Informationsaktiviteter och lärande i skola och bibliotek

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Informationsaktiviteter och lärande i skola och bibliotek"

Transkript

1 Informationsaktiviteter och lärande i skola och bibliotek Louise Limberg Svensk Biblioteksförenings forskardag 7 november 2013

2 Inledning Informationskompetens som forskningobjekt Förändrade pedagogiska och digitala landskap Informationskompetens, informationssökning och lärande: olika dimensioner Exempel på empiriska forskningsresultat Slutsatser

3 Informationskompetens i biblioteks- och informationsvetenskap (B&I) Forskning om IK hör hemma på forskningsområdet användarstudier i B&I, som studerar hur människor söker och använder information för olika ändamål och i olika kontexter, via olika redskap Bakgrund i professionell biblioteksverksamhet med tradition av användarundervisning Forskning om informationskompetens studerar informationssökning och -användning som redskap för lärande i olika kontexter Information: kärnbegrepp i B&I, där det fysiska objektet och dess meningsbärande innehåll formar varandra

4 Bibliotek som infrastruktur för lärande SKIFTEN Systematiska samlingar med kvalitetsgaranti Gränslös tillgång till information Professionell expertis Kontroll över informationen Fysiska rum Kapabla brukare Styra/kontrollera informationssökningen Virtuella rum

5 Nya pedagogiska landskap Från lärarledd undervisning till elevaktiva arbetsformer: elever forskar Förutsätter informationssökning och användning av många källor Ökar behov av välutrustade skolbibliotek Ställer krav på att elever tar ansvar för sitt eget lärande Omskapar traditionell lärarroll Omskapar traditionell bibliotekarieroll Hur skapa villkor för meningsfullt lärande i detta nya landskap?

6 Nya digitala landskap Datorer = dominerande redskap för informationssökning Digitala tjänster skapar infrastrukturer för lärande Kommunikation via Internet öppnar skolan för världen Sociala medier (t ex Wikipedia och bloggar) omskapar villkor för källkritik Krav på nya kompetenser: informationskompetens mediekompetens digital kompetens

7 Informations- kompetens- Digital kompetens Mediekompetens Innehållsorienterad Redskapsorienterad Medieorienterad Varierade format Teknikorienterad Genrer och format Multimedial Urval och organisation Multimedia ej skrift Produktion och presentation Användning av information Livslångt lärande Informationssökning och -användning Kommunikativt samspel via digitala medier Publicering på internet Information searching Kommunikation Publiker Risker, varningar Politisk orientering: friheter och rättigheter Produktion, sökning, lagring, värdering

8 navet för samspel mellan informationssökning och lärande 1. Informationssökning och -användning som redskap för lärande i olika lärandepraktiker för olika ändamål 2. Informationssökning och -användning som objekt för lärande 3. Informationssökning och -användning som objekt för undervisning 4. Lärande som resultat av informationsanvändning IKT och digitala medier förändrar villkoren för dessa aktiviteter och stärker kopplingen mellan informationssökning, informationsanvändning och lärande

9 Informationsaktiviteter och lärande i skolan Undersökande arbetssätt, lärande genom utforskande Informationsaktiviteter (informationssökning och informationsanvändning ) i skolans praktik uppgifter, ämnesval, intresseområde forskningsfrågor ålagda frågor val av informationskällor och redskap för sökning bedömning och värdering av information skapa mening ur information / dokument producera text för att kommunicera meningsfullt innehåll Kräver förståelse för regler, krav och normer i skolan, dvs. vad uppgifter går ut på och vad som förväntas

10 Serie av forskningsprojekt: LÄSK, IDOL, BIKT, EXAKT Informationssökning och lärande (Limberg 1998; Hultgren 2009; Gärdén 2010; Lundh 2011) LÄSK: Lärande via skolbibliotek ( ) IDOL: Informationssökning, didaktik och lärande ( ) BIKT: Bibliotek, IKT och lärande ( ) EXAKT: Expertis, Auktoritet och Kontroll på InterneT ( ) Fenomenografiska och sociokulturella, etnografiskt inspirerade forskningsansatser

11 Informationsaktiviteter och lärande empiriska resultat I Informationssökning söka och sammanställa fakta Självständiga frågor, ålagda frågor och sökfrågor Information = fakta Fakta I = svar på enkla frågor; rätt eller fel Fakta II = stoff att bearbeta för kunskapsbildning Kvantitativ vs. kvalitativ informationssökning Explorativa undersökningar omvandlas till skoluppgifter Teknik, form och procedurer Elevers forskning anpassas till traditionella skolpraktiker

12 Informationssökning och lärande empiriska resultat II Nära samspel mellan kvalitet i informationssökning och informationsanvändning och kvalitet i lärandet Kräver aktivt samspel mellan elever, lärare och bibliotekarie och specifik och varierad handledning Handledningen behöver inriktas på specifika aspekter av informationssökning och informationsanvändning under arbetet och vid bedömning av resultat frågeformuleringar, val av IKT-redskap, värdering, analys och bearbetning tydlig kommunikation om samspel mellan informationsanvändning, meningsskapande och textproduktion

