Man lär där man lever en utmaning mot klassrummet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Man lär där man lever en utmaning mot klassrummet"

Transkript

1 folkbildning.net Sida 171 en utmaning mot klassrummet av Carl Holmberg Imitten på 90-talet gjorde Jana Emmoth och jag några studier som lärde oss mycket. Vi följde upp en del av Utbildningsradions distanskurser och ville bland annat försöka förstå oss på vad det var i kursuppläggningarna som bidrog till att de studerande klarade kurserna. I en av studierna 1 intresserade vi oss särskilt för en grupp kvinnor som följde en akademisk kurs. Vad som var speciellt med gruppen var att de hade klarat kursen och fått akademiska poäng samt att de saknade gymnasiekompetens (s.k. kortutbildade). Vi ville förstå vad det var som låg bakom deras studieframgångar. Jana, som gjorde telefonintervjuer med kvinnorna och också åkte hem till flera av dem för längre samtal, berättade under arbetets gång om spännande möten. En hel del handlade om det utmärkta studiematerialet och om kursuppläggningen, men lika mycket om kursdeltagarnas vardagsvärld så klart! En gång när Jana kom tillbaka från en intervju berättade hon om en jobbig upplevelse. Hon hade hela tiden blivit störd under intervjun och undrade om vi verkligen kunde använda det material hon samlat in. Strax efter det att samtalet mellan henne och intervjupersonen tagit 1. Holmberg, C. & Emmoth, J. (1994). Success stories. Some characteristics of educationally disadvantaged women making success in a distance education course. Paper submitted to the 17th World Conference for Distance Education, Birmingham, United Kingdom, June, folkbildning.net 171

2 folkbildning.net Sida 172 sin början öppnade någon dörren och kikade in. Det var kvinnans make. Detta upprepades ungefär var tionde minut och det började efter ett par gånger kännas obehagligt. Har han behov av att kontrollera vad som sker? Vad betyder störningarna? Vad kommer att hända? När intervjun var över hade han bullat upp och kokat kaffe. Han ville med att öppna dörren och kika in bara se om de var klara för kaffe snart och ville nog också komma in i samtalet. Den bild som växte fram var att han var djupt engagerad i sin hustrus studier. Han gav praktiskt stöd, men också stöd genom att högt värdesätta studieinsatsen och uppmuntra den. Olika varianter på samma tema spelades upp i samtalen. Någon av kvinnorna sa att utan min svägerska hade detta aldrig gått. Hon har läst kurser förr. Hon vet hur man gör och kunde hjälpa mig med svåra ord. Kvinnorna hade personer i sin närhet som genom praktiskt stöd, uppmuntran och rådgivning gav viktiga bidrag till deras studieframgång. Vi fick börja tänka i vidare banor. Utformningen av kursmaterial och undervisningens organisation var av betydelse, men avgörande för de här kvinnornas studieframgång var andra faktorer som fanns att söka hos dem själva och i deras vardagsliv, utanför utbildningsanordnarnas klassrum. Fokus för diskussionen kring utbildningsfrågor har under senare år legat på lärandet. Förankrat i ideologi och i pedagogisk teori har man talat om ett skifte från undervisning till lärande. Klassrummen har överlevt genom århundraden och vi är vana att se dem som den yttre ramen för de studerandes utveckling av kunskap. Undervisningen sker vanligen där, men skapas de grundläggande förutsättningarna för lärandet där? Sker lärandet där? Tar man perspektivskiftet på allvar innebär det omfattande omställningar i alla utbildningssystem. När fokus skall ligga på de studerandes studier och lärande måste vi lyfta blicken utanför skolsalen och seminarierummet. En liten utvikelse om information, kunskap och lärande Lärande är vägen till kunskap och utveckling. Hur går det till? I diskussionen kring informations- och kommunikationsteknik (IKT) och utbild- 172 folkbildning.net

3 folkbildning.net Sida 173 ning dyker ofta termerna kunskap och information upp som synonymer. Naturligtvis är det nödvändigt att försöka skilja på begreppen. I den fysiska världen kring oss finns ting och händelser. De går att ta på, kan höras, och/eller ses. Vissa företeelser är av annan natur, exempelvis tankar och idéer. Gemensamt för de olika fenomenen är att de måste uttolkas. Finns vi själva på plats, kan vi uppleva ting eller direkt ta del av idéer och göra den uttolkningen själva. Om vi skall ta del av någonting i andra hand måste fakta om tingen eller tankarna först bli information. Informationen lagras i böcker, bilder, TV-program, CD-skivor, databaser etc. Undervisning handlar om att låta studerande upptäcka eller möta fenomen eller ta del av information om fenomenen. Undervisning, studier och lärande har alltså verkligheten direkt eller den lagrade informationen som näringskälla. Undervisning handlar också om att ge tillfällen till bearbetning av informationen. Det mest centrala är att undervisningen skall bidra till att upplevelserna och informationen omvandlas till kunskap. Begreppet kunskap reserveras här alltså för något individen är bärare av. När man har kunskapen har den såväl en intellektuell som en emotionell dimension, liksom att den ger en beredskap för handling. Vad är det som sker när studerande tar till sig information och gör den till kunskap? Vänder man sig till den pedagogiska filosofin blir svaret att lärandet inträffar i en tät dialog mellan två eller flera individer som förenas i arbete mot gemensamma mål. Dialog, samspel, interaktion är alltså en nyckel i processen som leder till kunskap. Klassrummet ger förutsättningar för interaktion, men det gör även andra sammanhang som den studerande befinner sig i. Interaktion som väg till lärande Man kan tänka sig flera huvudtyper av interaktion. Det man kanske först tänker på är den studerandes samspel med det direkta kursinnehållet så som det representerats i någon form av läromedel. Ett led i detta arbete är att den studerande informerar sig om innehållet. Ett annat led är att föra ett inre resonemang om innehållet, med eller utan yttre stöd. Den folkbildning.net 173

