Återhämtningsinriktat arbetssätt.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Återhämtningsinriktat arbetssätt."

Transkript

1 Kompendium Malmö stad Sociala Resursförvaltningen Återhämtningsinriktat arbetssätt. Detta material är framtaget av Sociala resursförvaltningen inom avd. Vuxna, Myndighet, arbetsgrupp för kompetenssatsning återhämtning 2016, inom LSS PK 3 och Projektledare Susanna Agerius i samråd med Camilla Bogarve socionom, certifierad rehabiliterare, utbildare och verksamhetsutvecklare i Psykiatrisk rehabilitering. Vid referens: Camilla Bogarve, David Ershammar, David Rosenberg (red.), Rehabilitering och stöd till återhämtning vid psykiska funktionshinder. Gothia, Underrubriken (Möjligheternas metoder för en ny praktik). Vårdguiden. Lars Hansson Professor Medicinska fakulteten (Lunds universitet) stigma och självstigma.

2 2 (9) Kompetensutveckling inom återhämtningsinriktat arbetssätt/förhållningsätt Det är aldrig för sent att återhämta sig från psykisk funktionsnedsättning, det visar de senaste decenniernas forskning. Det är möjligt även om man haft besvär i flera år. Flera faktorer samverkar till återhämtningsprocessen. En viktig drivkraft är hoppet om att livet kan förändras till det bättre. Sociala resursförvaltningen inom avd vuxna och myndighet kommer att påbörja en långsiktig kompetenssatsning inom området återhämtning och återhämtningsinriktat arbetssätt för medarbetare som arbetar på PK3-boenden inom LSS. Under våren 2016 kommer medarbetare som arbetar med psykisk funktionsnedsatta och/eller samsjuklighet att få en övergripande kompetens inom området återhämtning. Vi kommer att erbjuda dialogseminarium som innehåller både teoretiska och praktiska moment. Medarbetare får en översikt i återhämtningsinriktad arbetssätt, dess principer och förhållningssätt vilka stödjer återhämtning samt ger möjlighet till att reflektera över sitt egna arbetssätt. Med denna satsning vill vi bidra till en gemensam grundvärdering och samsyn kring hur vi arbetar med personer med psykisk funktionsnedsättning, hur vi motiverar, ger stöd och vägleder till återhämtning och integrering i samhället. Samtidigt lyfter vi fram tidigare kompetenssatsning, MI som samtalsmetod. Denna samtalsmetod är till hjälp att stärka självbestämmande och delaktighet utifrån brukarnas framtidsmål. Under 2016 kommer de medarbetare som ännu inte fått MI-utbildning erbjudas det parallellt med denna satsning. Motiverande samtal är en viktig del i det återhämtningsriktade arbetet. Dialogseminariumen riktar sig till medarbetare inom Sociala resursförvaltningen som arbetar med personer med psykisk funktionsnedsättning/samsjuklighet. Innehåll Innebörden i begreppet återhämtning Brukares erfarenheter Föreläsning egen erfarenhet av återhämtning från psykisk ohälsa Aktuell forskning Stöd och hinder i individuell återhämtning Stigma/självstigma Grupparbete, reflektion kring det egna arbetet Återhämtning har blivit en ideologisk ledstjärna när det gäller socialpsykiatri. Människor med svåra psykiska funktionsnedsättningar vill leva ett normalt, friskt liv som andra medborgare i samhället. Återhämtning innebär tron på möjligheten att kunna bemästra sin sjukdom och att kunna gå vidare med sitt liv.

