SKOLBIBLIOTEK OCH LÄRANDE

Transkript

1 SKOLBIBLIOTEK OCH LÄRANDE Föreläsning vid Skolbibliotekarielyftets upptakt 8 oktober 2012 Louise Limberg

2 FRÅGOR och TEMAN Vad utforskas om (skol)bibliotek och lärande? Vad vet vi om (skol)bibliotekens betydelse för lärande? Vilka frågor är aktuella? Hur kan vi använda denna kunskap?

3 FÖRSLAG Kan vi enas om att bibliotek har betydelse för lärande? I så fall blir den intressanta kunskapen in om utan hur, på vilka sätt, biblioteken har betydelse för lärande och vilka betydelser biblioteken har för lärande. Sådana intressen kan leda till en rad olika forskningsfrågor om lärandets hur och vad, om vems lärande = mer fruktbara frågor

4 NYA PEDAGOGISKA LANDSKAP Från lärarledd undervisning till elevaktiva arbetsformer: elever forskar Förutsätter informationssökning och användning av många källor Ökar behov av välutrustade skolbibliotek Ställer krav på att elever tar ansvar för sitt eget lärande Omskapar traditionell lärarroll Omskapar traditionell bibliotekarieroll Hur skapa villkor för meningsfullt lärande i detta nya landskap?

5 NYA DIGITALA LANDSKAP Datorer = dominerande redskap för informationssökning Digitala tjänster skapar infrastrukturer för lärande Kommunikation via Internet öppnar skolan för världen Sociala medier (t ex Wikipedia och bloggar) omskapar villkor för källkritik Krav på nya kompetenser: digital kompetens informationskompetens

6 Bibliotek och nya landskap för lärande

7 NYA(?) POLITISKA LANDSKAP Skolbibliotek = obligatoriska, föremål för inspektion, del av likvärdig skola, Skolbibliotekens villkor mycket ojämna Skolbibliotek formas av lokala förutsättningar, beroende av politiska beslut (nationellt och lokalt) Skolbibliotek ofta sköra konstruktioner Hur skapa skolbibliotek som bidrar till att höja kvaliteten i elevernas lärande?

8 Bibliotek som infrastruktur för lärande SKIFTEN Systematiska samlingar med kvalitetsgaranti Gränslös tillgång till information Professionell expertis Kontroll över informationen Fysiska rum Kapabla brukare Styra/kontrollera informationssökningen Virtuella rum

9 FOLKBIBLIOTEK 1842 SKOLBIBLIOTEK 1924 För underhållandet af de i skolan förvärfvade kunskaper och synnerligen för befrämjandet av en sann kristelig bildning --- åligge det ock prästerskapet att uppmuntra till inrättande av och begagnande af sockenbiblioteker samt att därtill tjänliga böcker föreslå. (1842 års folkskolestadga, 10 mom. 2, citerat i Munch-Petersen 1911, s. 2) * En allmän pedagogisk erfarenhet torde vara, att barnens fria läsning inom vissa gränser är till den allra största hjälp för skolans arbete. Den underlättar själva läsfärdighetens inhämtande. Den kan ge mera levande innehåll åt lärobokens framställning. Ett för lärjungarna tillgängligt, någorlunda välförsett bibliotek är det bör särskilt understrykas ett utmärkt hjälpmedel för den uppfostran till självverksamhet, som måste anses vara en av skolans viktigaste uppgifter. (SOU 1924:5, s. 16)

10 SKOLBIBLIOTEK / FOLKBIBLIOTEK Skolbibliotekens plats i folkbibliotekspolitiken Skolbibliotek och folkbibliotek ständigt nära sammankopplade Dilemma: till vilken institution är skolbiblioteket i första hand knutet, till folkbiblioteket (som bibliotek) eller till skolan (som del av skolan som utbildningsinstitution)? Likheter och skillnader mellan folkbibliotek och skolbibliotek analyserade i ett otal utredningar. Återkommande slutsatser är att skolbibliotek och folkbibliotek är olika bibliotekstyper, att de bör fortsätta att vara det och att de bör utveckla ett nära samarbete. I vissa dokument och bibliotekariediskurser framträder en motsättning mellan skolbibliotek kopplat till formellt lärande i skolan och folkbibliotek kopplat till frihet, lust och skapande. Värt att uppmärksamma och resonera kritiskt om!

