Återhämtning möjlighet eller önsketänkande?
|
|
- Lisa Elisabeth Hansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Återhämtning möjlighet eller önsketänkande? Erfarenhetsbaserad återhämtning de professionellas bidrag Halmstad 22 maj 2012 Socialpsykiatriskt Forum Alain Topor FoU-enheten. Psykiatri Södra Stockholm Institutionen för Socialt Arbete. Stockholms Universitet
2 Återhämtning möjlighet eller önsketänkande? Brukarmedverkan inom det psykiatriska fältet Alla för Men?
3 Återhämtning möjlighet eller önsketänkande? SKL (2010) skriver i ett positionspapper : En obalans Förhållningssättet mellan den professionelle och patienten/brukaren både på individnivå och verksamhetsnivå vilar idag i alltför stor utsträckning på en obalans i maktförhållanden och på sina håll en föråldrad kultur där de professionella är auktoriteter som skall lösa individens situation. Synen på den enskilde har präglats av att denne är en mottagare av välfärdstjänsten som inte kan eller får påverka sin egen process, eller hur verksamheten bedrivs.
4 Återhämtning möjlighet eller önsketänkande? WHO (2005): Läpparnas bekännelse Complex issues are involved, but making rhetoric into reality remains the challenge. The notion of empowerment receives a great deal of lip service, but deep-seated issues of power and professional status are at stake and should not be ignored.
5 Återhämtning möjlighet eller önsketänkande? Lindqvist (2007): Oförmögna Dels kan psykiskt sjuka och funktionshindrade lätt uppfattas som några som är oförmögna att föra sin talan just p.g.a. sina symptom och funktionshinder. Dels är psykiatrin en del av den specialiserade medicinen som bygger på expertis och där patienten lätt förvandlas till objekt för (välmenta) företrädare för vården.
6 Ingenting om oss utan oss Nationella psykiatrisamordningen (ngn gg 2000): Erfarenheterna från projektet, den samlade rapporteringen i Sverige och den internationella forskningen visar att inflytandet för brukare och anhöriga och kvaliteten på arbetet för att möjliggöra detta i Sverige som helhet håller en mycket låg nivå.
7 Den kluvna världen Alla pratar om brukarmedverkan Men vem är brukaren? Hur beskrivs han/hon av psykiatrin? Hur beskrivs han/hon i statliga utredningar?
8 Den kluvna världen Socialstyrelsen (2011) många patienter upplever att de inte får en chans att vara delaktiga i de beslut som tas om deras behandling. Socialstyrelsen (2011) Individens är den verklige experten på sina egna problem. ( ) Det är alltså viktigt att han eller hon involveras i både utredning och beslutsfattande.
9 Den kluvna världen Enligt Socialstyrelsen (2010) personerna tenderar att försjunka i sig själva, leva i sin egen värld och te sig inaktiva med nedsatt drivkraft och förändrat känsloliv. Andra förekommande symtom är oförmåga att fatta beslut och tankestörningar. [ ] hallucinationer och vanföreställningar.
10 Evidensbaserade insatser I psykiatrisk litteratur: De allmänna symptomen på psykos är: Störd verklighetsuppfattning, som innebär att personen ser och uppfattar verkligheten på ett helt annat sätt. Störd jaguppfattning, som innebär att personen inte alltid vet var gränserna för kroppen och tankarna går. Ingen eller liten sjukdomsinsikt, som innebär att personen inte inser att han är sjuk. Det kan vara tvärtom. Personen tycker att omgivningen är sjuk. Störd objektrelation, som innebär en störd förmåga att lita på eller knyta an till andra människor. (Andersson Högglund & Hedman Ahlström, 2000, s 112)
11 Den kluvna världen DSM IV (APA 2000) psykosdiagnos:... impairment that grossly interferes with the capacity to meet ordinary demands of life and a gross impairment in reality testing. Schizofrenidiagnosen: restrictions in the initiation of goal-directed behavior (avolition).
12 Kan psykiatrin bli återhämtningsinriktad? Tydliga motsättningar mellan: Psykiatrins traditionella praktik och synsätt och Brukarnas erfarenhetskunskap och återhämtningsforskningen. En motsättning som sällan tas upp, men förklarar motståndet mot brukarmedverkan mm
13 Återhämtning Ett annat exempel Återhämtning (recovery)
14 Återhämtning Baskunskaper 1 De flesta återhämtar sig De har alltid återhämtat sig De återhämtar sig mest i U-länder Att återhämta sig verkar inte vara statistisk kopplat till någon specifik behandlingsinsats
15 Återhämtning Baskunskaper 2 Att komma sig är en brukarpraktik Där de professionella och vården intar en perifer position
16 I USA The President s New Freedom Commission on Mental Health. 2003: The goal of a transformed system: Recovery. Because recovery will be the common, recognized outcome of mental health services, the stigma surrounding mental illnesses will be reduced, reinforcing the hope of recovery for every individual with a mental illness.
17 I Sverige SBU (2012) Läkemedelsbehandling vid schizofreni Schizofreni är en kronisk sjukdom God livskvalitet är ett viktigt mål i all vård, men framför allt i sammanhanget kroniska sjukdomar, där ett totalt tillfrisknande är osannolikt.