3 3 (9) Fördjupad kunskap om återhämtning Under hösten 2016 kommer en fördjupad utbildning inom återhämtningsinriktad förhållningsätt/arbetssätt genomföras till fyra utvalda LSS-boende inom PK 3. Man kommer att få en introduktion till Återhämtningsinriktad arbetssätt/återhämtning inriktat system och hur man kan integrera evidensbaserade metoder, som bygger på kunskap om återhämtning och stödja ett rehabiliteringsperspektiv, i en socialpsykiatrisk verksamhet. Fokus på brukarperspektiv och delaktighet i planering av vård- och stödinsatser är central i ett sådant system, där man kommer att få en beskrivning av principerna och metoden. Delat beslutsfattande är en väsentlig komponent i en återhämtningsinriktad verksamhet. Man kommer att få en introduktion kring några instrument, som kan användas av både personalgruppen och brukare för att mäta om verksamheten är välförankrad i ett sådant arbetssätt. Långsiktig implementering För att kunna arbeta återhämtningsinriktat kommer man erbjudas kontinuerlig metodhandledning utifrån ett återhämtningsinriktat arbetssätt. På detta sätt säkerställs långsiktigheten i arbetssättet. Man kommer att få verktyg där man fokuserar på att öka brukarens delaktighet och ansvar över de egna besluten. Målet är även att man ska kunna mäta om man arbetar återhämtningsinriktat som medarbetare och verksamhet. Tre steg mot varaktig förändring I all planering för utveckling, och på alla nivåer, bör tre delar möjlighet, metod och förverkligande ges utrymme. Principen om delaktighet i samhällslivet och återhämtning behöver tydliggöras i verksamhetens vision. Verksamheten behöver också aktivt arbeta med en värdegrund som kan bära medarbetarna framåt. Värdegrunden ska ge svar på frågan: Varför gör vi detta? Verksamhetsplaner och andra styrdokument är exempel på var detta kan uttryckas. Men vackra ord räcker inte, vi behöver arbeta med hur vi verkar för att nå vår vision och hur vi agerar utifrån vår värdegrund. Hur ser vi att vi i denna verksamhet sätter individen i centrum? Vad gör vi? Vad säger vi? Metoder verksamhet och omgivning Genom mer konkreta målsättningar och rätt metoder kan vi jobba för visionen. På vilket sätt stödjer verksamheten principen om rätten till delaktighet och visionen om återhämtning? Hur ska insatserna leda till resultat, till förändring i människors liv? Visionen bryts på så sätt ner i konkreta policyer och rutiner. Är diagnos, funktion, och problem i fokus eller är det individens drömmar, intressen, förmågor och möjligheter att delta i samhället som är i fokus? Hur ser

4 4 (9) samspelet mellan personal och brukare ut? Följer samspelet det vi vet om återhämtningsinriktat arbetssätt? Frågor som kan ställas när insatser och aktiviteter planeras kan vara: Finns det aktiviteter i den naturliga miljön som möter individens behov och önskemål? Bör individen bli del av denna istället för den kommunalt drivna aktiviteten? Kan exempelvis personen gå en vanlig utbildning men med stöd av oss, istället för att vi ordnar en studiecirkel i den kommunala verksamheten Förverkligande implementering och långsiktighet Hur säkerställer vi att återhämtning verkligen stöds i det dagliga arbetet? Uppföljning, resultatmått, enkäter med mera behöver koppla tillbaka till visionen, värderingarna och de enskildas önskade resultat. Stödjer verksamheten individer att komma närmare dessa? Professionell personal kan bara till en begränsad del bidra till människors återhämtning. Återhämtning kan aldrig bli en metod, något för en verksamhet att syssla med. Det är individens resa. Vi vet att återhämtning vid svåra psykiska sjukdomar är en verklig möjlighet. Vi vet också att alltför många människor aldrig ges rätt förutsättningar och därmed inte heller möjligheten till återhämtning Vad är återhämtning Stigma och självstigma Den som drabbas av psykisk ohälsa är redan stigmatiserad genom sin egen internalisering av föreställningar och stereotyper. Detta medför ofta att man hemlighåller sitt tillstånd och undviker att söka vård, m.m. Det finns inte mycket forskning kring psykiskt funktionsnedsattas egna attityder och erfarenheter. Det är dock belagt att allmänhetens attityder internaliseras, likaså att de flesta har erfarenhet av nedvärderande kommentarer, att bli behandlade som mindre vetande och att ha utsatts för diskriminerande behandling. Andra konsekvenser är arbetslöshet, inkomstbortfall, utebliven eller försenad vård och social isolering/ensamhet. Stigmatisering av personer med psykisk ohälsa är ett av de allvarligaste hindren för framgångsrik behandling/rehabilitering vilket medför: Personligt lidande Sämre självkänsla o livskvalitet Social isolering

