Mellerud. årsredovisning

Transkript

1 Mellerud årsredovisning 21

2 politisk organisation Melleruds kommun Kommunfullmäktig Kommunens revisorer Valnämnden Miljö- och hälsorådet Kommunala ungdomsrådet Kultur- och utbildningsnämnden Kommunstyrelsen Arbetsutskottet Byggnadsnämnden Socialnämnden Kommunala handikapprådet Kommunala pensionärsrådet

3 ÅRSREDOVISNING 21 Innehåll Kommunstyrelsens ordförande... 1 Omvärld... 2 Övergripande mål Redovisningsmodell... 4 Redovisningsprinciper... 5 Finansiell analys kommunen... 6 Förslag till beslut:... 1 Balansräkning Investeringsredovisning... 2 Särredovisning av VA-verksamheten Personalekonomiskt bokslut Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Affärsverksamhet Byggnadsnämnden Kultur- och utbildningsnämnden Förskoleverksamhet Obligatoriska skolformer inkl skolbarnsomsorg och förskoleklass Frivilliga skolformer Kulturverksamhet Socialnämnden Individ- och familjeomsorg Vård och omsorg Stöd och servicee till vissa funktionshinf ndrade Melleruds Bolagshus AB Dalslandskommunernas kommunalförbund... 5 Revisionsberättelse Vision... 52

4 ÅRSREDOVISNING 21 Kommunstyrelsens ordförande 21 var sista året på mandatperioden. Ömsom vin, ömsom vatten är ett bra uttryck som väl passar in på en tillbakablick. Tilll vinet hör onekligen stabiliseringen av kommunens ekonomi. Fyra år av hyggliga överskott, 21 inget i undantag. Positivt är också attt Mellerud ärr en intressant kommun att investera i. Utveckling i näringslivet är en förutsättning g för kommunal tillväxt. Problematiken kring Sunnanå har tagit mycket tid och kraft. En mängd kontakter med många inblandade. Mycket tålamod och kompromissande leddee fram till enn ny detaljplan som under året vann laga kraft. Möjligheterna i den nya planen är än större än i den som den ersatte. Nu avvaktar vi resultat av ansökan om tillstånd för arbete i vatten. Det tyngsta beskedet under mandatperioden var nedläggningen av pappersbruket i Åsensbruk, kommunens största privata arbetsplats. Självklart blir en av effekterna att många tvingas flytta f ur kommunen för att hitta nytt arbete. Befolkningsminskningen stannade på 82 personer 21, 1 färre än året innan. Ett steg i rätt riktning men problemet är allt förr få födda, 5 färre än de som avlidit. Glädjande nog får allt fler sysselsättning i nya verksamheterr i pappersbrukets gamla lokaler. I höstens val blev förändringarna små, bådee på riksnivå och i kommunen. I de så kallade blocken har Alliansen majoritet, men i Riksdag och i Kommunfullmäktige räckte inte valresultatet till egen majoritet. Nya i riksdagen är Sverigedemokraterna. I Kommunfullmäktige i Mellerud gör man sin andra period, nu med två ledamöter. Jämviktsläget gör behovet av breda politiska överenskommelser stort. För kommunens bästa hyser jag gott hoppp om att vi ska lösa detta. Även under det gångna året såldes Kroppefjällsanläggningen. Nu, liksom tidigare, under det bokförda värdet. De tilltänkta ägarna, med det då högsta budet, visade sig intee vara i närheten av att fullfölja affären. De nya ägarna är en trioo med goda erfarenheter av branschen och förhoppningen är attt vi slutligen hittat de som kan ta vara på den potential p anläggningen bär på. Vi önskar dem stort lycka till. I den lokala valrörelsen var samtliga partierr eniga om ett ökat fokus på skolan. Den ena mätningen efter den andra pekade på att vi har en läxaa att göra vad gäller resultaten. Medd nya inlärningsmetoder och en vassare personal hoppas vi vända trenden. I projektet En till en skall datorn som läromedel bli en självklarhet i Melleruds skolor. I den takt som personal och ekonomi hinner med. I budget 211 avsattes två milj. till kompetenshöjning av samtlig kommunal personal. Här skall skolan självklart ha sin rättmätiga del. Satsningarna inom skolan liggerr helt i linje med kommunens vision där ungdomarna lyfts fram. Så gör även köpet av Stinsen, gamla Järnvägshotellet. Med en nyanställning finns här utmärkta möjligheter att samla ungdomarna för en meningsfull fritid. Då kommunen tidigare köpt stationshuset är vi nu ägare av ett för kommunen mycket strategiskt område. Mer i visionens tecken var kommunens engagemang i sommarens KAOS-festival. Ett E välarrangerat event som s dock hade väder och konjunktur emot sig. Under året har ny Översiktsplan för kommunen antagits av Kommunfullmäktige. Äntligen, då den gamla var sedan 199. Ett tiotal områden för strandnära bebyggelse finns med, helt i linje med den nya strandskyddslagstiftningen. Vi väntar med spänning på Länsstyrelsens synpunkterr på ny detaljplan för del av Järns Stom 1:11 (Järnss Sannar) Intresset för ny n byggnation är större än på mycket länge. Både för industri och bostäder. Det bådar gott för framtiden!! Robert Svensson 1

