Att leda en elevintervju

Transkript

1 Att leda en elevintervju En översiktsdiagnos, i form av ett skriftligt test till en klass, kan ge läraren användbar information. Det kan sätta ljuset på starka och svaga områden, i klassen som helhet identifiera grupper av elever som har styrkor eller svagheter inom samma områden identifiera kompetenta elever och elever som har allmänna eller specifika svårigheter. En översiktsdiagnos kan dock i allmänhet inte ge svar på varför en elev gör särskilda misstag och vilka missuppfattningar eller bristande kunskaper som orsakar problemen. Den kan inte heller ge läraren tillräcklig information för att precis peka ut vilken typ av hjälp eleven behöver. Naturligtvis samlar lärare under läsåret på sig en hel del information om elever, genom observationer av elevens attityd och självförtroende, av hur eleven svarar på muntliga och skriftliga uppgifter och från andra kollegor. Men för att få reda på hur eleven tänker finns inget bättre än det enskilda samtalet. En intervju kan vara ett kort informellt samtal vid elevens plats eller en mer planerad diskussion med eleven. Det väsentliga är att läraren och eleven engageras i en dialog, med minsta möjliga avbrott. Syftet med intervjun är att eleven ska få möjlighet att visa och förklara och att läraren ska upptäcka hur eleven tänker när hon löser problem. Varför tänkte och gjorde hon så? Målet är att ge läraren en säkrare grund när den enskilde elevens arbete planeras. Några generella råd Av ovanstående framgår att en intervju inte är ett undervisningstillfälle och att det är elevens tänkande som är det centrala. Av detta följer några principer om hur man kan leda en intervju, oavsett om den är spontan och kort eller förberedd och längre. Låt eleven stå för pratandet. Detta kan verka självklart, men det är ofta läraren som pratar mest, åtminstone i undervisningssammanhang. TIMMS videostudie visar att läraren yttrade ungefär 8 gånger så många ord som eleverna sammantaget (åtminstone i de studerade sjundeklasserna från olika håll i världen). Där framgår också att 70 % av lärarens yttranden innehöll fler ord än fem medan elevernas bidrag till 66 % innehöll fyra ord eller färre. En intervju med 25

2 samma förutsättningar skulle avslöja väldigt lite om eleven. Många elever har svårt att uttrycka sig och är inte vana att i någon större omfattning berätta hur de tänker. Detta innebär att en intervju till en början kan verka tröttsam och frustrerande. Men försök att uppmuntra eleven att förklara och ingrip bara för att hålla intervjun på spåret. Under intervjun ska läraren inte undervisa. Syftet med en intervju är att få underlag för vad som ska göras efter intervjun. Hjälp inte eleven att komma fram till en korrekt lösning, en lämplig strategi eller tankeform. Detta kan inkräkta på elevens egna tankeprocesser och försämra möjligheterna att förstå elevens tänkande. Under intervjun ska läraren hålla sig neutral och varken ge positiv eller negativ respons. Detta följer av ovanstående. De flesta elever vill tillfredsställa sin lärare och de är skickliga på att tolka lärarens reaktioner är svaret det som läraren önskat? Under en intervju ska läraren agera som en forskare: varje svar betraktas inte, i första hand, som rätt eller fel, bra eller dåligt, utan som intressant och informativt. De felaktiga svaren hjälper till att fånga elevens missuppfattning eller svårighet och är därför till lika stor hjälp som ett korrekt, i själva verket till större hjälp. Under intervjun får vi dölja glädje vid korrekta svar för att det inte på ett motsvarande sätt ska leda till besvikelse vid felaktiga svar. Förberedelse Det är en fördel att en intervju, formell eller informell, kommer efter ett översiktstest, eftersom elevens svar då kan användas som underlag för intervjun. En idé är att välja ut 5 0 uppgifter från översiktstestet, inklusive en eller två som eleven besvarat korrekt. Resten ska vara uppgifter som eleven har besvarat felaktigt och som behöver undersökas eftersom de har ett viktigt innehåll eller för att elevens svar är oklara. Ha uppgifterna och elevens lösningar till hands och anteckna vad eleven säger och gör under intervjun. Det kan vara på ett papper med tre kolumner. En kolumn med testuppgiften och elevens ursprungliga svar, kompletterat med de specifika frågor att ställa under intervjun. I andra kolumnen kan det eleven säger och gör antecknas och i tredje kolumnen lärarens egna spontana tankar eller tolkningar. Det är inte möjligt att anteckna allt som händer under intervjun. Det kan därför vara bra att använda en bandspelare för att dokumentera. Se till att eleven har det bra under intervjun och inte distraheras av omgivningen (t ex fönster mot lekplats). 26 Nationellt centrum för matematikutbildning