18 Kan psykiatrin bli återhämtningsinriktad? Ifrågasätter psykiatrins traditionella syn på: Allvarliga psykiska störningar Brukaren Vad som hjälper?
19 Kan psykiatrin bli återhämtningsinriktad? Allvarliga psykiska störningar Sjukdom - Mänsklig process Obotliga - Återhämtning
20 Kan psykiatrin bli återhämtningsinriktad? We know that schizophrenia is fundamentally a biological problem that is no different in priciple from such problems, like cancer or heart disease or diabetes Firth & Johnstone 2003
21 Kan psykiatrin bli återhämtningsinriktad? Brukaren Offer Aktör Oförmögen till sociala rel Utvecklar sociala rel Passiv mottagare Ömsesidiga processer Compliance Arbetsallians
22 Kan psykiatrin bli återhämtningsinriktad? Compliance (Socialstyrelsen 2006): Att patienten följer de råd, ordinationer och rekommendationer som hon eller han får av sin behandlare anges ofta som en avgörande fråga för om behandlingen ska bli lyckosam. Till följsamhet räknas, förutom att ta sin medicin på föreskrivet sätt, även att infinna sig för återbesök m m.
23 Kan psykiatrin bli återhämtningsinriktad? Hjälpande relation/arbetsallians Ömsesidig följsamhet Brukarens erfarenhetskunskap Emotionell laddning Inte manualbaserad och diagnosbaserad, utan individuellt anpassad
24 Kan psykiatrin bli återhämtningsinriktad? Vad hjälper? Psykiatrin Många olika aktörer Speciella yrkesgrupper Alla möjliga Diagnos Oberoende diagnos Behandling Många situationer Bestämda insatser Sociala relationer Compliance Egen makt
25 Kan psykiatrin bli återhämtningsinriktad? Olika aktörer: Andra brukare Anhöriga och vänner Tillfälliga bekantskaper Hundar Professionella
26 Kan psykiatrin bli återhämtningsinriktad? Hur skapas en arbetsallians, en hjälpande relation? - Ett problematiskt svar
27 De professionellas bidrag Hjälpande professionella I: kindness and hopefulness (Laugharne et al. 2011, p. 7) genuine interest and understanding and nice and pleasant (Borg & Kristiansen 2004, p. 500 & 501) nice, friendly, kind, humane, attentive, obliging, helpful, patient, genuinely interested and genuinely involved (Denhov & Topor online, p. 4).
28 De professionellas bidrag Att känna sig Sedd Hörd Respekterad Men vad betyder det?
29 De professionellas bidrag Regelbrott Att göra mer än eller någonting annat än det brukaren har lärt sig kunna förvänta sig av personal.
30 De professionellas bidrag Då fick jag komma till en arbetsförmedlare. Vi började snacka om jobb, men ganska snabbt så satt jag där och beskrev vad jag upplevde. Och den personen var intresserad, lyssnade och inte bara lyssnade, utan kunde ställa frågor också. Så att när jag hade berättat någonting så var det någonting i det som jag hade berättat, som hon frågade om
31 De professionellas bidrag Därmed kände jag att det fanns intresse för det. Och jag såg fram emot våra träffar. Jag kunde tänka att jag får inte ta livet av mig, för att jag måste träffa henne för att vi skall fortsätta att språka. Jag kände att hon inte var likgiltig. Egentligen skulle vi prata jobb, men inte gjorde vi det.
32 De professionellas bidrag Och så fick det ta sin tid. Vi satt inte sådär snävt inbokade, jo tiden jag skulle vara där, men sedan fick det ta sin tid litegrann. Att känna det var oerhörd värdefullt. Hon fick höra mycket, men hon stod ut med att lyssna och vara intresserad och tyckte att det fanns någonting som gav henne något tillbaka.
33 De professionellas bidrag Vardagliga handlingar I en icke vardaglig situation I en icke vardaglig relation
34 De professionellas bidrag Veronika Hon är trevlig och snäll Efter att jag hade arbetat en månad kom hon med en ros till mig. Den har jag torkay och har därhemma. Sådana små grejer Förra månaden fick jag låna 100 kronor av henne för att jag hade inga pengar till de sista dagarna på månaden. Den fick hon tillbaka idag
35 De professionellas bidrag: Inte för alla En orättvisa
36 De professionellas bidrag Det allra viktigaste som min terapeut har gjort för mig är att han höll ut med mig så många år. ( ) Han utnyttjade inte de små knepen som många terapeuter använder sig av när de byter jobb att göra sig kvitt patienterna.
37 De professionellas bidrag Han tog med mig till fyra olika arbetsplatser. När han bytte jobb, så fortsatte jag och var med på flyttlasset. Hela tiden markerade han att han hade tid för mig. ( ) Och det var väldigt tryggt.
