Verksamhetsplan 2012

Transkript

1 Verksamhetsplan 2012 Verksamhetsplanen utgör en beskrivning av hur Polismyndigheten Dalarna ska kunna bidra till att nå de nationella målen. Polisstyrelsen och Åklagarkammaren är överens med Polismyndigheten om att under 2012 ha ett fokus på ungdomar, dels på åtgärder som håller dem borta från kriminalitet, och dels på åtgärder som kan ge korta handläggningstider av ärenden, som involverar barn och/eller ungdomar.

2 1 Polisstyrelsens inriktning Med utgångspunkt i regeringens regleringsbrev har rikspolisstyrelsen preciserat målen för polisverksamheten i planeringsförutsättningarna för Dessa återfinns i polismyndighetens specifika mål för kärnverksamheten. I polisområde Falun/Borlänge samordnas verksamheten så att såväl en optimal operativ som stöd- och ledningsfunktion kan uppnås. Falun utgör säte för polismyndighetens ledning, administration och länsenheter. I Dalarna vill polisstyrelsen speciellt betona vikten av att utveckla ett långsiktigt arbete mot ungdomskriminalitet. Prioritering med speciella insatser bör fortsätta under hela planeringsperioden. Verksamheten måste även utvecklas så att antalet öppna utredningsärenden, den s k balansen, varaktigt och kraftigt kan minskas. Inom fortbildningen måste ordningspolisens kunskaper och möjlighetar att också utreda egna ärenden prioriteras. Arbetet med att etablera ett Rättscentrum Dalarna måste intensifieras med sikte på uppstart i nya lokaler Samarbetet med andra myndigheter inom rättsväsendet, kriminalvården, åklagarkammaren och domstolarna, underlättas och en effektivare, säkrare polisverksamhet görs möjlig genom en gemensam etablering vid kullen, Falun. Ett angeläget utvecklingsområde för polismyndigheten är möjligheterna till medborgarkontakt i sociala medier och via internet. Utöver de nationella målen finns i Dalarna ett antal länsspecifika uppgifter. Dessa anges under egen rubrik i verksamhetsplanen. Polisstyrelsen betonar betydelsen av polisens tillgänglighet och samverkan lokalt också i en förändrad nationell struktur. Under året förväntas riksdagen fatta beslut om att bilda en myndighet i landet, med en ny regionindelning. Polismyndigheten bör redan nu arbeta på ett sätt som underlättar övergången till en ny nationell organisation som garanterar medborgarna fortsatt trygghet. Inga-Britt Kronnäs Polisstyrelsens ordförande Innehåll 1 Polisstyrelsens inriktning 2 2 Länspolismästare har ordet 3 3 Verksamhetens inriktning Rättssäkerhet och enhetlighet God resultatkultur - effektiv verksamhet Polisens värdegrund Andra viktiga inriktningar 6 4 Intern styrning och kontroll 7 5 Ekonomi 8 6 Kompetensförsörjning Kompetensutveckling 9 7 Förutsättningar för verksamheten 10 8 Nationella och anpassade mål Våldsbrott Mängdbrott Organiserad brottslighet Ungdomar Trafik Narkotika Brottsofferarbete Service Polisrättsärenden 18 9 Riktvärden 19 Produktion & grafisk design: Controllerenheten - -