11 FORSKNING OM BIBLIOTEK OCH LÄRANDE EMPIRISKT INTRESSE Med fokus på elevers/studenters lärande: avhandlingar av Gärdén (2010), Hultgren (2008), Limberg (1998), Lundh (2011), Thórsteinsdóttir (2005) Projekt: LÄSK, BIKT, EXAKT Med fokus på undervisning: IDOL, BIKT, EXAKT Med fokus på bibliotek (som infrastruktur för lärande): LinCS, StilBib Med fokus på bibliotekarier: Seldén (1999), Sundin (2003; 2005), Lindberg (pågående) Med fokus på förhållandet mellan skolbibliotek och folkbibliotek (bl.a. Limberg 2012) Med fokus på skol(biblioteks)utveckling StilBib (Limberg, Flöög & Johansson)

12 LÄSK, IDOL, BIKT, EXAKT LÄSK: Lärande via skolbibliotek ( ) Utforskade elevers lärande i och via skolbibliotek i 7 skolor, 11 klasser åk 2-12 IDOL: Informationssökning, didaktik och lärande ( ) Studerade lärares och bibliotekariers undervisning i informationssökning kopplad till lärande i 3 skolor, liksom samarbetet mellan lärare och bibliotekarier. BIKT: Bibliotek, IKT och lärande ( ) Projektet utforskade bl.a. högskolestudenters lärande av informationssökning inför det kommande yrkeslivet, samt förutsättningarna för detta lärande i form av användarundervisning. EXAKT: Expertis, Auktoritet och Kontroll på InterneT (2008-) Projektet studerar hur nya sätt att bedöma trovärdighet i källor utvecklas och tillämpas under inflytande av participatoriska medier som bloggar och Wikipedia. (Elever, förmedlare och producenter)

13 StilBib Stöd till skolbiblioteksutveckling Utvecklingsprojekt med ca 100 deltagare från 24 skolor. Projektet syftade till att ge stöd till lokal skolbiblioteksutveckling genom ett kompetensutvecklingsprogram för lärare, bibliotekarier och skolledare. Ett uttalat syfte var att dra nytta av forskningsresultat om bibliotekets pedagogiska roll för läsutveckling liksom för samspel mellan informationssökning och lärande genom att föra ut och omsätta dessa i yrkespraktiker i skolor och bibliotek. Genomfördes genom tre sammankomster vid BHS, där deltagarna tog del av forskning och delade erfarenheter; 32 mentorsbesök vid skolorna för att stödja deras lokala utvecklingsprojekt.

14 FORSKNINGSFRÅGOR Vad och hur lär sig elever genom att söka och använda information via olika medier och redskap? Hur samspelar informationssökning med inlärningsresultat? Vilka förutsättningar i skol/bibliotekspraktiken gynnar meningsfullt lärande då elever arbetar undersökande? Vad betyder skolbibliotek och IKT-verktyg för elevers lärande?

15 FORSKNINGSANSATSER Övervägande kvalitativa studier etnografiskt orienterade, fältstudier, intervjuer, enkäter, video, dokumentstudier Teoretiskt inramade empiriska studier fenomenografi sociokulturell teori dialogiska språkteorier sociologi Tillsammans ger dessa studier rika och varierade resultat.

16 SOCIOKULTURELL TEORI Teori om lärande som socialt samspel, hämtad från Vygotskij Fokus på redskap / verktyg, där språket är det viktigaste verktyget Inriktning på handlingar, samspel mellan människor och mellan människor och redskap Lärande sker alltid så snart människor är tillsammans. Frågan är vad man lär Handlingar formas av de kulturella praktiker, där de försiggår. Redskapen och praktikerna formar varandra ömsesidigt Kunskapen är situerad, dvs. knuten till den praktikgemenskap där den är giltig

17 FORSKNINGEN SÖKER Variation, kontext och situation vs. Generiska drag Kunskap vs. Retorik eller politik Kritisk analys vs. Norm Förståelse vs. Övertygelse Olika perspektiv vs. Ensidigt perspektiv

18 RESULTAT I INFORMATIONSAKTIVITETER I LÄRANDEPRAKTIKER 1. Nya villkor för lärande både avseende lärandets vad och hur 2. Förutsättningar för att konstruera kunskap forskningsbara frågor aspekter av informationskompetens vid olika uppgifter/frågor tät och kontinuerlig handledning med fokus på kunskapsmål och -innehåll systematisk uppföljning och specifik bedömning från pedagoger på elevers arbeten uppgifter skoluppgifter 3. Nya villkor för ansvarsfördelning och meningsskapande 4. Nya villkor för kommunikation i klassrum och bibliotek språkspel, disciplinering

19 RESULTAT II INFORMATIONSAKTIVITETER FÖR LÄRANDE Fakta, kunskaper, meningsskapande fakta typ I respektive typ II fakta åsikter tryckta källor digitala källor Värdering av källor trovärdighet som relationell och situerad kriterier utifrån olika situationer, uppgifter, medier materialitet

