Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?
|
|
- Kristina Månsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa? Lars Hansson, Institutionen för hälsovetenskaper Lunds Universitet Workshop 29 april 2014
2 Frank och Frank (1991) Framgångsrika behandlingar har fyra kännetecken. En känslomässig och förtroendefull relation mellan patient och behandlare. De bedrivs i en miljö som främjar hälsa och där patienten känner trygghet och kan utvecklas. De utgår från en förklaringsmodell som ger patienten en trovärdig förklaring/förståelse på dennes problem och hur problemen ska lösas. De innehåller insatser som både patienten och behandlaren anser meningsfulla för patientens utveckling.
3 Betydelsen av den terapeutiska relationen Psykoterapi Anses vara en av de viktigaste faktorerna för en framgångsrik behandling Allmän psykiatrisk vård Liknande slutsats, även om det inte är lika väl undersökt
4 Vad kännetecknar den terapeutiska relationen? Det är en relation som handlar om samarbete Det finns ett känslomässigt band mellan behandlare och patient Det finns en överenskommelse om mål och medel i behandlingen
5 Vad har betydelse för den terapeutiska relationen? Behandlare Flexibilitet Respekt Värme Öppenhet Uppmärksamhet och aktivitet Ärlighet Trovärdighet Icke dömande Stödjande och följsam Skicklighet Stigmatiserande attityder Generalisering, Social distans Diskriminerande beteende Patient Sociala faktorer Symtomnivå (lidande) Social funktion Motivation Insikt Anknytningsförmåga Social relationsförmåga Omgivningens stigma Självstigma Upplevd och förväntad diskriminering
6 Omgivningens stigmatisering - Självstigma Allmänhetens stigma Stereotypi: Negativa föreställningar om en grupp (farlig, svag, inkompetent) Fördom: Instämmande i föreställning och/eller negativ emotionell reaktion (vrede, rädsla) Diskriminering: Beteende relaterat till fördom (undvikande, inte anställa, inte ge bostad) Självstigma Stereotypi: negativ föreställning om sig själv (svag, inkompetent Fördom: Instämmande i denna föreställning, negativ emotionell reaktion (låg självkänsla) Diskriminering: Beteende relaterat till fördom (söker inte arbete, bostad) Corrigan & Watson. Understanding the impact of stigma on people with mental illness (2002)
7 Sammanfattning av studier kring allmänhetens attityder o kunskaper Allmänhetens kunskaper bristfälliga både vad gäller orsaker och behandling Vanliga uppfattningar att personer med psykisk sjukdom är Oförutsägbara, farliga och våldsbenägna vilket leder till rädsla, avståndstagande och tendens till social distans Attityder till olika sjukdomar skiljer sig åt Mest negativa attityder till personer med schizofreni eller missbruksproblem Kontakt/närhet leder till mer positiva attityder (Angermeyer m fl 2006)
8 Har allmänhetens kunskaper och attityder förändrats? En systematisk översikt ( , 33 studier) Trend mot ökade kunskaper om psykisk sjukdom I synnerhet mot en biologisk förklaringsmodell Större acceptans för att söka professionell hjälp Inga förändringar i attityder (snarare försämring vad gäller schizofreni) Stereotypier (farlighet, våldsbenägenhet) Social distans ( bli vän med, arbeta med etc) (Schomerus et al 2012)
9 Stigmatisering av personer med psykisk ohälsa är ett av de allvarligaste hindren för framgångsrik behandling/rehabilitering och medför Personligt lidande Sämre självkänsla o livskvalitet Social isolering Sämre livsvillkor Arbete, ekonomi, bostad Försämrad vård o rehabilitering Försenad eller utebliven vård Hinder i vård o rehabilitering Rüsch 2005, WHO 2003, WPA 2001
10 Attityder hos psykiatrisk vårdpersonal Behandlingspessimism Stereotypier om psykisk sjukdom vanliga Attityder som handlar om social distans 75% av studierna visar att personal har attityder som liknar allmänhetens eller är mer negativa (Översikt av Beate Schulze 2007)
11 Upplevd diskriminering från sjukvårdspersonal Psykiatrin (%) Somatisk vård (%) Corker et al 2013 (TTT) Hansson et al Lasalvia et al (2012) Thornicroft et al (2010) 15 Rethink (2008) 23 Schulze & Angermeyer (2003) 33
