Man lär där man lever en utmaning mot klassrummet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Man lär där man lever en utmaning mot klassrummet"

Transkript

1 folkbildning.net Sida 171 en utmaning mot klassrummet av Carl Holmberg Imitten på 90-talet gjorde Jana Emmoth och jag några studier som lärde oss mycket. Vi följde upp en del av Utbildningsradions distanskurser och ville bland annat försöka förstå oss på vad det var i kursuppläggningarna som bidrog till att de studerande klarade kurserna. I en av studierna 1 intresserade vi oss särskilt för en grupp kvinnor som följde en akademisk kurs. Vad som var speciellt med gruppen var att de hade klarat kursen och fått akademiska poäng samt att de saknade gymnasiekompetens (s.k. kortutbildade). Vi ville förstå vad det var som låg bakom deras studieframgångar. Jana, som gjorde telefonintervjuer med kvinnorna och också åkte hem till flera av dem för längre samtal, berättade under arbetets gång om spännande möten. En hel del handlade om det utmärkta studiematerialet och om kursuppläggningen, men lika mycket om kursdeltagarnas vardagsvärld så klart! En gång när Jana kom tillbaka från en intervju berättade hon om en jobbig upplevelse. Hon hade hela tiden blivit störd under intervjun och undrade om vi verkligen kunde använda det material hon samlat in. Strax efter det att samtalet mellan henne och intervjupersonen tagit 1. Holmberg, C. & Emmoth, J. (1994). Success stories. Some characteristics of educationally disadvantaged women making success in a distance education course. Paper submitted to the 17th World Conference for Distance Education, Birmingham, United Kingdom, June, folkbildning.net 171

2 folkbildning.net Sida 172 sin början öppnade någon dörren och kikade in. Det var kvinnans make. Detta upprepades ungefär var tionde minut och det började efter ett par gånger kännas obehagligt. Har han behov av att kontrollera vad som sker? Vad betyder störningarna? Vad kommer att hända? När intervjun var över hade han bullat upp och kokat kaffe. Han ville med att öppna dörren och kika in bara se om de var klara för kaffe snart och ville nog också komma in i samtalet. Den bild som växte fram var att han var djupt engagerad i sin hustrus studier. Han gav praktiskt stöd, men också stöd genom att högt värdesätta studieinsatsen och uppmuntra den. Olika varianter på samma tema spelades upp i samtalen. Någon av kvinnorna sa att utan min svägerska hade detta aldrig gått. Hon har läst kurser förr. Hon vet hur man gör och kunde hjälpa mig med svåra ord. Kvinnorna hade personer i sin närhet som genom praktiskt stöd, uppmuntran och rådgivning gav viktiga bidrag till deras studieframgång. Vi fick börja tänka i vidare banor. Utformningen av kursmaterial och undervisningens organisation var av betydelse, men avgörande för de här kvinnornas studieframgång var andra faktorer som fanns att söka hos dem själva och i deras vardagsliv, utanför utbildningsanordnarnas klassrum. Fokus för diskussionen kring utbildningsfrågor har under senare år legat på lärandet. Förankrat i ideologi och i pedagogisk teori har man talat om ett skifte från undervisning till lärande. Klassrummen har överlevt genom århundraden och vi är vana att se dem som den yttre ramen för de studerandes utveckling av kunskap. Undervisningen sker vanligen där, men skapas de grundläggande förutsättningarna för lärandet där? Sker lärandet där? Tar man perspektivskiftet på allvar innebär det omfattande omställningar i alla utbildningssystem. När fokus skall ligga på de studerandes studier och lärande måste vi lyfta blicken utanför skolsalen och seminarierummet. En liten utvikelse om information, kunskap och lärande Lärande är vägen till kunskap och utveckling. Hur går det till? I diskussionen kring informations- och kommunikationsteknik (IKT) och utbild- 172 folkbildning.net

3 folkbildning.net Sida 173 ning dyker ofta termerna kunskap och information upp som synonymer. Naturligtvis är det nödvändigt att försöka skilja på begreppen. I den fysiska världen kring oss finns ting och händelser. De går att ta på, kan höras, och/eller ses. Vissa företeelser är av annan natur, exempelvis tankar och idéer. Gemensamt för de olika fenomenen är att de måste uttolkas. Finns vi själva på plats, kan vi uppleva ting eller direkt ta del av idéer och göra den uttolkningen själva. Om vi skall ta del av någonting i andra hand måste fakta om tingen eller tankarna först bli information. Informationen lagras i böcker, bilder, TV-program, CD-skivor, databaser etc. Undervisning handlar om att låta studerande upptäcka eller möta fenomen eller ta del av information om fenomenen. Undervisning, studier och lärande har alltså verkligheten direkt eller den lagrade informationen som näringskälla. Undervisning handlar också om att ge tillfällen till bearbetning av informationen. Det mest centrala är att undervisningen skall bidra till att upplevelserna och informationen omvandlas till kunskap. Begreppet kunskap reserveras här alltså för något individen är bärare av. När man har kunskapen har den såväl en intellektuell som en emotionell dimension, liksom att den ger en beredskap för handling. Vad är det som sker när studerande tar till sig information och gör den till kunskap? Vänder man sig till den pedagogiska filosofin blir svaret att lärandet inträffar i en tät dialog mellan två eller flera individer som förenas i arbete mot gemensamma mål. Dialog, samspel, interaktion är alltså en nyckel i processen som leder till kunskap. Klassrummet ger förutsättningar för interaktion, men det gör även andra sammanhang som den studerande befinner sig i. Interaktion som väg till lärande Man kan tänka sig flera huvudtyper av interaktion. Det man kanske först tänker på är den studerandes samspel med det direkta kursinnehållet så som det representerats i någon form av läromedel. Ett led i detta arbete är att den studerande informerar sig om innehållet. Ett annat led är att föra ett inre resonemang om innehållet, med eller utan yttre stöd. Den folkbildning.net 173