3 2 Länspolismästaren har ordet Under flera år har ekonomin kastat en skugga över vår verksamhet. Vi har nu, glädjande nog, genom målmedveten ekonomisk återhållsamhet och ansvarstagande tillsammans lyckats vända den negativa utvecklingen och vi har en ekonomi i balans. Ett kostnadsmedvetande och ekonomiskt tänkande har skapats i hela organisationen och det ger oss en god grund att stå på inför framtiden. När ekonomin nu stabiliserats kan vi fokusera på kärnverksamheten och resultatet av våra insatser. Verksamhetsplan 2012 Utredning och lagföring har varit ett prioriterat område under 2011 och under året har vi sett en tydlig förbättring av våra resultat. Vi har i större utsträckning än tidigare tagit hand om de ärenden som anmälts till oss, vi har redovisat fler ärenden till åklagare och uppklaringen har ökat. Samtidigt har antalet öppna ärenden minskat kraftigt. Under 2012 ska vi fortsätta det arbetet för att skapa en långsiktigt hållbar och stabil verksamhet över hela linjen. PUM och PNU är de verktyg vi ska använda och utveckla. En förklaring till att vi förbättrat vårt verksamhetsresultat är naturligtvis att vi rekryterat fler poliser. Under 2011 nådde vi det högsta antalet någonsin i Dalarna. Det har ökat våra förutsättningar att vara synliga, närvarande och tillgängliga och därigenom förebygga brott och ordningsstörningar, klara upp fler brott och öka den upplevda tryggheten i våra kommuner. Under 2012 kommer antalet poliser att minska marginellt men samtidigt rekryterar vi fler civilanställda med den tydliga målsättningen att ytterligare förbättra vårt verksamhetsresultat. Samverkan är vår huvudstrategi externt och internt. Vi ska tillsammans med främst kommunerna, andra myndigheter och organisationer fortsätta att utveckla och effektivisera det brottsförebyggande arbetet, servicen och brottsofferverksamheten mm för att befästa och stärka vårt förtroende hos allmänheten men också för att förbättra vårt verksamhetsresultat. Genom fortsatta rationaliseringar ska vi skapa en kostnadseffektiv och flexibel organisation som frigör resurser för kärnverksamheten. En strategisk framtidsfråga av stor betydelse för polisverksamheten i hela Dalarna är arbetet med att skapa ett Rättscentrum i Falun. Våra medarbetare är engagerade och ambitiösa. Det ska vi naturligtvis tillvarata och utveckla. Det är därför nödvändigt att kontinuerligt ha ledarskapet och medarbetarskapet i fokus. Vi har lagt grunden genom de lokala och centrala ledarskapsutbildningarna på olika nivåer och ledningskommunikationen är en strategiskt viktig fråga som ständigt måste underhållas, Samverkansavtalet ger oss instrumenten för en fördjupad dialog mellan chef och medarbetare och vi ska också konsekvent fortsätta arbetet med att integrera polisens värdegrund i alla sammanhang och verksamheter. Jag ser fram mot Vi har en ekonomi i balans, fler engagerade medarbetare och förbättrat verksamhetsresultat. Det ger oss förutsättningar att bidra till att Dalarna också i fortsättningen ska vara ett tryggt län att bo och verka i. Sten-Olov Hellberg - 3 -

4 3 Verksamhetens inriktning I regleringsbrevet för Polisen understryker regeringen att Polisen ska bidra till att öka människors trygghet, och att det därför är viktigt att förtroendet för Polisen är högt. Vårt uppdrag ska förverkligas genom att vi arbetar mot de fem mål som rikspolischefen pekat ut i dokumentet Rikspolischefens inriktning. Färre brott ska begås. Polisen ska genom planlagt brottsförebyggande arbete bidra till att färre brott begås. Fler brott ska klaras upp. Polisen ska genom sin utredande verksamhet verka för att fler brott klaras upp. Människor ska känna sig trygga. Polisen ska bidra till att människor känner trygghet och mindre oro för brott. Vi ska bli synligare. Polisen ska arbeta enligt metoder som gör oss synligare och mer tillgängliga för allmänheten. Förtroendet ska vårdas och stärkas. Polisen ska slå vakt om det höga förtroende allmänheten har för oss och arbeta för att det stärks ytterligare. Förtroendet för Polisen avgörs av hur väl organisationen klarar sitt uppdrag. 3.1 Rättssäkerhet och enhetlig Polisens verksamhet ska utövas på ett rättssäkert sätt. För allmänheten och den enskilda individen är det viktigt att Polisens verksamhet i samhället är förutsebar. En förutsättning för det är att lagar och andra författningar tillämpas på ett enhetligt sätt i hela landet. Enhetlighet i rättstillämpningen är en central rättssäkerhetsfråga inte minst ur den enskildas perspektiv. För att uppnå enhetlighet i rättstillämpningen är det viktigt att det finns ett nära och väl fungerande samarbete mellan polismyndigheterna, mellan polismyndigheterna och RPS, samt mellan polis och åklagare. 3.2 God resultatkultur - effektiv verksamhet En god resultatkultur ger en effektiv verksamhet där resultatet och viljan till ständig förbättring står i fokus för samtliga chefer och medarbetare. Resultatkulturen byggs upp genom att chefer synliggör den enskilde medarbetarens bidrag till verksamhetens resultat genom att målen bryts ner, kommuniceras och regelbundet följs upp vid - 4 -

