Informationsaktiviteter och lärande i skola och bibliotek
|
|
- Gunilla Strömberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Informationsaktiviteter och lärande i skola och bibliotek Louise Limberg Svensk Biblioteksförenings forskardag 7 november 2013
2 Inledning Informationskompetens som forskningobjekt Förändrade pedagogiska och digitala landskap Informationskompetens, informationssökning och lärande: olika dimensioner Exempel på empiriska forskningsresultat Slutsatser
3 Informationskompetens i biblioteks- och informationsvetenskap (B&I) Forskning om IK hör hemma på forskningsområdet användarstudier i B&I, som studerar hur människor söker och använder information för olika ändamål och i olika kontexter, via olika redskap Bakgrund i professionell biblioteksverksamhet med tradition av användarundervisning Forskning om informationskompetens studerar informationssökning och -användning som redskap för lärande i olika kontexter Information: kärnbegrepp i B&I, där det fysiska objektet och dess meningsbärande innehåll formar varandra
4 Bibliotek som infrastruktur för lärande SKIFTEN Systematiska samlingar med kvalitetsgaranti Gränslös tillgång till information Professionell expertis Kontroll över informationen Fysiska rum Kapabla brukare Styra/kontrollera informationssökningen Virtuella rum
5 Nya pedagogiska landskap Från lärarledd undervisning till elevaktiva arbetsformer: elever forskar Förutsätter informationssökning och användning av många källor Ökar behov av välutrustade skolbibliotek Ställer krav på att elever tar ansvar för sitt eget lärande Omskapar traditionell lärarroll Omskapar traditionell bibliotekarieroll Hur skapa villkor för meningsfullt lärande i detta nya landskap?
6 Nya digitala landskap Datorer = dominerande redskap för informationssökning Digitala tjänster skapar infrastrukturer för lärande Kommunikation via Internet öppnar skolan för världen Sociala medier (t ex Wikipedia och bloggar) omskapar villkor för källkritik Krav på nya kompetenser: informationskompetens mediekompetens digital kompetens
7 Informations- kompetens- Digital kompetens Mediekompetens Innehållsorienterad Redskapsorienterad Medieorienterad Varierade format Teknikorienterad Genrer och format Multimedial Urval och organisation Multimedia ej skrift Produktion och presentation Användning av information Livslångt lärande Informationssökning och -användning Kommunikativt samspel via digitala medier Publicering på internet Information searching Kommunikation Publiker Risker, varningar Politisk orientering: friheter och rättigheter Produktion, sökning, lagring, värdering
8 navet för samspel mellan informationssökning och lärande 1. Informationssökning och -användning som redskap för lärande i olika lärandepraktiker för olika ändamål 2. Informationssökning och -användning som objekt för lärande 3. Informationssökning och -användning som objekt för undervisning 4. Lärande som resultat av informationsanvändning IKT och digitala medier förändrar villkoren för dessa aktiviteter och stärker kopplingen mellan informationssökning, informationsanvändning och lärande
9 Informationsaktiviteter och lärande i skolan Undersökande arbetssätt, lärande genom utforskande Informationsaktiviteter (informationssökning och informationsanvändning ) i skolans praktik uppgifter, ämnesval, intresseområde forskningsfrågor ålagda frågor val av informationskällor och redskap för sökning bedömning och värdering av information skapa mening ur information / dokument producera text för att kommunicera meningsfullt innehåll Kräver förståelse för regler, krav och normer i skolan, dvs. vad uppgifter går ut på och vad som förväntas
10 Serie av forskningsprojekt: LÄSK, IDOL, BIKT, EXAKT Informationssökning och lärande (Limberg 1998; Hultgren 2009; Gärdén 2010; Lundh 2011) LÄSK: Lärande via skolbibliotek ( ) IDOL: Informationssökning, didaktik och lärande ( ) BIKT: Bibliotek, IKT och lärande ( ) EXAKT: Expertis, Auktoritet och Kontroll på InterneT ( ) Fenomenografiska och sociokulturella, etnografiskt inspirerade forskningsansatser