20 VÄRDERING AV KÄLLOR Jag tycker att Greenpeace är en väldigt trovärdig sida jag tycker att dessa människors budskap är väldigt klart. De kämpar för en bättre värld för vår och kommande generationer och det är ju verkligen bra. Det är just detta som gör sidan trovärdig, att budskapet är väldigt klart. (Michelle, Gy åk 2) Jag är tveksam om det finns någon objektiv information alls, förutom lagtexter och vad det är för något sådär men partier och författare som har åsikter, när dom försöker beskriva det objektivt det kommer ju fram vad dom tycker egentligen. Så det är inte alls svårt att följa. (Filip, Gy åk 3) Det har också medfört att ibland kan dom fråga saker och då kan jag berätta, men då blir jag ifrågasatt, men det är ju bara som du säger. Lite jobbigt att bli ifrågasatt. Vad är rimligt att ifrågasätta, var går gränsen för det? (Gymnasiebibliotekarie)

21 RESULTAT III UNDERVISNING FÖR MENINGSFULL INFORMATIONSANVÄNDNING Undervisning i informationspraktiker Specifika aspekter Sprungna ur och anpassade till olika praktiker: klassrumspraktik, bibliotekspraktik, ämnespraktiker, fritidspraktiker Knutna till olika medier: tryckta källor, digitala källor, sociala medier, materiella aspekter design, index, innehållsförteckning Mötet med de lärandes förväntningar och praktiker Samarbete mellan olika aktörer (bibliotekarier, lärare, lärande) att enas om objektet för lärande att enas om ansvarsfördelning, balans mellan frihet och styrning, rätta svar kontra osäkerhet, sökande, värdering och bedömning

22 RESULTAT IV StilBib Ökad aktivitet på flertalet skolor, när det gäller arbete med lässtimulans och språkutveckling Förstärkt pedagogisk roll för skolbiblioteket, där lärare och bibliotekarier utvecklar ett samarbete för att tillsammans nå lärandemål gällande språk- och läsutveckling alt. källkritik Ökad medvetenhet om forskningens användbarhet, mera varierade synsätt på skolbibliotekets roll och mer varierade uppfattningar av vad läsning kan innebära och hur läsfrämjande insatser kan bedrivas Tröghet att tillämpa forskningsresultat spänning mellan etablerade praktiker och förändrade handlingsmönster Ovana vid datorbaserad kommunikation och IKT-användning

23 GEMENSAMMA DRAG I RESULTATEN Mer specifik kunskap om villkor för lärande och undervisning i bibliotek ofta ifrågasättande av de studerade praktikerna Ofta kritiska resonemang om brister i både bibliotekens och utbildningsinstitutionernas verksamhet men inte bara: VIKTIGT! Visar på variationer viktigt för att identifiera ändamålsenliga verksamheter och aktiviteter Belyser komplexiteten i det arbete som elever ställs inför under sin utbildning Belyser också komplexiteten i förmedlarnas uppgifter och aktiviteter i förhållande till elevcentrerat arbete Teorier om lärande fruktbara för studier i B&I Ingen självklar koppling mellan forskning och professionella praktiker

24 INNEBÖRDER AV DESSA FORSKNINGSRESULTAT Skifta fokus i undervisningen: från ämnesval till formulering av undersökningsfrågor från informationssökning till värdering och användning av information från generella checklistor för källkritik till källkritiska aspekter konkret kopplade till det specifika arbetet uppmärksamma skrivandet / skapandet vid informationsanvändning från procedur och teknik till objektet för lärande (kunskapsmål och -innehåll) utnyttja kollektivet som villkor för lärande läraren / bibliotekarien som medskapare i lärprocessen

25 ATT TILLÄMPA FORSKNINGSRESULTAT Identifiera konkret problem som skall åtgärdas Avgränsa och formulera projekt med utgångspunkt i problemet Sök och använd litteratur om tidigare forskning, använd egna och andras erfarenheter, översätt till den egna verksamheten Samarbeta mellan olika professioner (lärare, bibliotekarier, skolledare, IT-pedagoger, speciallärare ) och utnyttja olika professioners expertis Koppla till företeelser, där pengarna finns, t ex IKTområdet, nyckelkompetenser som digital kompetens, informationskompetens

26 ATT TILLÄMPA FORSKNINGSRESULTAT PROBLEM Förhoppningar om färdiga lösningar och tillvägagångssätt uppfylls ofta inte Forskningen gör bilden mer komplex inte enklare Forskningen riktar uppmärksamhet mot problem riskerar att kritisera den verksamhet som beforskas, kan skapa brist på nödvändigt förtroende mellan olika gemenskaper (forskare och praktiker) Forskningsresultat erbjuder tolkningsutrymme