5 arbetsplatsträffar och vid utvecklings- och lönesamtal. Vårt samverkansavtal ger förutsättningar för dialog om mål och resultatuppföljning på alla ledningsnivåer mellan chef och medarbetare inom ramen för arbetsplatsträffar och utvecklingssamtal. Återkoppling på arbetsprestation är vitalt för trivsel i arbetet och utveckling av verksamheten. Under de senaste åren har Polisen gjort ett antal stora satsningar på arbetsmetoder, chefs- och ledarskap, värdegrund med mera. Det är viktigt att vi har en dialog om medarbetarens bidrag, möjligheter och ansvar för att verksamhetens mål ska nås. I Polisens medarbetarpolicy tydliggörs förväntningarna på alla medarbetare inklusive chefer. Policyn ska ligga till grund för utvecklings- och lönesamtal. För att vi ska kunna förbättra vårt resultat krävs att medarbetarna bidrar med sin kompetens. Cheferna ansvarar för att avsätta tid med medarbetarna och hålla i dialoger om hur vi ska göra för att utveckla verksamheten och förbättra resultaten. Vi ska bedriva en lönebildningsprocess och genomföra en lönesättning som bidrar till resultatkultur och utveckling av verksamheten. Grunden för detta är individuell lönesättning. Vid förläggning av arbetstider ska arbetstidsavtalet och RPS riktlinjer för arbetstider följas. Genom att förlägga arbetstiden där vi bäst behövs ökar vi effektiviteten i vår verksamhet

6 3.3 Polisens värdegrund Polisens uppdrag är att öka tryggheten och minska brottsligheten. Vi genomför vårt uppdrag professionellt och skapar förtroende genom att vara: Engagerade med ansvar och respekt. Vi tar ansvar för vår uppgift och värnar om allas lika värde. Effektiva för resultat och utveckling. Vi är fokuserade på resultat, samarbete och ständig utveckling. Tillgängliga för allmänheten och för varandra. Vi är hjälpsamma, flexibla och stödjande. Polisens värdegrund ska användas för att utveckla verksamheten och är vägledande i allt från övergripande inriktning och prioritering till utvecklingsåtgärder. Chefer och medarbetare ska ha regelbunden dialog om verksamheten och hur alla medverkar till att uppdraget genomförs på ett professionellt sätt. 3.4 Andra viktiga inriktningar Fjällområden och turism Myndigheten ska vidta Jaktbrott: Polismyndigheten ska fortsätta att strategiska utvecklingsinsatser för att identifiera utveckla förmågan att förebygga och bekämpa grova jaktbrott och då inte minst avseende och åtgärda problem i fjällområdet. Inte minst ska samarbetet med kommuner, näringsliv, Tullverket brottsliga angrepp på de stora rovdjuren. och norska myndigheter intensifieras. Strategiska åtgärder ska vidtas för att över tid säkerställa den Gruvhål: Verksamheten med instängsling av polisiära bemanningen i fjällområdet. Vi ska aktivt utifrån ett situationellt brotts- och trygghetsvis ges lämplig prioritet. gruvhål och tillsyn därav ska även fortsättningsskapande perspektiv delta i utformningen av den framtida turismverksamheten och inte minst av Kommunsamverkan: Polismyndigheten ska se den framtida infrastrukturen i området. över rutinerna avseende samverkansöverenskommelser mellan kommun och Polis och till- Länet har dubbla turistsäsonger, under sommaren lockar förutom själva midsommarfirandet sammans med främst kommunerna förbättra de också speciella arrangemang som t.ex. Peace & delar som tar sikte på analys, uppföljning och Love, Classic Car Week och Dansbandsveckan. information. Erfarenheter från det nationella utvecklingsarbetet ska tas tillvara. Operativa åt- Tillståndshanteringen är i sammanhanget ett operativt verktyg som Polisen ska använda gärder ska vidtas för att säkerställa kopplingen offensivt utifrån aspekter rörande brott, trygghet mellan samverkansöverenskommelserna och och ordningsstörningar. PUM-A