11 Informationsaktiviteter och lärande empiriska resultat I Informationssökning söka och sammanställa fakta Självständiga frågor, ålagda frågor och sökfrågor Information = fakta Fakta I = svar på enkla frågor; rätt eller fel Fakta II = stoff att bearbeta för kunskapsbildning Kvantitativ vs. kvalitativ informationssökning Explorativa undersökningar omvandlas till skoluppgifter Teknik, form och procedurer Elevers forskning anpassas till traditionella skolpraktiker
12 Informationssökning och lärande empiriska resultat II Nära samspel mellan kvalitet i informationssökning och informationsanvändning och kvalitet i lärandet Kräver aktivt samspel mellan elever, lärare och bibliotekarie och specifik och varierad handledning Handledningen behöver inriktas på specifika aspekter av informationssökning och informationsanvändning under arbetet och vid bedömning av resultat frågeformuleringar, val av IKT-redskap, värdering, analys och bearbetning tydlig kommunikation om samspel mellan informationsanvändning, meningsskapande och textproduktion
13 Didaktiska villkor för meningsskapande empiriska resultat III 1. Att eleverna arbetar med forskningsbara frågor 2. Att olika och specifika aspekter på informationskompetens uppmärksammas under hela arbetsprocessen 3. Att eleverna får konsekvent och meningsfull återkoppling på specifika delar av sina arbeten under både arbetsprocess och på sina resultat
14 Samspel mellan informationsaktiviteter, lärande och informationskompetens analys och syntes Objektet för lärande? aspekter på informationsaktiviteter redskap (tekniska, intellektuella/språkliga) ämnesinnehåll (orsaker till klimatförändringar) analys och bearbetning av information argumentering med hjälp av olika källor egen textproduktion: att kommunicera mening Objektet för undervisning? spegling av ovan
15 Gemensamma drag i resultaten Mer specifik kunskap om villkor för lärande och undervisning för informationskompetens ofta ifrågasättande av de studerade praktikerna Ofta kritiska resonemang om brister i både bibliotekens och utbildningsinstitutionernas verksamhet men inte bara: VIKTIGT! Visar på variationer viktigt för att identifiera ändamålsenliga verksamheter och aktiviteter Teorier om lärande fruktbara för studier i B&I Ingen självklar koppling mellan forskning och professionella praktiker
16 Skilda synsätt på informationskompetens Professionellt/Politiskt Mål för undervisning eller politisk verksamhet Normativt föreskrivande Fast uppsättning generella färdigheter Kopplad till digitala och textburna källor Individuell och mätbar förmåga Överförbar mellan olika praktiker Forskningsintresse Objekt för studier/forskning Analytiskt beskrivande Situerad, relaterad till olika kontexter Kopplad till en mängd olika slags källor Social, kollektiv kompetens, inbäddad i olika praktiker Varierande mellan situationer, aktiviteter och praktiker
17 Slutsatser Informationskompetenser i pluralis, situerade, formade genom samspel mellan människor och redskap l i olika praktiker Kräver noggrann analys av objektet för lärande och undervisning (vad som ska läras) Kräver välutrustade och varierade lärmiljöer där elever, lärare och bibliotekarier kan samspela och samarbeta Kräver närhet i samspel mellan de olika objekten för lärande, dvs. olika aspekter på informationskompetens i f t andra aspekter på mål och innehåll i komplexa skoluppgifter
18 Referenser Alexandersson, M., Limberg, L., Lantz-Andersson, A. & Kylemark, M. (2007). Textflytt och sökslump. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Alexandersson, M., & Limberg, L. (2009). Elevers forskning via datorn mantra, metod eller meningsfullt lärande? I J. Hedman & A. Lundh (Red.). Informationskompetenser. (ss ). Stockholm: Carlssons. Gärdén, C. (2010). Verktyg för lärande. Borås: Valfrid. Diss. GU. Hultgren, F. (2009). Approaching the future: a study of Swedish school leavers' information related activities. Borås: Valfrid. Diss. GU. Limberg, L. (1998). Att söka information för att lära. Borås: Valfrid. Diss. GU. Limberg, L. & Folkesson, L. (2006). Undervisning i informationssökning. Borås: Valfrid. Limberg, L., m. fl. (2008). What matters? Libri 58, (2), Limberg, L. & Lundh, A. H. (Red.). (2013). Skolbibliotekets roller i förändrade landskap: en forskningsantologi. Lund: BTJ. Lundh, A. (2011). Doing Research in Primary School. Borås: Valfrid. Diss. GU. Sundin, O., Francke, H. & Limberg, L. (2011). Practicing information literacy in the classroom. Dansk biblioteksforskning 7, (2/3), 7-11.