13 Didaktiska villkor för meningsskapande empiriska resultat III 1. Att eleverna arbetar med forskningsbara frågor 2. Att olika och specifika aspekter på informationskompetens uppmärksammas under hela arbetsprocessen 3. Att eleverna får konsekvent och meningsfull återkoppling på specifika delar av sina arbeten under både arbetsprocess och på sina resultat

14 Samspel mellan informationsaktiviteter, lärande och informationskompetens analys och syntes Objektet för lärande? aspekter på informationsaktiviteter redskap (tekniska, intellektuella/språkliga) ämnesinnehåll (orsaker till klimatförändringar) analys och bearbetning av information argumentering med hjälp av olika källor egen textproduktion: att kommunicera mening Objektet för undervisning? spegling av ovan

15 Gemensamma drag i resultaten Mer specifik kunskap om villkor för lärande och undervisning för informationskompetens ofta ifrågasättande av de studerade praktikerna Ofta kritiska resonemang om brister i både bibliotekens och utbildningsinstitutionernas verksamhet men inte bara: VIKTIGT! Visar på variationer viktigt för att identifiera ändamålsenliga verksamheter och aktiviteter Teorier om lärande fruktbara för studier i B&I Ingen självklar koppling mellan forskning och professionella praktiker

16 Skilda synsätt på informationskompetens Professionellt/Politiskt Mål för undervisning eller politisk verksamhet Normativt föreskrivande Fast uppsättning generella färdigheter Kopplad till digitala och textburna källor Individuell och mätbar förmåga Överförbar mellan olika praktiker Forskningsintresse Objekt för studier/forskning Analytiskt beskrivande Situerad, relaterad till olika kontexter Kopplad till en mängd olika slags källor Social, kollektiv kompetens, inbäddad i olika praktiker Varierande mellan situationer, aktiviteter och praktiker

17 Slutsatser Informationskompetenser i pluralis, situerade, formade genom samspel mellan människor och redskap l i olika praktiker Kräver noggrann analys av objektet för lärande och undervisning (vad som ska läras) Kräver välutrustade och varierade lärmiljöer där elever, lärare och bibliotekarier kan samspela och samarbeta Kräver närhet i samspel mellan de olika objekten för lärande, dvs. olika aspekter på informationskompetens i f t andra aspekter på mål och innehåll i komplexa skoluppgifter

18 Referenser Alexandersson, M., Limberg, L., Lantz-Andersson, A. & Kylemark, M. (2007). Textflytt och sökslump. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Alexandersson, M., & Limberg, L. (2009). Elevers forskning via datorn mantra, metod eller meningsfullt lärande? I J. Hedman & A. Lundh (Red.). Informationskompetenser. (ss ). Stockholm: Carlssons. Gärdén, C. (2010). Verktyg för lärande. Borås: Valfrid. Diss. GU. Hultgren, F. (2009). Approaching the future: a study of Swedish school leavers' information related activities. Borås: Valfrid. Diss. GU. Limberg, L. (1998). Att söka information för att lära. Borås: Valfrid. Diss. GU. Limberg, L. & Folkesson, L. (2006). Undervisning i informationssökning. Borås: Valfrid. Limberg, L., m. fl. (2008). What matters? Libri 58, (2), Limberg, L. & Lundh, A. H. (Red.). (2013). Skolbibliotekets roller i förändrade landskap: en forskningsantologi. Lund: BTJ. Lundh, A. (2011). Doing Research in Primary School. Borås: Valfrid. Diss. GU. Sundin, O., Francke, H. & Limberg, L. (2011). Practicing information literacy in the classroom. Dansk biblioteksforskning 7, (2/3), 7-11.

Wikipedia och källkritik i gymnasieskolan EXAKT-projektet

Wikipedia och källkritik i gymnasieskolan EXAKT-projektet Wikipedia och källkritik i gymnasieskolan EXAKT-projektet Olof Sundin, Lunds universitet & Göteborgs universitet, olof.sundin@gu.se Helena Francke, Högskolan i Borås, helena.francke@hb.se The Linnaeus

Läs mer

Förändrade kunskapsformer och förnyade informationskompetenser i gymnasieskolan

Förändrade kunskapsformer och förnyade informationskompetenser i gymnasieskolan Förändrade kunskapsformer och förnyade informationskompetenser i gymnasieskolan Olof Sundin och Helena Francke, Högskolan i Borås. EXpertis, Auktoritet och Kontroll på InterneT (EXAKT): en studie av formandet

Läs mer

BIBLIOTEK OCH LÄRANDE

BIBLIOTEK OCH LÄRANDE BIBLIOTEK OCH LÄRANDE Föreläsning vid Svensk Biblioteksföreningens forskardag 12 september 2012 Louise Limberg FRÅGOR och TEMAN Vad utforskas om bibliotek och lärande? Vad vet vi om bibliotekens betydelse

Läs mer

Louise Limberg Informationssökning som objekt för undervisning och lärande

Louise Limberg Informationssökning som objekt för undervisning och lärande Louise Limberg Informationssökning som objekt för undervisning och lärande analys av forskningsresultat Paper presenterat vid konferensen 12-13 oktober 2005 i Borås Syfte och bakgrund Artikeln syftar till