7 4 Intern styrning och kontroll Myndigheternas ledning ansvarar enligt förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll samt att verksamheten bedrivs enligt statsmakternas krav: Effektivt Enligt gällande rätt Med rättvisande redovisning Med god hushållning med statens medel Av polismyndighetens plan för kontrollåtgärder, fastställd i augusti 2011, framgår identifierade hot/risker mot att vi kan fullgöra vårt uppdrag enligt statsmakternas krav. Plan för kontrollåtgärder Område Riskområde Åtgärder Ansvarig V erk s am hets redovis ning Lednings filos ofi V erk s am hets s k y dd Ä r m y ndighetens verk s am hets redovis ning k valitets s äk rad i tillräc k lig om fattning? E fterlevs bes lut (på alla nivåer i organis ationen) s om fattats för att utvec k la oc h prioritera verk s am heten? F ungerar verk s am hets s k y ddet tillfreds s tällande? Tills k apa övergripande rutin för s y s tem förvaltning. F ullfölj tills ättning av k om m unik ations s trateg oc h inrättande av k om m unik ations enhet. Ty dliggör roller oc h ans var för verk s am hets s k y ddet. (E gen organis ation villk or för gem ens am v- s k y dds c hef i s am verk ans om rådet.) C hef S taben V erk s am hets s k y dds c hef (K artläggning påbörjad). C hef S taben (F orm ella bes lut finns ). C hef S taben - 7 -

8 5 Ekonomi Enligt RPS preliminära planeringsförutsättningar kommer polismyndighetens anslagstilldelning för 2012 att minska 2% jämfört med års verksamhet bedöms dock trots detta kunna bedrivas inom tilldelade ramar då myndigheten disponerar ett anslagsöverskott från tidigare år. På samma sätt som tidigare år ska alla möjligheter till att effektivisera kärn- och stödverksamhet så att vårt verksamhetsresultat kan fortsätta att förbättras. BUDGET Belopp i mkr Utfall Prognos Budget Förändring och 2012 Anslagstilldelning % Verksamhetens intäkter % SUMMA INTÄKTER % Personalkostnader % Lokalkostn. & övriga drifkkostn % Avskrivningar % SUMMA KOSTNADER % ÅRETS UTFALL Ingående överföringsbelopp Indragning av överföringsbelopp -16 Ackumulerat resultat Anslagssparande/kredit i % 1,5% 1,5% 0,2% Antal anställda 31/12 Poliser Civila Antal årsanställda Poliser Civila

9 6 Kompetensförsörjning Strategisk kompetensförsörjning innebär att säkerställa att vi har den kompetens som krävs för att nå verksamhetens mål. Den strategiska kompetensförsörjningen utgår från verksamhetens mål, resultatuppfyllelse samt en verksamhetsanalys som beaktar hur myndighetens samlade kompetens bidrar till måluppfyllelsen. Den är en integrerad del av verksamhetsplanering och uppföljning och bidrar därmed till att resultat och utveckling står i fokus. Viktiga åtgärder för utveckling och lärande är att systematiskt arbeta med erfarenhetsutbyte, kompetensförsörjning och handledning vid den egna arbetsplatsen. 6.1 Kompetensutveckling Kompetensutvecklingen ska tydligt utgå från verksamhetskraven. Fokus ska ligga på utbildning men även på andra insatser, t.ex. lärande i arbetet, som i större utsträckning ska användas för att utveckla den kompetens som verksamheten behöver

10 7 Förutsättningar för verksamhetens bedrivande Vi ska planera och genomföra verksamheten med en ekonomi i balans. Polisens underrättelsemodell (PUM) och Polisens nationella utredningskoncept (PNU) är centrala utgångspunkter för verksamhetens bedrivande. Polisens nationella utredningskoncept (PNU) Fler Fu-ledare med lång FU-ledarutbildning. Utveckling av relevanta förstahandsåtgärder. Kompetensförstärkning samt översyn och samordning av arbetstider för LOKUS. Fullfölja arbetet med ärendesamordning och säkra resurser för brottssamordning. Genomlysning av utredningsprocessen enligt den s.k. Lean-modellen. Metod för kompetensförsörjning genom bl.a. utvecklingsplaner. Polisens underrättelsemodell (PUM) Fortsatt utveckling av PUM-A och SLG/OLG/ LLG/TLG. Utvecklad samverkan i rättskedjan RPS och Åklagarmyndigheten har därför i mars 2011 träffat en överenskommelse om en utvecklad samverkan mellan myndigheterna i rättskedjan. Fullfölja och utveckla den samverkan som finns på olika nivåer. Ökad effektivitet genom utveckling av it Tillskapande av resurser för it-/godsspaning. Genomlysning och tillskapande av resurser för en sammanhållen systemförvaltning. Personsäkerhetsarbete Fortsätta informera/kommunicera om rutiner vid skydd av våra egna medarbetare. Verka för att tillskapa enhetliga och tydliga rutiner på nationell nivå