5 5 (9) Sämre livsvillkor Arbete, ekonomi, bostad Försämrad vård o rehabilitering Försenad eller utebliven vård Hinder i vård o rehabilitering Omgivningens stigmatisering självstigma Allmänhetens stigma Stereotyp: Negativa föreställningar om en grupp (farlig, svag, inkompetent) Fördom: Instämmande i föreställning och/eller negativ emotionell reaktion (vrede, rädsla) Diskriminering: Beteende relaterat till fördom (undvikande, inte anställa, inte ge bostad) Självstigma Stereotyp: Negativ föreställning om sig själv (svag och inkompetent) Fördom: Instämmande i denna föreställning, negativ emotionell reaktion (låg självkänsla) Diskriminering: Beteende relaterat till fördom (söker inte arbete, bostad) Återhämtningsinriktat arbetssätt I ett återhämtningsinriktat arbetssätt är idealet att människor med svåra psykiska problem har stor möjlighet att välja vad de själva tycker stödjer dem bäst. Fokus skiftas från professionellas bedömningar till att främja individens eget arbete för återhämtning och välbefinnande. Tillsammans kan personen i återhämtning och personal fungera som ett team med fokus på att skapa möjligheter och att eliminera eller minska hinder och konsekvenser av funktionsnedsättningen. I ett återhämtningsinriktat arbetssätt integreras önskemål, erfarenheter och synpunkter från brukaren. Målgruppens behov och önskemål styr utbudet av stöd och service. Det är relationen, som bygger på engagemang, omtanke och tilltro till individens egen förmåga, som stödjer återhämtning. Återhämtning, en individuell process Återhämtning handlar om att gå från psykisk ohälsa till att må bättre. Det är en process som ser olika ut från person till person, och den utgår ifrån varje individs unika förutsättningar. Det är bara man själv som kan återhämta sig, ingen annan kan göra det åt en, varken vården eller de närstående. Däremot behöver man oftast omgivningens stöd och ibland kan man även behöva behandling. När man har kommit en bit på väg i sin återhämtningsprocess märks det genom att man kan hantera sina symtom, att man kan fungera i sociala relationer och kan klara av sådant som man själv tycker är viktigt.

6 6 (9) Återhämtning beskrivs som en djupt personlig och unik process som ofta innebär en förändring av en persons attityder, värderingar, känslor och roller. Det handlar om att leva ett tillfredsställande, hoppfullt och konstruktivt liv även inom ramen för de begränsningar som orsakas av sjukdomen. Det handlar om att skapa nya mål och ny mening i sitt liv när man växer förbi den kris, den katastrof som den psykiska sjukdomen kan ha åsamkat (Anthony, 1993) Hoppet en drivkraft En av de viktigaste drivkrafterna för återhämtningsprocessen är hoppet om att tillvaron kan förändras till det bättre. Insikten att förändring är möjlig kan skapa en grogrund för längtan och livslust och ge den kraft man behöver för att känna framtidstro. Utan hopp om förändring är det lätt att låta andra ta över och styra ens tillvaro. Ibland har man inte kraft eller ork att hoppas längre. Då har det visat sig att andra människor kan fungera som ett ställföreträdande hopp. Bara genom att finnas där och visar att man fortfarande bryr sig om och tycker om den som mår dåligt kan den personen ersätta det hopp som den drabbade har förlorat. Nätverk Om man länge har lidit av psykiska besvär kan man ha tappat sitt vanliga sociala nätverk. Även om man kan ha värdefulla relationer med personal från psykiatrin eller socialtjänsten har de ingen kunskap om vem man var innan man började må dåligt. Då är det viktigt att den bilden kan rättas till av de som känt en under en längre tid, som familj, vänner eller släktingar. Det är inte bara relationer till människor som kan vara till hjälp i en återhämtningsprocess. Ofta kan relationen till ett djur ha en avgörande betydelse. Ju tydligare djuret visar sitt beroende av en, desto mer främjar det återhämtningen. Empowerment I berättelser om återhämtning finns många perspektiv liknande de som finns i begreppet egenmakt (efter engelskans empowerment ). Principen innebär att man tar kontroll över sitt liv, i motsats till att vara en mottagare av andras omsorg och beslut, utan makt att påverka sin livssituation. Med begreppet följer ett positivt synsätt som betonar ens egna resurser och förmågor, i motsats till ett synsätt som enbart fokuserar på ens brister eller problem. Om man upplever att man själv har makten att förändra sin livssituation påverkas också möjligheten till återhämtning. Att känna sig respekterad och uppskattad som den person man är, med de unika erfarenheter man har, är viktigt. Att möta andra som upplevt liknande saker som man själv kan vara en källa till kraft och bidra till återhämtningen.