Wikipedia och källkritik i gymnasieskolan EXAKT-projektet
Wikipedia och källkritik i gymnasieskolan EXAKT-projektet Olof Sundin, Lunds universitet & Göteborgs universitet, olof.sundin@gu.se Helena Francke, Högskolan i Borås, helena.francke@hb.se The Linnaeus
Läs merSKOLBIBLIOTEK OCH LÄRANDE
SKOLBIBLIOTEK OCH LÄRANDE Föreläsning vid Skolbibliotekarielyftets upptakt 8 oktober 2012 Louise Limberg FRÅGOR och TEMAN Vad utforskas om (skol)bibliotek och lärande? Vad vet vi om (skol)bibliotekens
Läs merFörändrade kunskapsformer och förnyade informationskompetenser i gymnasieskolan
Förändrade kunskapsformer och förnyade informationskompetenser i gymnasieskolan Olof Sundin och Helena Francke, Högskolan i Borås. EXpertis, Auktoritet och Kontroll på InterneT (EXAKT): en studie av formandet
Läs merInformationskompetens i undervisningspraktiker
Informationskompetens i undervisningspraktiker Louise Limberg 1 Varför är jag så lång? Med denna fråga, som bottnade i starkt personligt intresse, inledde Albin i årskurs 8 sitt arbete med att skriva en
Läs merForskning om informationskompetens i skolsammanhang
Forskning om informationskompetens i skolsammanhang Helena Francke & Cecilia Gärdén Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/ Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås 2013-10-02 helena.francke@hb.se;
Läs merIT:s ställning i skolan. Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser
IT:s ställning i skolan Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser Digital kompetens begreppet IT i skolan Begreppet Nuläge Webbstjärnan Mål Innehåll Exempel på digital kompetens
Läs merUtvecklingsplan för IT inom BUN
Utvecklingsplan för IT inom BUN 2006 2009 Godkänd i BUN 060615, 104 Inledning Med visionen i fokus; Barnet/eleven i centrum för bildning och fostran, är det av största vikt att man följer med i samhällsutvecklingen.
Läs merPBL-som pedagogisk metod på en nätkurs
PBL-som pedagogisk metod på en nätkurs Hur är kursen uppbyggd? Kursens mål, innehåll och arbetsformer Utvärdering Hur är kursen uppbyggd? Innan närstudieträffen bör den studerande ha klart för sig kursens
Läs merIKT - handlingsplan för skolområde Tuna
Barn- och skolförvaltningen Lunds stad Tuna skolområde IKT - handlingsplan för skolområde Tuna I Lunds skolor möts kunskap, idéer och utveckling i praktisk handling. Varje elev är huvudperson. Skolplanen
Läs merSkolbibliotekets roll i dagens skola
GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning Skolbibliotekets roll i dagens skola Karin Öjebrink LAU350 Handledare: Maj Asplund Carlsson Examinator: Anna Nordenstam Rapportnummer:
Läs merSvensson, P. (2008) Språkutbildning i en digital värld. Nordstedts akademiska förlag.
LUNDS UNIVERSITET Språk- och litteraturcentrum Forskarskolan i främmande språkens didaktik (FRAM) IKT undervisning och lärande i språk Jonas.Granfeldt@rom.lu.se Svensson, P. (2008) Språkutbildning i en
Läs merÄmnesblock historia 112,5 hp
Ämneslärarutbildning 7-9 2011-12-13 Ämnesblock historia 112,5 hp för undervisning i grundskolans årskurs 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig
Läs merE-strategi fo r Knivstas fo rskolor och skolor
Knivsta kommun E-strategi fo r Knivstas fo rskolor och skolor - en sammanfattning VISION Vi har valt att sätta en vision, en målbild för Knivstas förskolor och skolor: En skola som utbildar de kommande
Läs merProgrammering och digital kompetens
Kollegialt lärande Föreläsning Workshop Programmering och digital kompetens Lärcafé, 14 juni OSÄKERHET RÄDSLA NYFIKENHET FÖRVALTARE OCH ENTREPRENÖRER Kompetensutveckling Skolverket släpper en modul i oktober.