11 I nedanstående avsnitt framgår områden med våra beslutade utvecklingsmål för att skapa goda förutsättningar för vår verksamhets bedrivande. Internationell verksamhet Fortsatt positiv inställning till utlandstjänstgöring och förbättrat omhändertagande av ny kompetens vid hemkomst. Utveckling/ samverkan med Polismyndigheten Hedmarks fylke i Norge, för att möta den kraftiga expansionen av turismen Sälen/Trysil. Krisberedskap Vidmakthålla/utveckla nuvarande förmåga. Analys av hur robusta/uthålliga vi är inom våra olika verksamhetsgrenar vid särskilda händelser. Miljöledning för hållbar utveckling Myndigheten ska fortsatt verka för att resepolicyn tillämpas. Miljöledningsarbetet ska utgå från förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter vid verksamhetsplanering. Polismyndighetens resepolicy ska tillämpas, och genom detta öka antalet resfria möten. öka andelen resor med tåg och andra kollektiva färdmedel. minska andelen resor med bil och flyg, särskilt flygresor kortare än 50 mil. minska elförbrukningen Systematiskt arbetsmiljöarbete Fortsätta att integrera det systematiska arbetsmiljöarbetet med verksamhetsprocessen i stort. Vidmakthålla vårt friskvårds- och rehabiliteringsarbete. Utvärdera och utveckla handledning och psykosocialt stöd. Verksamhetsskydd Tillskapa funktionen verksamhetsskyddschef genom att förnyat undersöka möjligheterna att samverka med annan polismyndighet eller tillskapa resursen inom polismyndigheten

12 8 Nationella och anpassade mål 8.1 Våldsbrott En grundläggande uppgift för Polisen är att förebygga och beivra brottslighet som riktar sig mot människors liv och hälsa. Vi ska ha en hög närvaro på platser och tider där risken för våldsbrott är stor. Polisen ska arbeta så att färre våldsbrott begås och fler våldsbrott klaras upp. Produktiviteten ska öka. Brottsbekämpningen inom målområdet ska vid samtliga polismyndigheter hålla en hög och jämn nivå, skillnaderna mellan polismyndigheterna ska minska. Medelgenomströmningstiden för avslutade ärenden ska minska Våld i offentlig miljö Efter en obruten ökning av antalet anmälda misshandelsbrott, minskade antalet något 2008 och igen Nivån för denna brottslighet är dock fortfarande hög. Andelen ärenden redovisade till åklagare av antalet inkomna ärenden ökade 2010 efter att ha varit relativt oförändrad sedan början av 2000-talet. Vårt arbete mot våld i offentlig miljö ska inriktas mot att färre brott begås och fler brott klaras upp. Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande misshandel utomhus exkl. anmälningar där brottsoffret är i åldern 0-6 år, ska öka till lägst 28 procent till utgången av Polisområdenas brottsförebyggande arbete ska i större utsträckning skapa en bättre bemanning under tider enligt lokalt framtagna problembilder. användande av tekniska hjälpmedel ska utvecklas. Organisation som kan verka för långtgående förstahandåtgärder vid i förväg kända särskilda händelser/ evenemang. Utveckla PUM-A. Aktiv FU-ledning initialt (J-ful, vb) i ärenden tillsammans med tydliga direktiv till personal på plats. Aktiv FU-ledning tillsammans med en utveckling av den lokala ärendesamordningen. (kontroll mot register, fu-begränsning mm.)