38 De professionellas bidrag Utifrån den professionelles behov/lust Har sett något hos brukaren Beredd att ta en risk för det Emotionellt laddat Tycker om brukaren
39 De professionellas bidrag Utvald Att ha ett värde Ömsesidighet Som kompis En annan professionalitet
40 De professionellas bidrag Hjälpande professionella I: Laugharne et al. (2011): helping professionals go beyond expertise (p. 7), beyond their professional responsibilities (p. 7) and beyond professional duties (p. 8). Borg & Kristiansen (2004): go beyond their professional role (p. 501). stretch the boundaries of what is considered the professional role (p. 493) on the edge of what is typically considered as professional conduct (p. 499).
41 De professionellas bidrag Hjälpande professionella II: Ware, Tugenberg & Dickey s study (2004): helpful practitioners willingness to go out of their way to be helpful and who are suspending briefly, the constraints of formal client practitioner roles, thereby going above and beyond the call of duty (p. 556). Topor et al. (2006) above and beyond the job description (p. 29). professionals [who] did not do what was expected of them (p. 31). Denhov & Topor (online) willing to bend the rules (p. 6) that there is a definite, if somewhat flexible, boundary to the private domain (p. 5).
42 Återhämtningskunskapen Problematiserar Den traditionella psykiatrins kunskap Psykiatrin som medicinsk specialitet och Pekar på andra vägar att hjälpa människor med allvarliga psykiska problem Betonar betydelsen av sociala relationer och faktorer
43 Den medicinska modellen En osynlig tankeram Isolering Observation Symptom Diagnos Behandling Bot & bättring
44 Möten som kunskapskälla
45 Möten som kunskapskälla
46 Möten som kunskapskälla
47 Återhämtning En ömsesidig bedömning I L: Visst, men det beror vem du pratar med. Du pratar inte med någon som kan göra dig illa. Det beror på vem du pratar med. T: Man måste vara mycket försiktig med det man säger. L: Och vara försiktig med vem man pratar med! Normalt borde man inte behöva vara försiktig med det man säger i ett samtal, men jag jag har alltid varit försiktig med det jag har sagt. V: Jag med, trots allt. L: Så du måste kunna välja din psykiater eller psykoterapeut. Du måste välja dem. Topor & Di Girolamo 2010
48 Återhämtning En ömsesidig bedömning II A: Man går fram till den som verkar vänligast, mest avspänd. L: Det handlar om en samhörighet. Ja; samhörighet. Man observerar sjuksköterskorna, läkarna och till och med patienterna när de kommer ut från ett läkarbesök! A: Man vet vem man kan be om en tjänst, vem man kan be om en kopp kaffe, en vid behovs medicin Vänskapsband knyts. Det går att hitta personal som har en kompetens och som respekterar dina önskemål, som engagerar dig i det som de gör. Topor & Di Girolamo 2010
49 Möten som kunskapskälla
50 Litteratur Denhov, A. (2007) Hjälpande relationer i psykiatrisk vård en litteraturöversikt. Stockholm: FoU-enheten. Psykiatrins Södra. Denhov, A. (2007) Relationer, viktigare än metoder? Patienter beskriver hur de professionella varit till hjälp i psykiatrisk vård, I Topor, A., Broström, K. & Strömvall, R (red) Vägen vidare. Verktyg för återhämtning vid psykisk ohälsa, Stockholm, RSMH Psykiatri Södra Stockholm. Topor, A. (2004) Vad hjälper? Vägar till återhämtning från svåra psykiska problem. Stockholm: Natur och Kultur. Topor, A. (2011) Återhämtning - Vad är det? Vad hjälper? Hur kan professionella bidra till den? in Sundgren, M. & Topor, A. (red) Psykiatri som socialt arbete. Stockholm: Bonnier Utbildning. Topor, A. (2011) Kan psykiatrin bli återhämtningsinriktad? Psykiatrins praktik och kunskap kontra brukarpraktik och kunskap, Tidskrift för Psykisk Helsearbeid, 8:
Hjälpande relationer. Mötets förutsättningar och hjälpande relationer
Hjälpande relationer Mötets förutsättningar Stockholm 2012 12 03 Alain Topor FoU-enheten. Psykiatri Södra Stockholm Institutionen för Socialt Arbete. Stockholms Universitet alain.topor@socarb.su.se alain.topor@sll.se
Läs merAtt samverka eller? Samhandling om mennesker med alvorlige psykiske lidelser
Att samverka eller? Samhandling om mennesker med alvorlige psykiske lidelser NAPHA Gardemoen 10 11 november 2011 Alain Topor FoU-enheten. Psykiatri Södra Stockholm Institutionen för Socialt Arbete. Stockholms
Läs merGode patientforløp i kommunene før brukare med psykiske problemer og/eller rusproblemer. Recoverybasert praksis hva innebærer det?
Gode patientforløp i kommunene før brukare med psykiske problemer og/eller rusproblemer Recoverybasert praksis hva innebærer det? Oslo 18 september2014 Alain Topor Universitetet i Agder alaintopor@hotmail.com
Läs merOmsorgskonferensen 2014
Omsorgskonferensen 2014 Framtida neste stopp Ålesund 2014 09 25/26 Hjälpande professionella relationer Alain Topor Universitetet i Agder alaintopor@hotmail.com Ord Tillit Misstro Kontroll Planering Den
Läs merÅterhämtning - en introduktion
- en introduktion Återhämtning från allvarliga psykiska problem Luleå 24 april 2012 Alain Topor FoU-enheten. Psykiatri Södra Stockholm Institutionen för Socialt Arbete. Stockholms Universitet alain.topor@socarb.su.se
Läs merBrukarinflytande& arbetsallians hur kan de skapas?