5 ÅRSREDOVISNING 21 Omvärld Befolkning Antalet invånare i Melleruds kommun sjunker, de senaste 1 åren har h antalet sjunkit med 641 personer. Minskningen har under åren i första hand berott på negativt födelsenetto, dvs det föds färre än vad som avlider. Underr 21 föddes 85 barn. Den 31/12 21 hade Melleruds kommun invånare Befolkningsutveckling År Födelsenettot ser för de senaste åren ut enligt nedan Födelsenetto Under 21 uppgår antalet födda barn till 85, vilket är 6 fler än Flyttningsnettot ser för de senaste åren å ut enligt nedan Flyttnetto Under 21 flyttade det in 426 personer till Mellerud, vilket är 63 fler än under 29. Bildkälla:Statisticon I ovanstående bild till vänster kan vi se att den åldersgrupp som flyttar mest ärr de i åldrarna år, både till och från Mellerud. I bilden till höger kan vi se att detta beteende delar Mellerud med övriga kommuner. Konsekvensen av detta och det negativa födelsenettot visas i befolkningspyramiden ovan. Av pyramiden framgår antalet födda är lågt, men något fler än 29. För att kommunen ska vara livskraftig på sikt krävs att fler i åldrarna 2-4 år stannar kvar/flyttar in, vilkett ger förutsättningar för ett positivt födelsenetto. Dett minskade antalet i fruktsam ålder innebär att befolkningssammansättningen går mot en allt äldre befolkning. 2

6 ÅRSREDOVISNING 21 Arbetsmarknad De som står utanför den ordinarie arbetsmarknaden har minskat under 21, ungdomsarbetslösheten i Mellerud har gått andra vägen och ligger nästan 5 procentenheter över talen för riket. Öppet arbetslösa samt i åtgärderr Samtligaa Riket - december 21 6,8% Riket - december 29 7,1% Mellerud - december 21 8,5% Mellerud - december 29 9,5% Ungdomarr Riket - december 21 1,9% Riket - december 29-11,7% Mellerud - december 21 15,8% Mellerud - december 29 15,% Bostadsmarknad Med en nettoutflyttning borde behovet av nyproducerade bostäder inte vara så stort. Trots detta har det under året beviljats bygglov för 13 enbostadshus. Sveriges kommuner Sveriges offentliga finanser befann sig i ett gynnsamt läge då den finansiella krisen bröt ut. Den offentliga sektorn hade 28 överskott på mer än två procent av BNP. Lågkonjunkturen och behovet av en expansiv finanspolitik innebar emellertid en snabb försvagning till ett underskott på en procent av BNP 29. Även föregående f år var det offentliga sparandet negativt. Den kraftiga ekonomiska återhämtningen som vi nu ser innebär att vi räknar med att den offentliga sektorn kommer att nå balans i år (år 211). Därefter förbättras de offentliga finanserna i takt med att ekonomin återhämtar sig, för att år 215 uppvisa ett överskott motsvarande 1,,5 procent av BNP. Regeringens mål för den offentliga sektornss finansiella sparande är 1 procent avv BNP över en konjunkturcykel. Vårt beräknadee överskott på 1,5 procent, när ekonomin befinner sig i jämvikt 215, innehåller således en säkerhetsmarginal till målet. I år sjunker skattekvoten (skatterr och avgifter som andel av BNP) till största s delenn på grund av en svag skatteunderlagstillväxt men även till följd av skattesänkningen förr pensionärer. Åren framöver är skattekvoten relativt stabil.. Finansiellt sparande förbättras emellertid tack vare att utgifterna, mätt m som andel av BNP, faller under perioden. När fler är sysselsatta och lever på arbetsinkomster minskar kostnaderna för f bidrag och transfereringar, som t.ex. arbetslöshetsunderstöd, aktivitetsstöd ochh ekonomiskt bistånd. Hushållstransfereringarna beräknass minska med 1,7 procentenheter relativt BNP mellan 21 och 215. Källa: SKL MakroNytt 1:211 Melleruds kommun - framtiden Melleruds kommun har 21 ettt resultat på 5 mkr vilket motsvarar 1 % av intäkterna från skattoch bidrag. I resultatet ingår aktieägartillskott till kommunens bolagg på 4,7 mkr, orsaken till detta är återigen reaförlust vid försäljning av Kroppefjällsanläggningen. Under U året har Milab köpt panncentralen Bollen av Mellbo, Milab har därefter sålt anläggningen för 2 mkr under anskaffningsvärdet. Skattebetalarna får lösaa det hela med ett villkorat aktieägartillskott. Detta innebär förhoppningsvis slutet på behovet av återkommande förlusttäckningar till kommunens bolag. De första signalernaa för 211 ser bra ut, det nyvalda fullmäktige har beslutat om en budget med ett resultat motsvarande 2 % av intäkterna från skatter och bidrag,, därefter har SKL presenterat en ny skatteprognos (februari) för f 21 ochh 211, effekten på budgetåret 2111 beräknas till t + 2,8 mkr. Inför budgetåret 212 råder viss osäkerhet, kommer konjunkturen och skatteintäkterna fortsätta att öka? Hur mycket kommer räntehöjningarnaa att påverka kommunens och kommuninvånarnas ekonomi. Räntebetalningarnas andel av hushållens disponibla inkomster förväntas öka från 3 % till 7 % (år 215) Befolkningsutvecklingen är fortsatt bekymmersam, Mellerud och landskapet fortsätter att tappa invånare och därmed minskar förutsättningarna för att på sikt tillhandahålla kommunal service. Detta samtidigt som andelen äldre ökar ochh därmed omsorgsbehovet. Överflyttning av frigjorda resurserr inom skolan till områden med ökade behov måste fortsätta. Äldreomsorgens utveckling med mindre fasta kostnader och ökad flexibilitet måste fortsätta. Utmaningen är mer omsorg och lägre finansiering. Befolkningsutvecklingen innebärr att kostnaderna årligen måste sänkas motsvarande en skatteförändring på 25-3 öre. 3

