, Max Köster, Petra Otterblad Olausson, Annika Larsson, Frida Lundberg, Ingalill Paulsson Lütz, Gunilla Ringbäck Weitoft, Curt-Lennart Spetz, Mats Talbäck, Emil Löfroth, Bo Vinnerljung, Anders Åberg, Lars-Olof Åkesson.

5 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 13 Livslängden fortsätter att öka 14 Sjukdomsbilden är inte lika entydigt positiv 14 Livslängd och hälsa fördelas ojämnt 14 Allt färre insjuknar och dör i hjärt-kärlsjukdomar 15 Diabetes ökar bland barn men inte bland vuxna 15 Övervikt ökar i alla åldrar, främst bland yngre vuxna 15 Cancersjukdomarna ökar långsammare och dödligheten minskar 16 Psykisk ohälsa är vanligare i yngre åldrar, särskilt bland kvinnor 16 Självmorden minskar, utom bland åriga män 16 Rörelseförmågan är bättre, men värk är ett problem för många 16 Trenden med minskande dödlighet i olycksfallsskador har brutits 17 Våld och hot har ökat mest mot unga kvinnor 17 Allergierna fortsätter att öka 17 Infektionssjukdomarna är fortfarande ett väsentligt samhällsproblem 18 Fortsatt bättre tandhälsa hos vuxna, men oroande tendenser bland barn 18 God reproduktiv hälsa i Sverige 18 Barns och ungdomars hälsa är god, men inte entydigt 19 Äldres hälsa förbättras, men inte för de allra äldsta 19 Den psykosociala arbetsmiljön är mer pressande inom välfärdssektorn 19 Färre röker men fler snusar 2 Alkoholproblemen kan komma att öka 2 Nästan hälften i Sverige lever sunt 21 Kvinnor äter generellt mer frukt och grönsaker än män 21 Hörselskadande buller är en ökande hälsorisk för barn FOLKHÄLSORAPPORT Uppdraget 24 Folkhälsorapportering ett system med många pusselbitar 25 Internationellt samarbete och rapportering 26 Det saknas ett entydigt hälsobegrepp 27 Hälsa och folkhälsa 28 Folkhälsoproblem eller folksjukdom? 28 Att beskriva hälsa i Folkhälsorapporten 3 Innehållet i Folkhälsorapport Rapportens disposition DEMOGRAFI OCH FOLKHÄLSA 35 En åldrande befolkning 37 Ökande andel äldre i många europeiska länder 38 Stora regionala skillnader i Sverige 39 Familjen förändras 39 Nya samlevnadsformer 4 Barnens familjer 4

6 Utbildningsnivån har höjts 41 De socioekonomiska grupperna förändras FOLKHÄLSANS UTVECKLING OCH FÖRDELNING 45 Inledning 47 Vi lever allt längre 47 Några mönster i dödligheten 49 Ålders- och diagnosspecifik dödlighet 5 Två aspekter på för tidig död 51 Sjuklighet 54 Vanliga sjukdomar enligt olika sätt att mäta 54 Långvarig sjukdom och självskattad hälsa 55 Att leva länge med god hälsa 58 Överlevnad utan aktivitetsnedsättning 59 Lever vi längre med god hälsa? 6 Folkhälsans fördelning i befolkningen 61 Ålder 61 Kön 61 Social bakgrund 63 Regionala mönster 64 Utländsk bakgrund ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV PÅ HÄLSOUTVECKLINGEN 69 Den globala hälsoutvecklingen 71 Sjukdomsbilden i världen har förändrats 71 Hälsoklyftan är störst mellan de allra fattigaste länderna och övriga länder 71 Hälsoutvecklingen i Europa är inte entydig 72 Svenska kvinnors medellivslängd har hamnat på efterkälken 75 Stora skillnader i dödlighetsmönster mellan länder FOLKSJUKDOMAR/ FOLKHÄLSOPROBLEM HJÄRT-KÄRLSJUKDOMAR 79 Riskfaktorer och orsaker till hjärt-kärlsjukdomar 81 Att bedöma risken för hjärt-kärlsjukdom 81 Det behövs både en individstrategi och en befolkningsstrategi 83 Fortsatt minskad risk att insjukna och dö i hjärt-kärlsjukdomar 84 Risken att insjukna och dö i hjärtinfarkt 84 Risken att insjukna och dö i slaganfall 85 Minskad rökning och lägre kolesterolnivåer viktiga förklaringsfaktorer 85 Stora sociala och regionala skillnader 86 Sverige i ett internationellt perspektiv 88 Varför minskar hjärt-kärlsjukdomarna? 9 DIABETES 92 Diabetes vanligt bland såväl barn som vuxna 93 Typ 1-diabetes drabbar huvudsakligen unga 93 Typ 2-diabetes drabbar främst personer över 5 år 94 Ökat insjuknande i typ 1-diabetes bland barn och ungdomar 94

7 Dödligheten minskar men fler lever med diabetes 95 Förbättrad överlevnad för kvinnor med diabetes 97 En diabetesexplosion hotar i utvecklingsländerna 99 Sociala och regionala skillnader 99 Vanligare bland arbetare och lågutbildade 99 Kvinnor från Mellanöstern är en högriskgrupp 1 Regionala skillnader 11 Fysisk inaktivitet och rökning viktiga förklaringsfaktorer 12 Blir diabetes ett större hälsoproblem i framtiden? 13 ÖVERVIKT OCH FETMA 16 Övervikt och fetma allt större hot mot hälsan 17 Hur definieras övervikt och fetma? 17 Större hälsorisker med fetma än med övervikt 17 Övervikt och fetma ökar i alla åldrar 18 Fetma har ökat mest bland unga kvinnor 11 Sociala, regionala och internationella skillnader 111 Fetma är vanligare bland utrikes födda kvinnor i Sverige 113 Fetma större problem i många andra länder än i Sverige 114 Varför ökar övervikt och fetma? 116 CANCER 118 Cancerförekomsten varierar mellan länder och världsdelar 119 Cancerförekomst i Sverige 12 Allt fler lever med cancer 121 Några cancersjukdomars utveckling 123 Bröstcancer 123 Prostatacancer 124 Lungcancer 125 Vissa cancerformer blir vanligare, medan andra minskar 127 PSYKISK OHÄLSA 13 Psykisk ohälsa svårdefinierat 131 Psykiska problem och psykisk sjukdom vad är det? 131 Hur uppstår psykisk ohälsa? 133 Att mäta psykisk ohälsa i befolkningen 134 Psykiska sjukdomar i befolkningen 135 Psykostillstånd och schizofreni 135 Depression och ångest 135 Vård 136 Psykisk ohälsa som uppmärksammas i dag 136 Utmattningssyndrom eller utbrändhet 136 Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) 137 Neuropsykiatriska tillstånd (ADHD) 137 Psykiska funktionshinder 138 Hemlöshet och psykisk ohälsa 138 Psykiska funktionshinder och samtidigt missbruk 139 Psykisk sjukdom och våld 139 Alkoholberoende och alkoholmissbruk 14 Självmord och självmordsförsök 141 Självmord i Sverige och i Europa 143