13 8.1.2 Brott i nära relationer I regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer framhålls att det är grundläggande att människor som utsätts för brott vågar polisanmäla och fullfölja sin anmälan. Vidare påtalas vikten av att rättskedjan särskilt polis och åklagare fungerar effektivt så att brott utreds och lagförs skyndsamt. Vårt arbete ska fortsatt bidra till att människor vågar polisanmäla när de utsätts för brott. Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande brott i nära relationer ska öka till lägst 26,9 procent till utgången av Strukturerade riskanalyser ska upprättas vid samtliga misshandelsbrott som gäller grov misshandel inomhus mot kvinnor av närstående över 18 år och i anmälda fall av grov fridskränkning. Genom aktiv FU-ledning (J-ful, vb) initialt verka för långtgående åtgärder tillsammans med utnyttjande av tekniska hjälpmedel. Vid målsägandeförhör ska den mall som finns användas. Utveckla rutinerna beträffande SARA-bedömningar (Utbildning) Grova våldsbrott Årligen inträffar cirka 100 fall av dödligt våld i Sverige. Dessa händelser är ofta mycket uppmärksammade och utöver att brotten klaras upp bidrar ett kompetent, effektivt och förtroendeingivande arbete till att förstärka Polisens förtroende hos allmänheten. Handläggningen av grova våldsbrott ska förbättras och utvecklas. Detta ska ske i samråd med Åklagarmyndigheten. Handlingsplan ska upprättas i myndigheten. Mall/checklista för ärendegång, bemanning och organisation skall ingå. Utgångspunkten är PUG, PNU och PUM. Handlingsplanen ska samverkas med åklagarkammaren i Falun

14 8.2 Mängdbrott Många människor drabbas av tillgreppsbrott och skadegörelse, men för få gärningsmän lagförs. Brotten är integritetskränkande och upprepad utsatthet är vanlig. Genom att använda våra utredningsmetoder bättre ska vi klara upp fler mängdbrott. Särskild uppmärksamhet ska riktas mot inbrott i bostad. Brotten begås i stor utsträckning av livsstilskriminella som ofta skapar stor otrygghet i lokalsamhället Polisen ska arbeta så att färre mängdbrott begås och fler mängdbrott klaras upp och att antalet lagförda brottsmisstankar ska öka. Brottsbekämpningen inom målområdet ska vid samtliga polismyndigheter hålla en hög och jämn nivå och skillnaderna mellan polismyndigheterna ska minska. Medelgenomströmningstiden för avslutade ärenden ska minska. Förundersökningsledare vid polismyndigheterna ska ha genomgått den centrala förundersökningsledarutbildningen eller inhämtat motsvarande kunskap på annat sätt. 8.3 Organiserad brottslighet Tillgrepp genom inbrott Vi har beslutat utvecklingsåtgärder för att vår myndighet ska ha bra förutsättningar för att arbeta mot mängdbrott och tillgreppsbrott. Vi ska fortsätta höja kompetensnivån hos våra FU-ledare, inrätta resurs för godsspaning samt utveckla vår operativa brottsanalys och lokusfunktion. Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande tillgrepp genom inbrott ska öka till lägst 6,3 procent till utgången av Polismyndigheten bör utveckla användande av informationsspridning till allmänheten t.ex. i samband med vissa typer av brott. Aktiv FU-ledning inom respektive enhet genom en förbättrad samverkan med åklagare (fu-begränsning) Arbetet mot livsstilskriminella ska inriktas och följa nationellt direktiv och dokumenteras i PUM-a, problembild/analys-metodval-genomförande-uppföljning och utvärdering. Grov organiserad brottslighet drabbar många människor och företagsamhet. Det förekommer också att grova brottslingar försöker störa den rättsliga processen. Vi ska göra det allt svårare att bedriva grov organiserad brottslighet i Sverige. Insatserna ska ske i samverkan med andra myndigheter. Förutsättningarna för att bedriva grov organiserad och systemhotande brottslighet i Sverige ska försämras. Strategi/handlingsplan A /08 ska revideras. I nya revideringen ska fokus läggas på individerna som ingår i GOB och vilka brott de begår. Individfokus med så långtgående åtgärder som möjligt vid alla brott. Samverkan ska ske internt inom polisen samt externt med övriga aktörer