Brukarinflytande& arbetsallians hur kan de skapas? Program KUR mars 2015 Alain Topor Institutionen för Socialt Arbete. Stockholms Universitet alain.topor@socarb.su.se En utgångspunkt Då fick jag komma
Läs merRelasjonens betydning
Relasjonens betydning Professionellt behandlingsarbete med människor med allvarliga psykiska problem Forskning, praktik och erfarenheter KC Stavanger 10 juni 2015 Alain Topor alaintopor@hotmail.com Framgångsfaktorer
Läs merMycket snack, men lite verkstad Brukarmedverkan inom psykiatrin
Mycket snack, men lite verkstad Brukarmedverkan inom psykiatrin FORSA Brukarinflytande i forskning och praktik Stockholm 14-15 mars 2013 Alain Topor FoU-enheten. Psykiatri Södra Stockholm Institutionen
Läs merOm allvarliga psykiska problem och hjälpande professionella
Om allvarliga psykiska problem och hjälpande professionella Konference Socialpaedagogiken i psykiatrien 2016 02 10 Alain Topor alaintopor@hotmail.com Förvirande och/eller paradoxal Den bio-medicinska modellens
Läs merVad hjälper? Återhämtning från psykisk funktionsnedsättning Göteborgsregionens Kommunförbund. Göteborg 20 januari 2017
Vad hjälper? Återhämtning från psykisk funktionsnedsättning Göteborgsregionens Kommunförbund Göteborg 20 januari 2017 Alain Topor alain.topor@socarb.su.se Vi har ett problem En växande klyfta mellan den
Läs merFör att förstå och förklara psykiska problems uppkomst Utveckling och återhämtningsprocess
En social modell För att förstå och förklara psykiska problems uppkomst Utveckling och återhämtningsprocess Genom att se individen i hens sociala sammanhang Och livshistoria En social modell En omfattande
Läs merAtt komma sig. o Hvad er som hjelper mennesker med alvorlige psykiske problemer? o Dagsenterkonferansen Oslo
Att komma sig o Hvad er som hjelper mennesker med alvorlige psykiske problemer? o Dagsenterkonferansen Oslo 2017 11 13 o o Alain Topor alaintopor@hotmail.com Att komma sig o Ett sammanträffande o Materiella
Läs merOm återhämtning begrepp, förekomst och hjälpande faktorer Alain Topor
Om återhämtning begrepp, förekomst och hjälpande faktorer Alain Topor (från boken Vad hjälper? Natur och Kultur, 2004) Återhämtningens förekomst Att människor återhämtar sig från svåra psykiska störningar
Läs merBoendestöd En ny praktik och nya kunskaper
Boendestöd En ny praktik och nya kunskaper En introduktion Institutionen för Socialt Arbete 2 maj 2017 Alain Topor alain.topor@socarb.su.se Psykiatrireformen 1995 genomfördes psykiatrireformen. Många tror
Läs merÅterhämtningsinriktat arbetssätt
Återhämtningsinriktat arbetssätt Vad hindrar och vad stöder återhämtning? Hur organiserar vi våra verksamheter för att stödja människors återhämtning? VAD MENAR VI MED ÅTERHÄMTNING? Återhämtning beskrivs
Läs merBemötande och brukarmedverkan för att främja psykisk hälsa. Ulla-Karin Schön, Professor i Socialt Arbete
Bemötande och brukarmedverkan för att främja psykisk hälsa Ulla-Karin Schön, Professor i Socialt Arbete ullakarin.schon@socarb.su.se 190410 Varför brukarmedverkan och delat beslutsfattande? Investera
Läs merPatient- och brukarmedverkan POSITIONSPAPPER FÖR ÖKAD KVALITET OCH EFFEKTIVITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST
Patient- och brukarmedverkan POSITIONSPAPPER FÖR ÖKAD KVALITET OCH EFFEKTIVITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST Förord I svensk hälso- och sjukvård och socialtjänst finns sedan länge en stark tradition
Läs merAtt utveckla brukarinflytandet om makt och demokrati Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare, SKL.
