Gode patientforløp i kommunene før brukare med psykiske problemer og/eller rusproblemer. Recoverybasert praksis hva innebærer det?

Transkript

1 Gode patientforløp i kommunene før brukare med psykiske problemer og/eller rusproblemer Recoverybasert praksis hva innebærer det? Oslo 18 september2014 Alain Topor Universitetet i Agder alaintopor@hotmail.com

2 Psykiatrins kunskap - en kluven värld Socialstyrelsen (2011) Individens är den verklige experten på sina egna problem. ( ) Det är alltså viktigt att han eller hon involveras i både utredning och beslutsfattande.

3 Psykiatrins kunskap - en kluven värld Enligt Socialstyrelsen (2010) personerna tenderar att försjunka i sig själva, leva i sin egen värld och te sig inaktiva med nedsatt drivkraft och förändrat känsloliv. Andra förekommande symtom är oförmåga att fatta beslut och tankestörningar. [ ] hallucinationer och vanföreställningar.

4 Psykiatrins kunskap - en kluven värld De allmänna symptomen på psykos är: Störd verklighetsuppfattning, som innebär att personen ser och uppfattar verkligheten på ett helt annat sätt. Störd jaguppfattning, som innebär att personen inte alltid vet var gränserna för kroppen och tankarna går.

5 Psykiatrins kunskap - en kluven värld Ingen eller liten sjukdomsinsikt, som innebär att personen inte inser att han är sjuk. Det kan vara tvärtom. Personen tycker att omgivningen är sjuk. Störd objektrelation, som innebär en störd förmåga att lita på eller knyta an till andra människor. Andersson Högglund & Hedman Ahlström, 2000, s 112

6 Att vara sig själv Jag minns när jag går på stan och känner att: Nu är jag mig själv. Jag är tillbaka! Det var kul, även om jag har haft problem sedan dess också, men det har alla.

7 Att komma sig En individuell process En social process Ett tillstånd Aldrig åter; utan framåt

8 Att komma sig - statistik En majoritet av de personer som får diagnosen schizofreni kommer sig

9 Att komma sig från allvarliga psykiska problem Bleuler 1972 Harding et al 1986 Huber et al 1975 Tsuang et al 1972 Ciompi & Muller 1976 Antal patienter % helt återhämta de % socialt återhämta de % bättrade

10 Att komma sig - statistik Människor med diagnosen schizofreni har alltid kommit sig, och i lika utsträckning

11 Att komma sig från allvarliga psykiska problem Årtal Total recovery Social recovery Sammanlagd förbättring

12 Återhämtning - statistik Kulturella faktorer spelar en betydande roll för sannolikheten att komma sig från diagnosen schizofreni

13 Att komma sig - statistik Flera WHO studier pekar på att sannolikheten för att komma sig från diagnosen schizofreni är högre i sk U-länder jämfört med I-länder

14 Att komma sig Slutsats Det verkar inte finnas något statistiskt samband mellan behandlingsinsatser och att komma sig från allvarliga psykiska störningar Och ändå så kommer sig människor

15 Så Vad bidrar till att människor med allvarliga psykiska problem kommer sig? Vad hjälper?

16 Evidensbaserade insatser Evidensbaserade insatsers tre källor: Forskningsresultat Brukarnas erfarenheter & preferenser De professionellas erfarenheter Utan alla tre inga evidensbaserade insatser

17 Vad hindrar? En grundläggande social ordning i det moderna samhället är att individer brukar sova, roa sig och arbeta på skilda håll, med olika människor, under skilda auktoriteter, utan att följa någon övergripande rationell plan Goffman, 1961

18 Ett nytt institutionellt landskap Bort från de stora, totala institutionerna Normalisering av levnadsvillkoren Från patient till person/medborgare Brukarmedverkan

19 Ett nytt institutionellt landskap I Sverige Platser på psykiatriska institutioner Øvergivenhet? Hemløshet?

20 Mottagare av boende- och boendestödsinsatser år Källa: Socialstyrelse 2008 Insats Antal personer (avrundat) Bostad med särskild service HVB, annan enskild verksamhet Boendestöd i ordinärt boende Hemtjänst i ordinärt boende Summa

21 Ett nytt landsksap Fler personer med allvarliga psykiska problem bor på kommunens institutioner än på psykiatrins Än fler lever med stöd i sitt eget hem med stöd av kommunens personal Hur ser det ut i Norge?

22 Den osynliga verksamheten Ett generellt problem: Vi vet inte! Ett osynliggörande av kommunernas mental helse arbeid Kvantitativt Kvalitativt

23 Den osynliga verksamheten Vad gör kommunens personal när de hjälper personer med allvarliga psykiska problem att klara av ett liv i samfundet? Vad tycker brukarna hjälper dem? Erfarenhetsbaserad kunskap en del av den evidensbaserade praktiken

24 Att komma sig Ett sammanträffande Materiella förhållande Individen Andra Mening/förklaring

25 Utgångspunkter Omöjligt/svårt att överföra psykiatrins metoder till kommunernas arbete: På brukarens hemmaplan och i det offentliga rummet - mindre ojämn maktfördelning Förhandlingar Små saker (som spelar stor roll)

26 Hjälpande professionella relationer 1 Formell kompetens och stællning Accepterar/ej stigmatiserande Våga ta upp saker som man inte vågar med vänner Har makt att förmedla resurser och kontakter Besitter kunskap, har en specifik kompetens och erfarenhet Tystnadsplikt