8 Psykofarmaka 143 Psykiska besvär i befolkningen 145 Utveckling av psykiska besvär i olika befolkningsgrupper 147 Att tolka utvecklingen som tyder på ökade psykiska problem 151 Ungas psykiska ohälsa måste särskilt uppmärksammas 152 RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR 154 Sjukdomar i rörelseorganen blir vanligare med åldern 155 Rörelseförmågan har förbättrats, utom bland yngre kvinnor 155 Värk från rörelseorganen 157 Fler i yngre åldrar har smärta och värk 158 Andelen med värk från nacke, skuldror och ländrygg har ökat 158 Socioekonomiska och regionala skillnader i smärta och värk 159 Män och kvinnor skiljer sig åt vad gäller rörelseorganens sjukdomar 16 Höft- och knäledsoperationer ökar rörelseförmågan 16 Sjukdomar i rörelseorganen vanligaste orsaken till sjukersättning 161 Besvär i rörelseorganen och arbete 163 Besvär och sjukdomar från ländrygg, nacke och axlar 164 SKADOR 166 Skador är ett folkhälsoproblem 167 Antalet fallskador bland äldre ökar 17 Skador är den främsta dödsorsaken bland barn 171 Minskningen av trafikskador har planat ut 172 Hastigheten påverkar skadans allvarlighetsgrad 173 Alkohol och bilkörning 173 Skador i arbetslivet 174 Geografiska och sociala skillnader 175 Utländsk bakgrund 175 Konsekvenserna av våld drabbar många 176 Källor och mörkertal 176 Dödsfall efter våld är oförändrat sedan 3 år tillbaka 176 Mäns våld mot kvinnor i nära relationer 177 Våld mot barn 178 Har hot och våld ökat? 179 ALLERGISJUKDOMAR 182 Allergiska sjukdomar och besvär vanligt förekommande 183 Eksem en yrkessjukdom 186 Geografiska och sociala skillnader 186 Oklart vad ökningen av atopiska sjukdomar beror på 188 INFEKTIONSSJUKDOMAR 19 Är infektionssjukdomar ett folkhälsoproblem? 191 Stor variation i smittspridning och möjliga åtgärder 192 Smittskyddets internationella organisation 193

9 Särskilda problemområden för folkhälsan 194 Sexuellt överförbara infektioner 194 Barnsjukdomar vaccinationer 197 Vårdhygien och antibiotikaresistens 197 Importerade infektionsrisker och yttre hot 198 TANDHÄLSA 22 Barns och ungdomars tandhälsa god men trenden har stagnerat 23 Stora regionala skillnader i barns tandhälsa 23 Tandhälsan hos barn i socioekonomiskt svaga grupper har försämrats 24 Nytt kariesindex ger en mer rättvis bild av tandhälsan 24 Förbättrad tandhälsa hos vuxna 25 De sociala skillnaderna i tandhälsa består 27 Egna tänder och tandlöshet 27 Tuggförmåga 28 Tandläkarbesök inom en tvåårsperiod 29 Sociala skillnader 21 Framtida tandvårdsbehov REPRODUKTIV HÄLSA 221 Reproduktiv hälsa ett vitt begrepp 223 Barnafödandets förändringar under 19-talet 223 Svängande födelsetal och två barn till slut 223 Arbete och barnafödande 225 Barnafödande under 2-talet 225 Jämställdhet och barn under 2-talet 226 Födelsekontroll preventivmedel och abort 227 Från befolkningskontroll till reproduktiv hälsa 227 Födelsekontroll i Sverige 228 Preventivmedel att förebygga oönskade graviditeter 228 Abort att avbryta en oönskad graviditet 229 Abort bland tonåringar 229 Abort och födslar bland ungdomar i närliggande länder 231 Abortvården 232 Ofrivillig barnlöshet och assisterad befruktning 233 IVF-behandling av infertilitet 233 Sexuellt överförda infektioner 234 Sexuellt överförda infektioner i Sverige 234 Klamydia 235 Smittskydd bland ungdomar 236 Gonorré och syfilis 236 Hiv och aids 237 Livmoderhalscancer och HPV 237 Hälsa under graviditet och förlossning 239 Svenska förhållanden 239 Komplikationer vid graviditet och förlossning 24 Moderns ålder och graviditetsutfall 241 Graviditet och levnadsvanor 241 Psykisk ohälsa under graviditet 243 Hälsoproblem och sjukskrivning 244

10 7. BARNS OCH UNGDOMARS HÄLSA 247 Inledning 249 Spädbarn och barn i förskoleåldern 249 Nyföddhetstidens sjukdomar 249 Plötslig spädbarnsdöd 251 Medfödda missbildningar 251 Spädbarn och föräldrar i samspel 252 Amning 252 Föräldrars rökning 253 Barnomsorg/förskola 253 Föräldrars ålder 254 Våld i familjen 254 Könets betydelse 255 Skolbarns och ungdomars hälsa 255 Kroniska sjukdomar och funktionshinder 255 Cancersjukdomar hos barn 257 Psykisk hälsa 257 Övervikt 26 Fysisk aktivitet 261 Skolan barnens arbetsmiljö 261 Uppväxtvillkor och hälsa 262 Social position och materiell välfärd 262 Unga utanför 266 Att växa upp med en eller två föräldrar 267 Barn och ungdomar med utländskt ursprung 268 Att växa upp i glesbygd eller storstad innebär olika risker 269 Svenska barn jämfört med barn i övriga Europa ÄLDRES HÄLSA 271 Demografisk utveckling 273 Hälsa i tredje och fjärde åldern 273 Omfattningen av vård och omsorg 274 Nedsatt funktionsförmåga och ohälsa 275 Långvarig sjukdom 276 Rörelsehinder och värk 277 Slaganfall 279 Benskörhet 279 Demens 279 Psykisk ohälsa 28 Nedsatt hörsel 281 Nedsatt syn 282 Tandhälsa 283 Flera hälsoproblem samtidigt 284 Läkemedelsanvändning 285 Hälsoskillnader och socialklass 285 Hälsoutvecklingen bland de äldre 286 Motstridiga tendenser LEVNADSVANOR OCH HÄLSA 291 Levnadsvanorna en del av livsstilen 293 Tobaksvanor 293 Tobaksrökningen minskar i de flesta åldrar 294 Rökning är ovanligt bland gravida men vanligt bland ensamföräldrar 294 De sociala skillnaderna i rökvanor består 297 Det finns betydande regionala skillnader 298 Rökning är vanligare i vissa invandrargrupper 298