Läs mer

Skolbibliotekets roll i dagens skola

Skolbibliotekets roll i dagens skola GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning Skolbibliotekets roll i dagens skola Karin Öjebrink LAU350 Handledare: Maj Asplund Carlsson Examinator: Anna Nordenstam Rapportnummer:

Läs mer

PBL-som pedagogisk metod på en nätkurs

PBL-som pedagogisk metod på en nätkurs PBL-som pedagogisk metod på en nätkurs Hur är kursen uppbyggd? Kursens mål, innehåll och arbetsformer Utvärdering Hur är kursen uppbyggd? Innan närstudieträffen bör den studerande ha klart för sig kursens

Läs mer

Ämnesblock historia 112,5 hp

Ämnesblock historia 112,5 hp Ämneslärarutbildning 7-9 2011-12-13 Ämnesblock historia 112,5 hp för undervisning i grundskolans årskurs 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

Utvecklingsplan för IT inom BUN

Utvecklingsplan för IT inom BUN Utvecklingsplan för IT inom BUN 2006 2009 Godkänd i BUN 060615, 104 Inledning Med visionen i fokus; Barnet/eleven i centrum för bildning och fostran, är det av största vikt att man följer med i samhällsutvecklingen.

Läs mer

Informationskompetenser i föränderliga medielandskap

Informationskompetenser i föränderliga medielandskap Informationskompetenser i föränderliga medielandskap Helena Francke Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/ Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås helena.francke@hb.se Svensk Biblioteksförenings

Läs mer

Svensson, P. (2008) Språkutbildning i en digital värld. Nordstedts akademiska förlag.

Svensson, P. (2008) Språkutbildning i en digital värld. Nordstedts akademiska förlag. LUNDS UNIVERSITET Språk- och litteraturcentrum Forskarskolan i främmande språkens didaktik (FRAM) IKT undervisning och lärande i språk Jonas.Granfeldt@rom.lu.se Svensson, P. (2008) Språkutbildning i en

Läs mer

IT:s ställning i skolan. Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser

IT:s ställning i skolan. Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser IT:s ställning i skolan Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser Digital kompetens begreppet IT i skolan Begreppet Nuläge Webbstjärnan Mål Innehåll Exempel på digital kompetens

Läs mer

Handlingsplan för skolbiblioteket Österportskolan, Malmö Stad

Handlingsplan för skolbiblioteket Österportskolan, Malmö Stad Skolområde Norr Handlingsplan för skolbiblioteket Österportskolan, Malmö Stad Sagor, humor, romantik Dämpad akustik Möten med dynamik Bokryggsmosaik Ett rum att trivas Där kunskap införlivas Plats för

Läs mer

IKT - handlingsplan för skolområde Tuna

IKT - handlingsplan för skolområde Tuna Barn- och skolförvaltningen Lunds stad Tuna skolområde IKT - handlingsplan för skolområde Tuna I Lunds skolor möts kunskap, idéer och utveckling i praktisk handling. Varje elev är huvudperson. Skolplanen

Läs mer

Skolbibliotekets roller i förändrade landskap: En forskningsantologi

Skolbibliotekets roller i förändrade landskap: En forskningsantologi Skolbibliotekets roller i förändrade landskap: En forskningsantologi En konferens till minne av och i Malin Koldenius anda Dagens schema 10 11 Vad kännetecknar ett skolbibliotek? Det svenska skolbibliotekslandskapet.

Läs mer

Programmering och digital kompetens

Programmering och digital kompetens Kollegialt lärande Föreläsning Workshop Programmering och digital kompetens Lärcafé, 14 juni OSÄKERHET RÄDSLA NYFIKENHET FÖRVALTARE OCH ENTREPRENÖRER Kompetensutveckling Skolverket släpper en modul i oktober.

Läs mer

PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA

PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA Syfte Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla

Läs mer

PÅ INTERNET 2011-11-23 2011-11-23. unparalleledopportunityand unprecedentedresponsibility. In M.J.

PÅ INTERNET 2011-11-23 2011-11-23. unparalleledopportunityand unprecedentedresponsibility. In M.J. GYMNASIEELEVER & KÄLLKRITIK helena.francke@hb.se Högskolan i Borås & The LinnaeusCentre for Research on Learning, Interaction and Communication in Contemporary Society (LinCS) Sanning, lögn och källkritik,

Läs mer

Dokumentation och kvalitet i förskolan för vem? Torgeir Alvestad & Sonja Sheridan

Dokumentation och kvalitet i förskolan för vem? Torgeir Alvestad & Sonja Sheridan Dokumentation och kvalitet i förskolan för vem? Torgeir Alvestad & Sonja Sheridan Om kvalitetsarbete, dokumentation och bedömning i förskola på vetenskaplig grund Problematisera dokumentation För vem?

