Man lär där man lever en utmaning mot klassrummet

Transkript

1 folkbildning.net Sida 171 en utmaning mot klassrummet av Carl Holmberg Imitten på 90-talet gjorde Jana Emmoth och jag några studier som lärde oss mycket. Vi följde upp en del av Utbildningsradions distanskurser och ville bland annat försöka förstå oss på vad det var i kursuppläggningarna som bidrog till att de studerande klarade kurserna. I en av studierna 1 intresserade vi oss särskilt för en grupp kvinnor som följde en akademisk kurs. Vad som var speciellt med gruppen var att de hade klarat kursen och fått akademiska poäng samt att de saknade gymnasiekompetens (s.k. kortutbildade). Vi ville förstå vad det var som låg bakom deras studieframgångar. Jana, som gjorde telefonintervjuer med kvinnorna och också åkte hem till flera av dem för längre samtal, berättade under arbetets gång om spännande möten. En hel del handlade om det utmärkta studiematerialet och om kursuppläggningen, men lika mycket om kursdeltagarnas vardagsvärld så klart! En gång när Jana kom tillbaka från en intervju berättade hon om en jobbig upplevelse. Hon hade hela tiden blivit störd under intervjun och undrade om vi verkligen kunde använda det material hon samlat in. Strax efter det att samtalet mellan henne och intervjupersonen tagit 1. Holmberg, C. & Emmoth, J. (1994). Success stories. Some characteristics of educationally disadvantaged women making success in a distance education course. Paper submitted to the 17th World Conference for Distance Education, Birmingham, United Kingdom, June, folkbildning.net 171

2 folkbildning.net Sida 172 sin början öppnade någon dörren och kikade in. Det var kvinnans make. Detta upprepades ungefär var tionde minut och det började efter ett par gånger kännas obehagligt. Har han behov av att kontrollera vad som sker? Vad betyder störningarna? Vad kommer att hända? När intervjun var över hade han bullat upp och kokat kaffe. Han ville med att öppna dörren och kika in bara se om de var klara för kaffe snart och ville nog också komma in i samtalet. Den bild som växte fram var att han var djupt engagerad i sin hustrus studier. Han gav praktiskt stöd, men också stöd genom att högt värdesätta studieinsatsen och uppmuntra den. Olika varianter på samma tema spelades upp i samtalen. Någon av kvinnorna sa att utan min svägerska hade detta aldrig gått. Hon har läst kurser förr. Hon vet hur man gör och kunde hjälpa mig med svåra ord. Kvinnorna hade personer i sin närhet som genom praktiskt stöd, uppmuntran och rådgivning gav viktiga bidrag till deras studieframgång. Vi fick börja tänka i vidare banor. Utformningen av kursmaterial och undervisningens organisation var av betydelse, men avgörande för de här kvinnornas studieframgång var andra faktorer som fanns att söka hos dem själva och i deras vardagsliv, utanför utbildningsanordnarnas klassrum. Fokus för diskussionen kring utbildningsfrågor har under senare år legat på lärandet. Förankrat i ideologi och i pedagogisk teori har man talat om ett skifte från undervisning till lärande. Klassrummen har överlevt genom århundraden och vi är vana att se dem som den yttre ramen för de studerandes utveckling av kunskap. Undervisningen sker vanligen där, men skapas de grundläggande förutsättningarna för lärandet där? Sker lärandet där? Tar man perspektivskiftet på allvar innebär det omfattande omställningar i alla utbildningssystem. När fokus skall ligga på de studerandes studier och lärande måste vi lyfta blicken utanför skolsalen och seminarierummet. En liten utvikelse om information, kunskap och lärande Lärande är vägen till kunskap och utveckling. Hur går det till? I diskussionen kring informations- och kommunikationsteknik (IKT) och utbild- 172 folkbildning.net