11 Svenska män och pojkar röker minst i Europa 298 Allt fler slutar röka och allt färre börjar 298 Snusvanor 31 Snusning är vanligast bland manliga arbetare 31 Snusningen ökar bland ungdomar 32 Bidrar snus till minskad rökning? 32 Hälsomässiga konsekvenser av tobaksbruk 33 Könsskillnaderna i rökrelaterad dödlighet minskar 33 Kvinnors rökrelaterade dödlighet ökar 34 Alkoholvanor 36 Alkoholförsäljningen speglar inte konsumtionen 36 Unga vuxna dricker allt mer 38 Berusningsdrickandet ökar bland unga 39 Riskkonsumenterna är flest bland manliga arbetare 31 Hälsomässiga konsekvenser av alkoholbruk 31 Riskkonsumenterna har sämre psykisk hälsa 312 Ökad alkoholdödlighet bland kvinnor över 45 år och män över 65 år 312 Många unga vårdas för alkoholförgiftning 312 Vad betyder ett ändrat konsumtionsmönster? 312 Narkotika 315 Det har blivit fler tunga missbrukare den senaste tioårsperioden 315 Fler unga testade narkotika under 199-talet 315 Betydande hälsorisker 317 Matvanor 318 Vuxnas matvanor 319 Svenskar äter mest frukt och grönsaker i Norden 32 Ungdomars matvanor 321 Svenska flickor äter sällan frukt varje dag 321 Fysisk aktivitet 324 Motionsvanorna har förbättrats 324 Det finns sociala skillnader 326 Två av tre svenska ungdomar är för lite fysiskt aktiva 326 Stillasittandet ökar bland barn och ungdomar 327 Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor 328 Social fördelning av de ohälsosamma levnadsvanorna 329 Ansamling av hälsorisker och hälsa ARBETSLIV, ARBETSMILJÖ OCH HÄLSA 333 Inledning 335 Arbetsmiljön och dess effekter för hälsoförändringar 335 Förändringar i arbetsmiljön till följd av datoriseringen 336 Fysiska belastningar och besvär 337 Psykosociala belastningar och psykiska besvär 338 Försämringar av psykiskt välbefinnande 343 Sjukfrånvaro 345 Sjukersättning 349

12 Förändringar i arbetslivet 35 Att delta på säkra eller osäkra villkor 351 Nya organisationsformer MILJÖRELATERAD HÄLSA MED FOKUS PÅ BARN 357 Miljöhälsorapport Barns miljörelaterade hälsa 36 Miljöfaktorers betydelse för uppkomst av sjukdom hos barn 361 Centrala nervsystemet 361 Hormonella system 362 Cancer 362 Allergisjukdomar 362 Barns exponering för miljöfaktorer 364 Inomhusmiljö 364 Luftföroreningar 365 Metaller 365 Organiska miljöföroreningar 367 Buller och höga ljudnivåer 368 Joniserande och icke-joniserande strålning DEN FRAMTIDA FOLKHÄLSAN TENDENSER, PROBLEM OCH OBESVARADE FRÅGOR 371 Bokslut: Hälsan bättre för många, men inte för alla och inte i alla avseenden 372 De sociala skillnaderna i hälsa fortfarande stora 374 Regional obalans i hälsa ett strukturproblem 375 Ännu ses ingen generell ökning av alkoholdödligheten 375 Övervikt är ett allt tyngre problem, men när kommer hälsokonsekvenserna? 377 Psykisk oro ökar, men inte självmorden hur förklarar vi det? 377 Bidrar snus till minskad rökning i Sverige? 378 Kommer hälso- och sjukvården att bidra till allt sjukare äldre? 379 Många förändringar i samhället bidrar till folkhälsans utveckling 38 Kunskapsluckor och obesvarade frågor 381 BILAGOR 383 Bilaga 1. Indelningar efter befolkningsgrupper och geografi 384 Bilaga 2. Datakällor 385 SAKORDSREGISTER 389

13 Sammanfattning

14 Sammanfattning SAMMANFATTNING Livslängden fortsätter att öka Livslängden fortsätter att öka i Sverige. År 23 kunde en nyfödd pojke förväntas leva 77,9 år och en nyfödd flicka 82,4 år. Sedan 199 har mäns medellivslängd ökat med 3 år och kvinnors med 2 år. Männens medellivslängd har alltså ökat snabbare än kvinnornas, och skillnaden mellan mäns och kvinnors genomsnittliga livslängd har sedan 199 minskat från 5,6 till 4,5 år. Sedan 1984 har dessutom spädbarnsdödligheten halverats 24 var den så låg som 3,1 döda under första levnadsåret av 1 levande födda barn. Sjukdomsbilden är inte lika entydigt positiv Ser man på utvecklingen av medellivslängden och den minskade dödligheten i ett flertal dödsorsaker, i synnerhet den stora nedgången av dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar, kan man konstatera att folkhälsan fortsätter att förbättras i Sverige. Studerar man utvecklingen när det gäller sjuklighet är dock bilden inte lika entydigt positiv. Vanliga sjukdomar och hälsoproblem som drabbar många i befolkningen är exempelvis rygg- och ledvärk, smärta och trötthet. Det finns flera tecken på sämre hälsoutveckling, till exempel när det gäller värk och självrapporterad psykisk hälsa. Ett övergripande mål för folkhälsan är att fler ska leva länge och med god hälsa, och studerar man utvecklingen med mått där både sjuklighet och dödlighet vägs ihop blir bilden något mer nyanserad. I Folkhälsorapport 21 konstaterades att den ökade livslängden i huvudsak bestod av år med lätt ohälsa. Liknande resultat presenteras i denna rapport; för perioden ökar livslängden utan allvarlig aktivitetsnedsättning, men samtidigt kan konstateras att fler människor lever med en långvarig sjukdom i dag jämfört med i början av 198-talet. Livslängd och hälsa fördelas ojämnt Trots en ökad välfärd för de allra flesta kvarstår stora sociala skillnader i hälsa. Detta gäller i alla åldrar och oavsett kön. Dödligheten är större bland dem som endast har grundskoleutbildning än bland dem med universitetsutbildning. Enligt samma sociala mönster gäller att andelen med självskattad dålig hälsa är högre bland dem med låg utbildningsnivå än bland dem med hög. Hälsoskillnaderna mellan grupper med olika utbildningsnivå tycks i stort sett oförändrade sedan början av 198-talet. Männens dödstal ligger på en högre nivå än kvinnornas, i alla åldrar och oavsett dödsorsak. Det är också värt att notera att skillnaderna i dödlighetsnivå mellan män och kvinnor är betydligt större än mellan sociala grupper. Kvinnor uppger i intervjuer vanligen sämre hälsa än män i de flesta avseenden. Både män och kvinnor uppger dock i lika hög grad att de har ett dåligt eller mycket dåligt hälsotillstånd. I Folkhälsorapport 21 konstaterades en mer fördelaktig hälsoutveckling för dem som var 45 år och äldre än för dem som var yngre än 45 år. Detta gäller i stort sett fortfarande, men det finns tecken på att hälsoutvecklingen bland personer över 65 år inte i alla avseenden varit positiv sedan slutet av 198-talet. Barn och ungdomar i Sverige har under lång tid haft en mycket gynnsam hälsoutveckling, men även beträffande dem finns oroande tecken. 14