3 Genomförande Inled med att berätta för eleven att du är intresserad av att få veta hur eleven kom fram till en del svar och hur eleven tänker, för att kunna lägga upp undervisningen på ett bra sätt. Eftersom elever ofta tror att de har svarat fel när lärare frågar hur de har tänk bör man börja med att fråga om några uppgifter som eleven besvarat korrekt. En modell som kan vara till hjälp består av fem steg (Newman, 98):. Läs uppgiften för mig (läsa). 2. Berätta vad uppgiften säger att du ska göra (förstå).. Berätta hur du kan göra för att lösa uppgiften (översätta). 4. Visa mig hur du får fram svaret. Förklara för mig under tiden (välja metod). 5. Skriv nu ner din lösning (formalisera). Det är ett ganska trubbigt instrument, men kan vara bra att ha i bakhuvudet som stöd eftersom det anger de olika stegen i problemlösningsprocessen, se exempel nedan. En alternativ inledning kan vara: Berätta hur du kom fram till svaret på den här uppgiften. Följ sedan upp med frågor som: Varför tror du det? Varför bestämde du dig för det? Är du säker på det? Ställ frågorna oavsett om det tidigare svaret var rätt eller fel. Korrekta lösningar kan ibland grunda sig på felaktiga tankar, som i exempel 2 nedan, elle r på onödigt krångliga tankegångar. Om eleven ogärna berättar hjälper det iblan d att säga: Berätta vad du gjorde först. Detta gör uppgiften mer begränsad och lättare att besvara. När eleven säger jag vet inte eller det kommer jag inte ihåg eller jag kan inte är det överraskande hur ofta uppmaningen berätta hur du skulle börja om du kunde hjälper en elev att komma igång. Tacka gärna eleven för hjälpen när intervjun är slut. Bearbetning Bearbeta anteckningarna av vad eleven har sagt och gjort och markera det som är viktigast. Anteckna också spontana tankar om elevens missuppfattningar och eventuella svårigheter samt de åtgärder som bör göras. Skriv hänvisningar till lämpliga sidor i lärarhandledningen. 27

4 Några kommenterade exempel Exempel Intervju med en -årig flicka. På uppgiften Min bror och jag åt pizza idag. Jag åt bara en fjärdedel av pizzan, min bror åt två tredjedelar. Hur mycket av pizzan åt vi? hade hon svarat allt. När eleven läst uppgiften korrekt för intervjuaren, ägde följande dialog rum: I: Vad är det du ska ta reda på? E: Uhmm hur många Hur mycket av pizzan vi åt totalt? I: Ok... Hur tog du reda på det? E: Jag ritade en pizza jag ritade ut en fjärdedel och sedan två tredjedelar. I: Vad är det för sorts räkneuppgift? E: En problemuppgift! I: Är det addition, subtraktion, multiplikation eller division? E: Addition. I: Visa mig hur du fick fram svaret. Du sa att du gjorde en figur. Visa mig hur du gjorde och vilken sorts figur du använde. E: [ritar en cirkel]. Jag åt en fjärdedel [ritar en fjärdedel]. I: Vilken är fjärdedelen? E: Den här [pekar på rätt ställe och skriver, i delen]. 4 I: Hur vet du att det är en fjärdedel? E: För att det är en fjärdedel av pizzan. Sedan ritade jag upp två tredjedelar som min bror åt upp [ritar en linje som delar resten av pizzan,, på hälften]. 4 I: Och det är och det är. Hur vet du att det är? E: För att det är en tredjedel av en pizza. 28 Nationellt centrum för matematikutbildning

5 Exempel 2 Eleven har en tallinje från 0 till. Uppgiften är att placera på lämpligt ställe på linjen. Eleven markerar, till synes, en tredjedel in på sträckan, från nollan. I: Vilket bråk har du? E: En tredjedel. I: Har du placerat det närmast nollan eller ettan? E: Närmast nollan. I: Varför? E: För att tre kommer före fem [markerar en punkt halvvägs längs linjen]. I: Var skulle du då placera detta bråk? [visar eleven ett kort märkt ] 0 E: Här [lägger kortet väldigt nära ]. I: Varför placerar du det där? E: För att tio är större än fem. Eleven har placerat mellan 0 och 0,5 eftersom är mindre än 5. I det här fallet hade det varit lätt att anta att elevens tänkande var korrekt, för att svaret verkade korrekt. 29