3 folkbildning.net Sida 173 ning dyker ofta termerna kunskap och information upp som synonymer. Naturligtvis är det nödvändigt att försöka skilja på begreppen. I den fysiska världen kring oss finns ting och händelser. De går att ta på, kan höras, och/eller ses. Vissa företeelser är av annan natur, exempelvis tankar och idéer. Gemensamt för de olika fenomenen är att de måste uttolkas. Finns vi själva på plats, kan vi uppleva ting eller direkt ta del av idéer och göra den uttolkningen själva. Om vi skall ta del av någonting i andra hand måste fakta om tingen eller tankarna först bli information. Informationen lagras i böcker, bilder, TV-program, CD-skivor, databaser etc. Undervisning handlar om att låta studerande upptäcka eller möta fenomen eller ta del av information om fenomenen. Undervisning, studier och lärande har alltså verkligheten direkt eller den lagrade informationen som näringskälla. Undervisning handlar också om att ge tillfällen till bearbetning av informationen. Det mest centrala är att undervisningen skall bidra till att upplevelserna och informationen omvandlas till kunskap. Begreppet kunskap reserveras här alltså för något individen är bärare av. När man har kunskapen har den såväl en intellektuell som en emotionell dimension, liksom att den ger en beredskap för handling. Vad är det som sker när studerande tar till sig information och gör den till kunskap? Vänder man sig till den pedagogiska filosofin blir svaret att lärandet inträffar i en tät dialog mellan två eller flera individer som förenas i arbete mot gemensamma mål. Dialog, samspel, interaktion är alltså en nyckel i processen som leder till kunskap. Klassrummet ger förutsättningar för interaktion, men det gör även andra sammanhang som den studerande befinner sig i. Interaktion som väg till lärande Man kan tänka sig flera huvudtyper av interaktion. Det man kanske först tänker på är den studerandes samspel med det direkta kursinnehållet så som det representerats i någon form av läromedel. Ett led i detta arbete är att den studerande informerar sig om innehållet. Ett annat led är att föra ett inre resonemang om innehållet, med eller utan yttre stöd. Den folkbildning.net 173

4 folkbildning.net Sida 174 studerande möter andra personer och interagerar med dem. Det kan vara interaktionen mellan den studerande och läraren och mellan den studerande och andra studerande. Olika kategorier av personer medverkar således i den studerandes arbete och underlättar lärandet. Många forskare har givit sig i kast med att studera fenomenet interaktion och litteraturen om det är omfattande. Man har exempelvis visat att: de största hindren för att studerande skall lyckas med sina studier ligger i brister i återkopplingen till de studerande; behovet av samspel mellan handledare och studerande blir inte tillfredställt, betydelsen av att individualisera handledning är stort, vikten av att skapa ett personligt och gott förhållande mellan handledare och studerande är hög, det är viktigt att kommentera framsteg och misstag, studerande behöver diskutera kursinnehåll, tolkning och analys av innehållet, behovet av samspel med andra uppstår vid helt olika tillfällen för olika studerande, det är betydelsefullt att värme och omtanke visas. De olika aspekterna av interaktion som diskuterats av forskarna är av två olika slag. Det ena har att göra med innehållet i interaktionen. Det andra med var interaktionen sker. Interaktion har alltså en fysisk och social dimension med platser eller rum för interaktionen och personer att interagera med och en psykologisk dimension som beskriver innehållet i interaktionen. Den första, interaktionens kontext, svarar på frågorna var och med vad eller vilka äger interaktionen rum. Den andra, som rör innehållet i interaktionen, svarar på frågan vad interaktionen handlar om. Interaktionens innehåll I de resonemang som förs i litteraturen finner man tre olika innehålls- 174 folkbildning.net