4 folkbildning.net Sida 174 studerande möter andra personer och interagerar med dem. Det kan vara interaktionen mellan den studerande och läraren och mellan den studerande och andra studerande. Olika kategorier av personer medverkar således i den studerandes arbete och underlättar lärandet. Många forskare har givit sig i kast med att studera fenomenet interaktion och litteraturen om det är omfattande. Man har exempelvis visat att: de största hindren för att studerande skall lyckas med sina studier ligger i brister i återkopplingen till de studerande; behovet av samspel mellan handledare och studerande blir inte tillfredställt, betydelsen av att individualisera handledning är stort, vikten av att skapa ett personligt och gott förhållande mellan handledare och studerande är hög, det är viktigt att kommentera framsteg och misstag, studerande behöver diskutera kursinnehåll, tolkning och analys av innehållet, behovet av samspel med andra uppstår vid helt olika tillfällen för olika studerande, det är betydelsefullt att värme och omtanke visas. De olika aspekterna av interaktion som diskuterats av forskarna är av två olika slag. Det ena har att göra med innehållet i interaktionen. Det andra med var interaktionen sker. Interaktion har alltså en fysisk och social dimension med platser eller rum för interaktionen och personer att interagera med och en psykologisk dimension som beskriver innehållet i interaktionen. Den första, interaktionens kontext, svarar på frågorna var och med vad eller vilka äger interaktionen rum. Den andra, som rör innehållet i interaktionen, svarar på frågan vad interaktionen handlar om. Interaktionens innehåll I de resonemang som förs i litteraturen finner man tre olika innehålls- 174 folkbildning.net

5 folkbildning.net Sida 175 aspekter i interaktionen. Den första typen av innehåll rör samspel och handlingar som skall stödja förståelsen av det som skall läras, ett stöd till den kognitiva utvecklingen. De handlingar som hör hit är sådant som att ge lektioner, att ge handledning och återkoppling och de rör alla det kursinnehåll man skall lära sig eller de färdigheter man skall ta till sig. När läraren ringer upp den studerande för att förklara något, eller deltar i en diskussion med en grupp studerande, ger han således sådant stöd. Handlingar som innebär att den studerande tillsammans med någon annan penetrerar stoffet hör hit. Den studerande lyssnar till, granskar, ifrågasätter olika uppfattningar om en företeelse och kommer genom sin diskussion med medstuderande, lärare eller andra fram till egna ställningstaganden relativt företeelsen och förhoppningsvis sin egen förståelse av den. Den andra innehållsaspekten rör de praktiska förhållandena kring undervisning och studier. Innehållet i interaktionen rör här sådant som har att göra med vem som skall ta hand om barnen medan man studerar, vem som skriver ut ett intyg om att man studerar, hur man får igång sitt FirstClass-program och vad som krävs för att man skall bli godkänd på en kurs samt inte minst att hjälpa de studerande att organisera studiegrupper. En viktig aspekt av detta är också att hjälpa de studerande med långsiktiga planer för sin utbildning och att ge de studieovana orienteringar om utbildningssystemet i stort om regler, förväntningar och så vidare. Omfattande praktiska erfarenheter och uppföljande forskning har visat att betydelsen av samspelet kring dessa praktiska ting är väl så stor som betydelsen av det kognitiva stödet för att nå framgång med en kurs. Lärare, administrativ personal och studiehandböcker har naturligtvis stor betydelse för att lösa de problem som kan uppkomma, men många av svaren eller lösningarna på problemen finns kanske hos en arbetskamrat eller i hemmet. I mänskligt samspel finns också en emotionell ton, och i undervisning och studier är de studerande beroende av att interaktionen även täcker av detta innehåll. Den tredje innehållsliga aspekten av interaktion rör alltså det emotionella fältet. Vänlig ton i undervisningen och ett vänligt bemötande när den studerande har kontakt med undervisningsorganisationen folkbildning.net 175

6 folkbildning.net Sida 176 utgör exempel på detta. Att få uppmuntran och bekräftelse på att man utvecklas är andra exempel. Hit hör sannolikt också möjligheten att få känna samhörighet med en grupp och att i den även diskutera annat än kursinnehåll. Få studier har hittills rört det här området. De som gjorts visar dock att det finns goda skäl att anta att dylika förhållanden kan vara avgörande för att nå studieframgång. Interaktionens sammanhang Det för lärandet viktiga samspel med andra som diskuterats här kan förekomma i olika sammanhang. Redan de exempel som tagits har visat det. Interaktion som leder till lärande och kunskap kan inträffa inom utbildningens mer formaliserade ramar, men kan också äga rum i den studerandes vardagsliv, kanske i hissen med närmaste grannen. Det samspel en studerande har med sina lärare och studiekamrater äger rum på vad jag kallar den formella arenan. Med formell avses här således att interaktionen skall vara planerad, understödd och övervakad av organisationen ansvarig för utbildningen. De olika situationer och miljöer som tillskapas för att ge förutsättningar för sådan interaktion utgör formella arenor. De sammanhang där den studerande lever sitt vardagsliv ger också viktiga bidrag till hennes lärande. Personer nära den studerande kan ge värdefullt stöd. Interaktion som sker på så sätt inträffar på den informella arenan. I den studie som redovisades i ingressen till den här texten visade det sig att den informella arenan var väl så avgörande för utfallet av utbildningen som den formella arenan. Den formella arenan Tre kategorier av interaktion förekommer på den formella arenan. Den första formen av samspel är den interaktion som sker mellan den studerande och olika läromedel, som böcker, laborationsmaterial, ljudband. Den andra kategorin utgörs av sådana interaktioner som äger rum mellan den studerande och olika företrädare för utbildningsorganisationen, lärare, studievägledare, administrativ personal. Den tredje rör växelspelet mellan den studerande och hennes medstuderande. Gemensamt för dessa 176 folkbildning.net