4 folkbildning.net Sida 174 studerande möter andra personer och interagerar med dem. Det kan vara interaktionen mellan den studerande och läraren och mellan den studerande och andra studerande. Olika kategorier av personer medverkar således i den studerandes arbete och underlättar lärandet. Många forskare har givit sig i kast med att studera fenomenet interaktion och litteraturen om det är omfattande. Man har exempelvis visat att: de största hindren för att studerande skall lyckas med sina studier ligger i brister i återkopplingen till de studerande; behovet av samspel mellan handledare och studerande blir inte tillfredställt, betydelsen av att individualisera handledning är stort, vikten av att skapa ett personligt och gott förhållande mellan handledare och studerande är hög, det är viktigt att kommentera framsteg och misstag, studerande behöver diskutera kursinnehåll, tolkning och analys av innehållet, behovet av samspel med andra uppstår vid helt olika tillfällen för olika studerande, det är betydelsefullt att värme och omtanke visas. De olika aspekterna av interaktion som diskuterats av forskarna är av två olika slag. Det ena har att göra med innehållet i interaktionen. Det andra med var interaktionen sker. Interaktion har alltså en fysisk och social dimension med platser eller rum för interaktionen och personer att interagera med och en psykologisk dimension som beskriver innehållet i interaktionen. Den första, interaktionens kontext, svarar på frågorna var och med vad eller vilka äger interaktionen rum. Den andra, som rör innehållet i interaktionen, svarar på frågan vad interaktionen handlar om. Interaktionens innehåll I de resonemang som förs i litteraturen finner man tre olika innehålls- 174 folkbildning.net

5 folkbildning.net Sida 175 aspekter i interaktionen. Den första typen av innehåll rör samspel och handlingar som skall stödja förståelsen av det som skall läras, ett stöd till den kognitiva utvecklingen. De handlingar som hör hit är sådant som att ge lektioner, att ge handledning och återkoppling och de rör alla det kursinnehåll man skall lära sig eller de färdigheter man skall ta till sig. När läraren ringer upp den studerande för att förklara något, eller deltar i en diskussion med en grupp studerande, ger han således sådant stöd. Handlingar som innebär att den studerande tillsammans med någon annan penetrerar stoffet hör hit. Den studerande lyssnar till, granskar, ifrågasätter olika uppfattningar om en företeelse och kommer genom sin diskussion med medstuderande, lärare eller andra fram till egna ställningstaganden relativt företeelsen och förhoppningsvis sin egen förståelse av den. Den andra innehållsaspekten rör de praktiska förhållandena kring undervisning och studier. Innehållet i interaktionen rör här sådant som har att göra med vem som skall ta hand om barnen medan man studerar, vem som skriver ut ett intyg om att man studerar, hur man får igång sitt FirstClass-program och vad som krävs för att man skall bli godkänd på en kurs samt inte minst att hjälpa de studerande att organisera studiegrupper. En viktig aspekt av detta är också att hjälpa de studerande med långsiktiga planer för sin utbildning och att ge de studieovana orienteringar om utbildningssystemet i stort om regler, förväntningar och så vidare. Omfattande praktiska erfarenheter och uppföljande forskning har visat att betydelsen av samspelet kring dessa praktiska ting är väl så stor som betydelsen av det kognitiva stödet för att nå framgång med en kurs. Lärare, administrativ personal och studiehandböcker har naturligtvis stor betydelse för att lösa de problem som kan uppkomma, men många av svaren eller lösningarna på problemen finns kanske hos en arbetskamrat eller i hemmet. I mänskligt samspel finns också en emotionell ton, och i undervisning och studier är de studerande beroende av att interaktionen även täcker av detta innehåll. Den tredje innehållsliga aspekten av interaktion rör alltså det emotionella fältet. Vänlig ton i undervisningen och ett vänligt bemötande när den studerande har kontakt med undervisningsorganisationen folkbildning.net 175