12 Somatisk och samtidig psykisk sjukdom tre rapporter från SoS 2011 Hjärtinfarkt En ökad risk att avlida inom sex månader efter hjärtinfarkt Får inte adekvat somatisk vård vid hjärtinfarkt och riskerar därför sämre hälsa Diabetes Upptäcks senare och tillgången till diabetesvård och läkemedel når inte dessa personer i samma utsträckning som övriga Stroke Ökad risk att avlida sex månader efter stroke Sämre förutsättningar att få en tillräckligt god vård eftersom somatisk sjuklighet i regel upptäcks senare
13 Självstigma: Personer med psykisk ohälsa stigmatiserar sig själva Internaliserad stigma: självstigma, förväntad stigma Tidig socialisering hos oss alla av föreställningar och stereotypier kring t ex psykisk sjukdom Dessa stereotypier bärs också av personer som utvecklar en psykisk sjukdom vilket t.ex. påverkar, Självbild, självkänsla Social interaktion (hemlighållande, undandragande) Benägenhet att söka vård o stöd
14 Hur vanligt är självstigma? Studie Prevalens (%) Krajewski et al Ly et al Assefa et al West et al Brohan et al Brohan et al Werner et al Ritsher & Phelan
15 Samband mellan självstigma och. Effektstorlek Hopp -.58 Självkänsla -.55 Empowerment -.52 Självkompetens -.54 Livskvalitet -.47 Symtom.41 Stanna kvar i behandling -.38 (En meta-analys av 45 studier, N= 5506, Livingstone & Boyd Soc Sci Med 2010)
16 Hinder för att söka hjälp för psykisk ohälsa (22 studier) Allmänhetens stigma och självstigma Brist på förtroende för vårdpersonal Svårigheter att identifiera problem som psykisk ohälsa Oro över vårdens kvalitet Förlitar sig på sig själv vill inte söka hjälp Bristande kunskaper om vad för hjälp som finns att få Rädsla och stress inför att söka hjälp (Gulliver et al BMC Psychiatry 2010)
17 Självstigmainterventioner En översikt 14 studier Åtta studier rapporterade minskningar av självstigma Sex strategier identifierade Psykoedukation den vanligaste Två ansatser dominerar Försök att ändra attityder och föreställningar hos deltagaren Försök att förbättra copingstrategier genom att fokusera på empowerment, självkänsla och hjälpsökandebeteende Inga tydliga bevis för att en viss enskild insats är effektiv Mittal et al 2012
18 Strategier för att påverka stigma hos personal Utbildning Utbilda i stigmafrågor och utmana personliga föreställningar (fördomar etc) Fördöma de vanliga nedsättande etiketterna Personal i nyckelpersoner engagerade i anti-stigma program I patientarbetet Mindre fokus på sjukdomen och mer på återhämtning Arbeta med en modell för delat beslutsfattande Undersöka förekomst och ge insatser mot självstigma (Horsfall et al 2010)
19 Öka patientens inflytande över den egna vården/stödet: Empowerment Delat Beslutsfattande/Shared decision making Ökar patientens kunskaper om alternativ Ger bättre beslutsstöd till patienten Ökar patientens kontroll över beslutsfattande angående planering och innehåll Ökar behandlarens kunskaper om patientens värderingar och preferenser ang behandlingen
20 Sammanfattning av återhämtningsmodeller: CHIME Anknytning Hopp och optimism Identitet Återhämtning Meningsfullhet Empowerment Leamy M et al 2011, British Journal of Psychiatry, 199,
21 Sammanfattning av återhämtningsmodeller: CHIME Anknytning Hopp och optimism Stigma Stigma Återhämtning Identitet Stigma Meningsfullhet Stigma Empowerment Stigma Leamy M et al 2011, British Journal of Psychiatry, 199,
22 Sambanden mellan självstigma och återhämtning Undvikande beteende - - Självstigma - Hopp och självkänsla - - Socialt undvikande Återhämtning - Symtom Yanos et al 2008
23 Slutsatser Självstigma är ett viktigt hinder att ta hänsyn till i vårdarbete och i relationen mellan behandlare och patient Vilket skulle bidra till att skapa en bättre terapeutisk relation Och därmed förbättra behandlingsresultat och återhämtning Och leda till en förbättrad empowerment, självkänsla och social funktion hos patienterna Inkludera antistigma arbete i vardagspraktiken Psykiatripersonal behöver insikt och utbildning i konsekvenserna av stigma och diskriminering Vid behov skall antistigmainsatser inkluderas i behandlingen Använd delat beslutsfattande för att involvera patienterna aktivt i behandlingen
Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?
Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa? Lars Hansson, Institutionen för hälsovetenskaper Lunds Universitet Workshop 29 april 2014 Frank och Frank (1991) Framgångsrika
Läs merStigmatisering och diskriminering av personer med psykisk ohälsa
Stigmatisering och diskriminering av personer med psykisk ohälsa Lars Hansson Institutionen för Hälsovetenskaper Lunds universitet Begreppet stigma Från grekiskan; stick, märke, inskuret eller bränt in
Läs merPsykisk ohälsa leder till stigmatisering och diskriminering
Psykisk ohälsa leder till stigmatisering och diskriminering Professor Lars Hansson Institutionen för Hälsovetenskaper Lunds universitet På tal om att alla känner någon.. Svenska befolkningsundersökningar
Läs merBefolkningsundersökning 2009 Psykisk ohälsa Attityder, kunskap, beteende
Befolkningsundersökning 2009 Psykisk ohälsa Attityder, kunskap, beteende Lars Hansson Lunds universitet Lars Hansson Utvärderingen av attitydkampanjen Upprepade befolkningsundersökningar Mediekampanjen
Läs merBefolkningsundersökning 2009 Psykisk ohälsa. Attityder, kunskap, beteende
Befolkningsundersökning 2009 Psykisk ohälsa Attityder, kunskap, beteende Lars Hansson Lunds universitet CEPI - Verksamhetsområden Forskning Psykosociala insatser Livssituation (stigma, diskriminering livskvalitet)
Läs merÅterhämtningsinriktat arbetssätt.
Kompendium Malmö stad Sociala Resursförvaltningen Återhämtningsinriktat arbetssätt. Detta material är framtaget av Sociala resursförvaltningen inom avd. Vuxna, Myndighet, arbetsgrupp för kompetenssatsning
Läs merStigma och diskriminering - ett hinder för framgångsrik behandling/rehabilitering
Stigma och diskriminering - ett hinder för framgångsrik behandling/rehabilitering Bertil Lundberg Institutionen för hälsa, vård och samhälle Lunds universitet Historiskt perspektiv - psykisk sjukdom I
Läs merEvidensbaserat arbete i praktiken
Evidensbaserat arbete i praktiken Arne Kristiansen Socialhögskolan, Lunds Universitet Nationell baskurs om riskbruk, missbruk och beroende Tisdagen den 22 maj 2012 Kårhuset, Högskolan i Halmstad Evidensbaserad
Läs merSUPPORTED EMPLOYMENT. IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv.
SUPPORTED EMPLOYMENT IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv. Innehåll i dagens presentation: Varför fokusera på arbete, kan och vill alla arbeta? Koppling mellan
Läs merJuni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa
Juni 2013 April maj 2013 Medborgarpanel 5 Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Inledning Landstinget Kronoberg startade hösten 2011 en medborgarpanel. I panelen kan alla som är 15 år eller äldre delta,
Läs merStigma vid schizofreni och andra psykossjukdomar
Stigma vid schizofreni och andra psykossjukdomar SOPHIAHEMMETS HÖGSKOLA, STOCKHOLM 14 OKTOBER 2015 Stigma Att vara annorlunda Kroppsligt funktionsnedsättning Missbruk Att tillhöra en annan grupp är majoriteten
Läs merParadigmskifte? ANNA FORSBERG
Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig
Läs merSEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa
SEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa Temadagen Psykisk ohälsa och arbetsliv, mars 2018 ANNIKA LEXÉN, Dr med vet, Lunds universitet Bakgrund till stödpaketet Psykisk ohälsa: o Ett växande problem i vårt
Läs merChefers attityder, kunskaper och beteende En jämförelse
Chefers attityder, kunskaper och beteende En jämförelse 2011-2012 CEPI December 2012 SAMMANFATTNING De följande tabellerna visar en jämförelse mellan 2011 och 2012 vad gäller chefers med personalansvar
Läs merPersonliga möten som förändrar attityder och beteenden. - En jämförande rapport om allmänhetens syn på personer med psykisk ohälsa
Personliga möten som förändrar attityder och beteenden - En jämförande rapport om allmänhetens syn på personer med psykisk ohälsa Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Sammanfattning...