Läs mer

Inledning: Från informationskompetens till medie- och informationskunnighet Sundin, Olof; Rivano Eckerdal, Johanna

Inledning: Från informationskompetens till medie- och informationskunnighet Sundin, Olof; Rivano Eckerdal, Johanna Inledning: Från informationskompetens till medie- och informationskunnighet Sundin, Olof; Rivano Eckerdal, Johanna Published in: Medie- och informationskunnighet i en biblioteks- och informationsvetenskaplig

Läs mer

Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT

Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT Högskolan i Borås Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT Sektionen för biblioteks- och informationsvetenskap/bhs Sektionen för lärarutbildningar Sektionen för förskollärarutbildningar Sektionen

Läs mer

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Jag vill! Jag kan! Vad vi menar med handlingskompetens Alla elever som lämnar skolan ska göra det med en känsla av handlingskompetens. Begreppet är centralt

Läs mer

E-strategi fo r Knivstas fo rskolor och skolor

E-strategi fo r Knivstas fo rskolor och skolor Knivsta kommun E-strategi fo r Knivstas fo rskolor och skolor - en sammanfattning VISION Vi har valt att sätta en vision, en målbild för Knivstas förskolor och skolor: En skola som utbildar de kommande

Läs mer

Informationssökning som diskursiv och social praktik i de yngsta skolbarnens rum för lärande

Informationssökning som diskursiv och social praktik i de yngsta skolbarnens rum för lärande Informationssökning som diskursiv och social praktik i de yngsta skolbarnens rum för lärande Birgitta Davidsson, Louise Limberg, Anna Lundh & Lena Tyrén, Högskolan i Borås The aim of the study reported

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Kurs: Svenska. Kurskod: GRNSVE2. Verksamhetspoäng: 1000

Kurs: Svenska. Kurskod: GRNSVE2. Verksamhetspoäng: 1000 Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

Lärare och informationskompetens

Lärare och informationskompetens Lärare och informationskompetens Från utbildningspraktik till yrkespraktik Af Anna Lundh og Olof Sundin Abstract Syftet med artikeln är att skapa en förståelse för svenska 4-9-lärares upplevelser av informationssökningsaktiviteter

Läs mer

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Progressionstabellen

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Progressionstabellen Progressionstabellen Nivåerna för betygsstegen E, C och A i kunskapskraven är formulerade med hjälp av en progressionstabell. Progressionstabellen är utgångspunkt för kunskapskraven i samtliga kurser för

Läs mer

Bibliotekets kurser i informationssökning för studenter och doktorander

Bibliotekets kurser i informationssökning för studenter och doktorander Bibliotekets kurser i informationssökning för studenter och doktorander Bakgrund och mål Bibliotekets mål är att erbjuda studenter och doktorander kurser i informationssökning som följer högskolelagens

Läs mer

Handlingsplan för Nya Rydsskolans fokusbibliotek

Handlingsplan för Nya Rydsskolans fokusbibliotek Handlingsplan för Nya Rydsskolans fokusbibliotek Innehållsförteckning Beskrivning av skolan och biblioteket Sid. 3 Syftet med handlingsplanen Sid. 3 Styrdokument för fokusbiblioteket Sid. 3 Skollagen Sid.

Läs mer

Lärarutbildningsnämnden Svenska språket. Kursplan

Lärarutbildningsnämnden Svenska språket. Kursplan Dnr: LUN2014/15 Lärarutbildningsnämnden Svenska språket Kursplan Beslut om inrättande av kursen Kursplanen är fastställd av Lärarutbildningsnämnden, 2014-03-04 och gäller från höstterminen 2014 vid Karlstads

Läs mer

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kursplan: SVENSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen

Läs mer

Engelska för döva Mål att sträva mot Ämnets karaktär och uppbyggnad

Engelska för döva Mål att sträva mot  Ämnets karaktär och uppbyggnad Engelska för döva Ämne: Engelska för döva Ämnets syfte Engelska är modersmål eller officiellt språk i ett stort antal länder, förmedlar många vitt skilda kulturer och är dominerande kommunikationsspråk

Läs mer

Peter Norlander Forskarskolan historiska medier

Peter Norlander Forskarskolan historiska medier Peter Norlander Forskarskolan historiska medier - Mediers kvaliteter och användbarhet i historieundervisningen - Historielärares mediebruk Presentation Fortbildningsdag 27/10 2015 Romarriket undervisningsmaterial?

Läs mer

BIBLIOTEK OCH LÄRANDE EN HET KOMBINATION

BIBLIOTEK OCH LÄRANDE EN HET KOMBINATION BIBLIOTEK OCH LÄRANDE EN HET KOMBINATION Louise Limberg Abstract I artikeln illustreras kopplingar mellan bibliotek och lärande med exempel från svensk forskning om samspel mellan informationssökning och

Läs mer

inom förskola, grundskola, särskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola i Karlshamns kommun

inom förskola, grundskola, särskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola i Karlshamns kommun En helhetssyn på SKOLBIBLIOTEK inom förskola, grundskola, särskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola i Karlshamns kommun Karlshamns Kommun Utbildningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tfn 0454-813

Läs mer

Hvordan bliver informationers troværdighed og autoritet forhandlet?