15 8.4 Ungdomar Tidiga och tydliga insatser mot ungdomars brottslighet motverkar allvarlig kriminalitet i framtiden. Vi ska utreda ungdomsbrott snabbare och vi ska utveckla vår förmåga att identifiera ungdomar som riskerar att hamna i en kriminella bana och göra insatser för dem. RPS och Åklagarmyndigheten har i en gemensam framställan till regeringen begärt att 3 lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare ska upphöra att gälla. Detta innebär att polisen blir förundersökningsledare i fler ärenden med misstänkta under 18 år. Polismyndigheterna ska därför vidta de åtgärder som krävs för detta Unga lagöverträdare Polismyndigheterna ska prioritera ärenden där ungdomar är gärningspersoner. De lagstadgade tidsfrister som finns ska hållas. Bibehålla och utveckla samverkan med socialtjänsten och andra aktörer. Involvera KUT (problembild) Bekymringssamtal och medling. Uppföljningsrutinerna ska följas/implementeras ang. tidsfristerna. Resurssäkra verksamheten. Medvetandegöra all personal, Integrera ungdomsgrupp/ utredare med yttre personal. Riktade insatser mot etablerade kriminella för att stoppa och hindra nyrekrytering. Höja Fu-ledarkompetensen betr. ungdomsbrott. Kompetensutveckling - deltagande i nationella riktade utbildningar. Avhoppare från kriminella gäng ska ges stöd, utveckla lokalt personsäkerhetsarbete. Under 2011 påbörjas en pilotverksamhet med sociala insatsgrupper på 12 orter i landet. Borlänge kommun är en av orterna. Arbetet i de sociala insatsgrupperna syftar till att uppnå bättre samverkan mellan berörda aktörer, tidigare identifiering av ungdomar som riskerar att hamna i en kriminell livsstil och till att hjälpa ungdomar som vill lämna kriminella nätverk genom insatser från olika instanser i samhället. Arbetet i insatsgrupperna ska vara individbaserat. Utöver projektet med sociala insatsgrupper i Borlänge är vår inriktning att Stödcentrum för unga brottsoffer ska etableras i ytterligare något polishus i länet. Samlokalisering med en ungdomsgrupp finns exempelvis redan i Faluns polishus. Det är viktigt att polismyndigheterna, i samtliga beslut som rör barn och unga, beaktar de särskilda förutsättningar som gäller vid dessa situationer. Vi ska utveckla rutiner så att tidsfristerna kan hållas. Polisen ska utveckla sin förmåga att identifiera ungdomar som riskerar att hamna i en vanekriminell livsstil. Kriminella beteenden ska avbrytas och nyrekrytering till kriminella nätverk förhindras. Utredningsrutiner som bidrar till snabb lagföring av ungdomar ska tillämpas

16 8.5 Trafik Säkrare trafik Polisens trafiksäkerhetsarbete syftar till att minska antalet dödade och skadade i trafiken. Detta ska ske genom att öka regelefterlevnaden på trafikområdet vilket också leder till ökad trygghet i samhället. En viktig faktor för Polisens trafiksäkerhetsarbete är det nya etappmålet och målstyrning av trafiksäkerheten som ersätter den nuvarande visionen. Antalet skadade och dödade i trafiken ska minska. Utbildning i MI (motiverande) samtal ska genomföras. (Socialtjänsten i resp. kommun och PO ska utveckla samarbetet enl. SMADIT). KUT ska involveras (kartläggning - problembilder). Motiverande samtal (MI samtal) enligt SMA- DIT modell ska genomföras såväl vid alkoholsom drogpåverkan. Ökning av rapportering i spannet 6-9 km över gällande hastighet. Följ nationella och internationella trafikveckor. Öka regelefterlevnaden för att motverka trafikfarliga situationer och öka bältesanvändning. Öka regelefterlevnaden för terrängfordon och cyklister. Samverkan med externa aktörer inom trafiksäkerhetområdet. Kontroll av kör och vilotider med arbetsdagar. Flygande inspektioner 1700 st. Farligt gods kontroller 210 st, Mobil ATK 100 användnings tillfällen. Utandningsproven ska göras, st