7 folkbildning.net Sida 177 tre kategorier av interaktion är att de är tillkomna som en konsekvens av utbildningsorganisationens olika åtgärder. Läromedel har utvecklats och distribuerats i en eller annan form, lärare (handledare, studievägledare) har anställts och givits undervisningsuppdrag av organisationen som arrangerar utbildningen och den har även gjort olika arrangemang för att skapa samarbete mellan de studerande. Med andra ord har anordnaren skapat rum, byggt upp en formell arena för interaktionen. Innehållet i interaktionen på den formella arenan kan variera på det sätt som beskrevs i avsnittet ovan. Det kan alltså vara orienterat mot förståelsen av stoffet, mot att lösa administrativa och sociala frågor eller mot att ge uttryck för en emotionell ton i samspelet. I distansundervisning flyttar emellanåt aktiviteter in i hemmen. Utbildningsanordnarna kolonialiserar så att säga de studerandes närmiljöer. För att skapa rum för lärare-studerande-interaktionen skapas en brygga från läraren till den studerande. Man talar om det förlängda klassrummet, virtuella klassrummet eller liknande. Undervisningsorganisationen når den studerande varhelst hon är. Samspelet kan se ut som i klassrummet eller pröva nya vägar. Även om interaktionen i de här fallen fysiskt äger rum hemma hos den studerande inträffar den på den formella arenan. Det är aktiviteter som anordnats av utbildningsorganisationen. Den informella arenan De studerande interagerar också på en arena som sällan diskuteras. De sammanhang i vilka den studerande lever och verkar kan ge viktiga bidrag till individens lärande och personer nära den studerande kan ge värdefullt stöd. Detta rum kallar jag den informella arenan och mycket stödjer antaganden om att den kan vara väl så avgörande för utfallet av utbildningen som den formella arenan. Huvuddelen av tiden under en kurs tillbringar den studerande i sin nära kontext, i sitt hem, på arbetet, bland vänner. Här finns känslomässiga bindningar, lösningen på många av de praktiska problemen relaterade till studierna och kanske även vänner eller familj med studieerfarenheter av betydelse. På den informella arenan finns kanske den eller de folkbildning.net 177

8 folkbildning.net Sida 178 som kan ge den studerande bekräftelse på framgångar och utveckling. Så var det exempelvis för de kortutbildade kvinnor som lyckats i Utbildningsradions distanskurs. Många av faktorerna som förklarade deras framgång, återfanns på den informella arenan. Det finns många aktörer på den informella arenan. Vänner, familj, arbetskamrater och chefer hör dit, men även tidningar, radio, TV och bibliotek. Viktiga rum är naturligtvis även sådana där det man studerar kan sättas i tillämpning. Det kan vara på den egna arbetsplatsen, på daghemmet där man hämtar barnen eller ute i naturen. Interaktionens innehåll, den formella och den informella arenan På den formella arenan är det framför allt lärare, studiekamrater och läromedel som interagerar med ett kognitivt innehåll. Självfallet förekommer högst sannolikt motsvarande samspel på den informella arenan. Arbetskamrater, någon man känner eller någon på det lokala biblioteket kan måhända fungera som dialogpart kring det stoff man arbetar med. Även om litteraturen om utbildning hänvisar de administrativa frågorna till den formella arenan, finns naturligtvis många frågor som rör det här området som kan hanteras utanför studieorganisatörens domän. Lärare, administrativ personal och studiehandböcker har naturligtvis stor betydelse för att lösa de problem som kan uppkomma, men många av svaren eller lösningarna på problemen finns kanske hos en arbetskamrat eller i hemmet. Värme, stöd och uppmuntran i studierna tillgodoses naturligtvis även det på de båda arenorna. När detta interaktionsinnehåll diskuteras i forskningssammanhang handlar det mest om hur viktigt det är att få det representerat i undervisningsmaterial och i undervisningens praktik. Högst sannolikt är det ändå på den informella arenan som det mesta av interaktionen med detta innehåll äger rum. Dags för en definition Nu har jag vridit och vänt på begreppet interaktion och det kan vara dags för en definition. Det har framgått att när jag använder begreppet pratar jag inte om teknik som ofta är fallet, utan fokuserar på relationer. 178 folkbildning.net

9 folkbildning.net Sida 179 Diskussionen har inriktats mot att ange var interaktionen sker, med vilka den sker och med vilket innehåll den sker. Alltså: Interaktion är sammanfattningsbegreppet för de handlingar som utöver presentation och förmedling av stoff skapar förutsättningar och stöd för lärandet. Den försiggår någonstans, en rumslig aspekt, tillsammans med en eller flera aktörer och de kan ha olika typer av innehåll. Interaktion kan inträffa när de olika aktörerna är närvarande i samma rum och vid samma tidpunkt eller när aktörerna är skilda åt i rum och tid. Interaktionen kan således ske i real tid eller med fördröjning. När aktörerna är rumsligt skilda eller när interaktionen sker med tidsmässig fördröjning krävs olika tekniska lösningar för att överbrygga tid och rum. Tekniken erbjuder ett verktyg, en kanal för interaktionen. Om det skall bli en täckande definition och väva in det som sagts ovan bör vi tillägga: Interaktion är samspelet mellan studerande och andra (personer, miljöer, tidskrifter etc.) i den lärandes omgivning. Sammanhanget där interaktionen sker kan vara formellt organiserat eller informellt. Med ett formellt sammanhang avses att utbildningsorganisatören skapat en omgivning för den studerandes interaktion. Med informellt avses de sammanhang som finns, uppstår eller skapas runt den lärande utan utbildningsorganisatörens särskilda åtgärder. Innehållet i interaktionen har som syfte att stödja den studerandes lärande. Det kan röra kognitiva, emotionella eller sociala och administrativa aspekter av studierna. En karta över lärandet Jag har gjort ett försök att strukturera något mycket komplext, brutit ned något i små delar, där delarna egentligen inte är tydligt urskiljbara. Detta kan verka fåfängt. De processer som äger rum i undervisning och vid lärande låter sig inte enkelt delas upp i dimensioner och kategorier. Händelser, handlingar, tillfälligheter väver i varandra och resultatet kan snarare liknas vid en ryamatta än den rutiga släta duk jag försökt väva. Likafullt är det nödvändigt för oss att söka begrepp och mönster som kan ge gemensamma utgångspunkter för fortsatt och fruktbar diskussion av utbildning och att få ökad förståelse för hur vi kan närma oss flexibel utbildning. För den som jobbar praktiskt med utbildning kan den modell som folkbildning.net 179