Läs merLouise Limberg Informationssökning som objekt för undervisning och lärande
Louise Limberg Informationssökning som objekt för undervisning och lärande analys av forskningsresultat Paper presenterat vid konferensen 12-13 oktober 2005 i Borås Syfte och bakgrund Artikeln syftar till
Läs merPEDAGOGISK PLANERING SVENSKA
PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA Syfte Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla
Läs merUndervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kursplan: SVENSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen
Läs merÄmnets syfte. Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kursplan: Svenska Ämnets syfte Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen
Läs merSVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,
Läs merBIBLIOTEK OCH LÄRANDE
BIBLIOTEK OCH LÄRANDE Föreläsning vid Svensk Biblioteksföreningens forskardag 12 september 2012 Louise Limberg FRÅGOR och TEMAN Vad utforskas om bibliotek och lärande? Vad vet vi om bibliotekens betydelse
Läs merKurs: Svenska. Kurskod: GRNSVE2. Verksamhetspoäng: 1000
Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka
Läs merEngelska för döva Mål att sträva mot Ämnets karaktär och uppbyggnad
Engelska för döva Ämne: Engelska för döva Ämnets syfte Engelska är modersmål eller officiellt språk i ett stort antal länder, förmedlar många vitt skilda kulturer och är dominerande kommunikationsspråk
Läs merHandlingsplan i bibliotekskunskap för Nybro Kommuns skolor.
Handlingsplan i bibliotekskunskap för Nybro Kommuns skolor. Bakgrund I april 2005 godkände PKN (Primär Kommunala Nämnden) en grundplan för informationskompetens som ska gälla i alla Kalmar läns skolorna.
Läs merBibliotekets kurser i informationssökning för studenter och doktorander
Bibliotekets kurser i informationssökning för studenter och doktorander Bakgrund och mål Bibliotekets mål är att erbjuda studenter och doktorander kurser i informationssökning som följer högskolelagens
Läs merAkademin för bibliotek, information, pedagogik och IT
Högskolan i Borås Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT Sektionen för biblioteks- och informationsvetenskap/bhs Sektionen för lärarutbildningar Sektionen för förskollärarutbildningar Sektionen
Läs merHandlingsplan för Nya Rydsskolans fokusbibliotek
Handlingsplan för Nya Rydsskolans fokusbibliotek Innehållsförteckning Beskrivning av skolan och biblioteket Sid. 3 Syftet med handlingsplanen Sid. 3 Styrdokument för fokusbiblioteket Sid. 3 Skollagen Sid.
Läs merSkolbibliotekets roller i förändrade landskap: En forskningsantologi
Skolbibliotekets roller i förändrade landskap: En forskningsantologi En konferens till minne av och i Malin Koldenius anda Dagens schema 10 11 Vad kännetecknar ett skolbibliotek? Det svenska skolbibliotekslandskapet.
Läs merElevers digitala kompetens och användning av IT för bättre måluppfyllelse
Elevers digitala kompetens och användning av IT för bättre måluppfyllelse Digital kompetens Styrdokumenten IT Datapolitik för skolområdet datorn som ett redskap... bland andra datorstöd i undervisningen
Läs merDokumentation och kvalitet i förskolan för vem? Torgeir Alvestad & Sonja Sheridan
Dokumentation och kvalitet i förskolan för vem? Torgeir Alvestad & Sonja Sheridan Om kvalitetsarbete, dokumentation och bedömning i förskola på vetenskaplig grund Problematisera dokumentation För vem?
Läs merSyftet med digitalt lärande 1-TILL-1 I ETT SAMMANHANG
2 Syftet med digitalt lärande 1-TILL-1 I ETT SAMMANHANG 3 Europeiska unionens nyckelkompetenser för livslångt lärande 1. Kommunikation på modersmålet 2. Kommunikation på främmande språk 3. Matematiskt
Läs merDel ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade
Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade 3.5 TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och
Läs merInformationskompetenser i föränderliga medielandskap
Informationskompetenser i föränderliga medielandskap Helena Francke Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/ Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås helena.francke@hb.se Svensk Biblioteksförenings
Läs merÄMNESPLANENS STRUKTUR. Progressionstabellen
Progressionstabellen Nivåerna för betygsstegen E, C och A i kunskapskraven är formulerade med hjälp av en progressionstabell. Progressionstabellen är utgångspunkt för kunskapskraven i samtliga kurser för
Läs merHur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?
Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Jag vill! Jag kan! Vad vi menar med handlingskompetens Alla elever som lämnar skolan ska göra det med en känsla av handlingskompetens. Begreppet är centralt
Läs merPeter Norlander Forskarskolan historiska medier
Peter Norlander Forskarskolan historiska medier - Mediers kvaliteter och användbarhet i historieundervisningen - Historielärares mediebruk Presentation Fortbildningsdag 27/10 2015 Romarriket undervisningsmaterial?