6 folkbildning.net Sida 176 utgör exempel på detta. Att få uppmuntran och bekräftelse på att man utvecklas är andra exempel. Hit hör sannolikt också möjligheten att få känna samhörighet med en grupp och att i den även diskutera annat än kursinnehåll. Få studier har hittills rört det här området. De som gjorts visar dock att det finns goda skäl att anta att dylika förhållanden kan vara avgörande för att nå studieframgång. Interaktionens sammanhang Det för lärandet viktiga samspel med andra som diskuterats här kan förekomma i olika sammanhang. Redan de exempel som tagits har visat det. Interaktion som leder till lärande och kunskap kan inträffa inom utbildningens mer formaliserade ramar, men kan också äga rum i den studerandes vardagsliv, kanske i hissen med närmaste grannen. Det samspel en studerande har med sina lärare och studiekamrater äger rum på vad jag kallar den formella arenan. Med formell avses här således att interaktionen skall vara planerad, understödd och övervakad av organisationen ansvarig för utbildningen. De olika situationer och miljöer som tillskapas för att ge förutsättningar för sådan interaktion utgör formella arenor. De sammanhang där den studerande lever sitt vardagsliv ger också viktiga bidrag till hennes lärande. Personer nära den studerande kan ge värdefullt stöd. Interaktion som sker på så sätt inträffar på den informella arenan. I den studie som redovisades i ingressen till den här texten visade det sig att den informella arenan var väl så avgörande för utfallet av utbildningen som den formella arenan. Den formella arenan Tre kategorier av interaktion förekommer på den formella arenan. Den första formen av samspel är den interaktion som sker mellan den studerande och olika läromedel, som böcker, laborationsmaterial, ljudband. Den andra kategorin utgörs av sådana interaktioner som äger rum mellan den studerande och olika företrädare för utbildningsorganisationen, lärare, studievägledare, administrativ personal. Den tredje rör växelspelet mellan den studerande och hennes medstuderande. Gemensamt för dessa 176 folkbildning.net

7 folkbildning.net Sida 177 tre kategorier av interaktion är att de är tillkomna som en konsekvens av utbildningsorganisationens olika åtgärder. Läromedel har utvecklats och distribuerats i en eller annan form, lärare (handledare, studievägledare) har anställts och givits undervisningsuppdrag av organisationen som arrangerar utbildningen och den har även gjort olika arrangemang för att skapa samarbete mellan de studerande. Med andra ord har anordnaren skapat rum, byggt upp en formell arena för interaktionen. Innehållet i interaktionen på den formella arenan kan variera på det sätt som beskrevs i avsnittet ovan. Det kan alltså vara orienterat mot förståelsen av stoffet, mot att lösa administrativa och sociala frågor eller mot att ge uttryck för en emotionell ton i samspelet. I distansundervisning flyttar emellanåt aktiviteter in i hemmen. Utbildningsanordnarna kolonialiserar så att säga de studerandes närmiljöer. För att skapa rum för lärare-studerande-interaktionen skapas en brygga från läraren till den studerande. Man talar om det förlängda klassrummet, virtuella klassrummet eller liknande. Undervisningsorganisationen når den studerande varhelst hon är. Samspelet kan se ut som i klassrummet eller pröva nya vägar. Även om interaktionen i de här fallen fysiskt äger rum hemma hos den studerande inträffar den på den formella arenan. Det är aktiviteter som anordnats av utbildningsorganisationen. Den informella arenan De studerande interagerar också på en arena som sällan diskuteras. De sammanhang i vilka den studerande lever och verkar kan ge viktiga bidrag till individens lärande och personer nära den studerande kan ge värdefullt stöd. Detta rum kallar jag den informella arenan och mycket stödjer antaganden om att den kan vara väl så avgörande för utfallet av utbildningen som den formella arenan. Huvuddelen av tiden under en kurs tillbringar den studerande i sin nära kontext, i sitt hem, på arbetet, bland vänner. Här finns känslomässiga bindningar, lösningen på många av de praktiska problemen relaterade till studierna och kanske även vänner eller familj med studieerfarenheter av betydelse. På den informella arenan finns kanske den eller de folkbildning.net 177

8 folkbildning.net Sida 178 som kan ge den studerande bekräftelse på framgångar och utveckling. Så var det exempelvis för de kortutbildade kvinnor som lyckats i Utbildningsradions distanskurs. Många av faktorerna som förklarade deras framgång, återfanns på den informella arenan. Det finns många aktörer på den informella arenan. Vänner, familj, arbetskamrater och chefer hör dit, men även tidningar, radio, TV och bibliotek. Viktiga rum är naturligtvis även sådana där det man studerar kan sättas i tillämpning. Det kan vara på den egna arbetsplatsen, på daghemmet där man hämtar barnen eller ute i naturen. Interaktionens innehåll, den formella och den informella arenan På den formella arenan är det framför allt lärare, studiekamrater och läromedel som interagerar med ett kognitivt innehåll. Självfallet förekommer högst sannolikt motsvarande samspel på den informella arenan. Arbetskamrater, någon man känner eller någon på det lokala biblioteket kan måhända fungera som dialogpart kring det stoff man arbetar med. Även om litteraturen om utbildning hänvisar de administrativa frågorna till den formella arenan, finns naturligtvis många frågor som rör det här området som kan hanteras utanför studieorganisatörens domän. Lärare, administrativ personal och studiehandböcker har naturligtvis stor betydelse för att lösa de problem som kan uppkomma, men många av svaren eller lösningarna på problemen finns kanske hos en arbetskamrat eller i hemmet. Värme, stöd och uppmuntran i studierna tillgodoses naturligtvis även det på de båda arenorna. När detta interaktionsinnehåll diskuteras i forskningssammanhang handlar det mest om hur viktigt det är att få det representerat i undervisningsmaterial och i undervisningens praktik. Högst sannolikt är det ändå på den informella arenan som det mesta av interaktionen med detta innehåll äger rum. Dags för en definition Nu har jag vridit och vänt på begreppet interaktion och det kan vara dags för en definition. Det har framgått att när jag använder begreppet pratar jag inte om teknik som ofta är fallet, utan fokuserar på relationer. 178 folkbildning.net