10 folkbildning.net Sida 180 sammanfattar resonemangen nedan hjälpa till att föra fram ett studerandeperspektiv i undervisningen. Den tydliggör det självklara, men sällan utnyttjade faktum, att den studerande finns huvuddelen av sin tid på den informella arenan. Där kan hon lösa många av de frågor som kan uppstå i studiearbetet och utnyttja möjligheter till att praktiskt omsätta kunskaper. En studerande som är ovan vid studier bör man uppmärksamma på den informella arenan och visa på de möjligheter som finns i hennes närhet. Naturligtvis måste det vara bättre att, när det passar utbildningsmålen, låta en studerande utnyttja sin vardag för tillämpningsövningar än att utbildningsanordnaren skapar tillämpningssituationer. På motsvarande sätt kan man måhända räkna in en del av de andra kompetenser som finns kring den studerande. En risk med att hålla fram detta kan naturligtvis vara att utbildningsanordnarna går på erövringståg och hårdutnyttjar de resurser som finns nära den studerande. I figuren nedan har jag prövat mina resonemang genom att sätta in olika aktörer och handlingar i en översiktlig modell: Interaktion Sammanhang: formell arena Sammanhang: informell arena Studie- Lärare, Studie- Böcker, Vänner, Arbetsplats, material, handledare, grupper, TV familj tillämpningsböcker, administrat. studie- fält studieguider personal kamrater Innehåll: handledning, handledning, diskussions- perspektiv, diskussions- diskussionskognitivt återkoppling återkoppling part, återkoppling part, part, återkoppling återkoppling återkoppling Innehåll: upplysningar, upplysningar, upplysningar, upplysningar, upplysningar, upplysningar, administra- vägledning vägledning, vägledning vägledning vägledning, vägledning, tivt/socialt rådgivning praktiska praktiska arrangemang arrangemang Innehåll: didaktisk moraliskt moraliskt trygghet, moraliskt emotionellt dialog stöd stöd moraliskt stöd stöd Figur: exempel på olika innehåll i interaktiva handlingar i skilda kontexter/sammanhang. Min ambition är endast att lyfta fram relationer och handlingar som stödjer lärandet. Den rena informations- och stoff-förmedlingen har inte täckts in i modellen, inte heller de olika tekniska förutsättningarna för interaktionen i distansundervisningen. 180 folkbildning.net

11 folkbildning.net Sida 181 Modellen betonar två aspekter av innehåll i interaktionen som mera sällan diskuteras, det administrativa/sociala och det emotionella stödet. Man möts ofta av förgivet-taganden, att avgörande för studieframgång är den hjälp studerande kan få med de intellektuella sidorna av studieuppgifterna. För vissa studerandegrupper kan det säkert också förhålla sig så. Personer med omfattande studievana, förtrogna med arbetsformer och utbildningssystem, är troligen främst i behov av kognitivt inriktat stöd. De stora grupper i samhället som saknar studievana och som i allt större omfattning förväntas följa långa utbildningar har troligen lika stort behov av administrativt, socialt och emotionellt stöd som av hjälp med lärostoffet. Synen på utbildning betonar vanligen utbildningsanordnarens kontroll över studiesituation och den studerande. Mitt sätt att lyfta fram interaktionen i undervisningen innebär samtidigt att studierna ses ur den studerandes perspektiv och indirekt visar hennes möjligheter att vara aktiv och självstyrande. En studerande befinner sig i situationer som endast delvis kontrolleras av utbildningsorganisatören, men likafullt är mycket i den studerandes miljö betydelsefullt för utfallet av studiearbetet. I ökande omfattning kan enskilda studerande via internet komma åt olika presentationer av stoff. Hon kan även via internet kommentera och diskutera stoff med andra. I extrema fall kan mycket av stoff-förmedling och bearbetning av stoff ske utom studieorganisatörens ramverk. Studieorganisatörens roll i sådana sammanhang kan i en nära framtid begränsas till att sätta upp mål för utbildningen och att kontrollera måluppfyllelsen, examinera. Utbildningsdiskussioner utgår ofta från en idealtyp av traditionell undervisning. Denna ideala undervisning är måhända inte så lätt att finna i undervisningens praktik, men likafullt fungerar den som ett tänkt jämförelseobjekt när nya former av utbildning diskuteras. I den formen av undervisning finns en tät dialog mellan lärare/handledare och studerande. Samspelet mellan dem, den täta dialogen, skapar förutsättningar för lärandet. I den jämför lärare och studerande sina tolkningar av det lärostoff som skall bearbetas och "förhandlar" om innebörder i det. För att nå flexibilitet i utbildning kan självfallet denna dialog, med de folkbildning.net 181

12 folkbildning.net Sida 182 Distanspedagogik tekniska landvinningar vi idag har tillgång till, genomföras på distans. En begränsning som ofta framhålles när det gäller dialog på distans är att de mjuka sidorna av mänsklig samvaro inte finns med. Att genomföra dialogerna via ljudband eller på internet är inte riktigt samma sak som ett fysiskt möte. En parallell till detta har bland annat diskuterats i Grönköpings Veckoblad redan i 80-talets början: Den alternativa erotik, som i tidningsform planerats av frkn hemkonsulenten och förf. Ada A:son Susegård, har nu dessvärre måst skrinläggas. Gick det helt enkelt icke att komma å något bättre än den vanliga, säger frkn S. till GV. 2 Genom att diskutera begreppet interaktion i relation till en formell och en informell arena och genom att precisera olika innehållsaspekter i interaktionen har jag visat på det spektrum av möjligheter till samspel och stöd som finns mellan den studerande och de olika sammanhang hon finns i. Vardagslivet ger viktiga bidrag till lärandet. Man lär där man lever. 2. Grönköpings veckoblad 1981:3 182 folkbildning.net