Att utveckla brukarinflytandet om makt och demokrati Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare, SKL ing-marie.wieselgren@skl.se www.uppdragpsykiskhälsa.se Förväntningar Fysisk hälsa Psykisk hälsa Arbete
Läs merPengar, vänner och psykiska problem
Pengar, vänner och psykiska problem Det sociala livet, privatekonomin och psykisk hälsa -en insatsstudie i Supported Socialization Bakgrund till studien - ekonomin 1992 konstaterade Psykiatriutredningen
Läs merService och bemötande. Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC
Service och bemötande Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC Vad är service? Åsikter? Service är något vi upplever i vårt möte med butikssäljaren, med kundserviceavdelningen, med företagets
Läs merSamordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom
Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien
Läs merCamilla Bogarve camilla@veckla.se
Camilla Bogarve camilla@veckla.se Vision för det psykiatriska fältet Varför fokus på utbildning? Är allt stöd i utbildningsmiljöer Supported Education? Principer Process och teknik Forskning Erfarenheter
Läs merVägar till arbete för personer med psykiska funktionshinder
Vägar till arbete för personer med psykiska funktionshinder Surahammar Camilla Bogarve Supported Employment är en arbetsrehabiliteringsmodell. Vanligt arbete på vanliga arbetsplatser med stöd för personer
Läs merArbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning
Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning En vetenskaplig kunskapssammanställning om sambanden Eva Vingård professor em Arbets- och miljömedicin Uppsala Universitet Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning
Läs merHälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan
Henrika Jormfeldt och Petra Svedberg, 31 mars & 1 april, 2011. Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Vad är omvårdnad? I både Henrikas och i Petras egna studier har de intervjuat
Läs merGöteborg 20 januari, 2017 Jouanita Törnström utbildningsadministratör & kursledare.
Göteborg 20 januari, 2017 Jouanita Törnström utbildningsadministratör & kursledare www.rsmh.se Riksförbundet för Mental och Social Hälsa År 1967 Stödjande organisation Ca. 125 lokalföreningar Aktiviteter:
Läs merLyssna för att förändra. Hur tar man bäst tillvara brukares erfarenheter och kunskaper i sitt kommunala förbättrings - och utvecklingsarbete?
Lyssna för att förändra Hur tar man bäst tillvara brukares erfarenheter och kunskaper i sitt kommunala förbättrings - och utvecklingsarbete? Från idiot Hos de slöa idioterna saknas varje initiativ de rastlösa
Läs merCamilla Bogarve och Anna Glistrup
Rehabilitering och stöd till återhämtning Möjligheterna metoder Camilla Bogarve och Anna Glistrup Visby Oktober, 2015 Vad är återhämtning? Grundläggande idéer Växt fram ur brukares erfarenheter Subjektiv
Läs merVi verkar för ökad delaktighet i vård och stöd.
Vi verkar för ökad delaktighet i vård och stöd. Brukarinflytande medborgarnas möjlighet att som användare av offentlig service påverka tjänsternas utformning och kvalitet. Brukarinflytande på tre nivåer
Läs merÅterhämtning - en introduktion
Alain Topor & Klas Sundström Återhämtning - en introduktion Återhämtning. Vad är det? Hur är den möjlig? Psykiatri Södra Stockholm, SLSO FoU-enheten 1 Hoppets betydelse Att ha kontakt med psykiatrin och
Läs merStigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?
Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa? Lars Hansson, Institutionen för hälsovetenskaper Lunds Universitet Workshop 29 april 2014 Frank och Frank (1991) Framgångsrika
Läs merStigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?
Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa? Lars Hansson, Institutionen för hälsovetenskaper Lunds Universitet Workshop 29 april 2014 Frank och Frank (1991) Framgångsrika
Läs merHur hantera två problem samtidigt - Psykiska och ekonomiska problem
Hur hantera två problem samtidigt - Psykiska och ekonomiska problem Sjuk på fel sätt? Kunskapsseminarium om socialförsäkringssystemet med fokus på personer med psykisk ohälsa Måndag 11 november 2013. NSPH
Läs merMöjlighetens metoder 2009 Göteborg
Möjlighetens metoder 2009 Göteborg Återhämtning kan beskrivas som en djupt personlig, unik process, som förändrar personens hållning, värderingar, känslor, mål och/eller roller. Det är ett sätt att leva
Läs merMöta personer med psykossjukdom Nils Sjöström Verksamhetsutvecklare Psykiatri Psykos Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Möta personer med psykossjukdom Nils Sjöström Verksamhetsutvecklare Psykiatri Psykos Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sahlgrenska universitetssjukhusets värdegrund PSYKIATRI PSYKOS I KORTHET - 2017 1
Läs mer-Stöd för styrning och ledning
-Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag
Läs merFysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012
Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats
Läs merVad hindrar och vad stöder återhämtning? Hur organiserar vi våra verksamheter för att stödja människors återhämtning?