Läs merObservations- och analysmaterial
1 Observations- och analysmaterial Kvalitetsgranskning Undervisningen i särskolan 2009/2010 2 Några viktiga saker att tänka på Var noga med att skriva utförliga uppgifter i observationsunderlag och analysscheman.
Läs merLärarutbildningsnämnden Svenska språket. Kursplan
Dnr: LUN2014/15 Lärarutbildningsnämnden Svenska språket Kursplan Beslut om inrättande av kursen Kursplanen är fastställd av Lärarutbildningsnämnden, 2014-03-04 och gäller från höstterminen 2014 vid Karlstads
Läs merLPP 7P2 i svenska och svenska som andra språk
LPP 7P2 i svenska och svenska som andra språk Centralt innehåll: Läsa och skriva Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang. Olika sätt att bearbeta egna texter
Läs merInformationssökning som diskursiv och social praktik i de yngsta skolbarnens rum för lärande
Informationssökning som diskursiv och social praktik i de yngsta skolbarnens rum för lärande Birgitta Davidsson, Louise Limberg, Anna Lundh & Lena Tyrén, Högskolan i Borås The aim of the study reported
Läs merSvenska som andraspråk
Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar för att
Läs merLearning study ett utvecklingsprojekt
Learning study ett utvecklingsprojekt Bengt Drath Högskolan i Skövde samt Stöpenskolan i Skövde kommun Min resa som lärare Ett samspel av praktik och teori Stöpenskolan i Skövde kommun och Högskolan i
Läs merinom förskola, grundskola, särskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola i Karlshamns kommun
En helhetssyn på SKOLBIBLIOTEK inom förskola, grundskola, särskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola i Karlshamns kommun Karlshamns Kommun Utbildningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tfn 0454-813
Läs merStrategi för digital kompetens i Pedersöre kommun
Strategi för digital kompetens i Pedersöre kommun Inledning Den digitala tekniken finns överallt i samhället. Tekniken har gett oss redskap att lära på nya sätt i varierande lärmiljöer. Det är viktigt
Läs merUmeå. Media. Grundskola 6 LGR11 Hkk Sh Bl Sv
Media Grundskola 6 LGR11 Hkk Sh Bl Sv När vi jobbar med media kommer du att få lära dig om reklamens syfte och påverkan. Du får lära dig hur en tidning är uppbyggd samt hur hur de olika delarna, som tex
Läs merHandlingsplan för skolbiblioteket Österportskolan, Malmö Stad
Skolområde Norr Handlingsplan för skolbiblioteket Österportskolan, Malmö Stad Sagor, humor, romantik Dämpad akustik Möten med dynamik Bokryggsmosaik Ett rum att trivas Där kunskap införlivas Plats för
Läs merLärare och informationskompetens
Lärare och informationskompetens Från utbildningspraktik till yrkespraktik Af Anna Lundh og Olof Sundin Abstract Syftet med artikeln är att skapa en förståelse för svenska 4-9-lärares upplevelser av informationssökningsaktiviteter
Läs merÄmneslärarprogrammet. med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Master of Arts/Science in Upper Secondary Education.
Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Master of Arts/Science in Upper Secondary Education Omfattning: 300-330 högskolepoäng Programkod: LYAGY Nivå: Grund/Avancerad Fastställande:
Läs merTema: Didaktiska undersökningar
Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den
Läs merÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV
Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Mål KUNSKAPSKRAV Läraren ska sätta betyg på varje kurs och det finns prec i serade kunskapskrav för tre av de godkända betygs stegen E, C och A. Kunskapskraven är för
Läs merKursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135
Kursplan för Svenska Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i ämnet svenska syftar till att ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sin förmåga att
Läs merÄmneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, 3 0 0 högskolepoäng (hp)
UTBILDNINGSPLAN Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, 3 0 0 högskolepoäng (hp) Beslut Utbildningsplanen är reviderad och fastställd av Nämnden för utbildning och forskning (NUF)
Läs merPÅ INTERNET 2011-11-23 2011-11-23. unparalleledopportunityand unprecedentedresponsibility. In M.J.