5 folkbildning.net Sida 175 aspekter i interaktionen. Den första typen av innehåll rör samspel och handlingar som skall stödja förståelsen av det som skall läras, ett stöd till den kognitiva utvecklingen. De handlingar som hör hit är sådant som att ge lektioner, att ge handledning och återkoppling och de rör alla det kursinnehåll man skall lära sig eller de färdigheter man skall ta till sig. När läraren ringer upp den studerande för att förklara något, eller deltar i en diskussion med en grupp studerande, ger han således sådant stöd. Handlingar som innebär att den studerande tillsammans med någon annan penetrerar stoffet hör hit. Den studerande lyssnar till, granskar, ifrågasätter olika uppfattningar om en företeelse och kommer genom sin diskussion med medstuderande, lärare eller andra fram till egna ställningstaganden relativt företeelsen och förhoppningsvis sin egen förståelse av den. Den andra innehållsaspekten rör de praktiska förhållandena kring undervisning och studier. Innehållet i interaktionen rör här sådant som har att göra med vem som skall ta hand om barnen medan man studerar, vem som skriver ut ett intyg om att man studerar, hur man får igång sitt FirstClass-program och vad som krävs för att man skall bli godkänd på en kurs samt inte minst att hjälpa de studerande att organisera studiegrupper. En viktig aspekt av detta är också att hjälpa de studerande med långsiktiga planer för sin utbildning och att ge de studieovana orienteringar om utbildningssystemet i stort om regler, förväntningar och så vidare. Omfattande praktiska erfarenheter och uppföljande forskning har visat att betydelsen av samspelet kring dessa praktiska ting är väl så stor som betydelsen av det kognitiva stödet för att nå framgång med en kurs. Lärare, administrativ personal och studiehandböcker har naturligtvis stor betydelse för att lösa de problem som kan uppkomma, men många av svaren eller lösningarna på problemen finns kanske hos en arbetskamrat eller i hemmet. I mänskligt samspel finns också en emotionell ton, och i undervisning och studier är de studerande beroende av att interaktionen även täcker av detta innehåll. Den tredje innehållsliga aspekten av interaktion rör alltså det emotionella fältet. Vänlig ton i undervisningen och ett vänligt bemötande när den studerande har kontakt med undervisningsorganisationen folkbildning.net 175

6 folkbildning.net Sida 176 utgör exempel på detta. Att få uppmuntran och bekräftelse på att man utvecklas är andra exempel. Hit hör sannolikt också möjligheten att få känna samhörighet med en grupp och att i den även diskutera annat än kursinnehåll. Få studier har hittills rört det här området. De som gjorts visar dock att det finns goda skäl att anta att dylika förhållanden kan vara avgörande för att nå studieframgång. Interaktionens sammanhang Det för lärandet viktiga samspel med andra som diskuterats här kan förekomma i olika sammanhang. Redan de exempel som tagits har visat det. Interaktion som leder till lärande och kunskap kan inträffa inom utbildningens mer formaliserade ramar, men kan också äga rum i den studerandes vardagsliv, kanske i hissen med närmaste grannen. Det samspel en studerande har med sina lärare och studiekamrater äger rum på vad jag kallar den formella arenan. Med formell avses här således att interaktionen skall vara planerad, understödd och övervakad av organisationen ansvarig för utbildningen. De olika situationer och miljöer som tillskapas för att ge förutsättningar för sådan interaktion utgör formella arenor. De sammanhang där den studerande lever sitt vardagsliv ger också viktiga bidrag till hennes lärande. Personer nära den studerande kan ge värdefullt stöd. Interaktion som sker på så sätt inträffar på den informella arenan. I den studie som redovisades i ingressen till den här texten visade det sig att den informella arenan var väl så avgörande för utfallet av utbildningen som den formella arenan. Den formella arenan Tre kategorier av interaktion förekommer på den formella arenan. Den första formen av samspel är den interaktion som sker mellan den studerande och olika läromedel, som böcker, laborationsmaterial, ljudband. Den andra kategorin utgörs av sådana interaktioner som äger rum mellan den studerande och olika företrädare för utbildningsorganisationen, lärare, studievägledare, administrativ personal. Den tredje rör växelspelet mellan den studerande och hennes medstuderande. Gemensamt för dessa 176 folkbildning.net