Distanspedagogik bland folkbildare DiFo

Distanspedagogik bland folkbildare DiFo Distanspedagogik bland folkbildare DiFo Eva Andersson Bengt Petersson Sandra Riomar 1 Syfte Att belysa distansutbildares förhållningssätt till IKT och de pedagogisk-didaktiska föreställningar som ligger

Läs mer

Att bedöma. pedagogisk skicklighet

Att bedöma. pedagogisk skicklighet Att bedöma pedagogisk skicklighet Hur bedömer jag pedagogisk skicklighet? Vi blir allt fler som har anledning att ställa oss den frågan. Visad pedagogisk skicklighet är numera ett behörighetskrav vid anställning

Läs mer

PBL-som pedagogisk metod på en nätkurs

PBL-som pedagogisk metod på en nätkurs PBL-som pedagogisk metod på en nätkurs Hur är kursen uppbyggd? Kursens mål, innehåll och arbetsformer Utvärdering Hur är kursen uppbyggd? Innan närstudieträffen bör den studerande ha klart för sig kursens

Läs mer

Redo att lära bokmärke

Redo att lära bokmärke AIDE MEMOIR Redo att lära bokmärke Känner jag till varje elevs individuella utbildningsbehov? Inkluderar jag? VÄLKOMNANDE Välkomnar jag varje elev? Välkomnar jag varje elev på samma sätt? Har jag välkomstritualer?

Läs mer

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger En intervjustudie om hur pedagoger beskriver sin erfarenhet av professionsutvecklande grupphandledning Christina Almqvist Anna Holmberg Vår presentation

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Att studera på distans vid Högskolan Dalarna

Att studera på distans vid Högskolan Dalarna Att studera på distans vid Högskolan Dalarna ÄR FRIHET DIN GREJ? Frihet Tycker du om frihet? Vill du själv bestämma när och var du ska studera? I så fall kan distansstudier vara det bästa sättet för dig

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande

Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande Referat från seminarium i Almedalen Almedalsveckan, måndagen den 1 juli 2013 Gotlands Museum, Strandgatan 14, Visby

Läs mer

Engelska för döva Mål att sträva mot Ämnets karaktär och uppbyggnad

Engelska för döva Mål att sträva mot  Ämnets karaktär och uppbyggnad Engelska för döva Ämne: Engelska för döva Ämnets syfte Engelska är modersmål eller officiellt språk i ett stort antal länder, förmedlar många vitt skilda kulturer och är dominerande kommunikationsspråk

Läs mer

Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4.

Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4. Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4. Gun Hägerfelth, Språkarbete i alla ämnen En kort- kort studiehandledning för lärare på Östra Real Karin Rehman, december 2015

Läs mer

Lära och utvecklas tillsammans!

Lära och utvecklas tillsammans! Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Personligt ansvar i den grundläggande vuxenutbildningen Maria Holmberg Kometensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten för skolutveckling

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Att överbrygga den digitala klyftan

Att överbrygga den digitala klyftan Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter

Läs mer

Eventuella kommentarer: Under kursens gång har 4 studenter hoppat av utbildningen.

Eventuella kommentarer: Under kursens gång har 4 studenter hoppat av utbildningen. Kursrapport Bakgrundsinformation Kursens namn: Bild och lärande: Visuella kulturer och kommunikation Termin: 1 Ladokkod: BL202C Kursansvarig: Bjørn Wangen Antal registrerade studenter: 26 Antal studenter

Läs mer

Språkutvecklande undervisning

Språkutvecklande undervisning Språkutvecklande undervisning Vinnare av kategorin fantasy på Ung berättare 2014 Vinnare av kategorin social påverkan på Ung berättare 2013 Först några självklarheter Genom språket så formulerar vi vår

Läs mer

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Distansstudier öppnar nya möjligheter för dig som inte har möjlighet att

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Kursinformation. Samhälls- och kulturanalytisk praktik, 7,5 hp Kurskod: 740G53 VT 2016

Kursinformation. Samhälls- och kulturanalytisk praktik, 7,5 hp Kurskod: 740G53 VT 2016 Kursinformation Samhälls- och kulturanalytisk praktik, 7,5 hp Kurskod: 740G53 VT 2016 Kursansvarig lärare: Mathias Martinsson, e-post: mathias.martinsson@liu.se På kandidatprogrammet Samhälls- och kulturanalys

Läs mer

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Kursplaner YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: 201500540 Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Utbildningen består av sju kurser om totalt 200 YH-poäng och genomförs som en distansutbildning

Läs mer

Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä

Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä Essä Den huvudsakliga examinerande uppgiften på kursen består av en individuell essä. Du ska skriva en essä som omfattar ca tio sidor. Välj ett

Läs mer

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%)

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) 1. Det var lätt att veta vilken nivå som förväntades på mitt arbete fördelning

Läs mer

Eleven resonerar om hur insikt, förståelse och kunskap kan skapas genom pedagogisk handledning.

Eleven resonerar om hur insikt, förståelse och kunskap kan skapas genom pedagogisk handledning. Studiehandledning till Handledning i vård och omsorg Bonnier Utbildning Författare: Agneta Blohm, Monica Andersson, Jörgen Andersson, Best.nr. 622-8465-7 Studiehandledningen omfattar 10 studieenheter som

Läs mer

Distansutbildning i kommunal vuxenutbildning. En kvalitetsgranskning

Distansutbildning i kommunal vuxenutbildning. En kvalitetsgranskning Distansutbildning i kommunal vuxenutbildning En kvalitetsgranskning Vad vi har granskat Vilka som läser på distans och varför Arbetssätt och arbetsformer Anpassning av distansundervisning utifrån elevers

Läs mer

ERI och Krav-Kontroll-Stöd

ERI och Krav-Kontroll-Stöd ERI och Krav-Kontroll-Stöd Denna Presentation beskriver 2 olika centrala teorier i arbetet med stressproblematik: ERI och Krav-Kontroll-Stöd. De är bägge framtagna för att hantera stressproblematik på