Vad hindrar och vad stöder återhämtning? Hur organiserar vi våra verksamheter för att stödja människors återhämtning? Falkenberg den 21 november 2011 Catrin Fryklund RSMH Utbildning www.rsmh.se VAD MENAR
Läs merHealth café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families
Health café Resources Meeting places Live library Storytellers Self help groups Heart s house Volunteers Health coaches Learning café Recovery Health café project Focus on support to people with chronic
Läs merÅterhämtning från psykiska funktionshinder; Kunskap, vision, metoder. David Rosenberg, fil.dr. i socialt arbete David Rosenberg Umeå Universitet
Återhämtning från psykiska funktionshinder; Kunskap, vision, metoder. David Rosenberg, fil.dr. i socialt arbete } Kunskap Återhämtning Psykiatrisk rehabilitering Delaktighet } Vision Policy i många länder
Läs merVärdig vardag en konferens om riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni
Värdig vardag en konferens om riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni Konferens den 7/10 2011 arrangerad av RSMH, Schizofreniförbundet och Socialpsykiatriskt forum Varför är denna konferens
Läs mer7-8 MAJ. Psykisk ohälsa
7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att
Läs merOscar Olsen seminar 2018 Rus og Recovery
Oscar Olsen seminar 2018 Rus og Recovery Tillitt & recovery capital De professionella bidrag till att komma sig från rus- og psykisk helse problematik. Sörlandet sykehus Universtetet i Agder 2018 05 30
Läs merINFORMATION OM INVEGA
INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom
Läs merHur tillvaratas brukares röster? NSPH:s Kvalitetsdokument och idéer om framtida kvalitetsarbete
Hur tillvaratas brukares röster? NSPH:s Kvalitetsdokument och idéer om framtida kvalitetsarbete Seminarium i Göteborg 22 november 2011 FoU i Väst Kjell Broström Bakgrund NSPH Nätverk under Nationell psykiatrisamordning
Läs merÄldre publikationer Alain Topor
Äldre publikationer Alain Topor Borg, M. & Kristiansen K. (2004) Recovery-orientated professionals: Helping relationships in mental health services, Journal of Mental Health, 13 (5), pp 493-505. Borg,
Läs merMediyoga i palliativ vård
Mediyoga i palliativ vård Evighet Livet är en gåva som vi bara kan bruka en gång. Hand i hand med oss går döden. Det enda vi vet är att ingenting varar för evigt. Utom möjligtvis döden. Gunilla Szemenkar
Läs merVälkommen! Hur kan vi tillsammans göra mer för patienter med allvarlig psykisk sjukdom och fysisk ohälsa?
Välkommen! Hur kan vi tillsammans göra mer för patienter med allvarlig psykisk sjukdom och fysisk ohälsa? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel patienter med BMI > 30 Ja Nej Andel som saknar
Läs merAtt leva med knappa ekonomiska resurser
Att leva med knappa ekonomiska resurser Anneli Marttila och Bo Burström Under 1990-talet blev långvarigt biståndstagande alltmer vanligt. För att studera människors erfarenheter av hur det är att leva
Läs merFramgångsrik Rehabilitering
Framgångsrik Rehabilitering vad säger brukaren och de professionella? Helene Hillborg, med dr i Handikappvetenskap Varför fokusera på lönearbete? Ofta ett tydligt önskemål högt värderad roll Att vara produktiv
Läs merEvidens. vård och utbildning
Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens
Läs merForskningsrelationer i praktikforskning
Forskningsrelationer i praktikforskning Ilse Julkunen & Frida Westerback Institutionen för socialvetenskap Helsingfors universitet Mathilda Wrede-institutet 12.9.2016 1 Den nära relationen Att arbeta med
Läs merOm vård- och omsorgstagares delaktighet
Om vård- och omsorgstagares delaktighet Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella
Läs merRegional kvalitetsregisterkonferens
Göteborg den 5 oktober 2014 Regional kvalitetsregisterkonferens Patientmedverkan i kvalitetsregisterarbetet Kjell Broström, NSPH Kan reflektionerna kring psykiatrins register vara av intresse för andra
Läs merJanssen Nyhetsbrev 2 Oktober Diagnos, behandling och omvårdnad. gäller sten, sax eller påse inom psykiatrin?
Janssen Nyhetsbrev 2 Oktober 2013 Diagnos, behandling och omvårdnad gäller sten, sax eller påse inom psykiatrin? Janssen-Cilag AB Förord Nu är hösten här med nya utmaningar och möjligheter. Ett viktigt
Läs merPsykisk ohälsa- Vad är det?
Psykisk ohälsa- Vad är det? Tidningsrubriker, ex. Försök förstå de som mår dåligt (AB, 2009) Lindra din ångest med ny succemetod (AB, 2009) Ökad psykisk ohälsa oroar (DN, 2009) Självmordsförsök vanligt
Läs merNamn: Jan Mårtensson, Jönköping Titel: Familjen i den pallia:va vården av hjärt- kärlsjukdom. Ingen intressekonflikt.
Namn: Jan Mårtensson, Jönköping Titel: Familjen i den pallia:va vården av hjärt- kärlsjukdom Ingen intressekonflikt. Pallia:v vård enligt WHO (2002) Pallia%v vård: Lindrar smärta och andra plågsamma symtom.
Läs merMedan ni väntar. Diskutera med din närmaste granne Ta reda på vem han/hon är Och varför grannen är här, och vad vill han/hon ha ut av föreläsningen?
Medan ni väntar Diskutera med din närmaste granne Ta reda på vem han/hon är Och varför grannen är här, och vad vill han/hon ha ut av föreläsningen? Mötet med ungdomar i din medicinska vardag Margrethe
Läs merKOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?
KOGNUS IDÉ med Biopsykosocialt Bemötande menar vi förståelse för att: psykisk sjukdom och funktionsnedsättning främst har en biologisk grund psykisk sjukdom och funktionsnedsättning alltid får sociala
Läs merInledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad
Kapitel 1 Inledning Utgångspunkten för denna kunskapssammanställning har varit SBU:s tidigare publicerade rapport om behandling av psykoser och andra psykiska sjukdomar med hjälp av neuroleptika [53].