27 STRATEGIER OCH KOMMUNIKATION Koppla mellan läsning, utvecklad läsförmåga och kritisk informationsanvändning nya former av literacy relaterade till digitala medier Var uppmärksam på både process och resultat av projekt, dokumentera arbetet! Fokusera på elevernas lärande Formulera och sprid resultat och dela erfarenheter av projekt med olika intressegrupper: kolleger, skolledning, politiker, föräldrar, forskare Bevaka och koppla på omvärlden

28 TRE PRINCIPER FÖR SKOLFÖRBÄTTRING Kvaliteten i en skola kan inte överträffa kvaliteten på dess lärare Enda sättet att förbättra resultaten är att förbättra undervisningen Att åstadkomma bättre inlärningsresultat kan bara åstadkommas genom att skapa strukturer som säkerställer att skolor ger högkvalitativ undervisning till varje barn. (McKinsey & Company 2007)

29 STRATEGISKA NIVÅER Pedagogiken - Inriktning på eleverna - Fokus på objektet för lärande / undervisning - Undervisningens organisation Ledning och organisation - Resurser - Måluppfyllelse Politiken - Retorik, debatt och resurser - Kollektivt handlande

30 SKOLBIBLIOTEK FÖRÄNDRINGSAGENT Elevcentrerade arbetssätt + IKT bryter mot skolans tradition Elevcentrerade arbetssätt + IKT formas av skolans tradition som går ut på att hitta rätt svar i stället för att kritiskt tolka och skapa mening ur information Lärare och bibliotekarier kan tillsammans omskapa villkor för meningsfullt lärande via elevcentrerat arbete Skolbibliotek erbjuder potential att överskrida skolans tradition och stödja elevers meningsfulla lärande via informationssökning och informationsanvändning och därmed bidra till att fler elever når uppsatta mål.

31 HUR KAN VI ANVÄNDA DENNA KUNSKAP? Gap mellan forskning och praktik? Omtalas ofta. Vari består det? Biblioteksverksamhet samhällelig legitimering för ämnet B&I Forskning och professionell biblioteksverksamhet är olika praktiker. Kan de mötas? Hur? Direktkontakter (som idag) Utvecklingsprojekt (som StilBib) Kompetensutvecklingsprogram (som Skolbibliotekarielyftet) Förmedlare/översättare?

32 FÖRHOPPNING Att vi kan enas om att bibliotek har en rad väsentliga betydelser för lärande och att forsknings- och utvecklingsintresset skall riktas mot vilka och hurudana betydelserna är Att forskningen på sikt skall bidra med nya, kritiska och mer pregnanta bilder av bibliotekens betydelse för lärande Att yrkesverksamma bibliotekarier och forskare tillsammans skall bidra till utveckling av bibliotekens verksamheter för att skapa relevanta stöd och erbjudanden till lärande i olika sammanhang och för olika ändamål Tack för mig! Ser fram emot vidare frågor och samtal.

33 Litet urval referenser Alexandersson, M. & Limberg, L. (forthcoming). Changing conditions for information use and learning in Swedish schools a synthesis of research. Human IT. Alexandersson, M., & Limberg, L. (2004). Textflytt och sökslump informationssökning via skolbibliotek. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. [Revised and reprinted in 2007]. Francke, H., Sundin, O., & Limberg, L. (2011). Debating credibility: the shaping of information literacies in upper secondary schools. Journal of Documentation 67, (4), Limberg, L. (2012). Från biblioteksstadga till skollag: skolbibliotekens plats i folkbibliotekspolitiken I A. Frenander & J. Lindberg (red). Styra eller stödja? Svensk folkbibliotekspolitik under hundra år. Borås: Valfrid. (ss ) Limberg, L., Alexandersson, M., Lantz-Andersson, A. & Folkesson, L. (2008). What matters? Shaping meaningful learning through teaching information literacy. Libri 58, (2), Limberg, L., Sundin, O. & Talja, S. (2012). Three Theoretical Perspectives on Information Literacy. Human IT 11.2: < Limberg, L. & Sundin, O. (2006). Teaching information seeking: relating information literacy education to theories of information behaviour. Information Research, 12(1) paper 280. [Available at: ] Limberg, Louise (1998): Att söka information för att lära. En studie av samspel mellan informationssökning och lärande. Borås: VALFRID. Ph.D. Diss. The University of Gothenburg. Limberg, L., Flöög, E-M, & Johansson, M. (2009). Stöd till skolbiblioteksutveckling, projekt StilBib. Slutrapport med utvärdering. Lundh, Anna (2011). Doing Research in Primary School. Information Activities in Project-Based Learning. University of Borås. Diss. Sundin, O., Francke, H. & Limberg, L. (2011). Practicing information literacy in the classroom: policies, instructions and grading. Dansk biblioteksforskning/danish Library Research 7, (2/3), 7-17.