7 ÅRSREDOVISNING 21 Övergripande mål Kommunfullmäktige har för att främja en utveckling av god ekonomisk hushållning fastställt mål för ekonomi och verksamhet. Finansiella mål De finansiella målen utgår från kommunfullmäktiges definition: Innevarande generation ska inte överföra några obalanserade kostnader eller skulder till kommande generationer. Det innebär att resultatet vilkett ska uppnås är på en nivå där samtliga kostnader och värdeminskningar inkluderas Kommunens skulder inklusive ansvarsförbindelsee för pensioner ska som ett delmål minskas till en nivåå vilket ger en positiv soliditet. Det innebär att investeringar ska finansieras med skattemedel och att låneskulden ska amorteras Kommunfullmäktige har utifrån detta tagit fram konkreta finansiella mål vilka årligen ses s över i samband med budgetarbetet. De finansiella målen stäms av i årsredovisningenss del för finansiell analys. Verksamhetsmål Kommunfullmäktige har sedan några år tillbaka fastställt vad man vill uppnåå med styrning i ett visionsdokument. Dokumentet tar upp ett antal övergripande inriktningsmål. Melleruds kommun ska: alltid sätta medborgaren i centrum vara en offensiv kommun, som står för nytänkande, och som uppmuntrar till och stödjer kreativitet erbjuda god livskvalitet prioritera barnfamiljer och ungdomar erbjuda företag gynnsamma förutsättningar förr etablering och tillväxt Styrelse och nämnder har utifrån inriktningsmålen tagit fram uppföljningsba ara prestationsmål för budgetåret. Dessa stäms av i respektive nämndsdel av förvaltningsberättelsen. Visionen återfinns i sin helhet längstt bak i årsredovisningen. Under 29 fattade Kommunfullmäktige beslut omm en ny vision, med en tydlig koppling till inriktningsmål och nämndernas prestationsmål. Denna vision gäller fr.o.m. budgetåret 21. Nämnderna N har för år 21 tagit fram uppföljningsbara prestationsmål. Ett försök med kvalitetsgarantier har inletts under r året. Redovisningsmodell Kommunens årsredovisning innehåller en resultat- och balansräkning samt en finansieringsanalys. Förr kommunens interna redovisning tillkommer även drift- och investeringsredovisning. Enligt lag ska årsredovisningen även innehålla en koncernredovisning. Denna utgör en sammanställningg av kommunens resultat- och balansräkningar med de bolag i vilka kommunen har betydande inflytande. I enlighet med VA-lag särredovisas VA-verksamheten, i egen resultat- och balansräkning. I koncernredovisningenn ingår kommunens helägda aktiebolag, samt Dalslandskommunerna kommunalförbund, där minoritetsintressett bedöms uppgå till 22 %: Melleruds Bolagshuss AB Närmare presentation och redovisning av bolagett finns på sidan 54 Minoritetsintresse finns i: Dalslandskommunernas kommunalförbund. Kommunalförbundet syftar till att hand ha för kommunerna gemensamma förvaltningsuppdrag. Fr.o.m 27 har fyra av Dalslandskommunerna en e gemensamm Miljönämnd inom i kommunalförbundet. Intresse 22 %. NÄRF, Norra Älvsborgs räddningstjänstförbund Förbundet ägs och bedriver räddningstjänst i Trollhättans-, Vänersborgs-, Färgelandas- och Melleruds kommun. Intresse 12 %. Dalslands Turist AB Bolaget ägs av kommunerna i Dalsland inkl Vänersborg. Intresse 19 % Nätaktiebolaget Biogas Brålanda. Bolaget ägs av Vänersborgs kommun, Melleruds kommun samt Driftsbolaget Biogas Brålanda. Intressee 18 %. 4

8 ÅRSREDOVISNING 21 Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning vilket bl.a. innebär att: Intäkter redovisas i den omfattning det är r sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras kommunen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. Avvikande redovisningsprinciperr Rekommendationen RKR 18 Redovisning av intäkter innebär bl.a att anslutningsavgifter periodiseras över respektive anläggningstillgångs nyttjandeperiod. I detta hänseende har rekommendationen inte tillämpats, anslutningsavgifter erhålls i liten omfattning. I årets bokslut har 1,8 mkr bokförtss mot eget kapital pga en ändrad redovisningsprincip avseende beräkning av upplupen ferielöneskuld. Sammanställd redovisning I den kommunala koncernen ingår samtliga s bolagg och kommunalförbund där kommunen har minst 2 % inflytande i. Inga förändringar har skett under året i kommunkoncernens sammansättning. (se föregående sida) 51 Intäkter Skatteintäkter Den preliminära slutavräkningen förr skatteintäkter baseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med rekommendation RKR 4.2. Övriga intäkter Anslutningsavgifter har redovisats som intäkt ochh inte periodiserats. Kostnader Avskrivningar Avskrivning av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärdet exklusive eventuelltt restvärde. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs emellertid inga avskrivningar Avskrivningstider Följande avskrivnings tider tillämpass normalt i kommunen: 3, 5, 1, 15, 2,, 33, 5 år En samlad bedömning av nyttjandeperioden görs. Avskrivningsmetod I normalfallet tillämpas linjär avskrivning, dvs. lika stora nominella belopp varje v år. Avskrivning påbörjas när tillgångenn tas i bruk. Gränsdragning mellan kostnad och investering Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst 3 år klassificeras som anläggningstillgång om beloppet överstiger gränsen för mindre värde. Gränsen för mindre värde har satts till ett halvt basbelopp och gäller som gemensam gräns för materiella och immateriella tillgångar och därmed också för finansiella leasingavtal. Avsättningar Avsättning för Sunnanå hamn ska användas till utbyggnad av sprinklersystem, under året har medel använts för i huvudsak planarbete och ansökan om miljödom. Avsättning för Sunnanå deponi Enligt utredning bedöms totalkostnaden för täckning 7,5 mkr, med viss osäkerhet för anskaffning av täckningsmassor. Under året har medel använts för i huvudsak utrednings- och planarbete. Avsättning för Hunnebyns deponi. Efter en utredning togs det fram en plan p för täckning. Planen omfattar åtgärder samt en kostnadsberäkning. Total avsättning gjordes enligt plan med m 1 mkr, återställning ska enligt plan varaa klar år 213. Enligt plan skulle s kostnaden t.o.m. 21 vara 8 15 tkr den faktiska kostnadenn är tkr. Ansvariga för täckningen bedömer att täckningen är slutförd 213 och att a avsatta medel räcker. Pensioner Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS7. Pensionsåtaganden för anställda i dee företag somm ingår i kommunkoncernenn redovisas enligt BFN K