Läs merPsykiater i Primärvården. Elizabeth Aller Överläkare Spec i allmän psykiatri
Psykiater i Primärvården Elizabeth Aller Överläkare Spec i allmän psykiatri Bakgrund till projektet Primärvården har i uppdrag att vara första instansen/basen för den psykiska ohälsan Många allmänläkare
Läs merSamverkan kring barn som far illa
Samverkan kring barn som far illa Per Germundsson Forskning och utvecklingsarbeten inom funktionshinderområdet i Öresundsregionen MAH, Malmö 2011-04-05 Fragmentisering Samhällets insatser för att bistå
Läs merKorta utbildningar i Bemötande Återhämtning Brukarinflytande Empowerment RSMH UTBILDNING
Catrin Fryklund Korta utbildningar i Bemötande Återhämtning Brukarinflytande Empowerment RSMH UTBILDNING Bemötande våra värderingars ansikte Hur viktigt är ditt bemötande i ditt arbete? Helt avgörande
Läs merVision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik
Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse
Läs merNationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02
Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Lotta Persson, socialchef i Botkyrka, vice ordf i prioriteringsgruppen Vad är riktlinjerna till
Läs merMötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare
Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den
Läs merFrån ord till handling
Innehållet under denna timme Från ord till handling vad är brukarinflytande och hur kan man göra? Vad är inflytande och delaktighet Argument för Lite modeller Vad bidrar och hindrar Brukarinflytande Medborgarnas
Läs merSupported employment. Erfarenheter från forskning och praktik
Supported employment Erfarenheter från forskning och praktik Vad? Stöd att säkra och upprätthålla en anställning på den öppna arbetsmarknaden Tidig (omedelbar) inriktning på reguljärt arbete Hur? Individuellt
Läs merFöredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007. Anders Anell anders.anell@fek.lu.se
Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007 Anders Anell anders.anell@fek.lu.se Läkarbesöken i Sverige fördelas inte efter behov Fig. 5: Horizontal inequity (HI) indices for the annual mean number
Läs merKonsultsjuksköterska inom barncancervård. Ulrika Larsson Barncancercentrum Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg
Konsultsjuksköterska inom barncancervård Ulrika Larsson Barncancercentrum Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Konsultsjuksköterskor Tidig kontakt med familjen Information Samordna psykosoc
Läs merPersonlighetsstörningar
Personlighetsstörningar Grundläggande för en personlighetsstörning - Stabila beteenden eller karaktärsdrag - Börjar senast i tonåren - Social eller yrkesmässig funktionsnedsättning eller - Subjektivt lidande
Läs merNy lag - Nytt läge. Ny start för anhörigstödet! Lennarth Johansson
Ny lag - Nytt läge Ny start för anhörigstödet! Lennarth Johansson 5 kap. 10 SoL Personer som vårdar eller stödjer närstående Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar
Läs merPatient-Centered Medicine
Patient-Centered Medicine Mats Foldevi ht 2009 Patientcentrering Att utforska både patientens sjukdom och patientens upplevelse Att involvera prevention och hälsofrämjande Sjukdom och upplevelse sjukhistoria,
Läs merFunktionshinder Aktivitet Delaktighet
Funktionshinder Aktivitet Delaktighet Kan man mäta delaktighet hos personer med psykiska funktionshinder? Rolf Dalin och David Rosenberg FoU Västernorrland Kommunförbundet Västernorrland Delaktighet i
Läs merFokusområden. Rollkonflikt Rollförändring Sorg Interpersonell sårbarhet. Att skapa sig en tydlig förståelse. Arbeta med valt fokus
Att skapa sig en tydlig förståelse Fokusområden Arbeta med valt fokus Återskapa färdigheter och planera för framtiden Rollkonflikt Rollförändring Sorg Interpersonell sårbarhet Interpersonell sårbarhet
Läs merBilaga 5 till rapport 1 (5)
Bilaga 5 till rapport 1 (5) EEG som stöd för diagnosen total hjärninfarkt hos barn yngre än två år en systematisk litteraturöversikt, rapport 290 (2018) Bilaga 5 Granskningsmallar Instruktion för granskning
Läs merDefinition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18
Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt
Läs merBrytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT?
Brytpunktssamtal i cancervården rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT? Retrospektiv journalstudie med frågest geställning information kring döendetd Jakobsson 2006: Genomgång av 229 journaler i VGRslutenvård.
Läs merSomatisk vård för personer med långvarig psykisk sjukdom
Somatisk vård för personer med långvarig psykisk sjukdom 2018-02-21 Jarl Torgerson Docent, överläkare Psykiatri Psykos Sahlgrenska Universitetssjukhuset Syfte Det övergripande syftet är att kartlägga
Läs merNär livet känns fel. Maria Strömbäck med dr, specialistfysioterapeut Mottagning unga vuxna, FoU-enheten, Psykiatriska kliniken, NUS
När livet känns fel Maria Strömbäck med dr, specialistfysioterapeut Mottagning unga vuxna, FoU-enheten, Psykiatriska kliniken, NUS Forskningsnätverket Umeå SHY och Flickforsk! Nordic Network for Girlhood
Läs merDigitalisering i välfärdens tjänst
Digitalisering i välfärdens tjänst Katarina L Gidlund professor och digitaliseringsforskare FODI (Forum för digitalisering) ÖPPNINGAR Förändra för att digitalisera Digitalisera för att förändra Skolan
Läs merIMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård
IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig
Läs merOm kommunikation vid kommunikation om kommunikation.