9 folkbildning.net Sida 179 Diskussionen har inriktats mot att ange var interaktionen sker, med vilka den sker och med vilket innehåll den sker. Alltså: Interaktion är sammanfattningsbegreppet för de handlingar som utöver presentation och förmedling av stoff skapar förutsättningar och stöd för lärandet. Den försiggår någonstans, en rumslig aspekt, tillsammans med en eller flera aktörer och de kan ha olika typer av innehåll. Interaktion kan inträffa när de olika aktörerna är närvarande i samma rum och vid samma tidpunkt eller när aktörerna är skilda åt i rum och tid. Interaktionen kan således ske i real tid eller med fördröjning. När aktörerna är rumsligt skilda eller när interaktionen sker med tidsmässig fördröjning krävs olika tekniska lösningar för att överbrygga tid och rum. Tekniken erbjuder ett verktyg, en kanal för interaktionen. Om det skall bli en täckande definition och väva in det som sagts ovan bör vi tillägga: Interaktion är samspelet mellan studerande och andra (personer, miljöer, tidskrifter etc.) i den lärandes omgivning. Sammanhanget där interaktionen sker kan vara formellt organiserat eller informellt. Med ett formellt sammanhang avses att utbildningsorganisatören skapat en omgivning för den studerandes interaktion. Med informellt avses de sammanhang som finns, uppstår eller skapas runt den lärande utan utbildningsorganisatörens särskilda åtgärder. Innehållet i interaktionen har som syfte att stödja den studerandes lärande. Det kan röra kognitiva, emotionella eller sociala och administrativa aspekter av studierna. En karta över lärandet Jag har gjort ett försök att strukturera något mycket komplext, brutit ned något i små delar, där delarna egentligen inte är tydligt urskiljbara. Detta kan verka fåfängt. De processer som äger rum i undervisning och vid lärande låter sig inte enkelt delas upp i dimensioner och kategorier. Händelser, handlingar, tillfälligheter väver i varandra och resultatet kan snarare liknas vid en ryamatta än den rutiga släta duk jag försökt väva. Likafullt är det nödvändigt för oss att söka begrepp och mönster som kan ge gemensamma utgångspunkter för fortsatt och fruktbar diskussion av utbildning och att få ökad förståelse för hur vi kan närma oss flexibel utbildning. För den som jobbar praktiskt med utbildning kan den modell som folkbildning.net 179

10 folkbildning.net Sida 180 sammanfattar resonemangen nedan hjälpa till att föra fram ett studerandeperspektiv i undervisningen. Den tydliggör det självklara, men sällan utnyttjade faktum, att den studerande finns huvuddelen av sin tid på den informella arenan. Där kan hon lösa många av de frågor som kan uppstå i studiearbetet och utnyttja möjligheter till att praktiskt omsätta kunskaper. En studerande som är ovan vid studier bör man uppmärksamma på den informella arenan och visa på de möjligheter som finns i hennes närhet. Naturligtvis måste det vara bättre att, när det passar utbildningsmålen, låta en studerande utnyttja sin vardag för tillämpningsövningar än att utbildningsanordnaren skapar tillämpningssituationer. På motsvarande sätt kan man måhända räkna in en del av de andra kompetenser som finns kring den studerande. En risk med att hålla fram detta kan naturligtvis vara att utbildningsanordnarna går på erövringståg och hårdutnyttjar de resurser som finns nära den studerande. I figuren nedan har jag prövat mina resonemang genom att sätta in olika aktörer och handlingar i en översiktlig modell: Interaktion Sammanhang: formell arena Sammanhang: informell arena Studie- Lärare, Studie- Böcker, Vänner, Arbetsplats, material, handledare, grupper, TV familj tillämpningsböcker, administrat. studie- fält studieguider personal kamrater Innehåll: handledning, handledning, diskussions- perspektiv, diskussions- diskussionskognitivt återkoppling återkoppling part, återkoppling part, part, återkoppling återkoppling återkoppling Innehåll: upplysningar, upplysningar, upplysningar, upplysningar, upplysningar, upplysningar, administra- vägledning vägledning, vägledning vägledning vägledning, vägledning, tivt/socialt rådgivning praktiska praktiska arrangemang arrangemang Innehåll: didaktisk moraliskt moraliskt trygghet, moraliskt emotionellt dialog stöd stöd moraliskt stöd stöd Figur: exempel på olika innehåll i interaktiva handlingar i skilda kontexter/sammanhang. Min ambition är endast att lyfta fram relationer och handlingar som stödjer lärandet. Den rena informations- och stoff-förmedlingen har inte täckts in i modellen, inte heller de olika tekniska förutsättningarna för interaktionen i distansundervisningen. 180 folkbildning.net