9 ÅRSREDOVISNING 21 Finansiell analys kommunenn Årets resultat Målsättning: Kommunens resultat ska uppgå till 3 % av intäkterna från skatter och bidrag. Kommunen redovisar ett positivt resultat. Förändringen av eget kapital uppgår till 5 mkr.. Kommunfullmäktiges uppdrag till styrelse och nämnder var i den ursprungliga budgeten att redovisa ett överskott på 9,1 mkr. Under året har Kommunfullmäktige gjort avsteg a ifrån det finansiella resultatmålet och tilldelat verksamheten tilläggsbudget på 2,9 mkr vilket gerr ett budgeterat resultat om 6,2 mkr. Resultatet uppgår till 1,1 procent avv intäkterna från skatter och bidrag, vilket är sämre änn budget och lägre än det långsiktigt finansiella målet på 3 %. Hade kommunen inte behövt sanera bolagens dåliga ekonomier med ett aktieägartillskott på 4,7 mkr till bolagskoncernen, hade resultatet uppgått till 9,7mkr eller 2,1 % avv intäkterna från skatt och bidrag. Koncernen I den sammanställda redovisningen ingår Melleruds bolagshus AB till 1 procent samt kommunens intresse i Dalslandskommunernas kommunalförbund med 22 %. Koncernens resultat uppgår till 2,99 mkr. Nettokostnadsandel Det är viktigt att följa kommunens nettokostnads sutveckling i förhållande till skatteintäkter och bidrag. Den senaste femårsperioden har kommunens nettokostnader ökat snabbare än ökningen ö av skatt och bidrag. Denna utveckling måste brytas för att kunna återställa kommunens finansiella handlingsberedskap. Mellan bokslut 29 och bokslut 21 har nettokostnaderna ökat med 1,7 procent p medann intäkterna från skatt och bidrag ökat med,8 procent. Detta återspeglas i ett försämrat resultat. Den del av skatteintäkterna som inte krävs för att täcka löpande kostnader kan användass för minskning av låneskulden och/eller finansiering avv investeringar Nettokostnadernas andel av skatt och bidrag % Verksamheten Avskrivningar Finansnetto Resultatt Summa 93,9 3,4 1,6 1,1 1, 93, 1 3,33 2, 1,6 1, 93,2 3,1 1,1 2,5 1, 94, 3,4 1,2 1,5 1, 26 92,8 3,2 1,2 2,9 1, Ökning nettokostnader och skatt jämfört med föregående år. % %/år Skattt & bidrag Netto- kostnad 21,8 1,7 29 1,5 2,1 28 3,8 2,8 27 3,8 5,2 26 2,3 4,5 Av ovanstående bild framgår att verksamhetens andel av skattt och bidrag uppgår u till 98,99 procent. Utrymmet som kvarstår upp till 1 procent, samt avskrivningsutrymmett kan användas till amortering eller skattefinansiering av nvesteringar. För 21 uppgår detta belopp till 2,6 mkr. m Investeringarna 21 uppgår till 27,5 mkr. Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter, avgifter och specialdestinerade statsbidrag, täcker verksamheternas bruttokostnader med 23,1 procent, det innebär att de verksamhetsknutna intäkternas betydelse för finansieringen har ökat med 3 procentenheter. Intäkterna har ökat med 23,3 mkr. Orsaken är att redovisningen för Milab lagts in i kommunens redovisning och ökar omslutningen. Avstämning mot avräkning vattenskador Utlägg av kommunen Resultat Resultat Resultat Resultat Resultat Resultat 28-2 Resultat Resultat Justering förråd (6) 669 Återstårr 397 De affärsdrivande verksamheterna vatten- och avlopp samt renhållning har ökat sina intäkter med 1,7 mkrr vilket motsvarar 6 %. Vatten-- och avloppsverksamhetenn ger för 21 ett överskott med 199 tkr. Skulden till skattekollektivet är nu nere i 397 tkr. Renhållningsverksamheten bidrar med 657 tkr till resultatet,, vilket är 117 tkrr mer än budgeterat. 6