GYMNASIEELEVER & KÄLLKRITIK helena.francke@hb.se Högskolan i Borås & The LinnaeusCentre for Research on Learning, Interaction and Communication in Contemporary Society (LinCS) Sanning, lögn och källkritik,
Läs merAtt bygga upp ett skolbibliotek med Västerås Stads skolbiblioteksplan som vägledning. Studiebesök på Wijkmanska gymnasiet, Västerås 11 maj 2016
Att bygga upp ett skolbibliotek med Västerås Stads som vägledning Studiebesök på Wijkmanska gymnasiet, Västerås 11 maj 2016 Att börja bygga upp ett skolbibliotek hur gör man? Start hösten 2015 Utmaningar
Läs merVerksamhetsplan. Biblioteket Elof Lindälvs gymnasium 2012-2015
Verksamhetsplan Biblioteket Elof Lindälvs gymnasium 2012-2015 1 1 Bakgrund 3 2 Vision 4 3 Verksamheten 5 3.1 Organisation... 5 3.2 Lokaler och bemanning... 5 3.3 Bibliotekssamarbete... 5 4 Verksamhetens
Läs merTollare folkhögskola. Kursplan för Journalistkurs reportage/multimedia - Yrkesförberedande
Tollare folkhögskola Kursplan för Journalistkurs reportage/multimedia - Yrkesförberedande 2 Läsåret 2016-2017 Bakgrund Medierna i samhället har fått en allt större betydelse. Den tekniska utvecklingen
Läs merLokal Pedagogisk Planering
Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 2 Avsnitt / arbetsområde: Tema: Undersöka med Hedvig Ämnen som ingår: Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild,
Läs merFriMiT Fritidsverksamhet med Media och IKT som verktyg
FriMiT Fritidsverksamhet med Media och IKT som verktyg INLEDNING Höstterminen 2014 inleder CMiT:s mediepedagoger i samarbete med fritidspedagogistorna ett skolutvecklingsprojekt: en IKT/mediepedagogisk
Läs merMål och handlingsplan för samarbetet mellan bibliotek, förskola och skola
Kulturriket i Bergslagen 2009-03-12 Rev. 2013-03-25 Mål och handlingsplan för samarbetet mellan bibliotek, förskola och skola Innehåll: Bakgrund Mål Handlingsplan Bilagor Bakgrund Skinnskattebergs biblioteks
Läs merUnderlag för utformning av lokal digital plan
Underlag för utformning av lokal digital plan Börja med att scanna QR-koden eller klicka på länken: https://m.youtube.com/watch?feature=youtu.be&v=xoctf2rl9oe Inledning I avsikt att tydliggöra och synliggöra
Läs merSammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen
Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Kollegialt lärande Frågeställningar Hur upplever pedagogerna att processen i förändringsarbetet har förlöpt
Läs merSVENSKA 3.17 SVENSKA
ENSKA 3.17 ENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och
Läs merStyrdokumentkompendium
Styrdokumentkompendium Information och kommunikation 2 Sammanställt av Joni Stam Inledning Jag brukar säga till mina elever, halvt på skämt och halvt på allvar, att jag förhåller mig till kursens centrala
Läs mer- Det systematiska kvalitetsarbetet enligt kommande skollag och reviderade ( nya ) läroplaner.
Systematiskt kvalitetsarbete i en reformerad skola Några perspektiv på: - Det systematiska kvalitetsarbetet enligt kommande skollag och reviderade ( nya ) läroplaner. - Sambandet mellan det lokala kvalitetsarbetet
Läs merSVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny
Läs merMatematikstrategi 2012-2015
Matematikstrategi 2012-2015 Matematikstrategi 2012-2015 Avsiktsförklaring Luleå kommun som huvudman prioriterar kompetensutvecklingsinsatser i matematik inom samtliga verksamhetsområden för att därigenom
Läs merMediafostran och användandet av nya kommunikativa redskap påbörjas redan på nybörjarstadiet.