11 folkbildning.net Sida 181 Modellen betonar två aspekter av innehåll i interaktionen som mera sällan diskuteras, det administrativa/sociala och det emotionella stödet. Man möts ofta av förgivet-taganden, att avgörande för studieframgång är den hjälp studerande kan få med de intellektuella sidorna av studieuppgifterna. För vissa studerandegrupper kan det säkert också förhålla sig så. Personer med omfattande studievana, förtrogna med arbetsformer och utbildningssystem, är troligen främst i behov av kognitivt inriktat stöd. De stora grupper i samhället som saknar studievana och som i allt större omfattning förväntas följa långa utbildningar har troligen lika stort behov av administrativt, socialt och emotionellt stöd som av hjälp med lärostoffet. Synen på utbildning betonar vanligen utbildningsanordnarens kontroll över studiesituation och den studerande. Mitt sätt att lyfta fram interaktionen i undervisningen innebär samtidigt att studierna ses ur den studerandes perspektiv och indirekt visar hennes möjligheter att vara aktiv och självstyrande. En studerande befinner sig i situationer som endast delvis kontrolleras av utbildningsorganisatören, men likafullt är mycket i den studerandes miljö betydelsefullt för utfallet av studiearbetet. I ökande omfattning kan enskilda studerande via internet komma åt olika presentationer av stoff. Hon kan även via internet kommentera och diskutera stoff med andra. I extrema fall kan mycket av stoff-förmedling och bearbetning av stoff ske utom studieorganisatörens ramverk. Studieorganisatörens roll i sådana sammanhang kan i en nära framtid begränsas till att sätta upp mål för utbildningen och att kontrollera måluppfyllelsen, examinera. Utbildningsdiskussioner utgår ofta från en idealtyp av traditionell undervisning. Denna ideala undervisning är måhända inte så lätt att finna i undervisningens praktik, men likafullt fungerar den som ett tänkt jämförelseobjekt när nya former av utbildning diskuteras. I den formen av undervisning finns en tät dialog mellan lärare/handledare och studerande. Samspelet mellan dem, den täta dialogen, skapar förutsättningar för lärandet. I den jämför lärare och studerande sina tolkningar av det lärostoff som skall bearbetas och "förhandlar" om innebörder i det. För att nå flexibilitet i utbildning kan självfallet denna dialog, med de folkbildning.net 181

12 folkbildning.net Sida 182 Distanspedagogik tekniska landvinningar vi idag har tillgång till, genomföras på distans. En begränsning som ofta framhålles när det gäller dialog på distans är att de mjuka sidorna av mänsklig samvaro inte finns med. Att genomföra dialogerna via ljudband eller på internet är inte riktigt samma sak som ett fysiskt möte. En parallell till detta har bland annat diskuterats i Grönköpings Veckoblad redan i 80-talets början: Den alternativa erotik, som i tidningsform planerats av frkn hemkonsulenten och förf. Ada A:son Susegård, har nu dessvärre måst skrinläggas. Gick det helt enkelt icke att komma å något bättre än den vanliga, säger frkn S. till GV. 2 Genom att diskutera begreppet interaktion i relation till en formell och en informell arena och genom att precisera olika innehållsaspekter i interaktionen har jag visat på det spektrum av möjligheter till samspel och stöd som finns mellan den studerande och de olika sammanhang hon finns i. Vardagslivet ger viktiga bidrag till lärandet. Man lär där man lever. 2. Grönköpings veckoblad 1981:3 182 folkbildning.net

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Distansstudier öppnar nya möjligheter för dig som inte har möjlighet att

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Att studera på distans vid Högskolan Dalarna

Att studera på distans vid Högskolan Dalarna Att studera på distans vid Högskolan Dalarna ÄR FRIHET DIN GREJ? Frihet Tycker du om frihet? Vill du själv bestämma när och var du ska studera? I så fall kan distansstudier vara det bästa sättet för dig

Läs mer

Kursdokument APL handledarutbildning HT14

Kursdokument APL handledarutbildning HT14 140813/CH Kursdokument APL handledarutbildning HT14 1 Innehåll Mål för utbildningen... 3 Litteraturlista... 3 Att studera på distans... 4 Kursupplägg omgång 1... 5 Kursupplägg omgång 2... 6 Innehåll närträffar...

Läs mer

Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande

Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande Referat från seminarium i Almedalen Almedalsveckan, måndagen den 1 juli 2013 Gotlands Museum, Strandgatan 14, Visby

Läs mer

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Dokumentnamn Yttande Datum 2011-05-15 Adress Kommunstyrelsen Diarienummer 1(4) Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Initialt fördes ett samtal mellan PwC och produktionschef Peter Björebo

Läs mer

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%)

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) 1. Det var lätt att veta vilken nivå som förväntades på mitt arbete fördelning

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

Kvalité i distans- & flexstudier

Kvalité i distans- & flexstudier Kvalité i distans- & flexstudier eller Man måste bli sedd även om man inte syns! Lärare Gotland Lärcentra Pedagogik IKT-stödd distansutbildning Teknik Pedagogik Teknik Den tekniska utvecklingen går snabbt.

Läs mer

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken 1. Inledning 1.1 Bakgrund Redan 1989 startade ett nätverkssamarbete mellan fackhögskolorna i Jönköping och länets kommuner när det gäller decentraliserad högskoleutbildning. Varje kommun i dåvarande Jönköpings

Läs mer

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet Vuxenutbildningen i Strängnäs Utbildning på vuxnas villkor 2012 Komvux Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /KOMVUX Katalog 2011/2012 Välkommen till Komvux - en del av Campus Strängnäs Vårt

Läs mer

Ett nät för alla - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek. Östersund 8 juni, Härnösand 9 juni 2011

Ett nät för alla - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek. Östersund 8 juni, Härnösand 9 juni 2011 Ett nät för alla - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek Östersund 8 juni, Härnösand 9 juni 2011 Olle Findahl, Svenskarna och Internet 2010 År efter år fortsätter Sverige att ligga i den

Läs mer

En lärande arbetsplats. Anpassning av Europarådets språkliga referensnivåer för omsorgsarbete

En lärande arbetsplats. Anpassning av Europarådets språkliga referensnivåer för omsorgsarbete En lärande arbetsplats Anpassning av Europarådets språkliga referensnivåer för omsorgsarbete Mål För lärare och deltagare: ett verktyg för kartläggning och stöd i samtal om språklig kompetens. individuell

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7.