10 ÅRSREDOVISNING 21 Verksamhetens kostnader Verksamheternas bruttokostnader uppgår till 58 mkr. Av de totala kostnaderna utgör personalkostnader 61,7 procent, dess andel av totalkostnaden har minskat med,8 procentenheter. Ökningen avv de totala personalkostnaderna jämfört med föregående år uppgår till 4,3 procent vilket ligger över r de genomsnittliga löneökningarna. Den främsta orsaken övertagande av personal från Melleruds bostäder. Skatter och statsbidrag Kommunens inkomster från skatter och bidrag har ökat med 3,7 mkr jämfört med 29. 3,7 mkr motsvarar en ökning på,8 procent. Kommunens utdebitering är 22:69 per skattekrona, tillsammans med landstingsskatten på 1:45 är det sammanlagda skatteuttaget 33:14 per skattekrona. Den genomsnittliga utdebiteringen i riket är 31:56 per skattekrona, en ökning med 4 öre jämfört med föregående år. Finansnetto Kommunens finansnetto har förbättrats jämfört med föregående år. Kostnadsräntorna har sjunkit från 4 43 tkr 29 till tkr 21, orsaken ärr den låga räntenivån. En annan orsak till det förbättrade finansnettot är att ägartillskotten till kommunens bolag har minskat från tkr 29 till 4 77 tkr 21. Aktieägartillskotten har varit oplanerade och obudgeterade. Anläggningstillgångar Målsättning Investeringarna ska finansieras med egna medel. Investeringsnivån ska vara i nivå med årets avskrivningar Kommunens anläggningstillgångar uppgår till 335,2 mkr. Under 21 har tillgångarna ökat med 12 mkr. Årets investeringar redovisas på sidan 2. Nettoinvesteringarna uppgår till 26,52 mkr, vilket är 3,8 mkrr lägre än vad som planerades för 21, inklusive överföringar av ej färdigställda objekt från 29. Samtliga objekt har inte färdigställts. I årsredovisningenn föreslås att 5,9 mkr överförs till 211. Kommunen har under året köpt ett förlagsbevis i Kommuninvest för 1,8 mkr. Avstämning mot finansiellt mål Årets avskrivning och utrangeringar Årets bruttoinvestering Årets försäljningar Netto tkr Eget kapital Förändringen av eget kapital har skett med årets s resultat 5 33 tkr, samt en direktbokföring med 1 75 tkr orsakad av ett förändrat beräkningssätt av kommunens ferielöneskuld. Resultatet innebär en ökning av eget kapital medd 3,3 mkr eller 2,5 procent. Kommunallagens krav på en ekonomi i balans gäller fr. o. m år 2. Årets resultat uppfyller balanskravet. Årets resultat uppgår till 1 procent av a skatter ochh bidrag. Kommunfullmäktiges målsättning var efter tilläggsbudget 1,3 procent. Långsiktigt har Kommunfullmäktige fastställt ettt resultatmål på 3 procent av a skatter och bidrag. Resultatet på tkr ger en inflationstäckning av ingående eget kapital motsvarande m 2,5 procent, vilket ger en real ökning, (12-månaders förändringen av KPI dec 21 var 2,3%). Ett skäl till resultatmålet är att resultatnivån även ska täcka pensionskostnader som ligger utanför resultat och balansräkningen. Under 21 minskade ansvarsförbindelsen med 7,2 mkr inklusive löneskatt. Under året har det inte skett någon avsättning till eller amortering av pensionsskulden. Koncernen Koncernens resultat på 2,7 mkr motsvarar en avkastning på eget kapital med 2,1 % vilket inte ger inflationstäckning. Koncernens egnaa kapital är dessutom väldigt lågt. Låneskuld Målsättning Inga nya lån ska tas upp. Amortering på befintliga lån ska minst ske i takt med ökningen av kommunens pensionsskuld. Positivt resultat tillsammans med en återhållsam investeringsnivå ger möjlighet till amortering. Ingen amortering har skett under 21. 7

11 ÅRSREDOVISNING 21 Kommunfullmäktiges mål har trots detta uppfyllts, årets amortering överstiger pensionsskuldens ökning. För år 21 redovisar prognosen från KPA en skuldminskning med 7, 3 mkr. År/Mkr Lån av 12, 12, kreditinstitut Förändring -1, 13, 13, -7, 137, -12,2 Lån av anställdaa Förändring Summa 199,5-7,3 319,5 26,8,3 326,8 26,5 -,5 336,5 27, 35,9 337, 171,1 11,9 38,1 Koncernen Koncernens långfristiga låneskuld har minskat med 26,7 mkr. Soliditett / skuldsättningsgrad Soliditetsmåttet redovisar hur stor andel a av tillgångarna som balanseras av eget kapital, det vill säga hur stor del av tillgångarna som finns kvar när skulderna är betalda. Soliditeten är ett mått på den finansiella handlingsfriheten på längre sikt. Skuldsättningsgraden är ett mått påå det omvända, det vill säga hur stor del av tillgångarna går åt för att täcka skulderna. % Soliditet Soliditet exkl. ansvarsförbindelse Skuldsättningsgrad - varav avsättning - varav kortfristig skuldsättning - varav långfristig skuldsättning Soliditeten inklusive kommunens ansvarsförbindelse för pensioner är negativ, tillgångarnaa täcker inte kommunens skulder. En rimlig första målsättningg för soliditeten är att måttet är positivt inkl kommunens ansvarsförbindelse. Den genomsnittliga soliditeten i riket inkl ansvarsförbindelsen var 29, 2, procent, en ökning med 1, procentenheter jämfört med 28. För F att Melleruds kommun ska öka soliditeten från -188 % till genomsnittsnivån i riket 2 %, med övriga förutsättningar lika, krävs ett ökat eget kapital med 72 mkr.. Koncernen Koncernens soliditet uppgår till 18,9 (17,7) procent exklusive kommunens ansvarsförbinda delse för pensioner. Borgensåtaganden / ansvarsförbindelser Villkoren för kommunens borgensåtaganden regleras i kommunens finanspolicy. Grunden är en restriktiv hållning förr borgensåtagande gentemot andra än helägda företag. Det totala borgensåtagandet vid årsskiftet uppgick till 343 mkr. Åtagandet avser till största delen Kommuninvest detta åtagande är ytterligare beskrivet i not 21. Kommunen är i borgen för 4 % av lån till egna hem enligt kreditgarantiförordningen (1991:1924), kravet upphörde 1993 och beloppett minskar stadigt. Under 21 har inga borgensåtagande infriats. Risken för infriande av borgen bedöms som liten. Borgensåtaganden Kommunägda företag - varav Mellerudsbostäder AB - varav Melleruds industrilokaler AB Egna hem och småhuss Kommuninvest i Sverige AB Företagens lån i Kommuninvest Summa Tkr I enlighet med kommunal redovisningslag, redovisas upplupen pensionsskuld före 1997 som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Ansvarsförbindelsen tillförs inga nya åtaganden och huvudparten av utbetalda pensioner tas ur förbindelsen. Skulden ökar på grund av ökadee löner samt förändrad avkastningsberäkning. Under 27 förändrades f livslängdparametern i skuldberäkningen, med en kraftig 8