Läs merÅterhämtning vid psykisk ohälsa 2015 Cecilia Ingard, enheter för Välfärd och FoU stöd Regionförbundet, Uppsala län
Återhämtning vid psykisk ohälsa 2015 Cecilia Ingard, enheter för Välfärd och FoU stöd Regionförbundet, Uppsala län Återhämtning - hur är det möjligt? Individen själv måste göra jobbet Involvera personens
Läs merFramgångsrik Rehabilitering
Framgångsrik Rehabilitering vad säger brukaren och de professionella? Helene Hillborg, med dr i Handikappvetenskap Varför fokusera på lönearbete? Ofta ett tydligt önskemål högt värderad roll Att vara produktiv
Läs merDelat beslutsfattande i vård och stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar. - It takes two to tango
Delat beslutsfattande i vård och stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar - It takes two to tango Petra Svedberg, docent Högskolan Halmstad Patrik Dahlqvist Jönsson, klinisk lektor FoUU Region
Läs merNätbaserat stöd för närstående till personer med psykisk ohälsa
Nätbaserat stöd för närstående till personer med psykisk ohälsa Mötesplats välfärdsteknologi och e-hälsa, 2015-01-21 Sigrid Stjernswärd - Lunds universitet Sigrid Stjernswärd Source: 2015 National Suicide
Läs merÅterhämtning - en introduktion
- en introduktion Återhämtning från allvarliga psykiska problem Luleå 24 april 2012 Alain Topor FoU-enheten. Psykiatri Södra Stockholm Institutionen för Socialt Arbete. Stockholms Universitet alain.topor@socarb.su.se
Läs mer-man slutar bara att leva
MAN DÖR INTE AV STRESS -man slutar bara att leva Selene Cortes Köping 18 jan 2019 Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa: Allt från psykisk sjukdom till lättare psykiska besvär som påverkar måendet och
Läs mer!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare
!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare Att flytta till en annan kultur Lämna egna landet Lämna släkt, eventuellt familj Hitta nya gemenskaper Hitta arbete Hitta bostad
Läs merInledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad
Kapitel 1 Inledning Utgångspunkten för denna kunskapssammanställning har varit SBU:s tidigare publicerade rapport om behandling av psykoser och andra psykiska sjukdomar med hjälp av neuroleptika [53].
Läs merPsykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare
Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk
Läs merÅterhämtning från psykiska funktionshinder; Kunskap, vision, metoder. David Rosenberg, fil.dr. i socialt arbete David Rosenberg Umeå Universitet
Återhämtning från psykiska funktionshinder; Kunskap, vision, metoder. David Rosenberg, fil.dr. i socialt arbete } Kunskap Återhämtning Psykiatrisk rehabilitering Delaktighet } Vision Policy i många länder
Läs merUnderlag. Attityder, stigma och diskriminering vid psykisk sjukdom
Underlag Attityder, stigma och diskriminering vid psykisk sjukdom Omfattade nationella attitydkampanjer Time to change Hjärnkoll Nami Bring changeto mind Ibland är jag inte så säker på vem som har rätt
Läs merAgneta Ahlström Beatrice Larsson Carl-Johan Bexell Hösten 2009
Agneta Ahlström Beatrice Larsson Carl-Johan Bexell Hösten 2009 Din nya granne Två bostäder med särskild service för personer med psykisk funktionsnedsättning Mentalsjukhus 1826 skapades det första Mentalsjukhuset
Läs merSchizofreniföreningen i Skåne i samarbete med respektive lokal förening.
Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med respektive lokal förening. Inventering (Husesyn) rörande situationen för de allvarligt psykiskt sjuka/funktionshindrade och deras anhöriga i respektive kommun.
Läs merPsykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende
Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Befolkningsundersökning 2009 och 2010 Uppsala län Bakgrund Regeringen har gett i uppdrag till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk
Läs merBrainstorm Vad kan stigmatisering leda till, både för den enskilde och för samhället i stort?
6 Stigma När jag för några år sedan var sjukskriven på grund av ett benbrott hörde arbetskamraterna av sig flera gånger i veckan. Nu när jag är borta för att jag är deprimerad är det inte en kotte som
Läs merHästunderstödd terapi och rehabilitering som omvårdnadsinsats vid schizofreni En systematisk litteraturöversikt
Hästunderstödd terapi och rehabilitering som omvårdnadsinsats vid schizofreni En systematisk litteraturöversikt Henrika Jormfeldt PhD, docent i omvårdnad Ing-Marie Carlsson PhD universitetslektor i omvårdnad
Läs merE-hälsa, psykisk ohälsa och anhörigstöd. Sigrid Stjernswärd, leg ssk, dr med vet Lunds universitet
E-hälsa, psykisk ohälsa och anhörigstöd Sigrid Stjernswärd, leg ssk, dr med vet Lunds universitet Hälsovetenskapens dag, Lund, april 2014 NÄRSTÅENDE Familj Vänner Kollegor Betydelsefulla andra Börda/belastning
Läs merVad är följsamhet? Varför gör dom inte som vi säger? Agenda. Det handlar egentligen om samma sak... Patientlag (2014:821)
Varför gör dom inte som vi säger? Agenda Inledning Vad är följsamhet? Olika hinder för god följsamhet Tips och råd för att öka följsamhet Aron Sjöberg STP-psykolog Rehabcentrum Gotland/Minnesmottagningen
Läs merPsykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende
Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Befolkningsundersökning 2009 och 2010 Stockholm Bakgrund Regeringen har gett i uppdrag till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk hälsa
Läs merMötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare
Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den
Läs merSupported Employment och Supported Education - rehabiliteringsmodeller som stödjer återhämtning och skapar nya vägar till arbete
Supported Employment och Supported Education - rehabiliteringsmodeller som stödjer återhämtning och skapar nya vägar till arbete camilla@ Negativa effekter av arbetslöshet Ökat missbruk Ökad fysisk ohälsa
Läs merFysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012
Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats
Läs merE-hälsa, psykisk ohälsa och anhörigstöd
Stockholm, 15 november 2013 E-hälsa, psykisk ohälsa och anhörigstöd Sigrid Stjernswärd, leg ssk, dr med vet Lunds universitet kort om depression & schizofreni anhörigbörda vid psykisk ohälsa e-hälsa sommarregn
Läs merFörhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden
Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom Psykisk ohälsa Specialistpsykiatri 5 december 2017 Karin Lindersson Psykiatrin idag Psykiatrisk diagnos Långvarig sjukdom Allvarlig/ komplex Samsjuklighet
Läs merSomatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor
Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Malmö 2017-10-12
Läs merHFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson
HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson Definition av hälsa Tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte
Läs merInförande och utvärdering av peer support inom svensk psykiatri
Införande och utvärdering av peer support inom svensk psykiatri Elisabeth Argentzell, dr med vet, Lunds universitet David Rosenberg, lektor, Umeå universitet Vad är peer support? Ny yrkeskategori - Personer
Läs merUnga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa
Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa Psykisk O-hälsa Samhällets barn & unga Stockholm, 31 januari 2019 Torkel Richert, Docent, Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie
Läs merTeamet för krigs- och tortyrskadade BUP Skåne Björn Ramel
Teamet för krigs- och tortyrskadade BUP Skåne Björn Ramel 181206 Ensamkommande flyktingbarn Heterogen grupp, begreppet problematiskt Högre sysselsättning än barn som kommer med familj Fler trauma än flyktingbarn
Läs merSMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet
SMÄRTAN I VARDAGEN Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G universitet Vårdalinstitutet Definition av smärta smärta är
Läs merUnga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?
Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten? Psykiatrins dag, Katrineholm 2018 Torkel Richert, Lektor Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie Syfte:
Läs merIllness Management and Recovery Ett psykosocialt program för att främja återhämtning vid svår psykisk sjukdom
Illness Management and Recovery Ett psykosocialt program för att främja återhämtning vid svår psykisk sjukdom CEPI 17-18 oktober 2012 Rickard Färdig, PhD rickard.fardig@neuro.uu.se Institutionen för Neurovetenskap,
Läs merAntagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Läs merVälkommen. Diplomerad värdskapstränarutbildning augusti
Välkommen Diplomerad värdskapstränarutbildning 29-30 augusti Interna inspiratörer Värdskapstränare Interna resurser utbildas med uppdrag att, tillsammans med och som stöd till chefer, driva och stötta
Läs merVägar till arbete för personer med psykiska funktionshinder
Vägar till arbete för personer med psykiska funktionshinder Surahammar Camilla Bogarve Supported Employment är en arbetsrehabiliteringsmodell. Vanligt arbete på vanliga arbetsplatser med stöd för personer
Läs merVision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik
Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse
Läs merUtvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll
Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll CEPI april 2012 1 BAKGRUND Sedan år 2010 pågår i Sverige en nationell kampanj som handlar
Läs merBemötande och brukarmedverkan för att främja psykisk hälsa. Ulla-Karin Schön, Professor i Socialt Arbete
Bemötande och brukarmedverkan för att främja psykisk hälsa Ulla-Karin Schön, Professor i Socialt Arbete ullakarin.schon@socarb.su.se 190410 Varför brukarmedverkan och delat beslutsfattande? Investera
Läs merNationella riktlinjer 2010
Lära om diabetes eller lära för livet Bibbi Smide Leg sjuksköt; Docent 2013 Nationella riktlinjer 2010 Utbildning Pat utb i egenvård central roll i diabetesvården naturlig del i vården av personer med
Läs merEn mer jämlik vård är möjlig Analys av omotiverade skillnader i vård behandling och bemötande
En mer jämlik vård är möjlig Analys av omotiverade skillnader i vård behandling och bemötande Nätverken Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa SKL, 5 december 2014 Åsa Ljungvall Det finns många skillnader
Läs merChefer och psykisk hälsa och ohälsa
Chefer och psykisk hälsa och ohälsa attityder, kunskap och beteende Hjärnkoll är en nationell kampanj för att öka kunskapen och förändra negativa attityder och beteenden till personer med psykisk sjukdom
Läs merChefer och psykisk ohälsa
Chefer och psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Bakgrund Regeringen har uppdragit till Handisam att i samarbete med Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH) utforma och driva ett riksomfattande
Läs merIndividual Placement and Support
Individual Placement and Support Ulrika Bejerholm Forskargruppen Arbete och Psykisk Hälsa Institutionen för Hälsovetenskaper Lunds universitet Erfarenhetsberättelse De sa att jag hade något jag aldrig
Läs merAtt stärka äldre personers psykiska hälsa
Att stärka äldre personers psykiska hälsa Vad kan hälsofrämjande arbete bidra med? Hur kan bemötande inom vård och omsorg påverka? Exempel från ett utvecklingsprojekt i Kumla Vad har hälsofrämjande arbete
Läs mer-Stöd för styrning och ledning
-Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag
Läs merPsykisk ohälsa, arbetsmiljö och annat som hör till livet. SELENE CORTES
Psykisk ohälsa, arbetsmiljö och annat som hör till livet. SELENE CORTES Vad beror stigma på? Kunskapsproblem: Okunskap Attitydproblem: + Fördomar Beteendeproblem: + Diskriminering = Stigmatisering Kunskapsproblem
Läs merPsykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende
Psykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende Slutrapport från befolkningsundersökningar genomförda under perioden 2009-2013 CEPI December 2013 2 SAMMANFATTNING Det primära syftet med denna studie är att
Läs merBryt Ensamheten! Om vägen vidare vid psykisk ohälsa
Bryt Ensamheten! Om vägen vidare vid psykisk ohälsa Psykisk ohälsa - vanligare än man tror Det finns undersökningar som visar att 25 % av befolkningen vid något tillfälle i livet kommer att drabbas av
Läs merÅter i arbete efter stress
Åter i arbete efter stress Lisa Björk Institutet för stressmedicin, Västra Götalandsregionen Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Stress Exponering? Upplevelse? Reaktion? Symtom? Diagnos? Stress