7 7 (9) Återhämtning från en svår psykisk sjukdom handlar om krävande mänskliga utvecklingsprocesser och ser så individuellt ut från person till person. Salutogent perspektiv Ett Salutogent förhållningssätt hos de professionella underlättar återhämtningsprocessen genom att se det friska och vilka friskfaktorerna är samt vad som gör att vissa individer klarar motgångar bättre än andra. Salutogenes är därmed ett alternativt perspektiv till att ha fokus på sjukdomen och vad som har orsakat denna. Perspektivet löser upp uppdelningen sjuk eller frisk och visar att vi alla är mer eller mindre friska/sjuka under olika perioder. Detta resonemang leder bort från kategorisering, att någon är sin sjukdom, exempelvis en schizofren eller en paranoid. Resonemanget leder också till att det kanske inte alltid handlar om sjukdom, utan istället olika tillstånd eller kriser som ibland är en del av att vara en människa. Sammantaget leder detta till minskad stigmatisering. Begriplighet, hanterbarhet och mening är komponenter som utgör känslan av sammanhang (KASAM), och en stark känsla av sammanhang ger motståndskraft vid motgångar och predicerar bättre hälsa och återhämtning. Mening och hopp är centralt i Salutogent perspektiv likväl som i återhämtningsinriktat arbete, samtidigt som det i allmänhet kan anses utgöra en grund för vår existens. Gemensamma faktorer Återhämtning är en process som skiljer sig åt från person till person men det finns fem viktiga faktorer som återkommer i personers berättelser om återhämtning. Den egna självbilden Ömsesidiga relationer Social trygghet Att kunna hantera sina symtom Att hitta en meningsfull sysselsättning Den egna självbilden En faktor handlar om den egna självbilden, alltså hur man ser på sig själv och hur man upplever sin situation och sin psykiska ohälsa. Man kan behöva hitta nya sätt att se på sina problem och svårigheter, men också uppmärksamma sin inre styrka, sina resurser och goda egenskaper. Ömsesidiga relationer För att kunna återhämta sig behöver man andra människor. Det kan vara personal, vänner eller närstående. De som finns kvar och håller kontakten med den som mår dåligt förmedlar bara genom sin närvaro att de fortfarande

8 8 (9) accepterar honom eller henne som en mor, en son, en syster, en vän. Genom att fortsätta finnas kvar utgör de ett konkret tecken på ett fortsatt hopp om återhämtning. Det som främjar återhämtningsprocessen är de ömsesidiga relationerna, där båda parter är beroende av varandra. Det handlar både om att uppleva ett förtroende för någon, och att känna att man betyder någonting för någon annan. Social trygghet För att man ska kunna återhämta sig är det viktigt att ens grundläggande sociala trygghetsbehov är tillfredsställt, det vill säga att man har ett fungerande boende och en ordnad ekonomi. Att kunna hantera sina symtom Att kunna hantera sina symtom är viktigt. Dels genom att ta del av vård och stöd, dels genom att man hittar sina egna strategier. Många som återhämtat sig beskriver hur de blivit informerade och delaktiga i beslut som rörde deras behandling. Att de börjat uppleva sig själva som en del i ett sammanhang och fått tillbaka sin livslust och sitt hopp. Många beskriver hur de kunnat finna lindring för svåra besvär i musik, eller genom att gå ut i naturen eller träffa andra människor. Att uttrycka sig och skapa, eller använda sina händer i ett hantverk är en hjälp för många. För andra har fysisk aktivitet, som att promenera, cykla eller syssla med yoga och meditation varit till hjälp. "Min kreativitet har varit till stor hjälp under mitt tillfrisknande. Det har varit ett verktyg. Verkligen. Det har gjort att jag har kunnat uttrycka mig och det är ett slags läkningsprocess. Man skapar någon slags begriplighet för sig själv... Det har varit väldigt viktigt Att hitta en meningsfull sysselsättning En ytterligare faktor handlar om att hitta meningsfulla aktiviteter och få möjlighet att komma ut och delta i samhället. Det kan handla om att till exempel utbilda sig, börja arbeta eller ägna sig åt konstnärlig eller andlig verksamhet. Lika olika som människor är, lika stora skillnader finns i hur man väljer att leva vidare med sina erfarenheter av psykisk ohälsa. En del finner en väg i kreativ eller konstnärlig verksamhet, där det är tillåtet och ibland hör till att inte vara strukturerad eller leva ett regelbundet liv. Andra tar vägen in i ett inrutat liv, och skaffar tydliga ramar och strukturer för sin tillvaro.