12 ÅRSREDOVISNING 21 skuldökning som följd. Nedan redovisas ansvarsförbindelsens utveckling. År Mkr 199,5 26,8 26,5 27, 171,1 Det är viktigt att beakta denna utveckling vid bedömningen av kommunens resultat. Aktualiseringsgraden av pensionsåtagandet är 94 procent. Det totalaa borgensåtagandet inklusive ansvarsförbindelser för pensioner uppgår till 543 mkr eller 59 tkr per invånare. 29 var åtagandet 6 tkr per invånare, genomsnittet i riket var 474 tkr per invånare. Det ärr det höga borgensåtagandet exkl. ansvarsförbindelsen som gör att Mellerud ligger högre än riket, kommunens ansvarsförbindelse för pensioner är lägre än genomsnittet i riket. Kommentar Den ekonomiska redovisningen och den finansiella analysens syfte är att identifiera problem. Det finns framför allt fyra områden som är väsentliga att lyfta fram: 1 Budgetföljsamhet En grundläggande förutsättning för att kommunen ska ha förutsättningar att förbättra sinn ekonomiska ställning och därmed kunna garantera invånarna en god omsorg och service, är ett bra b ekonomiskt resultat. Det förutsätter att nämnderna anpassar sin verksamhet till det ekonomiska läget. Alla nämnder förutom Socialnämnden har på ett bra sätt lyckats med detta. Nämnden redovisar ett underskott på 3,3 mkr. Nämndens verksamhet måste anpassas till de ekonomiska e förutsättningarr som Kommunfullmäktige ger. 2 Kapacitetsnivån Kommunens långsiktiga betalningsförmåga måstee stärkas. Soliditeten inklusive den totalaa pensionsskulden är negativ -18 (-19) procent. Snittet i riket är ca 2 procent. För att uppnå 2 procent soliditett inkl ansvarsförbindelsen behöver kommunen förbättraa sitt eget kapital med ca 727 mkr. 3 Långfristig låneskuld Låneskulden inklusive återlån av pensionsmedel är hög 314mkr eller ca 34 tkr t per invånare. Den höga skulden innebär en ränterisk, en ökning av räntan r med 1 procent ger en helårseffekt på drygt 3 mkr, vilket minskar förutsättningarna för övrig verksamhet. För att komma ner i en genomsnittlig extern låneskuld behöver kommunen fortsätta att amortera, vilket v förutsätter positiva resultat, i 2111 års budget planeras en amortering på 5,5 mkr. Denna del är överförd till kortfristiga skulder i detta bokslut. 4 Koncernen Kommunens bolag behöver stärka sin s ekonomi, en negativ soliditet på,6 % innebär att det inte finnss någon lång- eller kortsiktig ekonomisk handlingsfrihet. Det egna kapitalet i bolagskoncernen uppgår till 1,8 mkr. Under de två senaste åren har kommunen utgivit aktieägartillskott med 1 mkr. Finansiell profil KFi, Kommunforskning i västsverigee tar årligen fram en finansiell profil överr hur respektive kommun har utvecklats i förhållande till övriga kommuner. Resultatet för Mellerud för de tre senaste åren framgår av a spindeldiagrammen tilll höger. Den blå cirkeln (streckade) symboliserar den genomsnittliga utvecklingen av västragötalands 49 kommuner. Melleruds finansiella ställning relativt de övriga kommunerna har förbättrats på flera områden, likviditet, resultat och skattefinansiering av investeringar. Det är framförallt den långsiktiga ekonomiska ställningenn som Mellerud är sämre änn övriga, hög skattesats och låg soliditett som ger en dålig motståndskraft mot sämre tider. KFi avslutade sin analys av Melleruds ekonomi årr 27 med Varje åtgärd som i dagsläget kan utföras för att minska den finansiella belastningen på kommande generationer bör övervägas. och 28 med Mellerud möter svårare tider med en svag långsiktigg kapacitet som kommer till uttryck genom en låg soliditet och hög skattesats. För kommunen blir det därför viktigt att under de kommande åren klara av matchningen mellan kostnader och intäkter på ett sätt som gör att den långsiktiga kapaciteten inte urholkas ytterligare. 29 skriver Kfi med en aktiv styrning där ekonomin hela tiden ställs mot de ökande verksamhetsbehoven har Mellerud goda möjligheter att uppnåå ett sådant resultat (ytterligare förbättring av kommunens finansiella profil). Analyserna i sin helhet finnss att läsa på kommunens hemsida. sdialog Kommunstyrelsens arbetsutskott har den 2-3 mars hållit bokslutsdialog medd arbetsutskotten i kommunens nämnder. I enlighet med kommunens styrprinciper föreslås: att Kulturbruksstyrelsen tar med sig 317 tkr i enlighet med tidigare fullmäktigebeslut. att 328 tkr av kommunstyrelsens resultat överförs för delfinansiering av ledningscentral att 2 tkr av kommunstyrelsens resultat överförs för delfinansiering av feriearbeten 9

13 ÅRSREDOVISNING 21 Förslag till beslut: Att överlämna årsredovisningen till kommunfullmäktiges revisorer. Att överlämna årsredovisningen till Kommunfullmäktige. Att föreslå kommunfullmäktige att för f 211 tilläggsbudgetera utifrån bokslutsdialogens resultat. Att föreslå Kommunfullmäktige att 5 96 tkr av 21 års investeringsanslagg överförs till verksamhetsåret 211. Finansiell profil för Melleruds kommun i relation till övriga 488 kommuner i Västra Götaland. Läs kommentar på sid. 9 Källa: Kfi. Kommunforskning i västsverige 1