7 folkbildning.net Sida 177 tre kategorier av interaktion är att de är tillkomna som en konsekvens av utbildningsorganisationens olika åtgärder. Läromedel har utvecklats och distribuerats i en eller annan form, lärare (handledare, studievägledare) har anställts och givits undervisningsuppdrag av organisationen som arrangerar utbildningen och den har även gjort olika arrangemang för att skapa samarbete mellan de studerande. Med andra ord har anordnaren skapat rum, byggt upp en formell arena för interaktionen. Innehållet i interaktionen på den formella arenan kan variera på det sätt som beskrevs i avsnittet ovan. Det kan alltså vara orienterat mot förståelsen av stoffet, mot att lösa administrativa och sociala frågor eller mot att ge uttryck för en emotionell ton i samspelet. I distansundervisning flyttar emellanåt aktiviteter in i hemmen. Utbildningsanordnarna kolonialiserar så att säga de studerandes närmiljöer. För att skapa rum för lärare-studerande-interaktionen skapas en brygga från läraren till den studerande. Man talar om det förlängda klassrummet, virtuella klassrummet eller liknande. Undervisningsorganisationen når den studerande varhelst hon är. Samspelet kan se ut som i klassrummet eller pröva nya vägar. Även om interaktionen i de här fallen fysiskt äger rum hemma hos den studerande inträffar den på den formella arenan. Det är aktiviteter som anordnats av utbildningsorganisationen. Den informella arenan De studerande interagerar också på en arena som sällan diskuteras. De sammanhang i vilka den studerande lever och verkar kan ge viktiga bidrag till individens lärande och personer nära den studerande kan ge värdefullt stöd. Detta rum kallar jag den informella arenan och mycket stödjer antaganden om att den kan vara väl så avgörande för utfallet av utbildningen som den formella arenan. Huvuddelen av tiden under en kurs tillbringar den studerande i sin nära kontext, i sitt hem, på arbetet, bland vänner. Här finns känslomässiga bindningar, lösningen på många av de praktiska problemen relaterade till studierna och kanske även vänner eller familj med studieerfarenheter av betydelse. På den informella arenan finns kanske den eller de folkbildning.net 177

8 folkbildning.net Sida 178 som kan ge den studerande bekräftelse på framgångar och utveckling. Så var det exempelvis för de kortutbildade kvinnor som lyckats i Utbildningsradions distanskurs. Många av faktorerna som förklarade deras framgång, återfanns på den informella arenan. Det finns många aktörer på den informella arenan. Vänner, familj, arbetskamrater och chefer hör dit, men även tidningar, radio, TV och bibliotek. Viktiga rum är naturligtvis även sådana där det man studerar kan sättas i tillämpning. Det kan vara på den egna arbetsplatsen, på daghemmet där man hämtar barnen eller ute i naturen. Interaktionens innehåll, den formella och den informella arenan På den formella arenan är det framför allt lärare, studiekamrater och läromedel som interagerar med ett kognitivt innehåll. Självfallet förekommer högst sannolikt motsvarande samspel på den informella arenan. Arbetskamrater, någon man känner eller någon på det lokala biblioteket kan måhända fungera som dialogpart kring det stoff man arbetar med. Även om litteraturen om utbildning hänvisar de administrativa frågorna till den formella arenan, finns naturligtvis många frågor som rör det här området som kan hanteras utanför studieorganisatörens domän. Lärare, administrativ personal och studiehandböcker har naturligtvis stor betydelse för att lösa de problem som kan uppkomma, men många av svaren eller lösningarna på problemen finns kanske hos en arbetskamrat eller i hemmet. Värme, stöd och uppmuntran i studierna tillgodoses naturligtvis även det på de båda arenorna. När detta interaktionsinnehåll diskuteras i forskningssammanhang handlar det mest om hur viktigt det är att få det representerat i undervisningsmaterial och i undervisningens praktik. Högst sannolikt är det ändå på den informella arenan som det mesta av interaktionen med detta innehåll äger rum. Dags för en definition Nu har jag vridit och vänt på begreppet interaktion och det kan vara dags för en definition. Det har framgått att när jag använder begreppet pratar jag inte om teknik som ofta är fallet, utan fokuserar på relationer. 178 folkbildning.net