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla de förmågor som uttrycks i målen genom

Läs mer

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Kommunal Vuxenutbildning. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Kommunal Vuxenutbildning. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet Vuxenutbildningen i Strängnäs Utbildning på vuxnas villkor 2013 Kommunal Vuxenutbildning Komvux Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /KOMVUX Katalog 2011/2012 Välkommen till Vuxenutbildningen

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Arbetstidsdirektivet

Arbetstidsdirektivet Arbetstidsdirektivet Arbetstiden är på tapeten igen och EU-kommissionen kommer troligen att ge ut ett nytt förslag om arbetstidsdirektivet i början av 2015. Hur det påverkar EPSU och dess medlemsförbund

Läs mer

ERI och Krav-Kontroll-Stöd

ERI och Krav-Kontroll-Stöd ERI och Krav-Kontroll-Stöd Denna Presentation beskriver 2 olika centrala teorier i arbetet med stressproblematik: ERI och Krav-Kontroll-Stöd. De är bägge framtagna för att hantera stressproblematik på

Läs mer

Chalmers Pedagogiska Portfölj

Chalmers Pedagogiska Portfölj Chalmers Pedagogiska Portfölj Nedan är ett utdrag ur Chalmers arbetsordning vad gäller definition och föreskrifter om pedagogisk skicklighet ( 4.2.2). Därefter följer instruktioner för utformning av den

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal Manual för Resultat- och utvecklingssamtal CHEFER Namn Datum Resultat- och utvecklingssamtal I resultat- och utvecklingssamtalet formulerar närmaste chef och medarbetaren de krav och förväntningar som

Läs mer

Matematiklyftet 2013/2014

Matematiklyftet 2013/2014 Matematiklyftet 2013/2014 Didaktiskt kontrakt Ruc 140522 AnnaLena Åberg 79 Matematiklärare 9 skolor? Elever 10 Rektorer 1 Förvaltningschef 2 Skolområdschefer 5 Matematikhandledare Hur ser ni på det didaktiska

Läs mer

Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng

Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng Utbildningsplan för Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng Politices kandidatprogrammet är ett utbildningsprogram på grundläggande nivå som leder

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa!

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! En psykolog kan inte lösa flertalet av psykets problem eftersom de är komplexa, och då gäller givetvis samma sak för coacher, forskare

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Teknik Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling

Läs mer

Till dig som LIA-handledare

Till dig som LIA-handledare Y Till dig som LIA-handledare Grattis! Du har tackat ja till uppgiften att vara handledare för en KY-student på din arbetsplats en uppgift som kan vara både lärorik, stimulerande och ansvarsfull. Inom

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Program för användning och utveckling av IT vid Uppsala universitet

Program för användning och utveckling av IT vid Uppsala universitet UFV 2009/872 Program för användning och utveckling av IT vid Uppsala universitet Fastställd av konsistoriet 2009-06-12 Innehållsförteckning Inledning 3 Ett universitet för framstående forskning 3 Ett universitet

Läs mer

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Academedia, El och El-automation Möte med ledning och lärare 100617

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Academedia, El och El-automation Möte med ledning och lärare 100617 Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Academedia, El och El-automation Möte med ledning och lärare 100617 Kryssen på skattningsskalan är satt av ledning, men alla frågor har även diskuterats

Läs mer

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsutbildning SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsprogrammet 3 år Obligatoriskt för nytillträdda rektorer men även öppet för biträdande rektorer och förskolechefer Rektorsprogrammet omfattar

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag Distansutbildning inom kommunal vuxenutbildning

Redovisning av regeringsuppdrag Distansutbildning inom kommunal vuxenutbildning 1 (16) Redovisning av regeringsuppdrag Distansutbildning inom kommunal vuxenutbildning Uppdraget och dess genomförande Regeringen har i regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Statens skolinspektion,

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Sammanfattning av D-uppsats i Utbildningsdesign Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Malin Seeger Annika Åström Linköpings universitet

Läs mer

Särskilt stöd i det systematiska kvalitetsarbetet Linnéuniversitetet 13 mars 2014

Särskilt stöd i det systematiska kvalitetsarbetet Linnéuniversitetet 13 mars 2014 Särskilt stöd i det systematiska kvalitetsarbetet Linnéuniversitetet 13 mars 2014 Inger Tinglev Särskilt stöd Ingen definition av begreppet i skollagen. Inte möjligt att i lagtext definiera vilka förutsättningar

Läs mer

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG Curriculum Studies and Communication, 10 Credit Points (15 ECTS) LÄRDOK-KOD: 1. BESLUT OCH RIKTLINJER

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

Kvalitetsredovisning för läsåret 10/11 Barn- och utbildningsförvaltningen Oskarshamns kommun. Komvux