14 ÅRSREDOVISNING 21 es Resultaträkning Belopp i Mkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivn ningar Verksamhetens nettokostnader Kommunen Koncernen Not 1 15,9 13,8 149,4 18,5 Not 2-532, -564, -558,9-594,6 Not 3-14,9-441, -15,6-448,7-24,4-433,9-29,2-443,3 Skatteintäkter Slutavräkning skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Skattekostnader Extraord inära intäkter Extraord inära kostnader Årets resultat Förändring av ansvarsförbindelse Årets resultat inklusive förändring ansvarsförbindelsee uläkningnansieringsanalys Not 4 321,6-11,1 38,6 4,5 321,6-11,1 Not 5 147,1 148,3 147,1 Not 6 Not 7,9-1,1,4-8, 1,1-19,4 7,4 5, 5,4 7,4 5, 5,4 -,1 7,3 -,1 7,3 12,3 5,3 38,6 4,5 148,3,6-14,8 3,9-1,2 2,7 7,3 1, Finansieringsanalys Kommunen Koncernen Belopp i Mkr DEN LÖPANDE VERKS SAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningarr Justering för gjorda avsättningar Justering för ianspråkstagna avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Not ,4 14,9 6,3-1,8 8,5 35,3 21 5, 15,6 8,88-12, -1,8 15,7 29 5,4 24,4 6,3-1,8 8,7 43, 21 2,7 29,2-3,2-6,2 22,5 Ökning(-)/minskning(+ +) kortfristiga fordringar Ökning(-)/minskning(+ +) förråd och varulager Ökning(+ +)/minskning(-) kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immaterie ella anläggningstillgångar Investering i materiellaa anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i finansiellaa anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av skuld Ökning långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten Periodens kassaflöde Likvida medel från årets början Likvida medel vid årets slut -,5-12, -18,8-4,1, -,2 15,9 9,7 18,6 46,6-23,9, 13,4-26,5,8 42,6-24,2 19,4 -,2-1,8 -,2-24,1, -27,5, -5,, -1,, -5,55, -16,8 5,2,,,1-1, -5,55-11,5 12,5-19,6 26,1 33,2 45,7 42,1 45,7 26,1 68,2-6,4 -,9 1,7 25,9-1,3-31,8 11,4-3,7-25,4 2,5-46,8 4,7-21,6-21,1 68,2 47,1 11

15 ÅRSREDOVISNING 21 Balansräkning Balansräkning Belopp i Mkr Kommunenn Koncernen TILLGÅNGA AR Anläggningstillgångar Goodwill Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd, lager och exploateringsfastigheter Fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TIL LLGÅNGAR EGET KAPIT TAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital därav årets resultat därav aktieägartillskott därav direktbokning Avsättningar Obeskattade reserver Avsättningar pensioner Avsättningar löneskatt Avsättning reaförlust Kroppefjäll Avsättning Sunnanå hamn Avsättningar återställande av soptipp, Sunnanå Avsättningar återställande av soptipp, Hunnebyn Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder S:A EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULD DER Not 9 Not 1 Not 11 Not 12 Not 13 Not 14 Not 15 Not 16 Not 17 Not 18 Not 19 Not 2,5,4 315,3 325,5 545,1 542, 7,9 323,2 9,7 335,2 2,3 547,9 7,9 55,3 3,5 22,8 3,4 34,8 4,2 43,7 4,6 49,4 45,7 26,1 68,2 47,1 72, 64,4 116,11 11,2 395,2 399,6 664, 651,5 131,6 134,8 119,3 124,7 7,4 5, 5,4 5,2 2,9 4,7-1,8-1,8,7 17,1 18,1 17,11 18,1 4,1 3,3 7, 4,4, 1,8 7,1 4,1 3,33 7, 4,4, 1,8 7,1 4,3 35,8 1,3 32,7 4,3 35,8 1,3 33,4 12, 114,5 378,88 352,9 17,9 117,6 13,11 14,5 227,9 232,1 58,9 493,4 395,3 399,6 664, 651,5 Soliditet 33,3% 33,,7% 18,% 19,1% Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser Borgensförbindelser Not 21 Not 22 26,7 199,5 26,7 199,5 26,5 238,6 26,5 238,6 12

16 ÅRSREDOVISNING 21 Notförteckning Kommunen Koncernen Belopp i tkr Not 1 Verksamhetenss intäkter Avgifter affärsdrivande Avgifter barnomsorg Avgifter vård- och omsorg Måltidsersättning Avgifter IFO Hyror Statsbidrag Ers. från FK för personlig assistent Övriga bidrag Övriga intäkter S:a verksamhetens intäkter Not 2 Verksamhetenss kostnader Personalkostnader Hyror Material Köpta tjänster Bidrag Övriga kostnader S:a verksamhetens kostnader Not 3 Avskrivningar Inventarierr Fastigheter S:a avskrivningar Not 4 Skatteintäkter Kommunals katt, prelimi när inbetalning Slutavräkni ingsdifferenss föregåendee år Preliminär slutavräkning innevarande år S:a skatteintäkter Not 5 Generella statsbidrag och utjämning LSS-utjämn ningsbidrag Kommunal fastighetsavgift Regleringsavgift/-bidragg Kostnadsutjämning Inkomstutjämning S:a generella statsbidrag och utjämning Not 6 Finansiella intäkter Inkomsträn ntor Räntebidrag Engångsutdelning SKL Övriga finansiella intäkter S:a finansiella intäkter Not 7 Finansiella kostnader Räntor anläggningslån* Räntekostnad pensionsskuld Aktieägartillskott NBB Aktieägartillskott Bolagshus Övriga finansiella kostnader S:a finansiella kostnader * Lånekostna 13 ader belastar r resultatet för den period de hänför sig till