9 folkbildning.net Sida 179 Diskussionen har inriktats mot att ange var interaktionen sker, med vilka den sker och med vilket innehåll den sker. Alltså: Interaktion är sammanfattningsbegreppet för de handlingar som utöver presentation och förmedling av stoff skapar förutsättningar och stöd för lärandet. Den försiggår någonstans, en rumslig aspekt, tillsammans med en eller flera aktörer och de kan ha olika typer av innehåll. Interaktion kan inträffa när de olika aktörerna är närvarande i samma rum och vid samma tidpunkt eller när aktörerna är skilda åt i rum och tid. Interaktionen kan således ske i real tid eller med fördröjning. När aktörerna är rumsligt skilda eller när interaktionen sker med tidsmässig fördröjning krävs olika tekniska lösningar för att överbrygga tid och rum. Tekniken erbjuder ett verktyg, en kanal för interaktionen. Om det skall bli en täckande definition och väva in det som sagts ovan bör vi tillägga: Interaktion är samspelet mellan studerande och andra (personer, miljöer, tidskrifter etc.) i den lärandes omgivning. Sammanhanget där interaktionen sker kan vara formellt organiserat eller informellt. Med ett formellt sammanhang avses att utbildningsorganisatören skapat en omgivning för den studerandes interaktion. Med informellt avses de sammanhang som finns, uppstår eller skapas runt den lärande utan utbildningsorganisatörens särskilda åtgärder. Innehållet i interaktionen har som syfte att stödja den studerandes lärande. Det kan röra kognitiva, emotionella eller sociala och administrativa aspekter av studierna. En karta över lärandet Jag har gjort ett försök att strukturera något mycket komplext, brutit ned något i små delar, där delarna egentligen inte är tydligt urskiljbara. Detta kan verka fåfängt. De processer som äger rum i undervisning och vid lärande låter sig inte enkelt delas upp i dimensioner och kategorier. Händelser, handlingar, tillfälligheter väver i varandra och resultatet kan snarare liknas vid en ryamatta än den rutiga släta duk jag försökt väva. Likafullt är det nödvändigt för oss att söka begrepp och mönster som kan ge gemensamma utgångspunkter för fortsatt och fruktbar diskussion av utbildning och att få ökad förståelse för hur vi kan närma oss flexibel utbildning. För den som jobbar praktiskt med utbildning kan den modell som folkbildning.net 179

10 folkbildning.net Sida 180 sammanfattar resonemangen nedan hjälpa till att föra fram ett studerandeperspektiv i undervisningen. Den tydliggör det självklara, men sällan utnyttjade faktum, att den studerande finns huvuddelen av sin tid på den informella arenan. Där kan hon lösa många av de frågor som kan uppstå i studiearbetet och utnyttja möjligheter till att praktiskt omsätta kunskaper. En studerande som är ovan vid studier bör man uppmärksamma på den informella arenan och visa på de möjligheter som finns i hennes närhet. Naturligtvis måste det vara bättre att, när det passar utbildningsmålen, låta en studerande utnyttja sin vardag för tillämpningsövningar än att utbildningsanordnaren skapar tillämpningssituationer. På motsvarande sätt kan man måhända räkna in en del av de andra kompetenser som finns kring den studerande. En risk med att hålla fram detta kan naturligtvis vara att utbildningsanordnarna går på erövringståg och hårdutnyttjar de resurser som finns nära den studerande. I figuren nedan har jag prövat mina resonemang genom att sätta in olika aktörer och handlingar i en översiktlig modell: Interaktion Sammanhang: formell arena Sammanhang: informell arena Studie- Lärare, Studie- Böcker, Vänner, Arbetsplats, material, handledare, grupper, TV familj tillämpningsböcker, administrat. studie- fält studieguider personal kamrater Innehåll: handledning, handledning, diskussions- perspektiv, diskussions- diskussionskognitivt återkoppling återkoppling part, återkoppling part, part, återkoppling återkoppling återkoppling Innehåll: upplysningar, upplysningar, upplysningar, upplysningar, upplysningar, upplysningar, administra- vägledning vägledning, vägledning vägledning vägledning, vägledning, tivt/socialt rådgivning praktiska praktiska arrangemang arrangemang Innehåll: didaktisk moraliskt moraliskt trygghet, moraliskt emotionellt dialog stöd stöd moraliskt stöd stöd Figur: exempel på olika innehåll i interaktiva handlingar i skilda kontexter/sammanhang. Min ambition är endast att lyfta fram relationer och handlingar som stödjer lärandet. Den rena informations- och stoff-förmedlingen har inte täckts in i modellen, inte heller de olika tekniska förutsättningarna för interaktionen i distansundervisningen. 180 folkbildning.net