15 Sammanfattning Allt färre insjuknar och dör i hjärt-kärlsjukdomar Hjärt-kärlsjukdomar är den grupp sjukdomar som orsakar flest förtida dödsfall, samtidigt som de ofta innebär långvariga hälsoproblem och funktionsnedsättningar. Mellan 1987 och 22 minskade risken att insjukna i kranskärlssjukdom, framför allt i hjärtinfarkt, med cirka 23 procent, och risken att dö i kranskärlssjukdom minskade ännu mer. Detta är den viktigaste förklaringen till att medellivslängden ökat så mycket på senare år. Risken att dö av slaganfall har också minskat något. De minskade riskerna att insjukna i hjärtkärlsjukdom beror på bättre levnadsvanor som i sin tur påverkar hälsan, främst minskad rökning och till viss del förbättrade matvanor. Minskade risker att dö för dem som insjuknat kan framför allt tillskrivas sjukvårdens insatser. Uppskattningsvis räddas drygt 3 fler människor till livet varje år jämfört med för 15 år sedan, tack vare förbättrad hjärt-kärlsjukvård, exempelvis hjärtoperationer och förebyggande behandling av höga blodfettsnivåer och högt blodtryck. Dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar är betydligt högre bland män än bland kvinnor, men det är männen som vunnit mest i livslängd när dessa sjukdomar blivit mindre vanliga och mindre dödliga. Diabetes ökar bland barn men inte bland vuxna Omkring 3 personer uppskattas ha diabetes i Sverige, varav drygt en tiondel har barn- och ungdomsdiabetes (typ 1-diabetes). Andelen diabetiker ökar svagt bland vuxna, men trots att kroppsvikten ökar i befolkningen har insjuknandet inte ökat. Dödligheten i diabetes har sedan 198 minskat med 28 procent bland kvinnor, medan den har legat på en konstant nivå bland män. Aktivt förebyggande behandling av högt kolesterol och blodtryck samt bättre behandling av diabetes förklarar sannolikt att dödligheten minskar och att allt fler personer lever med diabetes. Insjuknandefrekvensen i barn- och ungdomsdiabetes (typ 1) har ökat sedan 198-talets början, särskilt i de yngsta åldersgrupperna, men den ser däremot ut att minska bland yngre vuxna. Orsakerna är inte klarlagda, men förskjutningen mot en ökning i yngre åldrar pekar på att ett ökat energiintag har betydelse, dvs. att man äter för mycket energirika födoämnen. Övervikt ökar i alla åldrar, främst bland yngre vuxna Mer än hälften av männen och drygt en tredjedel av kvinnorna år i Sverige är överviktiga eller har fetma. Övervikt är vanligare bland män, medan fetma är ungefär lika vanligt bland både män och kvinnor. I alla åldrar, även bland barn i skolåldern, ökar andelen överviktiga. Troligen beror viktökningen på att man äter för mycket. Att man rör sig för lite i förhållande till hur mycket man äter har också stor betydelse. Andelen med övervikt har ökat i alla socioekonomiska grupper och i grupper med olika utbildningsnivå sedan början av 198-talet. I fråga om fetma har de sociala skillnaderna ökat något bland både män och kvinnor, genom att andelen med fetma ökat mer bland lågutbildade än bland högutbildade. Fetma ökar risken för sjukdomar och besvär i rörelseorganen och om det är fråga om bukfetma för högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom och diabetes typ 2. 15

16 Sammanfattning Cancersjukdomarna ökar långsammare och dödligheten minskar Cancer orsakar hälften av alla dödsfall före 65 års ålder bland kvinnor och en tredjedel av alla dödsfall före 65 års ålder bland män. Cancer är annars främst en ålderssjukdom; två tredjedelar av all cancer inträffar efter 65 års ålder. Antalet nya cancerfall efter att hänsyn tagits till att andelen äldre i befolkningen ökat ökade med 1,1 procent per år bland män och,5 procent per år bland kvinnor, medan motsvarande dödlighet låg på en konstant nivå. Drygt hälften av dem som får en cancerdiagnos i dag förväntas leva lika länge som sina jämnåriga. De två vanligaste cancerformerna bröstcancer bland kvinnor och prostatacancer bland män utgör en tredjedel av all cancer. Båda har ökat något under 199-talet, men någon motsvarande ökning av dödligheten har inte skett. Både lungcancer och dödlighet i lungcancer ökar bland kvinnor, men minskar bland män. Hudcancer ökar för båda könen, men denna ökning motsvaras inte av ökad dödlighet. Vart tredje cancerfall förklaras av tobak, matvanor och solvanor. Tobaksrökning är den enskilda faktor som orsakar flest cancerfall. Psykisk ohälsa är vanligare i yngre åldrar, särskilt bland kvinnor Mellan 2 och 4 procent av befolkningen uppskattas i dag lida av psykisk ohälsa, allt ifrån sjukdomstillstånd som psykoser till lättare psykiska problem som ängslan, oro, ångest och sömnproblem. Mellan 1 och 15 procent beräknas ha så allvarliga besvär att de kan behöva psykiatrisk behandling, men endast 3 5 procent söker sig till psykiatrin. Omfattningen av sådana allvarliga problem har legat på en i stort sett konstant nivå sedan 195-talet. Andelen i befolkningen som uppger att de känner ängslan, oro eller ångest har ökat sedan början på 199-talet efter en nedgång på 198- talet; 25 procent av kvinnorna och 15 procent av männen rapporterade detta 22/3. Ökningen gäller generellt i befolkningen utom bland äldre kvinnor, där andelen har varit konstant hög sedan 198. Den största ökningen visar kvinnor mellan 16 och 34 år. De stora åldersskillnader som fanns i början av 198-talet hade utjämnats 22/3. Självmorden minskar, utom bland åriga män Psykisk ohälsa är en betydande riskfaktor för självmord. Självmordsfrekvensen har minskat betydligt sedan början av 197-talet. Mellan 1987 och 22 har antalet döda i självmord minskat med en tredjedel både för män och för kvinnor. Bland yngre män år finns dock en liten tendens till ökning sedan Självmord är vanligare bland män. År 1998 begick tre gånger så många män som kvinnor självmord. Däremot är självmordsförsök vanligare bland kvinnor än bland män. Andelen vårdade för självmordsförsök eller annan självtillfogad skada har varit konstant sedan 1987, utom bland kvinnor mellan 15 och 24 år, där andelen ökat något sedan Rörelseförmågan är bättre, men värk är ett problem för många Någon långvarig sjukdom eller något besvär från rörelseorganen rapporterades av 21 procent av kvinnorna och 15 procent av männen 22/3, vilket innebär en i stort sett konstant nivå sedan början av 199-talet. Åldersskillnaderna är dock mycket stora. Rörelseförmågan har förbättrats totalt sett sedan 198-talets början, men från år 2 syns 16