9 9 (9) Om vi planterar ett frö i öknen och det inte växer, frågar vi då: Vad är det för fel med detta frö? Nej, istället undersöks förutsättningarna för fröet att gro med frågan: vad måste förändras i omgivningen för att ett frö ska kunna växa här? Utmaningen för oss, är att sluta ställa frågor om vad som är fel med dem som lider av psykiska funktionsnedsättningar och istället ställa oss frågan: hur kan vi skapa en human omgivning, fylld med hopp och relationer, som kan ge näring till människors växande? ( Fritt översatt efter Patricia Deegan, Recovery and the conspiracy of hope)

Kompetenssatsning Återhämtningsinriktat arbetssätt

Kompetenssatsning Återhämtningsinriktat arbetssätt Kompetenssatsning Återhämtningsinriktat arbetssätt Lisa Lannerud Enhetschef Susanna Agerius Projektledare Mikael Håkansson - Sektionschef Sociala resursförvaltningen Avdelning Vuxna LSS PK3 Aktuell situation

Läs mer

Återhämtningsinriktat arbetssätt

Återhämtningsinriktat arbetssätt Återhämtningsinriktat arbetssätt Vad hindrar och vad stöder återhämtning? Hur organiserar vi våra verksamheter för att stödja människors återhämtning? VAD MENAR VI MED ÅTERHÄMTNING? Återhämtning beskrivs

Läs mer

EN ÖKAD AMBITIONSNIVÅ

EN ÖKAD AMBITIONSNIVÅ EN ÖKAD AMBITIONSNIVÅ David Rosenberg och Camilla Bogarve Möjligheternas metoder 2009 Är återhämtning en möjlighet för alla eller endast för några få? Hur kan vi stödja människors återhämtning och rollövergång

Läs mer

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa? Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa? Lars Hansson, Institutionen för hälsovetenskaper Lunds Universitet Workshop 29 april 2014 Frank och Frank (1991) Framgångsrika

Läs mer

Återhämtning från psykiska funktionshinder; Kunskap, vision, metoder. David Rosenberg, fil.dr. i socialt arbete David Rosenberg Umeå Universitet

Återhämtning från psykiska funktionshinder; Kunskap, vision, metoder. David Rosenberg, fil.dr. i socialt arbete David Rosenberg Umeå Universitet Återhämtning från psykiska funktionshinder; Kunskap, vision, metoder. David Rosenberg, fil.dr. i socialt arbete } Kunskap Återhämtning Psykiatrisk rehabilitering Delaktighet } Vision Policy i många länder

Läs mer

Supported Employment och Supported Education - rehabiliteringsmodeller som stödjer återhämtning och skapar nya vägar till arbete

Supported Employment och Supported Education - rehabiliteringsmodeller som stödjer återhämtning och skapar nya vägar till arbete Supported Employment och Supported Education - rehabiliteringsmodeller som stödjer återhämtning och skapar nya vägar till arbete camilla@ Negativa effekter av arbetslöshet Ökat missbruk Ökad fysisk ohälsa

Läs mer

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Henrika Jormfeldt och Petra Svedberg, 31 mars & 1 april, 2011. Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Vad är omvårdnad? I både Henrikas och i Petras egna studier har de intervjuat

Läs mer

Camilla Bogarve och Anna Glistrup

Camilla Bogarve och Anna Glistrup Rehabilitering och stöd till återhämtning Möjligheterna metoder Camilla Bogarve och Anna Glistrup Visby Oktober, 2015 Vad är återhämtning? Grundläggande idéer Växt fram ur brukares erfarenheter Subjektiv

Läs mer

SUPPORTED EMPLOYMENT. IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv.

SUPPORTED EMPLOYMENT. IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv. SUPPORTED EMPLOYMENT IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv. Innehåll i dagens presentation: Varför fokusera på arbete, kan och vill alla arbeta? Koppling mellan

Läs mer

Göteborg 20 januari, 2017 Jouanita Törnström utbildningsadministratör & kursledare.