27 En annan bild Veronika Hon är trevlig och snäll Snäll! Vad är det før professionalitet?

28 De professionellas bidrag Efter att jag hade arbetat en månad kom hon med en ros till mig. Den har jag torkay och har därhemma. Sådana små grejer Förra månaden fick jag låna 100 kronor av henne för att jag hade inga pengar till de sista dagarna på månaden. Den fick hon tillbaka idag

29 Hjälpande professionella möten 1. Den professionelle ska förmedla: Kindness and hopefulness (Laugharne et al. 2011) Genuine interest and understanding och vara Nice and pleasant (Borg & Kristiansen 2004)

30 Hjälpande professionella möten 2. Den professionelle skall vara: nice, friendly, kind, humane, attentive, obliging, helpful, patient, genuinely interested and genuinely involved (Denhov & Topor 2012). Och se brukaren as an ordinary human being (Tidefors & Olin 2011).

31 Hjälpande relationer 2 Här finns alltså en praktik Men Kanske inte den praktik vi har lärt oss skulle vara effektiv Inte manualiserade tekniker Hur kan den se ut?

32 Små saker stora effekter Han har ingen direkt diagnos men han hör ju röster och han kan skrika på kvällarna för att han tycker det är jobbigt att höra dom här rösterna. När han får ångest då stoppar han fingrarna i halsen och kräks. Då kommer vi och frågar: Ok, ska vi spela Casino? Ok. Så då löser det sig med ångesten lite. Casino är ett bra sätt för honom att koppla bort.

33 Små saker stora effekter Igår åkte vi och köpte påslakan. Då har han nog heller inga röster. Sedan bäddade vi rent och städade hela lägenheten inför julen och det blev jättefint. Det är ju meningen att vi ska hjälpas åt, det är ju det boendestöd handlar om, men jag vet inte om jag gör det för att vara schyst men jag dammsuger och torkar golven för då vet jag att det blir ordentligt gjort.

34 Små saker stora effekter Han blir jätteglad när jag gör det och säger det också: Jag är väldigt tacksam att du hjälper mig.

35 Små saker stora effekter När han kom till oss satt den här killen bara hemma i sin lägenhet och var väldigt isolerad. Han kedjerökte. Men idag, han är jätteaktiv, han går på ett arbetscentrum, han går och tränar, så han har så mycket att göra nu. Han har också slutat röka. Helt otroligt.

36 Små saker stora effekter Små saker som får stor effekt Men även små saker kan få stora deffekter. Förtroende Kontroll Individuella lösningar Riktlinjer Vad är det som vi gör som är bra? Det bästa finns någon annanstans

37 Hjælpande profesionelle Regelbrott Att göra mer än eller någonting helt annat än det brukaren har lärt sig kunna förvänta sig av personal.

38 Vardagliga handlingar I en icke vardaglig situation I en icke vardaglig relation

39 Inte för alla En orättvisa

40 Det allra viktigaste som min terapeut har gjort för mig är att han höll ut med mig så många år. ( ) Han utnyttjade inte de små knepen som många terapeuter använder sig av när de byter jobb att göra sig kvitt patienterna.

41 Han tog med mig till fyra olika arbetsplatser. Om han bytte jobb, så fortsatte jag och var med på flyttlasset. Hela tiden markerade han att han hade tid för mig. ( ) Och det var väldigt tryggt.

42 Utifrån den professionelles behov/lust Har sett något hos brukaren Beredd att ta en risk för det Emotionellt laddat Tycker om brukaren

43 Utvald Att ha ett värde Ömsesidighet Som kompis En annan professionalitet

44 Ömsesidighet Att ge är att uttrycka sin överlägsenhet. Att ta emot utan att ge tillbaka är att underkasta sig. Marcel Mauss

45 Hjælpande profesionelle Laugharne et al. (2011): helping professionals go beyond expertise (p. 7) beyond their professional responsibilities (p. 7) beyond professional duties (p. 8)

46 Hjælpande profesionelle Borg & Kristiansen (2004) go beyond their professional role (p. 501) stretch the boundaries of what is considered the professional role (p. 493) on the edge of what is typically considered as professional conduct (p. 499).

47 Hjælpande profesionelle Ware, Tugenberg & Dickey s study (2004) helpful practitioners willingness to go out of their way to be helpful and who are suspending briefly, the constraints of formal client practitioner roles, thereby going above and beyond the call of duty (p. 556).

48 Hjælpande profesionelle Denhov & Topor (2012) willing to bend the rules (p. 6) that there is a definite, if somewhat flexible, boundary to the private domain (p. 5).

49 Olika professionalitet? Som distans Som närhet Tid Given Förhandlingsbar Rum Bestämt Öppet Jag Neutralt Tydligt Relation Ensidig Ömsesidig

50 Hjælpande profesionelle En sista fråga: Hur ökar man respektive minskar möjligheterna för brukare och personal att utveckla hjälpande relationer?

51 Varifrån kommer vi?

52 Vad är en total institution? Organiserar hela vardagen/livet för de intagna Personalen har inblick i alla delarna Personalen kan gripa in och planera alla delarna av brukarens liv (samplan) Händelser i ett område kan få konsekvenser i ett annat.

53 Vilka konsekvenser hade de? Institutionsskador: Apati, initiativlöshet Ointresse för omvärlden Hopplöshet. Inga framtidsplaner Kroniskt tilltånd

54 Utvecklingen i Norden Normalisering av levnadsomständigheterna; Inte i första hand av individerna