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Bestäm dig, kommer du att vara en tänkare eller görare

Bestäm dig, kommer du att vara en tänkare eller görare Bestäm dig, kommer du att vara en tänkare eller görare Vi har nu ett antal steg bakom oss, som om du följer dessa kommer att göra skillnad i ditt liv. Utmaningen för de flesta människor är sällan bristen

Läs mer

2 Distansutbildningens pedagogiska utmaningar

2 Distansutbildningens pedagogiska utmaningar 2 Distansutbildningens pedagogiska utmaningar Distansutbildning innebär i de flesta fall att lärare och studenter sällan, eller inte alls, träffas fysiskt. Detta ger andra villkor och förutsättningar för

Läs mer

Lära på jobbet Om konsten att utveckla språk och kompetens inom äldreomsorgen. Vård- och omsorgscollege Kronoberg Kerstin Sjösvärd

Lära på jobbet Om konsten att utveckla språk och kompetens inom äldreomsorgen. Vård- och omsorgscollege Kronoberg Kerstin Sjösvärd Lära på jobbet Om konsten att utveckla språk och kompetens inom äldreomsorgen 130422 Vård- och omsorgscollege Kronoberg Kerstin Sjösvärd Dagens presentation Bakgrund Om språk och kunskap Från SpråkSam

Läs mer

Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius

Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Matematikdidaktik hur förbättrar vi resultaten? I olika undersökningar de senaste 25 åren visar det sig att de

Läs mer

Specialpedagogik 1, 100 poäng

Specialpedagogik 1, 100 poäng Specialpedagogik 1, 100 poäng Kurskod: SPCSPE01 Kurslitteratur: Specialpedagogik 1, Larsson Iréne, Gleerups Utbildning ISBN:978-91-40-68213-0 Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Informationsaktiviteter och lärande i skola och bibliotek

Informationsaktiviteter och lärande i skola och bibliotek Informationsaktiviteter och lärande i skola och bibliotek Louise Limberg Svensk Biblioteksförenings forskardag 7 november 2013 Inledning Informationskompetens som forskningobjekt Förändrade pedagogiska

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2 ATT VARA FYSISKT NÄRVARANDE ELLER LÄRA PÅ DISTANS... 3 Att vara fysiskt närvarande... 3 Att lära på distans... 3 EN SAMMANFATTANDE

Läs mer

Integrations- och Arbetsmarknadsförvaltningen Vuxenutbildningen. skolan som ger dig extra stöd

Integrations- och Arbetsmarknadsförvaltningen Vuxenutbildningen. skolan som ger dig extra stöd Integrations- och Arbetsmarknadsförvaltningen Vuxenutbildningen skolan som ger dig extra stöd Hösten 2015 och våren 2016 1 Välkommen till SärVux SärVux (Särskild utbildning för vuxna) Det är en frivillig

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal

Läs mer

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa!

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! En psykolog kan inte lösa flertalet av psykets problem eftersom de är komplexa, och då gäller givetvis samma sak för coacher, forskare

Läs mer

Att synliggöra kvalifikationer Stefan Skimutis Myndigheten för yrkeshögskolan

Att synliggöra kvalifikationer Stefan Skimutis Myndigheten för yrkeshögskolan Att synliggöra kvalifikationer Stefan Skimutis Myndigheten för yrkeshögskolan Europeisk referensram för kvalifikationer, EQF, en av verktygen för att uppnå målen Europa 2020 Utbildningssystem och arbetsmarknadens

Läs mer

Ändringar och kompletteringar av läroplanen för den grundläggande utbildningen i Jakobstad

Ändringar och kompletteringar av läroplanen för den grundläggande utbildningen i Jakobstad Ändringar och kompletteringar av läroplanen för den grundläggande utbildningen i Jakobstad 2011 FÖRESKRIFT 29.10.2010 DNR 50/011/2010 GODKÄND I BILDNINGSNÄMNDENS SVENSKA SEKTION 61/22.6.2011 INNEHÅLL 1.

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Det allmännas roll i utvecklingen av flexibel utbildning. Mikael Andersson

Det allmännas roll i utvecklingen av flexibel utbildning. Mikael Andersson SVERIGE Mikael Andersson Inledning Orden vi använder för att beskriva olika historiska samhällen reflekterar ofta den dominerande ekonomiska faktorn i det samhället. Bondgårdar dominerade jordbrukarsamhället,

Läs mer

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PC1245 Personlighet, hälsa och socialpsykologi, 30 högskolepoäng Psychology, Intermediate Course with Emphasis on Personality, Health and Social Psychology, 30 higher education

Läs mer

Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer?

Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer? Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer? Författare: Kristina Bromark, utvecklingsledare Enheten för välfärd och FoU-stöd, funktionshinder Tfn: 0727-41 54 25 E-post: kristina.bromark@regionuppsala.se

Läs mer

Kurs: Handledning 100p. Handledarkurs. Studiehandledning. Namn:

Kurs: Handledning 100p. Handledarkurs. Studiehandledning. Namn: Kurs: Handledning 100p Handledarkurs Studiehandledning Namn: Uppläggning av studierna i samband med distans och flex. Träff 1. Presentation av kursen och uppläggning Träff 2. Introduktion av studieområdet

Läs mer

SISU IDROTTSUTBILDARNA - VI ÄR DÄR NÄR IDROTTEN LÄR

SISU IDROTTSUTBILDARNA - VI ÄR DÄR NÄR IDROTTEN LÄR SISU IDROTTSUTBILDARNA - VI ÄR DÄR NÄR IDROTTEN LÄR SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie- och utbildningsorganisation och vår verksamhet utgår från idrottens behov av utveckling. SISU Idrottsutbildarna

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal Manual för Resultat- och utvecklingssamtal CHEFER Namn Datum Resultat- och utvecklingssamtal I resultat- och utvecklingssamtalet formulerar närmaste chef och medarbetaren de krav och förväntningar som