11 folkbildning.net Sida 181 Modellen betonar två aspekter av innehåll i interaktionen som mera sällan diskuteras, det administrativa/sociala och det emotionella stödet. Man möts ofta av förgivet-taganden, att avgörande för studieframgång är den hjälp studerande kan få med de intellektuella sidorna av studieuppgifterna. För vissa studerandegrupper kan det säkert också förhålla sig så. Personer med omfattande studievana, förtrogna med arbetsformer och utbildningssystem, är troligen främst i behov av kognitivt inriktat stöd. De stora grupper i samhället som saknar studievana och som i allt större omfattning förväntas följa långa utbildningar har troligen lika stort behov av administrativt, socialt och emotionellt stöd som av hjälp med lärostoffet. Synen på utbildning betonar vanligen utbildningsanordnarens kontroll över studiesituation och den studerande. Mitt sätt att lyfta fram interaktionen i undervisningen innebär samtidigt att studierna ses ur den studerandes perspektiv och indirekt visar hennes möjligheter att vara aktiv och självstyrande. En studerande befinner sig i situationer som endast delvis kontrolleras av utbildningsorganisatören, men likafullt är mycket i den studerandes miljö betydelsefullt för utfallet av studiearbetet. I ökande omfattning kan enskilda studerande via internet komma åt olika presentationer av stoff. Hon kan även via internet kommentera och diskutera stoff med andra. I extrema fall kan mycket av stoff-förmedling och bearbetning av stoff ske utom studieorganisatörens ramverk. Studieorganisatörens roll i sådana sammanhang kan i en nära framtid begränsas till att sätta upp mål för utbildningen och att kontrollera måluppfyllelsen, examinera. Utbildningsdiskussioner utgår ofta från en idealtyp av traditionell undervisning. Denna ideala undervisning är måhända inte så lätt att finna i undervisningens praktik, men likafullt fungerar den som ett tänkt jämförelseobjekt när nya former av utbildning diskuteras. I den formen av undervisning finns en tät dialog mellan lärare/handledare och studerande. Samspelet mellan dem, den täta dialogen, skapar förutsättningar för lärandet. I den jämför lärare och studerande sina tolkningar av det lärostoff som skall bearbetas och "förhandlar" om innebörder i det. För att nå flexibilitet i utbildning kan självfallet denna dialog, med de folkbildning.net 181

12 folkbildning.net Sida 182 Distanspedagogik tekniska landvinningar vi idag har tillgång till, genomföras på distans. En begränsning som ofta framhålles när det gäller dialog på distans är att de mjuka sidorna av mänsklig samvaro inte finns med. Att genomföra dialogerna via ljudband eller på internet är inte riktigt samma sak som ett fysiskt möte. En parallell till detta har bland annat diskuterats i Grönköpings Veckoblad redan i 80-talets början: Den alternativa erotik, som i tidningsform planerats av frkn hemkonsulenten och förf. Ada A:son Susegård, har nu dessvärre måst skrinläggas. Gick det helt enkelt icke att komma å något bättre än den vanliga, säger frkn S. till GV. 2 Genom att diskutera begreppet interaktion i relation till en formell och en informell arena och genom att precisera olika innehållsaspekter i interaktionen har jag visat på det spektrum av möjligheter till samspel och stöd som finns mellan den studerande och de olika sammanhang hon finns i. Vardagslivet ger viktiga bidrag till lärandet. Man lär där man lever. 2. Grönköpings veckoblad 1981:3 182 folkbildning.net