Hvordan bliver informationers troværdighed og autoritet forhandlet? Hvordan bliver informationers troværdighed og autoritet forhandlet? Olof Sundin Högskolan i Borås & Lunds universitet The Linnaeus Centre for Research on Learning, Interaction, and Mediated Communication

Läs mer

Tema: Didaktiska undersökningar

Tema: Didaktiska undersökningar Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den

Läs mer

Syftet med digitalt lärande 1-TILL-1 I ETT SAMMANHANG

Syftet med digitalt lärande 1-TILL-1 I ETT SAMMANHANG 2 Syftet med digitalt lärande 1-TILL-1 I ETT SAMMANHANG 3 Europeiska unionens nyckelkompetenser för livslångt lärande 1. Kommunikation på modersmålet 2. Kommunikation på främmande språk 3. Matematiskt

Läs mer

Google och kunskapens nya ordning. Olof Sundin

Google och kunskapens nya ordning. Olof Sundin Google och kunskapens nya ordning Olof Sundin Vad händer när en och samma läsenhet ger

Läs mer

Handlingsplan i bibliotekskunskap för Nybro Kommuns skolor.

Handlingsplan i bibliotekskunskap för Nybro Kommuns skolor. Handlingsplan i bibliotekskunskap för Nybro Kommuns skolor. Bakgrund I april 2005 godkände PKN (Primär Kommunala Nämnden) en grundplan för informationskompetens som ska gälla i alla Kalmar läns skolorna.

Läs mer

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Mål KUNSKAPSKRAV Läraren ska sätta betyg på varje kurs och det finns prec i serade kunskapskrav för tre av de godkända betygs stegen E, C och A. Kunskapskraven är för

Läs mer

Skolbiblioteksforskning och skolbibliotekspraktik

Skolbiblioteksforskning och skolbibliotekspraktik Skolbibliotekets roller i förändrade landskap: Skolbiblioteksforskning och skolbibliotekspraktik Cecilia Gärdén 2013 10 02 Institutionen Biblioteks och informationsvetenskap, Högskolan i Borås Innehåll

Läs mer

Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kursplan: Svenska Ämnets syfte Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen

Läs mer

Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade

Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade 3.5 TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och

Läs mer

Learning study ett utvecklingsprojekt

Learning study ett utvecklingsprojekt Learning study ett utvecklingsprojekt Bengt Drath Högskolan i Skövde samt Stöpenskolan i Skövde kommun Min resa som lärare Ett samspel av praktik och teori Stöpenskolan i Skövde kommun och Högskolan i

Läs mer

LPP 7P2 i svenska och svenska som andra språk

LPP 7P2 i svenska och svenska som andra språk LPP 7P2 i svenska och svenska som andra språk Centralt innehåll: Läsa och skriva Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang. Olika sätt att bearbeta egna texter

Läs mer

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell Fritidshemsplan Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell April 2016 Vårt uppdrag Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

Ämneslärarprogrammet. med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Master of Arts/Science in Upper Secondary Education.

Ämneslärarprogrammet. med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Master of Arts/Science in Upper Secondary Education. Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Master of Arts/Science in Upper Secondary Education Omfattning: 300-330 högskolepoäng Programkod: LYAGY Nivå: Grund/Avancerad Fastställande:

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering

Lokal Pedagogisk Planering Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 2 Avsnitt / arbetsområde: Tema: Undersöka med Hedvig Ämnen som ingår: Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild,

Läs mer

Strategi för digital kompetens i Pedersöre kommun

Strategi för digital kompetens i Pedersöre kommun Strategi för digital kompetens i Pedersöre kommun Inledning Den digitala tekniken finns överallt i samhället. Tekniken har gett oss redskap att lära på nya sätt i varierande lärmiljöer. Det är viktigt

Läs mer

Högskolebibliotek och skolbibliotek

Högskolebibliotek och skolbibliotek Högskolebibliotek och skolbibliotek som pedagogiska resurser med fokus på lärarutbildningen: en rapport 1 Innehållsförteckning Förord---------------------------------------------------------------------------------------------------4

Läs mer

FriMiT Fritidsverksamhet med Media och IKT som verktyg

FriMiT Fritidsverksamhet med Media och IKT som verktyg FriMiT Fritidsverksamhet med Media och IKT som verktyg INLEDNING Höstterminen 2014 inleder CMiT:s mediepedagoger i samarbete med fritidspedagogistorna ett skolutvecklingsprojekt: en IKT/mediepedagogisk

Läs mer

Grundlärarprogrammet vid Linköpings universitet

Grundlärarprogrammet vid Linköpings universitet BESLUT 2012-04-10 Dnr LiU-2016-00393 Styrelsen för utbildningsvetenskap Reviderad 2012-06-26, 2012-12-13, 2013-05-16, 2014-03-20, 2015-04-08, 2016-02-16 och 2016-04-29. Senast reviderad 2016-05-20 Utbildningsplan

Läs mer

Programmets benämning: Danspedagogprogrammet Study Programme in Dance Pedagogy

Programmets benämning: Danspedagogprogrammet Study Programme in Dance Pedagogy Dnr: HS 2014/95 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Danspedagogprogrammet Programkod: Beslut om fastställande: HGDNS Föreliggande utbildningsplan är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Verksamhetsplan. Biblioteket Elof Lindälvs gymnasium 2012-2015

Verksamhetsplan. Biblioteket Elof Lindälvs gymnasium 2012-2015 Verksamhetsplan Biblioteket Elof Lindälvs gymnasium 2012-2015 1 1 Bakgrund 3 2 Vision 4 3 Verksamheten 5 3.1 Organisation... 5 3.2 Lokaler och bemanning... 5 3.3 Bibliotekssamarbete... 5 4 Verksamhetens

Läs mer

SVENSKA 3.17 SVENSKA

SVENSKA 3.17 SVENSKA ENSKA 3.17 ENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och

Läs mer

Behövs ett nytt perspektiv på relationen undervisning-lärande? och kan Learning activity bidra med något?