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Flexibel utbildning på distans

Flexibel utbildning på distans folkbildning.net 02-03-25 21.05 Sida 201 Distanspedagogik Flexibel utbildning på distans ett kapitel fullt med svärord av Mikael Andersson Iuppdraget för min organisation, Distum, anges det att vi ska

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

SVENSKA 3.17 SVENSKA

SVENSKA 3.17 SVENSKA ENSKA 3.17 ENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och

Läs mer

LÄRARPROGRAMMET. Vid LiU. Kursbeskrivning i franska: Didaktik och VFU 9FR211/9FR311 1-30 hp 9FR241/9FR341 31-60 hp

LÄRARPROGRAMMET. Vid LiU. Kursbeskrivning i franska: Didaktik och VFU 9FR211/9FR311 1-30 hp 9FR241/9FR341 31-60 hp Institutionen för kultur och kommunikation Augusti 2011 Ann-Kari Sundberg ann-kari.sundberg@liu.se LÄRARPROGRAMMET Vid LiU Kursbeskrivning i franska: Didaktik och VFU 9FR211/9FR311 1-30 hp 9FR241/9FR341

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar för att

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG

PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG Ämnet pedagogik i vård och omsorg har sin vetenskapliga grund i pedagogik, vårdvetenskap, psykologi och sociologi. Ämnet behandlar socialpedagogiska och pedagogiska frågor inom

Läs mer

Kursutvärdering av Naturläkemedel och kosttillskott, 4 poäng, vt 2007

Kursutvärdering av Naturläkemedel och kosttillskott, 4 poäng, vt 2007 Kursutvärdering av Naturläkemedel och kosttillskott, 4 poäng, vt 2007 Nedan följer en sammanställning av kursutvärderingen av Naturläkemedel och kosttillskott på 4 poäng som ingår i receptarieutbildningen

Läs mer

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Miniskrift På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Skrift två i en serie om agil verksamhetsutveckling. Innehållet bygger på material som deltagarna (ovan) i Partsrådets program Förändring och utveckling

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

Sveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola!

Sveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola! Sveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola! Avgörande är den enskilda individens förhållningssätt till sitt eget behov av vidarelärande, förmågan att lära nytt och attityden till utbildningsinstitutioner

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

En lärande arbetsplats. Anpassning av Europarådets språkliga referensnivåer för omsorgsarbete

En lärande arbetsplats. Anpassning av Europarådets språkliga referensnivåer för omsorgsarbete En lärande arbetsplats Anpassning av Europarådets språkliga referensnivåer för omsorgsarbete Mål För lärare och deltagare: ett verktyg för kartläggning och stöd i samtal om språklig kompetens. individuell

Läs mer

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro?

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Jonas Beilert och Karin Reschke 2008-02-22 Sammanfattning Haninge kommuns vision har ett uttalat fokus på kunskap, ökad måluppfyllelse och lärarens

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6 Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret 10-11 Sverigetema v. 45 v. 6 När vi planerat arbetet har vi utgått från: Mål att sträva mot i läroplanen Skolan skall sträva efter att eleven: utveckla

Läs mer

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Namn: Datum: 2 Resultat- och utvecklingssamtal Syfte Resultat- och utvecklingssamtalet är en viktig länk mellan organisationens/enhetens mål och medarbetarens

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Engelska Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven utvecklar sin förmåga att använda engelska för att kommunicera i tal och skrift,

Läs mer

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande kurs W

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande kurs W Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande kurs W Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar

Läs mer

Att använda nätet - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek

Att använda nätet - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek Att använda nätet - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek Göteborg 2 mars, 2011 Innehåll: Vår kulturella plattform Pedagogiska utmaningar Alingsås biblioteks Internetkurser Källa: Olle

Läs mer

Studiehandledning Det professionella samtalet I (7,5 hp) The professional Conversation (ECTS credits 7,5) Ht 2012

Studiehandledning Det professionella samtalet I (7,5 hp) The professional Conversation (ECTS credits 7,5) Ht 2012 Stockholms Universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Kursansvariga: Christer Langström Ingrid Hultén Tfn. 08 1207 63 79 christer.langstrom@edu.su.se 08-1207 63 66 ingrid.hulten@edu.su.se Studiehandledning

Läs mer

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Dokumentnamn Yttande Datum 2011-05-15 Adress Kommunstyrelsen Diarienummer 1(4) Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Initialt fördes ett samtal mellan PwC och produktionschef Peter Björebo

Läs mer

Kandidatprogram i TURISM MED INRIKTNING MOT KULTURARV OCH NATURMILJÖ Bachelor Programme in Tourism, with Emphasis on Cultural and Natural Heritage

Kandidatprogram i TURISM MED INRIKTNING MOT KULTURARV OCH NATURMILJÖ Bachelor Programme in Tourism, with Emphasis on Cultural and Natural Heritage Utbildningsplan för Kandidatprogram i TURISM MED INRIKTNING MOT KULTURARV OCH NATURMILJÖ Bachelor Programme in Tourism, with Emphasis on Cultural and Natural Heritage 180 högskolepoäng Det treåriga turismprogrammet

Läs mer

Prövningsanvisningar Svenska som andraspråk grundläggande nivå våren 2016

Prövningsanvisningar Svenska som andraspråk grundläggande nivå våren 2016 prövning svenska som andraspråk grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000 Innan du anmäler dig till en särskild prövning i Grundläggande

Läs mer

BESLUT 2009-03-26 Dnr Mahr 50-2009/244

BESLUT 2009-03-26 Dnr Mahr 50-2009/244 Malmö högskola / Gemensam förvaltning Jonas Alwall Arbetsgruppen för studentinflytandepolicy vid Malmö högskola 1(9) BESLUT 2009-03-26 Dnr Mahr 50-2009/244 Studentinflytandepolicy för Malmö högskola Inledning

Läs mer

1. Samlande uppdragsvision och lärandeavpassade förutsättningar

1. Samlande uppdragsvision och lärandeavpassade förutsättningar Skolinspektionen gav universitetslektorerna Jan Håkansson och Daniel Sundberg, Linnéuniversitetet, i uppdrag att ta fram en forskningsöversikt som skulle belysa sambanden mellan olika undervisningsfaktorer

Läs mer

Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Vidtagna åtgärder under 2015 avseende distansutbildning

Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Vidtagna åtgärder under 2015 avseende distansutbildning Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Datum 2015-12-16 Vår referens Elin Ewers Sekreterare elin.ewers@malmo.se Tjänsteskrivelse under 2015 avseende distansutbildning

Läs mer

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback?