17 Sammanfattning en tendens till försämring bland kvinnor efter 45- årsåldern. Rörelsehindren har minskat i alla åldrar, med undantag för kvinnor över 8 år, där nivån varit oförändrad. Värk av olika slag har dock blivit vanligare sedan 198-talets början, i synnerhet bland kvinnor. Nack- och skulderbesvären ökade under 199- talet i alla socioekonomiska grupper, medan ryggvärken främst har ökat bland arbetare. Värk är mer frekvent bland kvinnor än bland män. I SCB:s ULF-undersökning 22/3 uppgav 57 procent av männen och 68 procent av kvinnorna att de hade värk i rygg, nacke, axlar, armbågar, ben eller knän. Mäns och kvinnors värkmönster har utvecklats olika i åldrarna över 65 år. All sorts värk har ökat bland kvinnorna, medan besvären tvärtom minskat bland män utom i åldrarna över 8 år, där lätta besvär av värk har ökat något. Trenden med minskande dödlighet i olycksfallsskador har brutits Skador efter olycksfall är den största dödsorsaken i åldrarna upp till 45 år. År 22 dog nästan 3 personer av skador efter olycksfall, varav ca 5 vid trafikolyckor. Nästan två tredjedelar av dem som dör av skador är män. Fallolyckor är den vanligaste skadeorsaken i alla åldrar men särskilt bland äldre, där dödsfallen till följd av höftfrakturer fortsätter att öka. För äldre kan det emellertid vara svårt att dra en gräns mellan fallolyckor och benbrott vållade av benskörhet. Trafiken dominerar som orsak till dödsolyckor bland män, men antalet trafikolyckor med dödlig utgång har inte ökat de senaste åren. Fallolyckor är den dominerande orsaken till dödliga olyckor bland kvinnor. Dödligheten i skador minskade med 37 procent bland män och halverades bland kvinnor mellan 198 och 1995 och har därefter stagnerat. Våld och hot har ökat mest mot unga kvinnor Under 22/3 uppgav, enligt SCB:s Undersökningen av levnadsförhållanden (ULF), 8 procent av kvinnor och män i åldrarna år att de utsatts för våld eller hot vid minst ett tillfälle. Under 22/3 utsattes för första gången en lika stor andel av kvinnor som män för våld eller hot. Andelen kvinnor som utsatts för våld eller hot har nästan fördubblats sedan början av 198-talet. Under 199-talet är det de yngsta kvinnorna (16 24 år) som svarar för den enda statistiskt signifikanta ökningen, och 22/3 uppgav 12 procent av kvinnorna i denna åldersgrupp att de varit utsatta för våld eller hot. Motsvarande siffra för unga män den grupp som är mest utsatt för våld eller hot var 2 procent. Drygt 1 sexualbrott anmäldes till polisen 23, varav en fjärdedel var våldtäkter. Mörkertalet är dock sannolikt stort. Varje år dör ca 1 personer till följd av våld 66 män och 37 kvinnor 22. Det dödliga våldet har legat på i stort sett samma nivå de senaste 3 åren. Barn som utsatts för dödligt våld har minskat; i dag utgör de ungefär 7 procent av det dödliga våldet. Allergierna fortsätter att öka I Folkhälsorapport 21 sade sig 31 procent av männen och 4 procent av kvinnorna i Sverige ha astma, allergier och annan överkänslighet; dessa besvär har mer än fördubblats de senaste 2 3 åren. Senare uppgifter om utvecklingen bland vuxna saknas ännu, eftersom de endast samlas in 17

18 Sammanfattning av SCB vart åttonde år. Värnpliktsundersökningarna antyder dock att ökningen av allergisjukdomar fortsätter. Allergisjukdomar står för de vanligaste långvariga hälsoproblemen hos barn; omkring en fjärdedel av alla 4-åringar och 12-åringar har någon allergisjukdom enligt Barnens miljöhälsoenkät 23. Dödligheten i allergisjukdomar är låg och har fortlöpande minskat sedan mitten av 198-talet tack vare att behandlingsmetoderna förbättrats påtagligt. Infektionssjukdomarna är fortfarande ett väsentligt samhällsproblem Infektionssjukdomar var förr en dominerande dödsorsak, men dessa har minskat drastiskt under 19-talet. På senare tid har emellertid resistenta bakterier och antibiotikaresistens gjort det svårare att behandla infektionssjukdomar. Genom människors resande sker en kontinuerlig import av resistenta bakterier från omvärlden. Ett speciellt problem utgör resistent tuberkulos, som det i vissa fall saknas behandling mot. I slutet av 199-talet noterades en minskad vaccinationstäckning bland små barn. Denna trend har nu brutits. Antalet sexuellt överförbara sjukdomar ökar igen. Klamydia är numera den största sexuellt överförda sjukdomen i Sverige. Antalet rapporterade fall har ökat oroväckande under slutet av 199-talet, främst bland ungdomar. Under 24 rapporterades det högsta antalet nya fall sedan anmälningsplikten infördes Också gonorré och syfilis ökar, främst bland män som har sex med män, medan heterosexuell smitta i dag svarar för den största andelen av anmälda fall av hiv. I Sverige är hiv och syfilis ett relativt begränsat problem i dag, men ökande frekvenser kan vara en signal att smittskyddet inte helt och hållet fungerar. Fortsatt bättre tandhälsa hos vuxna, men oroande tendenser bland barn Andelen kariesfria barn och ungdomar ökade kontinuerligt perioden , men under 21 och 22 noterades för första gången ingen fortsatt förbättring och bland 12-åringarna syntes t.o.m. en marginell försämring. I den vuxna befolkningen har andelen med enbart egna tänder kontinuerligt ökat, och tuggförmågan har löpande förbättrats sedan 198- talets början. De sociala skillnaderna i tandhälsa är dock fortfarande stora och dessa visar ingen tendens att minska. Färre personer har besökt tandläkare den senaste tvåårsperioden, främst i åldrarna år och i synnerhet bland männen. Var fjärde person i denna åldersgrupp säger sig ha haft behov av tandvård utan att uppsöka tandläkare. Personer med utländsk bakgrund besöker tandläkare mer sällan än befolkningen i genomsnitt. God reproduktiv hälsa i Sverige Den reproduktiva hälsan i Sverige är mycket god. Reproduktiv ohälsa är i hög grad kopplad till fattigdom, sociala orättvisor och diskriminering av kvinnor och hör till de allvarligaste folkhälsoproblemen globalt. I Sverige föds nu fler barn igen efter de låga födelsetalen under det sena 199-talet. Genomsnittsåldern för föräldrarna vid första barnets födelse har ökat stadigt och är nu 28,6 år för mammorna och 3,9 år för papporna. Trots svängande födelsetal har det genomsnittliga antalet barn som kvinnor föder under sin livstid legat kring två barn under hela 19-talet. 18