Göteborg 20 januari, 2017 Jouanita Törnström utbildningsadministratör & kursledare. Göteborg 20 januari, 2017 Jouanita Törnström utbildningsadministratör & kursledare www.rsmh.se Riksförbundet för Mental och Social Hälsa År 1967 Stödjande organisation Ca. 125 lokalföreningar Aktiviteter:

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Vägar till arbete för personer med psykiska funktionshinder

Vägar till arbete för personer med psykiska funktionshinder Vägar till arbete för personer med psykiska funktionshinder Surahammar Camilla Bogarve Supported Employment är en arbetsrehabiliteringsmodell. Vanligt arbete på vanliga arbetsplatser med stöd för personer

Läs mer

Återhämtning vid psykisk ohälsa 2015 Cecilia Ingard, enheter för Välfärd och FoU stöd Regionförbundet, Uppsala län

Återhämtning vid psykisk ohälsa 2015 Cecilia Ingard, enheter för Välfärd och FoU stöd Regionförbundet, Uppsala län Återhämtning vid psykisk ohälsa 2015 Cecilia Ingard, enheter för Välfärd och FoU stöd Regionförbundet, Uppsala län Återhämtning - hur är det möjligt? Individen själv måste göra jobbet Involvera personens

Läs mer

Vad hindrar och vad stöder återhämtning? Hur organiserar vi våra verksamheter för att stödja människors återhämtning?

Vad hindrar och vad stöder återhämtning? Hur organiserar vi våra verksamheter för att stödja människors återhämtning? Vad hindrar och vad stöder återhämtning? Hur organiserar vi våra verksamheter för att stödja människors återhämtning? Falkenberg den 21 november 2011 Catrin Fryklund RSMH Utbildning www.rsmh.se VAD MENAR

Läs mer

Framgångsrik Rehabilitering

Framgångsrik Rehabilitering Framgångsrik Rehabilitering vad säger brukaren och de professionella? Helene Hillborg, med dr i Handikappvetenskap Varför fokusera på lönearbete? Ofta ett tydligt önskemål högt värderad roll Att vara produktiv

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Frågor att diskutera Hälsofrämjande arbete Inledning Nätverket för hälsofrämjande förskole- och skolutveckling i Halland 1 har sammanställt ett diskussionsunderlag som

Läs mer

Salutogent förhållningssätt

Salutogent förhållningssätt Salutogent förhållningssätt i vård och omsorg om de äldre Socialförvaltningens ledningsförklaring Vi utgår från medborgarens egen förmåga och resurser för att främja hälsa. Det vi tillsammans åstadkommer

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Aktivitet Relation - Identitet

Aktivitet Relation - Identitet Aktivitet Relation - Identitet perspektiv på fritidens betydelse för unga med funktionsnedsättningar Jens Ineland Umeå universitet Innehåll Perspektiv på hälsa och funktionsnedsättningar Fritidens roll

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Agneta Ahlström Beatrice Larsson Carl-Johan Bexell Hösten 2009

Agneta Ahlström Beatrice Larsson Carl-Johan Bexell Hösten 2009 Agneta Ahlström Beatrice Larsson Carl-Johan Bexell Hösten 2009 Din nya granne Två bostäder med särskild service för personer med psykisk funktionsnedsättning Mentalsjukhus 1826 skapades det första Mentalsjukhuset

Läs mer

Återhämtningsinriktad psykiatri i Jönköpings län

Återhämtningsinriktad psykiatri i Jönköpings län Datum 2015-06-08 Antal sidor 0(8) Återhämtningsinriktad psykiatri i Jönköpings län Sammanfattning 2010-2014 Sara Thil och Annika Sköld Landberg 2015-05-21 Fortsatt arbete med Återhämtningsinriktad psykiatri

Läs mer

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Gunilla Cruce Socionom, PhD POM-teamet i Lund & Inst kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Sverige

Läs mer

Salutogen miljöterapi på Paloma

Salutogen miljöterapi på Paloma Salutogen miljöterapi på Paloma Innehållsförteckning Bakgrund s.2 Den salutogena modellen s.3 Begriplighet s.3 Hanterbarhet s.3 Meningsfullhet s.3 Den salutogena modellen på Paloma s.4 Begriplighet på

Läs mer

Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017

Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017 nternati Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017 Antaget av Kommunfullmäktige den 11 april 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder

Läs mer

Att arbeta inom Stöd och service

Att arbeta inom Stöd och service Att arbeta inom Stöd och service 1 Att arbeta inom Stöd och service Att leva med en funktionsnedsättning innebär att man kan behöva stöd och hjälp att kompensera det som skapar hinder i det dagliga livet.