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? Psykologi 11.3.2009 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? För 1 3 poäng krävs att skribenten förstår att inlärning är en process som grundar sig på dels förändringar i hjärnan och

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

IT:s ställning i skolan. Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser

IT:s ställning i skolan. Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser IT:s ställning i skolan Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser Digital kompetens begreppet IT i skolan Begreppet Nuläge Webbstjärnan Mål Innehåll Exempel på digital kompetens

Läs mer

Att leda en elevintervju

Att leda en elevintervju Att leda en elevintervju En översiktsdiagnos, i form av ett skriftligt test till en klass, kan ge läraren användbar information. Det kan sätta ljuset på starka och svaga områden, i klassen som helhet identifiera

Läs mer

Rapport av genomförd "Lesson study" av en lektion med temat ekvationer i gymnasiets B-kurs. Bultar, muttrar och brickor

Rapport av genomförd Lesson study av en lektion med temat ekvationer i gymnasiets B-kurs. Bultar, muttrar och brickor Rapport av genomförd "Lesson study" av en lektion med temat ekvationer i gymnasiets B-kurs Bultar, muttrar och brickor Vågad problemlösning Förberedelser Ekvationssystem i matematik B ger progression från

Läs mer

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsutbildning SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsprogrammet 3 år Obligatoriskt för nytillträdda rektorer men även öppet för biträdande rektorer och förskolechefer Rektorsprogrammet omfattar

Läs mer

Arbetsplatslärande: Hur når vi långsiktiga effekter av våra insatser? Per-Erik Ellström www.liu.se/helix

Arbetsplatslärande: Hur når vi långsiktiga effekter av våra insatser? Per-Erik Ellström www.liu.se/helix Arbetsplatslärande: Hur når vi långsiktiga effekter av våra insatser? Per-Erik Ellström www.liu.se/helix Former för arbetsplatslärande formell utbildning (t ex olika slags kurser) icke-formell utbildning

Läs mer

Allmän beskrivning av B2-språk i årskurs 7-9

Allmän beskrivning av B2-språk i årskurs 7-9 FRÄMMANDE SPRÅK, B2 - I ÅRSKURS 7 9 Allmän beskrivning av B2-språk i årskurs 7-9 Undervisningen i ett valfritt B2-språk inleds i Helsingfors svenska skolor i årskurs 7. B2-språket är det tredje språket

Läs mer

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG Curriculum Studies and Communication, 10 Credit Points (15 ECTS) LÄRDOK-KOD: 1. BESLUT OCH RIKTLINJER

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Teknik Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling

Läs mer

CASE FOREST-PEDAGOGIK

CASE FOREST-PEDAGOGIK CASE FOREST-PEDAGOGIK INTRODUKTION Skogen är viktig för oss alla. Skogen har stora ekonomiska, ekologiska och sociala värden, som ska bevaras och utvecklas. Skogen är också bra för vår hälsa. Frågor kring

Läs mer

Filosofin bakom modellen bygger på uppfattningen att varje människa har resurser och kraft att:

Filosofin bakom modellen bygger på uppfattningen att varje människa har resurser och kraft att: LIP Lösningsinriktad pedagogik Lösningsinriktad pedagogik erbjuder ett annorlunda sätt att förhålla sig till barn och till själva inlärningsprocessen. Det är ett förhållningssätt som genomsyras av en tilltro

Läs mer

Språk- läs- och skrivutvecklare: Skolverket Tillfälle

Språk- läs- och skrivutvecklare: Skolverket Tillfälle Språk- läs- och skrivutvecklare: Skolverket Tillfälle 3 2016-09-14 ann.pihlgren@igniteresearch.org www.igniteresearch.org Jag kommer att reflektera över Förskolans och fritidshemmets lyft Ordning och lärande

Läs mer

1. Pedagogik. Arbetsplan för NKC Vuxenutbildning i Nynäshamn 2008 2009

1. Pedagogik. Arbetsplan för NKC Vuxenutbildning i Nynäshamn 2008 2009 1 Arbetsplan för NKC Vuxenutbildning i Nynäshamn 2008 2009 1. Pedagogik Livslångt lärande Personalen på NKC ska vara väl förtrogen med begreppet livslångt lärande. Den nya lärplattformen, Fronter, har

Läs mer

Mål med språksamtalet

Mål med språksamtalet Mål med språksamtalet Optimera flerspråkiga barns möjlighet till en god språkutveckling såväl i första som i andraspråket i förskolan och tillsammans med föräldrarna. Samtalet ska utmynna i en språkplan

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Ämnet svenska behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur och andra typer av texter

Läs mer

Barns uppmärksamhet. Självständigt arbete på grundnivå, SAG, del III. Farzaneh Foroghi Examinator: Els-Mari Törnquist.

Barns uppmärksamhet. Självständigt arbete på grundnivå, SAG, del III. Farzaneh Foroghi Examinator: Els-Mari Törnquist. Malmö högskola Lärande och samhälle Kultur, språk, medier KME kurs 3:2 Barns uppmärksamhet En studie om att fånga barns uppmärksamhet och behålla den. Självständigt arbete på grundnivå, SAG, del III Farzaneh

Läs mer

2013-06-17. Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap

2013-06-17. Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap 2013-06-17 Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap Karin Rönnerman LiA, 30 maj, 2013 Aktionsforskning: Sker i samarbete

Läs mer