BILAGA: REVIDERAD LÄROPLAN I LÄROÄMNET MODERSMÅL OCH LITTERATUR Språket är av avgörande betydelse för all form av inlärning. Språkinlärningen är en fortlöpande process, och därför är modersmålsinlärningen
Läs mer2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun
2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN för Båstads kommun Biblioteksplan bakgrund Den första januari 2005 kompletterades bibliotekslagen med en paragraf om att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
Läs merTEMA BALDER Arbetslag 5-6
TEMA BALDER Arbetslag 5-6 Pedagogisk planering Övergripande mål för TEMA BALDER Samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Skapa trygghet för elever i skolmiljön Stärka
Läs merMODERSMÅL FINSKA 1. Syfte
MODERSMÅL FINSKA 1 Sverigefinnar, judar, tornedalingar och romer är nationella minoriteter med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk finska, jiddisch, meänkieli och romani chib är officiella nationella
Läs merProgrammets benämning: Danspedagogprogrammet Study Programme in Dance Pedagogy
Dnr: HS 2014/95 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Danspedagogprogrammet Programkod: Beslut om fastställande: HGDNS Föreliggande utbildningsplan är fastställd av fakultetsnämnden
Läs merBiblioteksplan för Lerums kommun
2016-03-17 Innehåll 1 Inledning 5 2 Bakgrund 6 2.1 Bibliotekets roll i samhället... 6 2.2 Folkbiblioteken i kommunen - Lerums bibliotek... 6 2.3 Skolbibliotek... 6 2.4 Organisation skolbibliotek... 7
Läs merInledning: Från informationskompetens till medie- och informationskunnighet Sundin, Olof; Rivano Eckerdal, Johanna
Inledning: Från informationskompetens till medie- och informationskunnighet Sundin, Olof; Rivano Eckerdal, Johanna Published in: Medie- och informationskunnighet i en biblioteks- och informationsvetenskaplig
Läs merLärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem, 180 hp
1 (7) Utbildningsplan för: Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem, 180 Primary School teacher education, specialisation afterschool centres Allmänna data om programmet Programkod
Läs merPlanering i SV och SVA klass 5 Gul läsåret 2011/2012
Planering i SV och SVA klass 5 Gul läsåret 2011/2012 Övergripande i svenska och svenska som andraspråk i åk 5 lärare Kenny Nilsson Under läsåret i åk 5 arbetar eleverna med olika arbetssätt för att nå
Läs merInformation angående särskild prövning i svenska som andraspråk på grundläggande nivå
Information angående särskild prövning i på grundläggande nivå Prövningen omfattar lyssna och läsa reception samt tala, skriva och samtala produktion och interaktion. Skriftlig del Uppsatsprov. Läsförståelseprov.
Läs merGrundlärarprogrammet vid Linköpings universitet
BESLUT 2012-04-10 Dnr LiU-2016-00393 Styrelsen för utbildningsvetenskap Reviderad 2012-06-26, 2012-12-13, 2013-05-16, 2014-03-20, 2015-04-08, 2016-02-16 och 2016-04-29. Senast reviderad 2016-05-20 Utbildningsplan
Läs merABF Stockholm. Vuxenutbildning - Våren 2010
Vuxenutbildning - Våren svar, % Normer och värden 1. Jag känner mig trygg i min skola/utbildning. 0 1 2,,0,, 2. Jag behandlas bra av mina studiekamrater. 1 21 1 1,,. Lärarna bemöter mig på ett positivt
Läs merFritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell
Fritidshemsplan Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell April 2016 Vårt uppdrag Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,
Läs mer1 PÅ VÄG MOT LÄRARYRKET VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING
1 PÅ VÄG MOT LÄRARYRKET VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING 2 Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle, februari 2015 3 PÅ VÄG MOT LÄRARYRKET Denna skrift handlar om den verksamhetsförlagda utbildningen
Läs merKursplan. Inst. för pedagogik. Kurskod PEA 222 Dnr 130/2001-51 Beslutsdatum 2001-04-24. Kursens benämning IKT och multimedia- en lärande miljö?
Kursplan Kurskod PEA 222 Dnr 130/2001-51 Beslutsdatum 2001-04-24 Kursens benämning IKT och multimedia- en lärande miljö? Engelsk benämning ICT and Multimedia a Learningenvironment? Ämne Nivå Pedagogik
Läs merLÄRARLYFTET - MATEMATIK, NATURVETENSKAP OCH TEKNIK HT 2010
LÄRARLYFTET - MATEMATIK, NATURVETENSKAP OCH TEKNIK HT 2010 Det finns fortfarande många poäng att söka för tidigarelärare! För att underlätta valet i lärarlyftet har vi gjort ett urval av de kurser som
Läs merHögskolebibliotek och skolbibliotek
Högskolebibliotek och skolbibliotek som pedagogiska resurser med fokus på lärarutbildningen: en rapport 1 Innehållsförteckning Förord---------------------------------------------------------------------------------------------------4