Om kommunikation vid kommunikation om kommunikation. Andreas Jönsson Silviasjuksköterska, Äldrepedagog VE Minnessjukdomar, Skånes Universitetssjukvård We communicate with individuals based on what we know
Läs merFörhållningssätt i sjukskrivarrollen. Doktorns dilemma
Förhållningssätt i sjukskrivarrollen Doktorns dilemma http://lartorget.sll.se/public/courseid/65894/langsv/publicpage.do?item=32877256 Vad som kan vara problematisk med Försäkringsmedicin? Sjukpenning
Läs merSomatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor
Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Malmö 2017-10-12
Läs merSocial position och hälsa. Sara Fritzell och Janne Agerholm
Social position och hälsa Sara Fritzell och Janne Agerholm Vad vi ska gå igenom idag: Varför är social position intressant? Vad är social position? Hur mäts det? Social position och hälsa, exempel Varför
Läs merStigma vid schizofreni och andra psykossjukdomar
Stigma vid schizofreni och andra psykossjukdomar SOPHIAHEMMETS HÖGSKOLA, STOCKHOLM 14 OKTOBER 2015 Stigma Att vara annorlunda Kroppsligt funktionsnedsättning Missbruk Att tillhöra en annan grupp är majoriteten
Läs mer➍ Mötas, lyssna och tala
➍ Mötas, lyssna och tala 26 Vi påverkas av hur möten genomförs. Vi kan också själva påverka möten. Bra möten kräver demokratiska mötesformer. Har du suttit på möte och inte förstått sammanhanget utan att
Läs merBrännpunkt. Evidensbaserad klinisk praktik hur, när och varför?
Brännpunkt Evidensbaserad klinisk praktik hur, när och varför? www.menti.com MENTI 1: KOD xxxxxx Vad ska allvarligt sjuka patienter som inte svarar på evidensbaserade behandlingar erbjudas för vård? 1.
Läs merÅterhämtningsinriktat arbetssätt.
Kompendium Malmö stad Sociala Resursförvaltningen Återhämtningsinriktat arbetssätt. Detta material är framtaget av Sociala resursförvaltningen inom avd. Vuxna, Myndighet, arbetsgrupp för kompetenssatsning
Läs merNärståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,
Läs merMånga begrepp. Co-production Patient och brukarmedverkan Brukar- patient inflytande Medskapande
Många begrepp Co-production Patient och brukarmedverkan Brukar- patient inflytande Medskapande 1 När blir det co production? När man ger brukare/patienter en röst, inte bara som grupp, utan också som enskild
Läs merHälsofrämjande hälso- och sjukvård ett individ och befolkningsperspektiv?
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård ett individ och befolkningsperspektiv? Margareta Kristenson, docent/överläkare, Linköpings Universitet Nationell koordinator för det svenska Nätverket Hälsofrämjande
Läs merPusselbiten som saknades
Pusselbiten som saknades Utvärdering av Resursgrupp med två vård- och stödsamordnare, - samverkan för personer med komplexa vårdbehov i Partille kommun www.grkom.se/valfard Solveig Olauson Fil. dr., leg.
Läs merHandlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :
Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes
Läs merMake a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13
Make a speech How to make the perfect speech FOPPA FOPPA Finding FOPPA Finding Organizing FOPPA Finding Organizing Phrasing FOPPA Finding Organizing Phrasing Preparing FOPPA Finding Organizing Phrasing
Läs merKognitiv nedsättning och anhörigperspektiv
Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv Janina Stenlund, Leg. sjuksköterska, Silviasjuksköterska Uppläggning Kognitiv svikt Anhörigsjukdom och anhörigstöd Nationella riktlinjer för vård och omsorg Metoder/förhållningssätt
Läs merThe Quest for Maternal Survival in Rwanda
The Quest for Maternal Survival in Rwanda Paradoxes in policy and practice from the perspective of near-miss women, recent fathers and healthcare providers Jessica Påfs, PhD jessica@pafs.se Research team:
Läs merSupported Employment och Supported Education - rehabiliteringsmodeller som stödjer återhämtning och skapar nya vägar till arbete
Supported Employment och Supported Education - rehabiliteringsmodeller som stödjer återhämtning och skapar nya vägar till arbete camilla@ Negativa effekter av arbetslöshet Ökat missbruk Ökad fysisk ohälsa
Läs merCannabisbruk syndrom akut omhändertagande
Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande BA Johansson, PhD, MD BUP, VO heldygnsvård, Malmö bjorn_axel.johansson@med.lu.se BUP:s vårmöte, Uppsala, 2016-04-21 Cannabis - förekomst Stor spridning i samhället
Läs mer