19 Sammanfattning Ungdomar skyddar sig bättre mot oönskade graviditeter än mot könssjukdomar. Klamydia ökar för sjätte året i rad bland ungdomar. Den vanligaste orsaken till infertilitet är sexuellt överförda infektioner, och risken för barnlöshet ökar när barnafödandet startar efter en allt längre period av aktivt sexualliv. Fertiliteten minskar också med ökad ålder. Utgången av graviditeter och förlossningar är gynnsam i Sverige, men dessa är ändock förenade med en hel del potentiella hälsorisker. En relativt stor andel kvinnor vårdas på sjukhus för avvikelser och komplikationer i samband med graviditet och förlossning. Barns och ungdomars hälsa är god, men inte entydigt Sett i ett internationellt perspektiv har barn och ungdomar i Sverige mycket god hälsa. Svenska barn och ungdomar framstår i intervjuundersökningar i europeiska länder som friskast och mest nöjda med livet. Inte desto mindre har psykosomatiska symtom t.ex. ont i magen, ont i huvudet och sömnbesvär ökat fortlöpande bland skolungdomar sedan 198-talets mitt. När det gäller barn som föds mycket för tidigt, för barn som föds med missbildningar och för barn som får cancer så har överlevnaden ökat markant de senaste decennierna. Barn i hushåll med en utsatt ekonomisk situation löper ökad risk för sjuklighet och död under nyföddhetsperioden, ökad risk för psykisk ohälsa, ökad risk för astma och ökad risk för att råka ut för skador efter olycksfall. Äldres hälsa förbättras, men inte för de allra äldsta De flesta i den äldre delen av befolkningen är förhållandevis friska. Andelen som rapporterar någon långvarig sjukdom eller besvär efter olycksfall, handikapp eller annan svaghet har dock ökat något bland män i åldrarna år och bland kvinnor över 8 år. Andelen med lätt eller svår värk har ökat bland kvinnor över 65 och bland män över 8. Synförmågan har förbättrats, och andelen med såväl lätt som svårt rörelsehinder har minskat bland män, medan endast andelen med lätt rörelsehinder har minskat bland kvinnor. Tandhälsan har också blivit bättre bland de äldre; fler behåller sina egna tänder och sin tuggförmåga högt upp i åldrarna. Även om människor löper mindre risk att bli sjuka i en given ålder, t.ex. i hjärt-kärlsjukdom, talar mycket för att sjukligheten i befolkningen kommer att öka totalt sett, som följd av att fler överlever sina sjukdomar. Många som i dag överlever en hjärtinfarkt kommer senare i livet att få andra sjukdomar t.ex. hjärtsvikt eller cancer. Därför måste man räkna med att de äldres sjukdomar kommer att ställa allt större krav på samhället och hälso- och sjukvården. Vissa tecken tyder på att det förlängda livet främst medför fler år med lätt ohälsa. Ett tydligt könsmönster finns, där kvinnor har en längre period i livets slut med sjukdom och funktionsnedsättningar jämfört med män. Den psykosociala arbetsmiljön är mer pressande inom välfärdssektorn Förr arbetade många på mycket hälsovådliga arbetsplatser. I synnerhet arbetare riskerade att drabbas av olycksfall eller exponeras för farliga ämnen. Fortfarande orsakar tungt arbete, tunga lyft och ensidiga arbetsuppgifter en hel del ryggoch nackbesvär och sjukdomar i rörelseorganen. Datorarbete ökar kontinuerligt, och mellan 6 och 7 procent av både kvinnor och män använder 19

20 Sammanfattning numera dator i sitt arbete, vilket kan vara en förklaring till att andelen besvär från nacken och övre delen av ryggen har ökat. Sjukdomar i rörelseorganen är den vanligaste sjukskrivningsdiagnosen, och psykiska besvär den näst vanligaste. Den sistnämnda är den diagnos som har ökat mest som sjukskrivningsorsak sedan Den psykosociala arbetsmiljön försämrades under 199-talet, men den har förbättrats något de senaste åren. De mest psykiskt påfrestande arbetena finns inom de s.k. välfärdstjänsterna, dvs. de yrken som vänder sig till allmänheten inom service, vård och omsorg och skola. Välfärdstjänsterna utgör ca en fjärdedel av arbetsmarknaden. Inom denna sektor skedde stora organisationsförändringar under 199-talet. Arbetstempo och tidspress fortsätter att öka. Jäktiga arbeten har ökat kontinuerligt sedan början av 199-talet, särskilt bland kvinnor. Andelen som arbetar övertid eller arbetar mer på andra sätt har också blivit större under senare delen av 199- talet. Färre röker men fler snusar Tobaksrökning är fortfarande kanske den största hälsorisken, men den har minskat bland både män och kvinnor och i alla socioekonomiska grupper sedan 198-talets början. De sociala skillnaderna är dock fortsatt stora. Bland männen har minskningen varit snabbare än bland kvinnorna. Utrikesfödda män röker dock i betydligt större omfattning än män som är födda i Sverige. Andelen dagligrökare bland män är internationellt sett låg i Sverige, där män och pojkar röker minst jämfört med i övriga Europa. Bland kvinnor började andelen rökare minska betydligt senare än bland män. Det är förklaringen till att lungcancer, som numera minskar bland män, ökar bland kvinnor och beräknas fortsätta öka under 1 2 år framåt. Rökning ligger bakom fyra femtedelar av all lungcancer. Sedan början av 197-talet har snusningen ökat, och under 199-talet ökade andelen snusare bland både kvinnor och män. En tredjedel av dagligsnusarna har uppgivit att de också röker då och då. Enligt den nationella folkhälsoenkäten 24 är snusning vanligast i åldrarna 3 44 år, där 29 procent av männen och 6 procent av kvinnorna uppgett att de snusar. För varje snusare som börjar röka går det fyra rökare som går över till snus när de slutar röka. Män under 45 år använder oftare snus när de slutar röka än män i åldrarna däröver. Alkoholproblemen kan komma att öka Alkoholkonsumtionen har ökat med 29 procent under perioden Andelen med riskkonsumtion har ökat, och berusningsdrickandet har ökat bland ungdomar. Det finns särskild anledning till oro över den stora andelen riskkonsumenter bland kvinnor och bland unga män. Den alkoholrelaterade dödligheten har totalt sett minskat med en tredjedel sedan 198-talets början. Sannolikt har det förändrade dryckesmönstret med minskad spritkonsumtion bidragit till detta. Alkoholdödligheten har emellertid haft en ökande trend hela perioden bland kvinnor, främst i åldrarna år, och bland män över 65 år. En analys av dödlighetstrenderna har visat att grupper födda på 194-talet tillhör en högriskgrupp, medan 6- och 7-talisterna relativt sett har en betydligt lägre risk. Förändringarna inom alkoholpolitiken med ökad tillgänglighet genom öppethållande på lördagar, större införselkvoter och lägre priser kan förväntas leda till att alkoholproblemen ökar. Detta kan till en del motverkas av att dryckesmönstret förändras mot en ökad konsumtion av vin och 2

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007 VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN Folkhälsorådet Innehåll Inledning s. 1 Självupplevd hälsa s. 2 1. Delaktighet och inflytande i samhället s. 2 Valdeltagande s. 2 2. Trygga och goda uppväxtvillkor s. 2 Förvärvsfrekvens

Läs mer

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk OH presentation Hälsa, levnadsvanor mm Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Hälsa på lika villkor? 6 År 6 Övriga länet Andel Andel -15 år 17 % 17 % 16-29 år 15 % 17 % KIRUNA 3-44 år 18 % 19 % 54 54396 437

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Möjliga indikatorer för Örebro län

Möjliga indikatorer för Örebro län Möjliga indikatorer för Örebro län Riket Antal invånare 9481000 Socioekonomisk situation Länet 280 230 Exempel från några kommuner Örebro 135 460 4 931 Ljusnarsberg Askersund 11 278 Barnfattigdom* Andel