Behövs ett nytt perspektiv på relationen undervisning-lärande? och kan Learning activity bidra med något? Behövs ett nytt perspektiv på relationen undervisning-lärande? och kan Learning activity bidra med något? INGER ERIKSSON Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik & Stockholm

Läs mer

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Kollegialt lärande Frågeställningar Hur upplever pedagogerna att processen i förändringsarbetet har förlöpt

Läs mer

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger En intervjustudie om hur pedagoger beskriver sin erfarenhet av professionsutvecklande grupphandledning Christina Almqvist Anna Holmberg Vår presentation

Läs mer

LÄRARLYFTET - MATEMATIK, NATURVETENSKAP OCH TEKNIK HT 2010

LÄRARLYFTET - MATEMATIK, NATURVETENSKAP OCH TEKNIK HT 2010 LÄRARLYFTET - MATEMATIK, NATURVETENSKAP OCH TEKNIK HT 2010 Det finns fortfarande många poäng att söka för tidigarelärare! För att underlätta valet i lärarlyftet har vi gjort ett urval av de kurser som

Läs mer

Elevers digitala kompetens och användning av IT för bättre måluppfyllelse

Elevers digitala kompetens och användning av IT för bättre måluppfyllelse Elevers digitala kompetens och användning av IT för bättre måluppfyllelse Digital kompetens Styrdokumenten IT Datapolitik för skolområdet datorn som ett redskap... bland andra datorstöd i undervisningen

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, 3 0 0 högskolepoäng (hp)

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, 3 0 0 högskolepoäng (hp) UTBILDNINGSPLAN Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, 3 0 0 högskolepoäng (hp) Beslut Utbildningsplanen är reviderad och fastställd av Nämnden för utbildning och forskning (NUF)

Läs mer

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem, 180 hp

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem, 180 hp 1 (7) Utbildningsplan för: Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem, 180 Primary School teacher education, specialisation afterschool centres Allmänna data om programmet Programkod

Läs mer

- Det systematiska kvalitetsarbetet enligt kommande skollag och reviderade ( nya ) läroplaner.

- Det systematiska kvalitetsarbetet enligt kommande skollag och reviderade ( nya ) läroplaner. Systematiskt kvalitetsarbete i en reformerad skola Några perspektiv på: - Det systematiska kvalitetsarbetet enligt kommande skollag och reviderade ( nya ) läroplaner. - Sambandet mellan det lokala kvalitetsarbetet

Läs mer

Hyltevägens förskola Fallstudie av informations- och kommunikationsteknologins inverkan i förskolan

Hyltevägens förskola Fallstudie av informations- och kommunikationsteknologins inverkan i förskolan Bild: Barnen gör skuggbilder vid filmduken innan de tittar på sin PowerPoint, som handlar om hur de hjälper till att bevara naturen. (Foto: Anna Klerfelt) Hyltevägens förskola Fallstudie av informations-

Läs mer

Kvalitet 2014. Resultat: Ängelholm total

Kvalitet 2014. Resultat: Ängelholm total Kvalitet 2014 Resultat: Ängelholm total 1 Innehåll: 2 INLEDNING 3 Om TÄNK OM KVALITET Denna rapport redovisar resultat från studien TÄNK OM KVALITET 2.0. Studien avser fånga elevers respektive lärares

Läs mer

Matematikstrategi 2012-2015

Matematikstrategi 2012-2015 Matematikstrategi 2012-2015 Matematikstrategi 2012-2015 Avsiktsförklaring Luleå kommun som huvudman prioriterar kompetensutvecklingsinsatser i matematik inom samtliga verksamhetsområden för att därigenom

Läs mer

SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I KPU, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.

SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I KPU, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22. KURSPLAN KPU 1 (5) SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I KPU, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.5 CREDITS Basdata Kursen ingår i Kompletterande pedagogisk utbildning

Läs mer

1 PÅ VÄG MOT LÄRARYRKET VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING

1 PÅ VÄG MOT LÄRARYRKET VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING 1 PÅ VÄG MOT LÄRARYRKET VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING 2 Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle, februari 2015 3 PÅ VÄG MOT LÄRARYRKET Denna skrift handlar om den verksamhetsförlagda utbildningen

Läs mer

Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden)

Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden) Utbildningsplan Kandidatprogrammet i Inredningsarkitektur och möbeldesign Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden) 2015-12-09 Gäller studenter antagna

Läs mer

! " IT-mål01-03.doc 1

!  IT-mål01-03.doc 1 !" 1 GOTLANDS KOMMUN 2000-12-13 Barn- och utbildningsförvaltningen Handläggare: A Landin IT-STRATEGI - MÅL OCH VISIONER Inledning Föreliggande IT-strategi är avsedd att vara ett uttryck för BUN:s ambitioner