Läs merLokal pedagogisk planering för årskurs 5 i ämnet svenska som andraspråk
Annerstaskolan Lokal pedagogisk planering för årskurs 5 i ämnet svenska som andraspråk Centralt innehåll Lärområde Tid Delområde Undervisning/ arbetssätt Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå och
Läs merÄNGSDALS SKOLA ÅR F - 5 Malmö kommun Bunkeflostrand
ÄNGSDALS SKOLA ÅR F - 5 Malmö kommun Bunkeflostrand BIBLIOTEKSPLAN 2013 Inledning/Bakgrund Läsning är nyckeln till lärande. För att kunna hantera stora mängder information i dagens föränderliga samhälle
Läs merSvenska som andraspråk
Lpp för Svenska som andraspråk år 6 9 Hofors kommun, Petreskolan År6 Ht studieteknik 1 Vt sagor År 7 Ht Studieteknik 2 Vt Boken om mig själv År 8 Ht Studieteknik 3 Vt År 9 Ht Vt Deckare Studieteknik 4,
Läs merSkolbiblioteksplan för Tingbergsskolan 2015/2016
Skolbiblioteksplan för Tingbergsskolan 2015/2016 Nedan plan är våra mål och delmål för 2014-2015 och skall revideras och utvärderas inför varje nytt läsår. När årskurs 5 är slut är vårt mål att eleven
Läs merSkolbiblioteksforskning och skolbibliotekspraktik
Skolbibliotekets roller i förändrade landskap: Skolbiblioteksforskning och skolbibliotekspraktik Cecilia Gärdén 2013 10 02 Institutionen Biblioteks och informationsvetenskap, Högskolan i Borås Innehåll
Läs merLäsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 7 Ärentunaskolan
På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt 7. I årskurs 7 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska
Läs merBIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~
BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som skall ge en överblick över bibliotekens verksamheter och ansvarsfördelningar i
Läs merRapport från enkät Digital kompetens lärare f-6
Rapport från enkät Digital kompetens lärare f-6 2015 Monica Andersson, IT-pedagog 2016-02-29 Vi försöker lära eleverna att arbeta med GAFE men det är ju mycket svårt då det ej finns datorer/ipads till
Läs merBeslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden)
Utbildningsplan Kandidatprogrammet i Inredningsarkitektur och möbeldesign Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden) 2015-12-09 Gäller studenter antagna
Läs merPrövningsanvisningar Svenska som andraspråk grundläggande nivå våren 2016
prövning svenska som andraspråk grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000 Innan du anmäler dig till en särskild prövning i Grundläggande
Läs merDödsstraff. Överensstämmande med de mänskliga rättigheterna? Sara Bjurestam Darin Shnino Jannike Tjällman
Dödsstraff Överensstämmande med de mänskliga rättigheterna? Lärarhandledning för Grundskolan Sara Bjurestam Darin Shnino Jannike Tjällman Lärarhandledning Syftet med denna lärarhandledning är inte att
Läs merStatens skolverks författningssamling
Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena; Utkom från trycket den 1 mars 2011 utfärdad den 2 december 2010. Regeringen föreskriver
Läs merLärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, 240 hp
1 (7) Utbildningsplan för: Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, 240 hp Primary School teacher education programme 4-6 Allmänna data om programmet Programkod
Läs merBarns tidiga och livslånga lärande Fokus i kvalitetsarbetet
Barns tidiga och livslånga lärande Fokus i kvalitetsarbetet Sonja.sheridan@ped.gu.se Föreläsningens fokus Hur kan kvalitetsarbete och kvalitetsredovisning synliggöra barns och ungdomars lärande och deras
Läs merBildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i bildkonst i årskurs 3 6
Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleverna att genom konsten utforska och uttrycka en kulturellt mångskiftande verklighet. Genom att producera och
Läs merIDROTT OCH HÄLSA FÖR ÅK 7-9, 15 HÖGSKOLEPOÄNG PHYSICAL EDUCATION AND HEALTH FOR SCHOOL YEAR 7-9, 15 CREDITS
KURSPLAN Uppdragsutbildning Lärarlyft II 1 (5) IDROTT OCH HÄLSA FÖR ÅK 7-9, 15 HÖGSKOLEPOÄNG PHYSICAL EDUCATION AND HEALTH FOR SCHOOL YEAR 7-9, 15 CREDITS Basdata Kursen är en uppdragsutbildning inom ramen
Läs merPlanering i SV och SVA klass 4 Gul läsåret 2011/2012
Planering i SV och SVA klass 4 Gul läsåret 2011/2012 Övergripande i svenska och svenska som andraspråk i åk 4 lärare Kenny Nilsson Under läsåret i åk 4 arbetar eleverna med olika arbetssätt för att nå
Läs merHandlingsplanen finns på Ystad kommuns hemsida- Skola & Förskola-Mål och kvalitete- Styrdokument.
Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 1-3 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,
Läs mer