17 ÅRSREDOVISNING 21 Belopp i tkr Notförtecknin g Kommunenn Koncernen Not 8 Justering för ej likviditetspåverkande poster Omklassificering av lån Förändring bostadsrätter Förändring ferielöneskuld byte av red.princip Summa Not 9 Materiella anläggningstillgångar - varav mark, byggnader och tekniska anläggningar Ingående anskaffningsvärde Ackumuler rad avskrivning Årets investeringar Omklassificering till Exploateringsfastigheter Utrangering/återföringg Försäljningar Reavinst Reaförlust Nedskrivning Avskrivning Summa Avskrivningstider år år år år - specifika ation mark, byggnader och tekniska anläggningar Markreserv Verksamhetsfastigheter Fastigheter för affärsverksamhet Publika fastigheter Fastigheter för annann verksamhet Övriga fastigheter Pågående arbeten Exploateri ngsmark Summa varav maskiner och inventarierr Ingående anskaffningsvärde Ackumuler rad avskrivning Årets investeringar * Utrangering/Återföringg Försäljningar Reavinst Reaförlust Nedskrivning Avskrivning Summa Avskrivningstider år år år år *Inköp av inventarier till ett värde understigande 2 tkr kostnadsförs. - specifika ation maskiner och inventarier Maskiner Inventarie er Byggnadsinventarier Bilar oc h andra transportmedel Förbättringsutgifter på fast ej ägda av komm m. Summa

18 ÅRSREDOVISNING 21 Belopp i tkr Notförteckning Kommunenn Koncernen Not 1 Finansiella anläggningstillgångar Melleruds Bolagshus AB, aktier Dalslands Museum & konsthall, utlämnat lån Västtrafik, aktier Melleruds Bolagshus AB Dalslands Turist AB, aktier Nätaktiebolaget Biogas Brålanda Övriga långfristiga fordringar Kommuninvest, Förlagsbevis Kommuninvest, medlem msinsats LF, trygghetsfonden Drivmedels slager Sunnanå Grundfondskapital mm S:a finansiella anläggningstillgångar Not 11 Förråd, lager och exploateringsfas stigheter Förråd och lager Exploaterin ngsfastigheter S:a förråd, lager och exploateringsfastigheter Not 12 Kortfristiga fordringar - varav fakturafordringar Fakturering Konsumtion nsavgifter Barnomsorg gsavgifter Äldreomsor rg Musikskoleavgift/lunchavgifter Övrigt Summa - varav övriga kortfristiga fordringar Moms Handkassa Skattekonto Upplupna intäkter Förutbetalda kostnader Upplupna skatteintäkt er Dalslands Museum Övriga interimsfordringar Fordran AFA Div. avräkningar Summa S:a kortfri istiga fordringar Not 13 Kassa och bank Kassa Plusgiro Bank S:a kassa och bank

19 ÅRSREDOVISNING 21 Belopp i tkr Notförteckning Kommunen Koncernen Not 14 Eget kapital Ingående eget kapital enligt fastställd balansräkning Utdelning koncernföretag Ägartills skott Byte av redovisningsprincip ferielöner Årets resultat Utgående balans eget kapital - varavv fonderade medel VA-kollektivet Ingående värde Årets resultat Utgående värde - varavv fonderade medel renhållningskollektivet Ingående värde Årets resultat Utgående värde Not 15 Avsatt till Pensioner Särskild avtals/ålderspension Pensonsbehållning Förmånsbestämd ÅP Särskild avtalspension Pensionn till efterlevande PA-Kl pensioner Summa pensioner Löneskatt S:a avsatt till pensioner för kommunenn Avsatt penioner för NÄRF S:a avsatt till pensioner Not 16 Avsatt till Sunnanå Hamn Ingående värde Omdispo onerat till deponi Ianspråktaget under året S:a utgående värde Avsättningen ska användas till utbyggnad av sprinklersystem, under året har medel använts för i huvudsak planarbete och ansökan om miljödom Not 17 Avsatt till Sunnanå deponi Ny avsättning Omdispo onerat från Sunnanå hamn Ianspråktaget under året S:a utgående värde Enligt utredning bedöms totalkostnaden för täckning 7,5 mkr, med viss osäkerhet för anskaffning av täckningsmassor. Under året har medel använts för i huvudsak utrednings- och planarbete. Not 18 Avsatt till Hunnebyn deponi Ingående värde Ianspråktaget under året S:a utgående värde Hunnebyns avf.dep. Efter en utredning togs det fram en plan för täckning. Planen omfattar åtgärder samt en kostnadsberäkning. Total avsättning gjordes enligt plan med 1 mkr, återställning ska enligt plan varaa klar år 213. Enligt plan skulle kostnaden t.o.m. 21 vara 8 15 tkr den faktiska kostnaden är tkr. Ansvariga för täckningen bedömer att täckningenn är slutförd 213 och att avsatta medel räcker. 16

20 ÅRSREDOVISNING 21 Belopp i tkr Notförteckning Kommunen Koncernen Not 19 Långfristig ga skulder Ingående skuld Nya lån Amortering Amortering kommande år S:a långfristiga skulder Kreditgivare Nordals Härads Sparbank Kommun ninvest Övriga långivare Amortering kommande år S:a kreditgivare Not 2 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Komman nde års amo ortering Driftproj jekt Semest erlöneskuld, ferielön m. m. Pensionskostnader individuell del Löneskatt individuell del Upplupna räntor Förmedlade medel Gåva Moms Personalkostnader Utgiftsrester Inkomst tförskott Migratio onsverket Förutbetalda skatteintäkter Arbetsgivaravgifterr Div. avräkningar S:a kortfristiga skulder Not 21 Pensionsförpliktelserr * Ingående ansvarsförbindelse Ränteuppräkning Basbeloppsuppräkning Årets utbetalningar Aktualisering Bromsen Övrig post S:a pensionsförpliktelser Löneskatt 24.26% S:a pensionsförpliktelser * Förpliktelser som ej är upptagna bland skulder eller avsättningar. Aktualiseringsgradenn uppgår till 94 % Den totala förpliktelsen har minskats med 5 mkr genom tecknande av försäkring år 26. Överskottsmedel i försäkringen uppgår till 28 tkr. 17