Läs mer

Mål och handlingsplan för samarbetet mellan bibliotek, förskola och skola

Mål och handlingsplan för samarbetet mellan bibliotek, förskola och skola Kulturriket i Bergslagen 2009-03-12 Rev. 2013-03-25 Mål och handlingsplan för samarbetet mellan bibliotek, förskola och skola Innehåll: Bakgrund Mål Handlingsplan Bilagor Bakgrund Skinnskattebergs biblioteks

Läs mer

Umeå. Media. Grundskola 6 LGR11 Hkk Sh Bl Sv

Umeå. Media. Grundskola 6 LGR11 Hkk Sh Bl Sv Media Grundskola 6 LGR11 Hkk Sh Bl Sv När vi jobbar med media kommer du att få lära dig om reklamens syfte och påverkan. Du får lära dig hur en tidning är uppbyggd samt hur hur de olika delarna, som tex

Läs mer

Barns tidiga och livslånga lärande Fokus i kvalitetsarbetet

Barns tidiga och livslånga lärande Fokus i kvalitetsarbetet Barns tidiga och livslånga lärande Fokus i kvalitetsarbetet Sonja.sheridan@ped.gu.se Föreläsningens fokus Hur kan kvalitetsarbete och kvalitetsredovisning synliggöra barns och ungdomars lärande och deras

Läs mer

Tollare folkhögskola. Kursplan för Journalistkurs reportage/multimedia - Yrkesförberedande

Tollare folkhögskola. Kursplan för Journalistkurs reportage/multimedia - Yrkesförberedande Tollare folkhögskola Kursplan för Journalistkurs reportage/multimedia - Yrkesförberedande 2 Läsåret 2016-2017 Bakgrund Medierna i samhället har fått en allt större betydelse. Den tekniska utvecklingen

Läs mer

Framsidan. 1. Öppna dörrar för öppna sinnen - skolbiblioteken och framtiden

Framsidan. 1. Öppna dörrar för öppna sinnen - skolbiblioteken och framtiden Framsidan. 1 Öppna dörrar för öppna sinnen - skolbiblioteken och framtiden Omslagsbild: Fredrik Swedemyr Redaktion: Helén Andersson, redaktör Tove Eriksson, redaktör Fredrik Swedemyr, redaktör, layout

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Naturvetenskapernas och matematikens didaktik vid Malmö Högskola, 2014-04-11

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Naturvetenskapernas och matematikens didaktik vid Malmö Högskola, 2014-04-11 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Naturvetenskapernas och matematikens didaktik vid Malmö Högskola, 2014-04-11 Fastställd av fakultetsstyrelsen 2014-04-11 Utbildningen på forskarnivå i

Läs mer

2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun

2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun 2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN för Båstads kommun Biblioteksplan bakgrund Den första januari 2005 kompletterades bibliotekslagen med en paragraf om att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet

Läs mer

Styrdokumentkompendium

Styrdokumentkompendium Styrdokumentkompendium Information och kommunikation 2 Sammanställt av Joni Stam Inledning Jag brukar säga till mina elever, halvt på skämt och halvt på allvar, att jag förhåller mig till kursens centrala

Läs mer

Underlag för utformning av lokal digital plan

Underlag för utformning av lokal digital plan Underlag för utformning av lokal digital plan Börja med att scanna QR-koden eller klicka på länken: https://m.youtube.com/watch?feature=youtu.be&v=xoctf2rl9oe Inledning I avsikt att tydliggöra och synliggöra

Läs mer

Kursplan. Kurskod GIX711 Dnr MSI 01/02:65 Beslutsdatum 2002-03-01

Kursplan. Kurskod GIX711 Dnr MSI 01/02:65 Beslutsdatum 2002-03-01 Matematiska och systemtekniska institutionen (MSI) Kursplan Kurskod GIX711 Dnr MSI 01/02:65 Beslutsdatum 2002-03-01 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Inriktning matematik/matematikdidaktik för de

Läs mer

Kursplan. Inst. för pedagogik. Kurskod PEA 222 Dnr 130/2001-51 Beslutsdatum 2001-04-24. Kursens benämning IKT och multimedia- en lärande miljö?

Kursplan. Inst. för pedagogik. Kurskod PEA 222 Dnr 130/2001-51 Beslutsdatum 2001-04-24. Kursens benämning IKT och multimedia- en lärande miljö? Kursplan Kurskod PEA 222 Dnr 130/2001-51 Beslutsdatum 2001-04-24 Kursens benämning IKT och multimedia- en lärande miljö? Engelsk benämning ICT and Multimedia a Learningenvironment? Ämne Nivå Pedagogik

Läs mer

TEMA BALDER Arbetslag 5-6

TEMA BALDER Arbetslag 5-6 TEMA BALDER Arbetslag 5-6 Pedagogisk planering Övergripande mål för TEMA BALDER Samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Skapa trygghet för elever i skolmiljön Stärka

Läs mer

Sveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola!

Sveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola! Sveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola! Avgörande är den enskilda individens förhållningssätt till sitt eget behov av vidarelärande, förmågan att lära nytt och attityden till utbildningsinstitutioner

Läs mer

Barn lär med interaktiva och lekfulla metoder.