Kvalitetsredovisning för läsåret 10/11 Barn- och utbildningsförvaltningen Oskarshamns kommun. Komvux Kvalitetsredovisning för läsåret 10/11 Barn- och utbildningsförvaltningen Oskarshamns kommun Komvux Gymnasiechef Ann-Marie Lotsengård Jakobsson Rektor Komvux Per Hofstedt Administrativ chef Ulrika Hernäng

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Vägga Vuxenutbildning ITiS-projekt Väggaskolan Vårterminen 2002 Karlshamn Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Författare Lotta Holmgren Karin Svensson Ove Svensson Handledare

Läs mer

Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara

Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara 1(1) Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara Vad är utbildning i svenska för invandrare (sfi)? Utbildningen i svenska för invandrare är en grundläggande utbildning i svenska språket

Läs mer

Samtalschema för värdering av stödbehov. Samtalschema

Samtalschema för värdering av stödbehov. Samtalschema Samtalschema 1. Basuppgifter (skall fyllas i av alla) Brukarens namn: Datum: Namn på andra mötesdeltagare: Gift/sambo: Ja Nej Hemmaboende barn: Ja Nej Evt. ålder Vad är bakgrunden för din ansökan? Vilken

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Miniskrift På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Skrift två i en serie om agil verksamhetsutveckling. Innehållet bygger på material som deltagarna (ovan) i Partsrådets program Förändring och utveckling

Läs mer

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Mediatekets uppgift och syfte Specifikt handlar det om att öka barns/elevers nyfikenhet, läslust, lust till ett livslångt lärande, - stödja läsfrämjande verksamhet - vara

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

Validering vid VO-C Gävleborg

Validering vid VO-C Gävleborg VO-C GÄVLEBORG Validering vid VO-C Gävleborg Policy och struktur för validering av formell och reell kompetens inom ramen för Vård- och omsorgsprogrammet vid VO-C Gävleborg 2015-02-06 Bakgrund Validering

Läs mer

Malmö högskolas plattform för nätbaserad utbildning. Pedagogiska krav och supportorganisation

Malmö högskolas plattform för nätbaserad utbildning. Pedagogiska krav och supportorganisation Malmö högskolas plattform för nätbaserad utbildning Pedagogiska krav och supportorganisation Oktober 2004 Bakgrund... 2 Nätbaserad utbildning... 2 Sammanställning av pedagogiska krav på LMS för Malmö högskola

Läs mer

Ulf Janson, janson@ped.su.se Pedagogiska Institutionen, Stockholms Universitet. Kamratrelationer

Ulf Janson, janson@ped.su.se Pedagogiska Institutionen, Stockholms Universitet. Kamratrelationer Ulf Janson, janson@ped.su.se Pedagogiska Institutionen, Stockholms Universitet Kamratrelationer Delaktighet, samspelsproblem, pedagogiska förhållningssätt RFA:s skolombudskonferens Södertälje 6-7 mars

Läs mer

Elever som lämnar skolan i förtid. lärdomar från forskningen för beslutsfattare

Elever som lämnar skolan i förtid. lärdomar från forskningen för beslutsfattare Elever som lämnar skolan i förtid lärdomar från forskningen för beslutsfattare Forskning om studieavbrott 2014:5 Svensk titel: Elever som lämnar skolan i förtid lärdomar från forskningen för beslutsfattare

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14.

Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14. Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga

Läs mer

Rekrytera, handleda och behålla familjehem. Inte så svårt som man kan tro.

Rekrytera, handleda och behålla familjehem. Inte så svårt som man kan tro. Rekrytera, handleda och behålla familjehem. Inte så svårt som man kan tro. Frihet är det bästa ting, som sökas kan all världen kring. För att riktigt kunna förstå hur man lyckas måste en ta filosofin till

Läs mer

Arbetsplatslärande: Hur når vi långsiktiga effekter av våra insatser? Per-Erik Ellström www.liu.se/helix

Arbetsplatslärande: Hur når vi långsiktiga effekter av våra insatser? Per-Erik Ellström www.liu.se/helix Arbetsplatslärande: Hur når vi långsiktiga effekter av våra insatser? Per-Erik Ellström www.liu.se/helix Former för arbetsplatslärande formell utbildning (t ex olika slags kurser) icke-formell utbildning

Läs mer

Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS

Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS HSO Stockholms stad Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Stockholms stad 29 föreningar i samverkan Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS Dessa två lagstiftningar

Läs mer

Datum 2014-12-11. Kursens benämning: Grundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden

Datum 2014-12-11. Kursens benämning: Grundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden 1 (5) Kursplan Kursens benämning: Grundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden Engelsk benämning: Basic course in Leadership under demanding conditions Kurskod: 1LL046 (fristående kurs), 1FK020

Läs mer

Maslows behovstrappa.

Maslows behovstrappa. Maslows behovstrappa. Behovstrappan används för att beskriva och förklara hur vi människor prioriterar mellan våra olika behov. Vi tillgodoser våra behov i en viss ordning, menar Maslow. Först kommer de

Läs mer

Det räcker inte med en kurs för att medarbetare och verksamheter ska utvecklas!