17 8.6 Narkotika Bekämpning av narkotikabrott Det övergripande målet i regeringens samlade strategi för alkohol-, narkotika, dopnings- och tobakspolitiken är bl.a. ett samhälle fritt från narkotika. Polisen ska arbeta så att tillgången på och användningen av narkotika i samhället minskar genom att ha ett ökat fokus mot överlåtelsebrott. Insatser ska i första hand inriktas mot överlåtelse till och bland ungdomar för att förhindra missbruk. Samverkan med andra relevanta aktörer i samhället för att bryta en missbruksproblematik. KUT ska involveras (kartläggning - problembilder) Avsätta resurs för störningsverksamhet 8.7 Brottsofferarbete En ökad trygghet Ett väl fungerande brottsofferarbete inom Polisen är av stor vikt för att underlätta situationen för den brottsutsatte och för en effektiv brottsbekämpning. Brottsofferarbetet ska ske i nära samverkan med andra relevanta aktörer i samhället Andelen brottsoffer som är nöjda med Polisen ska öka och minst 70 procent ska vara nöjda eller mycket nöjda. Handlingsplan för brottsdrabbade i Dalarna ska följas. Förundersökningsledaren (FU-ledare) har en viktig roll i att säkerställa att brottsoffer får information till exempel gällande ekonomisk ersättning och målsägandebiträde liksom information i det egna ärendet. Likaså att tillse att strukturerade riskanalyser för våld genomförs enligt de nationella riktlinjer som finns

18 8.8 Service Serviceverksamheten står för en betydande del av allmänhetens kontakt med Polisen. Arbetet för att utveckla kvaliteten, tillgängligheten och bemötandet ska fortsätta så att allt fler blir nöjda med Polisens service. Antalet servicemottagare som är nöjda med Polisen service dvs. tillgänglighet, bemötande och utförande ska öka och minst 85 procent ska vara nöjda eller mycket nöjda. Våra servicekanaler (exempelvis receptioner, via telefon samt information och e-tjänster) ska tillgodose våra medborgares behov och efterfrågan. Tekniken i våra receptioner ska vara verksamhetsanpassad för att öka tillgänglighet och service. Öppethållande i våra receptioner under kvälls- och helgtid. Service ska erbjudas och anpassas till större evenemang. Fortlöpande arbete med värdegrunden. Medarbetare ska känna till myndighetens organisation och struktur. 8.9 Polisrättsärenden En viktig kontakt med allmänheten har Polisen i samband med handläggningen av polisrättsärenden. Handläggning och beslutsfattande i polisrättsliga ärenden avser myndighetsutövning mot enskilda. Besluten kan få ingripande konsekvenser för den enskilde och negativa beslut kan som regel överklagas till domstol. Polisen ska öka sin förmåga att handlägga polisrättsärenden på ett effektivt, enhetligt och rättssäkert sätt. Polisen ska också ordna sin verksamhet så att det blir möjligt för sökanden att följa sitt ärende från ansökan till beslut. För delgivningsuppdrag gäller att Polisen ska klara minst 85 procent av de uppdrag som inte behöver redovisas inom två veckor. Polisen ska göra det möjligt för tingsrätterna att i så stor utsträckning som möjligt kunna använda sig av förenklad delgivning vid stämning i brottmål och kallelse till huvudförhandling. Centraliserad hantering och ökad tillgänglighet gällande tillståndshandläggarna för ordnings- och vapenlagen. Behovsanpassad bemanning för att möta säsongsvariationer i inflödet av vapenärenden. Inventering av evenemang för att klargöra omständigheter där polisen har möjlighet att ta betalt för polisbevakning enligt ordningslagen och RPS riktlinjer. Information/utbildning gällande förenklad delgivning i syfte att underlätta för domstolarna att använda detta

19 Riktvärden för resultatredovisning Våld i offentlig miljö Brott i nära relation Tillgrepp genom inbrott Polismyndighet 28% 26,9% 6,3% PO Avesta 29% 27,6% 17,3% PO F/B 29% 27,6% 17,2% PO Ludvika 29% 27,6% 17,6% PO M/S 29% 27,6% 17,3% PO Mora 29% 27,6% 18,6% Länspolisen 29% 27,6% 13,2% Narkotika överlåtelse (6%) Narkotika eget bruk Polismyndighet PO Avesta PO F/B PO Ludvika 5 75 PO M/S 6 95 PO Mora Länspolisen 3 50 KUT 3 25 Öppna ärenden Redovisade ärenden LAU O-bot Polismyndighet PO Avesta PO F/B PO Ludvika PO M/S PO Mora Länspolisen

20