Läs mer

Individ- och familjeomsorg. Vård och omsorg om äldre

Individ- och familjeomsorg. Vård och omsorg om äldre Folkhälsa och sociala förhållanden LÄGESRAPPORTER 27 Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning Individ- och familjeomsorg Vård och omsorg om äldre Hälso- och sjukvård Folkhälsa och sociala

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? Norrbotten 6 Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? - Norrbotten 6 Sammanfattning...1 Bakgrund...3 Genomförande...3 Redovisning...3 Allmänt hälsotillstånd...4 Fysisk hälsa...4

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Individ- och familjeomsorg. Vård och omsorg om äldre

Individ- och familjeomsorg. Vård och omsorg om äldre Folkhälsa och sociala förhållanden LÄGESRAPPORTER 27 Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning Individ- och familjeomsorg Vård och omsorg om äldre Hälso- och sjukvård Folkhälsa och sociala

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa

Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa Katarina Haraldsson Amir Baigi Ulf Strömberg Bertil Marklund Förord Den ökande andelen äldre i befolkningen skapar ett behov av mer kunskap om hur människor

Läs mer

FOLKHÄLSORAPPORT 2011

FOLKHÄLSORAPPORT 2011 FOLKHÄLSORAPPORT 2011 KORTVERSION ESLÖVS KOMMUN Inledning Riksdagen antog 2003 det övergripande nationella folkhälsomålet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela

Läs mer

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012 All statistik i punktform Innehåll 1 Mål: God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling... 3 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar... 3 1.2 Barn och ungas uppväxtvillkor...

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Goda levnadsvanor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Goda levnadsvanor Välfärdsbokslut 211 Utdrag: Goda levnadsvanor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2 Inkomst

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program Folkhälsopolitiskt program Flens kommun Förslag 2008-2011 Innehållsförteckning Inledning Folkhälsa och folkhälsoarbete Folkhälsa och hälsa Folkhälsoarbete Hälsans bestämningsfaktorer Risk och skyddsfaktorer

Läs mer

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr 1 FoUU-staben, VLL 2 Epidemiologi, Inst. för Folkhälsa och klinisk

Läs mer

Hälsan i Sörmland Äldre

Hälsan i Sörmland Äldre Hälsan i Sörmland Äldre Foto: www.fotoakuten.se FoU i Sörmland Statistikrapport 214:1 Hans Eriksson 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förord... 3 Bakgrund... 4 Material och metoder... 4

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof

Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Detta är en lättläst version av rapporten Onödig ohälsa Hälsoläget

Läs mer

Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2013

Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2013 Folkhälsan i Sverige Årsrapport 213 Du får gärna citera Socialstyrelsens och Folkhälsoinstitutets texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Folkhälsorapport 2009

Folkhälsorapport 2009 Folkhälsorapport 29 ISBN 978-91-97865-8-9 Artikelnr 29-126-71 Omslag Socialstyrelsen/Fhebe Hjälm Foto Matton Sättning Edita Västra Aros Tryck Edita Västra Aros, Västerås, mars 29 Förord Folkhälsorapport

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Hälsa på lika villkor? 2014

Hälsa på lika villkor? 2014 Hälsa på lika villkor? 2014 Rapport Anna Stamblewski 2015-06-15 Innehåll SAMMANFATTNING... 2 Allmän hälsa... 2 Psykisk hälsa och välbefinnande... 2 Riskabla levnadsvanor... 2 Stöd till beteendeförändring...

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016 Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11 16 Dnr VERK 11/442 15 mars 12 www.fhi.se Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland

Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland En studie om hälsa och livsvillkor Barn och ungdomars hälsa Rapport 1999:4 1 Om du behöver mer information För innehållet i denna rapport svarar LENNART

Läs mer

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor

Läs mer

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Robertsfors folkhälsopolitiskt program Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom Hälsan i Kalmar län Barn & ungdom - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Hälsan i Kalmar län Barn ungdom En sammanställning av hälsoindikatorer för uppföljning av den Folkhälsopolitiska planen

Läs mer

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket. Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens

Läs mer

Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2012

Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2012 Folkhälsan i Sverige Årsrapport 212 Du får gärna citera Socialstyrelsens och Folkhälsoinstitutets texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande

Läs mer

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26, 37 Inledning För att uppnå en social hållbar utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun är en god folkhälsa en

Läs mer

Presentation av. Kiruna Gällivare Jokkmokk Älvsbyn Boden Luleå Haparanda Norrbotten Riket. Hälsa på lika villkor? 2006

Presentation av. Kiruna Gällivare Jokkmokk Älvsbyn Boden Luleå Haparanda Norrbotten Riket. Hälsa på lika villkor? 2006 Presentation av NLL, Sekretariatet, Kerstin Sandberg Hälsa på lika villkor? Andel med långvarig sjukdom, 1- år (åldersstand.) 1 9 7 5 3 1 Källa: Hälsa på lika villkor? Andel med svår värk i nacke, skuldror

Läs mer

Folkhälsoarbete i Östersund

Folkhälsoarbete i Östersund Folkhälsoarbete i Östersund Vad är hälsa? Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. (WHO 1948) Hälsa är en resurs för en handlande människa att nå något annat.

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Gunnel Boström Ann-Sofie Karlsson www.fhi.se Rapport nr A--1 A :1 ISSN: -82 ISBN: 8-1-2-- REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Tabeller med bostadsområden Innehållsförteckning: FYSISK HÄLSA... 3 Självrapporterat hälsotillstånd... 3 Andra hälsobesvär... 5 Hjärt- och kärlbesvär... 6 Mediciner

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Folkhälsonämndsområdena i Västerbotten, övriga Norrland och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Åldrande med livskvalitet Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2

Läs mer

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 Innehåll Förord 1. Beskrivning av uppdraget 1.1. Utgångspunkter

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program för s kommun Innehåll Drogpolitiskt program... 3 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Alkohol... 5... 5 Barn och ungdomar... 6 Vuxna... 6 Narkotika... 8... 8 Barn och

Läs mer

Hur skall vi få barn och ungdomar att må bra genom en aktiv folkhälsopolitik?

Hur skall vi få barn och ungdomar att må bra genom en aktiv folkhälsopolitik? Hur skall vi få barn och ungdomar att må bra genom en aktiv folkhälsopolitik? En rapport från från Liv och Hälsa ung 2005 Åsa Fichtel, Kerstin Bünsow Foto: Johan Wahlgren HUR SKALL VI FÅ BARN OCH UNGDOMAR

Läs mer

Folkhälsorapport 2001

Folkhälsorapport 2001 Folkhälsorapport 21 Socialstyrelsen klassificerar från och med år 21 sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en tematisk översikt och analys. Det innebär att det är en regelbundet återkommande bred

Läs mer

Om äldre (65 och äldre)

Om äldre (65 och äldre) Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det

Läs mer

FOLKHÄLSOPROFIL 2010

FOLKHÄLSOPROFIL 2010 FOLKHÄLSOPROFIL 2010 FOLKHÄLSOPROFIL 2010 Riksdagen beslutade år 2003 om en ny nationell folkhälsopolitik med det övergripande målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen.