Det räcker inte med en kurs för att medarbetare och verksamheter ska utvecklas! Det räcker inte med en kurs för att medarbetare och verksamheter ska utvecklas! Syfte skapa hållbara strukturer för organisatoriskt lärande i kommunala verksamheter genom att ta fram, pröva och utvärdera

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Annika Andersson, Kalle Räisänen, Anders Avdic - Informatik, Handelshögskolan 2012-10-25 1 Agenda

Läs mer

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning 1 (10) Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning Med arbetsplatsförlagt lärande, apl, avses ett lärande i en utbildning som genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan. Detta är möjligt

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Den akademiska uppsatsen

Den akademiska uppsatsen Den akademiska uppsatsen Skrivprocessen Uppsatsens struktur Språk och stil Källor och referenser Skrivprocessen förstadium skrivstadium efterstadium Förstadium Analysera situationen: 1. Vad har jag för

Läs mer

StegVis Ett program för utveckling av barns sociala kompetenser

StegVis Ett program för utveckling av barns sociala kompetenser StegVis Utveckla barnens sociala färdigheter Ett undervisningsprogram för förskola och skola i samarbete med hemmet StegVis Läs om syfte, mål, metoder och material, och få information om försäljning, kurser

Läs mer

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Svensk Biblioteksförenings studiepaket Barn berättar En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Välkommen till studiepaketet Barn berättar! Svensk Biblioteksförening ska främja biblioteksutveckling.

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Myndighetens syn på. Lärande i arbete

Myndighetens syn på. Lärande i arbete Myndighetens syn på Lärande i arbete 1 2 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2012 Dnr: YH 2012/3 ISBN-nr: 978-91-87073-07-6 Grafisk form: Markant Reklambyrå AB Myndighetens syn på lärande i arbete

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

SISU IDROTTSUTBILDARNA - VI ÄR DÄR NÄR IDROTTEN LÄR

SISU IDROTTSUTBILDARNA - VI ÄR DÄR NÄR IDROTTEN LÄR SISU IDROTTSUTBILDARNA - VI ÄR DÄR NÄR IDROTTEN LÄR SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie- och utbildningsorganisation och vår verksamhet utgår från idrottens behov av utveckling. SISU Idrottsutbildarna

Läs mer

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se IKT i fokus Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Kap 1: Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde

Läs mer

WEBB13: Bild och Grafisk produktion, 7,5 hp, H13 (31KBG1)

WEBB13: Bild och Grafisk produktion, 7,5 hp, H13 (31KBG1) Kursrapport för: WEBB13: Bild och Grafisk produktion, 7,5 hp, H13 (31KBG1) Kursansvarigas namn: Jan Buse & Daniel Birgersson Antal registrerade studenter: 30 st. Antal godkända studenter på hela kursen

Läs mer

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Övningar till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet 2 / 10 Innehåll 1. Övningar en inledning 1.1. Cirkeldiskussion 1.2. Fyra hörn 1.3. Finanskrisen 1.4. Sortera 1.5. Stå upp för dina rättigheter

Läs mer

Entreprenöriellt lärande

Entreprenöriellt lärande Entreprenöriellt lärande Sara Bruun och Johnny Gustafsson So-lärare och entreprenöriella pedagoger Läraren har en dubbel utmaning Ge stöd till de elever som har svårt att hänga med. Lärarna ska även stimulera

Läs mer

6. Bank med enkätfrågor för eget urval

6. Bank med enkätfrågor för eget urval 6. Bank med enkätfrågor för eget urval Nedan finns valbara enkätfrågor till lärare (svart text) respektive studenter (blå text) kring universitetets roll samt till studenter (röd text) kring studenternas

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående

Läs mer

Integrations- och Arbetsmarknadsförvaltningen Vuxenutbildningen. skolan som ger dig extra stöd

Integrations- och Arbetsmarknadsförvaltningen Vuxenutbildningen. skolan som ger dig extra stöd Integrations- och Arbetsmarknadsförvaltningen Vuxenutbildningen skolan som ger dig extra stöd Hösten 2015 och våren 2016 1 Välkommen till SärVux SärVux (Särskild utbildning för vuxna) Det är en frivillig

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

vuxenutbildning för dig

vuxenutbildning för dig CAS vuxenutbildning för dig Studie- och yrkesvägledarna hjälper dig att hitta rätt Nytt yrke? Högskolebehörighet? Gymnasiekompetens? Jobbkompetens? I samtal med vägledare får du hjälp med att strukturera

Läs mer

FAFA55 Kvantfysikaliska koncept PROJEKT UNDER LÄSPERIOD 1

FAFA55 Kvantfysikaliska koncept PROJEKT UNDER LÄSPERIOD 1 H. Linke, FAFA55, HT 2014 FAFA55 Kvantfysikaliska koncept PROJEKT UNDER LÄSPERIOD 1 Välkommen till FAFA55: Kvantfysikaliska koncept (HT 2014). Huvuddelen av denna kurs kommer att äga rum under Läsperiod

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Pedagogiskt ledarskap

Pedagogiskt ledarskap kapitel 6 Pedagogiskt ledarskap Vad är pedagogiskt ledarskap? Trots att diskussionen om hur rektors pedagogiska ledarskap ska balanseras mot lärarnas autonomi har pågått sedan 1946 års skolkommission finns

Läs mer

Experimentell psykologi: Emotion och motivation (mom 2)

Experimentell psykologi: Emotion och motivation (mom 2) Experimentell psykologi: Emotion och motivation (mom 2) Antal deltagare i enkäten: 82 Antal erhållna enkätsvar: 54 1. I vilken utsträckning anser du att du uppnått de angivna kursmålen? Antal svar på frågan:

Läs mer