Barn lär med interaktiva och lekfulla metoder. Barn lär med interaktiva och lekfulla metoder. Rebekka Carlsson Informativ Illustration, 180p Institutionen för Innovation, Design och Produktutveckling Examensarbete i informationsdesign, 15p Examinator:

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA FÖR ÅK 7-9, 15 HÖGSKOLEPOÄNG PHYSICAL EDUCATION AND HEALTH FOR SCHOOL YEAR 7-9, 15 CREDITS

IDROTT OCH HÄLSA FÖR ÅK 7-9, 15 HÖGSKOLEPOÄNG PHYSICAL EDUCATION AND HEALTH FOR SCHOOL YEAR 7-9, 15 CREDITS KURSPLAN Uppdragsutbildning Lärarlyft II 1 (5) IDROTT OCH HÄLSA FÖR ÅK 7-9, 15 HÖGSKOLEPOÄNG PHYSICAL EDUCATION AND HEALTH FOR SCHOOL YEAR 7-9, 15 CREDITS Basdata Kursen är en uppdragsutbildning inom ramen

Läs mer

Den fria tidens lärande

Den fria tidens lärande Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.

Läs mer

Planering i SV och SVA klass 5 Gul läsåret 2011/2012

Planering i SV och SVA klass 5 Gul läsåret 2011/2012 Planering i SV och SVA klass 5 Gul läsåret 2011/2012 Övergripande i svenska och svenska som andraspråk i åk 5 lärare Kenny Nilsson Under läsåret i åk 5 arbetar eleverna med olika arbetssätt för att nå

Läs mer

Observations- och analysmaterial

Observations- och analysmaterial 1 Observations- och analysmaterial Kvalitetsgranskning Undervisningen i särskolan 2009/2010 2 Några viktiga saker att tänka på Var noga med att skriva utförliga uppgifter i observationsunderlag och analysscheman.

Läs mer

Metod och material. Etnografisk ansats. Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner

Metod och material. Etnografisk ansats. Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner Metod och material Etnografisk ansats Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner Videoinspelningar med två kameror (62 h x 2), deltagande observationer, fältanteckningar, semistrukturerade intervjuer

Läs mer

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Kursplan för Svenska Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i ämnet svenska syftar till att ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sin förmåga att

Läs mer

Mötesplats inför framtiden Borås 23-25 april 2001. Arja Mäntykangas Bibliotekshögskolan Åke Sellberg

Mötesplats inför framtiden Borås 23-25 april 2001. Arja Mäntykangas Bibliotekshögskolan Åke Sellberg Mötesplats inför framtiden Borås 23-25 april 2001 Arja Mäntykangas Bibliotekshögskolan Åke Sellberg Högskolan i Borås Bibliotekshögskolan/biblioteks- och informationsvetenskap 01-03-23 Bidrag till konferensen

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, 240 hp

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, 240 hp 1 (7) Utbildningsplan för: Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, 240 hp Primary School teacher education programme 4-6 Allmänna data om programmet Programkod

Läs mer

MODERSMÅL FINSKA 1. Syfte

MODERSMÅL FINSKA 1. Syfte MODERSMÅL FINSKA 1 Sverigefinnar, judar, tornedalingar och romer är nationella minoriteter med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk finska, jiddisch, meänkieli och romani chib är officiella nationella

Läs mer

Biblioteksplan för Lerums kommun

Biblioteksplan för Lerums kommun 2016-03-17 Innehåll 1 Inledning 5 2 Bakgrund 6 2.1 Bibliotekets roll i samhället... 6 2.2 Folkbiblioteken i kommunen - Lerums bibliotek... 6 2.3 Skolbibliotek... 6 2.4 Organisation skolbibliotek... 7

Läs mer

Fakulteten för konst och humaniora Institutionen för kulturvetenskaper Prefektens beslutsmöte

Fakulteten för konst och humaniora Institutionen för kulturvetenskaper Prefektens beslutsmöte Föredragningslista 2016-10-26 Fakulteten för konst och humaniora Prefektens beslutsmöte Tid: 2016-10-26 kl. 09:00 Plats: Malin Lennartssons tjänsterum (H330), Hus F Ärende 22 Ärende 23 Dnr: 2016/5398-3.1.2.2

Läs mer

Mediafostran och användandet av nya kommunikativa redskap påbörjas redan på nybörjarstadiet.

Mediafostran och användandet av nya kommunikativa redskap påbörjas redan på nybörjarstadiet. BILAGA: REVIDERAD LÄROPLAN I LÄROÄMNET MODERSMÅL OCH LITTERATUR Språket är av avgörande betydelse för all form av inlärning. Språkinlärningen är en fortlöpande process, och därför är modersmålsinlärningen

Läs mer

1) Introduktion. Jonas Aspelin

1) Introduktion. Jonas Aspelin 1) Introduktion Jonas Aspelin Uttrycket relationell förekommer i många sammanhang. Man talar till exempel om relationell psykoterapi, relationell estetik, relationell sociologi och relationell psykologi.

Läs mer

Textkompetenser, Genre och Literacitet

Textkompetenser, Genre och Literacitet Textkompetenser, Genre och Literacitet Interaktiva tavlor och IT i Svenska utvecklingsarbete i Uddevalla NORDIC SMART SCHOOL PROJECT SYLVANA SOFKOVA HASHEMI, FIL. DR. Institutionen för Individ och samhälle

Läs mer