Läs merKampanjen Hjärnkoll. För ett psykisk friskare Sverige. Sujata Maini, kommunikatör,
Kampanjen Hjärnkoll För ett psykisk friskare Sverige Sujata Maini, kommunikatör, sujata@handisam.se, 08-600 84 14 www.hjarnkoll.se Hjärnkolls syfte Många människor med egen erfarenhet av psykisk sjukdom
Läs merSmå barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se
Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande
Läs merPsykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende
Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Bakgrund Regeringen har uppdragit till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH) utforma och driva ett riksomfattande program
Läs merRiv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet
Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet Riv 65-årsgränsen Varför ska vi prata om äldre och psykisk ohälsa? Hur definieras
Läs merNyanlända och specialistpsykiatri
Grundintroduktion: Nyanlända och specialistpsykiatri Kortfattad fakta introduktion och tips om var du hittar fördjupande information kring nyanländas situation, transkulturell psykiatri, information på
Läs merStigma vid psykisk sjukdom vad betyder svaren på attitydfrågor?
Stigma vid psykisk sjukdom vad betyder svaren på attitydfrågor? Johannes Larsson 1 Mikael Sandlund 2 1 Läkarstuderande, termin 11, läkarprogrammet, Umeå universitet, 901 85 Umeå. E-post: johannes.larsson87@gmail.com.
Läs merArbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning
Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning En vetenskaplig kunskapssammanställning om sambanden Eva Vingård professor em Arbets- och miljömedicin Uppsala Universitet Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning
Läs merSchema för kursen Socialt arbete i somatisk och psykiatrisk vård
Schema för kursen Socialt arbete i somatisk och psykiatrisk vård HT 2016 Kursansvariga: David Rosenberg/Urban Markström OBS! Den aktuella versionen är alltid den senaste som lagts upp på kurssajten på
Läs merFörankring, acceptans och motstånd
Förankring, acceptans och motstånd - lärdomar från vindkraft och infrastrukturinvesteringar Marianne Henningsson Lektor i Psykologi inriktning Miljöpsykologi Institutionen för Psykologi Linnéuniversitetet,
Läs merRiksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS
Intressepolitiskt Program Antaget av ÅSS Förbundstyrelse i februari 2013 Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Inledning Förbundet ÅSS är en rikstäckande organisation. Medlemmar är lokalföreningar
Läs merArbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet
Arbete och hälsa Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Healthy organizations are not created by accident! Grawitch et al, 2006 Faktorer associerade med
Läs merIMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård
IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig
Läs merThe role of coping resources in Irritable Bowel Syndrome: relationship with gastrointestinal symptom severity and somatization
Summary in Swedish Copingresurser och deras betydelse för gastrointestinal symtomnivå och somatisering vid IBS Dålig förmåga att hantera fysiska besvär ger svårare mag-tarmsymtom vid IBS och ökade övriga
Läs merNationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari
Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2011 Publicerades 3 februari Vad är riktlinjerna? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och
Läs merSambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa
Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sveriges Företagshälsor Företagshälsovårdens branschorganisation Sveriges Företagshälsors medlemmar utgör huvuddelen av branschen som består av mer
Läs merAktivitet Relation - Identitet
Aktivitet Relation - Identitet perspektiv på fritidens betydelse för unga med funktionsnedsättningar Jens Ineland Umeå universitet Innehåll Perspektiv på hälsa och funktionsnedsättningar Fritidens roll
Läs merAtt leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov
Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska
Läs merPatient-Centered Medicine
Patient-Centered Medicine Mats Foldevi ht 2009 Patientcentrering Att utforska både patientens sjukdom och patientens upplevelse Att involvera prevention och hälsofrämjande Sjukdom och upplevelse sjukhistoria,
Läs merUnderlag för psykiatrisk bedömning
1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,
Läs merBarn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?
Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,
Läs merPsykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende Slutrapport från befolkningsundersökningar genomförda under perioden
Psykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende Slutrapport från befolkningsundersökningar genomförda under perioden 2009-2013 CEPI December 2013 2 SAMMANFATTNING Det primära syftet med denna studie är att
Läs merSTÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta
1 HÄLSOKUNSKAP Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i hälsokunskap. Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Växande och utveckling som stödjer
Läs merKris och krishantering. Regionhälsan Ebba Nordrup, beteendevetare
Kris och krishantering Regionhälsan 2018-10-26 Ebba Nordrup, beteendevetare AFS 1999:7 Vad är en kris? Definition: En händelse där ens tidigare erfarenheter, kunskaper och reaktionssätt inte räcker till
Läs merMedicinskt- och utvecklingspsykologiskt perspektiv
Utvecklingsstörning Medicinskt perspektiv, utvecklingsstörning kan förstås som effekt av sjukdomar och skador Socialt perspektiv, utvecklingsstörning kan förstås som resultat av samhälleliga hinder och
Läs merPsykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback?
Psykologi 11.3.2009 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? För 1 3 poäng krävs att skribenten förstår att inlärning är en process som grundar sig på dels förändringar i hjärnan och
Läs merSomatisk vård för personer med långvarig psykisk sjukdom
Somatisk vård för personer med långvarig psykisk sjukdom 2018-02-21 Jarl Torgerson Docent, överläkare Psykiatri Psykos Sahlgrenska Universitetssjukhuset Syfte Det övergripande syftet är att kartlägga
Läs merHälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan
Henrika Jormfeldt och Petra Svedberg, 31 mars & 1 april, 2011. Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Vad är omvårdnad? I både Henrikas och i Petras egna studier har de intervjuat
Läs merHur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?
Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor
Läs merAtt som läkare jobba med beteendeförändring i IBH. Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut
Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut mats.dahlin@psykologpartners.se 013-4655079 Tre böcker Kärnan i IBH Alla jobbar med psykisk ohälsa utifrån
Läs merDiskriminering av personer med psykisk ohälsa En intervjuundersökning
Diskriminering av personer med psykisk ohälsa En intervjuundersökning CEPI 2011 1 Bakgrund Under åren 2010-2011 pågår i Sverige en nationell kampanj riktad till allmänheten som handlar om kunskap och attityder
Läs merSchema för kursen Socialt arbete i somatisk och psykiatrisk vård
Schema för kursen Socialt arbete i somatisk och psykiatrisk vård VT2017 Kursansvariga: David Rosenberg/Urban Markström OBS! Den aktuella versionen är alltid den senaste som lagts upp på kurssajten på Cambro.
Läs merHälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi?
Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi? Några reflektioner kring depression och smärta i det moderna samhället Chris Bingefors Effekt och effektivitet av läkemedelsbehandling Feedback av kunskap
Läs merVårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet
Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet Litteraturgranskning SBU: Implementeringsstöd för psykiatrisk
Läs merXxxx Motivation och drivkrafter
Motivation och drivkrafter Sida 1 Om motivation och drivkrafter Definition på motivation enligt Bonniers lilla uppslagsbok: Motivation är en sammanfattning av de drivkrafter som ligger bakom en handling.
Läs merHälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan. Vad innebär dessa insatser? Vilket mål strävar vi emot? Hur gör vi?
Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Vad innebär dessa insatser? Vilket mål strävar vi emot? Hur gör vi? VAD INNEBÄR DESSA INSATSER? HÄLSOFRÄMJANDE OCH REHABILITERANDE INSATSER
Läs merAkut och långvarig smärta (JA)
Akut och långvarig smärta (JA) Psykologiska faktorer vid långvarig smärta Gemensam förståelse: Smärta är en individuell upplevelse och kan inte jämföras mellan individer. Smärta kan klassificeras temporalt
Läs mer