Läs mer

Dålig självskattad hälsa Undersökningsår

Dålig självskattad hälsa Undersökningsår Dålig självskattad hälsa 2 15 1 5 Page 1 Dålig självskattad hälsa Kön Man Kvinna 2 15 1 5 Page 2 Dålig psykisk hälsa (GHQ12) 2 15 1 5 Page 3 Dålig psykisk hälsa (GHQ12) Kön Man Kvinna 25 2 15 1 5 Page

Läs mer

Hälsa på lika villkor Norrland 2006

Hälsa på lika villkor Norrland 2006 Sunda och säkra miljöer Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Norrland 26 Ökad fysisk aktivitet Ökad hälsa i arbetet Minskat bruk av tobak och alkohol Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Hälsopromenad för seniorer med ett livsviktigt budskap

Hälsopromenad för seniorer med ett livsviktigt budskap Hälsopromenad Alkohol Alkoholkonsumtionen i Sverige är ca 10 liter ren alkohol per person 15 år och äldre. Över tid har konsumtionsmönstret ändrats så vi dricker mer alkohol under veckorna och inte som

Läs mer

Bruk och missbruk, vanor och ovanor

Bruk och missbruk, vanor och ovanor Levnadsförhållanden Rapport nr 105 Bruk och missbruk, vanor och ovanor Hälsorelaterade levnadsvanor 1980 2002 Jessica Persson Ingrid Sjöberg Sven-Erik Johansson Statistiska centralbyrån 2004 Living conditions

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Utvecklingsavdelningen. Folkhälsan i Umeå kommun

Utvecklingsavdelningen. Folkhälsan i Umeå kommun Utvecklingsavdelningen Folkhälsan i Umeå kommun Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 1, januari 2012 Innehållsförteckning sid. Bakgrund 3 Kommunfullmäktiges sex särskilt prioriterade

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Alla har lika rätt till god hälsa För att skapa förutsättningar för en god hälsa i Mora kommun krävs samarbete mellan kommunala verksamheter, hälso- och sjukvård,

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa betyder

Läs mer

Hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län

Hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län FoU-rapport 2005:5 Hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län Resultaten av folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2004 Ingrid Edvardsson Tobias Andersson Helene Ekström Hälsa och levnadsvanor i Kronobergs

Läs mer

Sämre hälsa och levnadsvillkor

Sämre hälsa och levnadsvillkor Sämre hälsa och levnadsvillkor bland barn med funktionsnedsättning Rapporten Hälsa och välfärd bland barn och ungdomar med funktionsnedsättning (utgiven 2012) Maria Corell, avdelningen för uppföljning

Läs mer

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD Verksamhetsplan 2012 GULLSPÅNGS KOMMUN INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 FOLKHÄLSA... 3 FOLKHÄLSOARBETE I GULLSPÅNGS KOMMUN... 3 FOLKHÄLSORÅDET... 5 FOLKHÄLSORÅDETS UPPGIFT...

Läs mer

förändrats? folkhälsoenkäterna 2006 och 2010

förändrats? folkhälsoenkäterna 2006 och 2010 Hur har hälsan i Vännäs förändrats? En jämförelse mellan En jämförelse mellan folkhälsoenkäterna 2006 och 2010 Vad har vi mätt? Problem/resurs Miljö och bakgrundsfaktorer Påverkas av Kommunen Miljöinsatser

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016

Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11-16 Delrapportering av regeringsuppdrag Dnr 599/14 15 mars 14 Delrapportering av regeringsuppdrag Innehållsförteckning

Läs mer

Folkhälsopolitiskt. program

Folkhälsopolitiskt. program Folkhälsopolitiskt program 1 2 Alla har rätt till ett gott liv En god hälsa är för de flesta av oss något som vi värdesätter mycket högt. Alltför ofta är den goda hälsan något som vi tar för givet ända

Läs mer

Norrbotten. Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten

Norrbotten. Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten Norrbotten Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten Personnummer:... Blodtryck:... Längd:... BMI:... Vikt:... Midjemått:... Bakgrund 1. Är du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 2. Vilken kommun bor du i? 1

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Bräcke kommun 2014 2(30) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun Folkhälsa Folkhälsomål för Umeå kommun Inledning I Umeå kommun vill vi arbeta för ett långsiktigt hållbart samhälle. Kommunens övergripande mål är att skapa en attraktiv kommun där människor har förutsättningar

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Östergötlands län. Vårt stora tack till alla som bidragit

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader SAMMANFATTNING Befolkningens hälsa har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande råder stor ojämlikhet i hälsostatus såväl inom som mellan länderna. Sedan 1990 har den förväntade livslängden vid födseln

Läs mer

Fokusområden ett steg till

Fokusområden ett steg till Handlingsplan Fokusområden ett steg till År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning. Det är landstingets vision som antogs år 2000. Landstinget hade då länge arbetat

Läs mer

Ungdomars hälsa. Ungdomars hälsa. Sammanfattning

Ungdomars hälsa. Ungdomars hälsa. Sammanfattning 3 Ungdomars hälsa Sammanfattning I detta kapitel beskrivs folkhälsans utveckling i åldersgruppen 16 24 år, en ålder då unga människor befinner sig i brytningstiden mellan barndom och vuxenliv. I kapitlet

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning

Läs mer

Folkhälsopolitik för en jämlik hälsa. Resultat från befolkningsundersökningen Liv & hälsa i Uppsala län

Folkhälsopolitik för en jämlik hälsa. Resultat från befolkningsundersökningen Liv & hälsa i Uppsala län Folkhälsopolitik för en jämlik hälsa Resultat från befolkningsundersökningen Liv & hälsa i Uppsala län Kenneth Berglund, Bo Brantefors, Inna Feldman, Åsa Fichtel, Eva Jonason, Christina Lindberg Rapporten

Läs mer

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009 Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009 Lars Weinehall Professor i allmänmedicin och epidemiologi Till och med 2008 8000 7367 N=119 963 6000 5478 6410 6666 6946 6280

Läs mer

Folkhälsoplan Bergs kommun

Folkhälsoplan Bergs kommun Folkhälsoplan Bergs kommun Augusti 2006 December 2010 2006-05-21 Innehållsförteckning Förord 3 Inledning 4 Övergripande vision för Bergs kommun 5 Målområde - Delaktighet och inflytande 6 Målområde - Trygga

Läs mer

Folkhälsorapport. Folkhälsan i Stockholm I dag 2011och i morgon.

Folkhälsorapport. Folkhälsan i Stockholm I dag 2011och i morgon. Folkhälsorapport Folkhälsan i Stockholm I dag 2011och i morgon. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Box 6909, 102 39 Stockholm Besök: Hantverkargatan 11 B Tfn 08-123 132 00 Folkhälsorapport 2011 och Folkhälsan

Läs mer

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Syfte: Rapporten är en beskrivande sammanställning och innefattar jämförelser på riks/läns- och kommunnivå (2013).

Läs mer