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv Janina Stenlund, Leg. sjuksköterska, Silviasjuksköterska Uppläggning Kognitiv svikt Anhörigsjukdom och anhörigstöd Nationella riktlinjer för vård och omsorg Metoder/förhållningssätt

Läs mer

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien

Läs mer

Brukarinflytande KARLSTADS UNIVERSITET FOU VÄLFÄRD VÄRMLAND. (Civildepartementet 1991)

Brukarinflytande KARLSTADS UNIVERSITET FOU VÄLFÄRD VÄRMLAND. (Civildepartementet 1991) Brukarinflytande Med brukarinflytande avses således medborgarnas möjligheter att såsom användare av offentlig service påverka tjänsternas utformning och kvalitet. (Civildepartementet 1991) Tre nivåer för

Läs mer

1. När du talar med människor, har du då en känsla av att de inte förstår dig? 1 2 3 4 5 6 7

1. När du talar med människor, har du då en känsla av att de inte förstår dig? 1 2 3 4 5 6 7 KASAM frågeformulär 29 frågor Här är några frågor (29) som berör skilda områden i livet. Varje fråga har 7 möjliga svar. Var snäll och markera den siffra som bäst passar in på just dig. Siffrorna 1 och

Läs mer

Ett salutogent förhållningssätt. Om meningsfullhet och livskvalitet

Ett salutogent förhållningssätt. Om meningsfullhet och livskvalitet Ett salutogent förhållningssätt Om meningsfullhet och livskvalitet Anor från 1700-talet Fattighuset Vegahusen Änggårdsbacken Otium Kommunfullmäktige utser Tre Stiftelsers styrelse Samma förutsättningar

Läs mer

Att hjälpa personer med psykisk ohälsa konkurrera på arbetsmarknaden. Supported Employment IPS-modellen Susanne Johansson & Pamela Andreassen

Att hjälpa personer med psykisk ohälsa konkurrera på arbetsmarknaden. Supported Employment IPS-modellen Susanne Johansson & Pamela Andreassen Att hjälpa personer med psykisk ohälsa konkurrera på arbetsmarknaden Supported Employment IPS-modellen Susanne Johansson & Pamela Andreassen Återhämtning Återhämtning är en djup personlig och unik förändringsprocess

Läs mer

Validand och valideringshandledare

Validand och valideringshandledare Validering av kurs: Psykiatri 1 (100p) Fördjupad kunskapskartläggning Validand och valideringshandledare Validand Mejladress Telefon Särskilda behov Valideringspedagog Mejladress Aktuella veckor för teoretisk

Läs mer

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Kursplaner YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: 201500540 Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Utbildningen består av sju kurser om totalt 200 YH-poäng och genomförs som en distansutbildning

Läs mer

Utbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska

Utbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska Utbildningens mål och inriktning Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om olika former av demenssjukdomar och deras konsekvenser för individen

Läs mer

Salutogent förhållningssätt och ledarskap

Salutogent förhållningssätt och ledarskap Salutogent förhållningssätt och ledarskap ETT SÄTT ATT STÄRKA ELEVMOTIVATIONEN Utvecklingsledare Tomelilla 1 Utvecklingsledare Tomelilla 2 Det du tänker om mig Så du ser på mig Sådan du är mot mig Sådan

Läs mer

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR FÖRSKOLAN Frågor att diskutera Hälsofrämjande arbete Inledning Nätverket för hälsofrämjande förskole- och skolutveckling i Halland 1 har sammanställt ett diskussionsunderlag som

Läs mer

KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER

KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER Dikt av Bengt Bratt för att illustrera hur vi definierar kultur när vi arbetar med kultur och hälsa. Kultur är att arbeta, bo och bygga. Kultur är skrattet och gråten tillsammans.

Läs mer

Camilla Bogarve camilla@veckla.se

Camilla Bogarve camilla@veckla.se Camilla Bogarve camilla@veckla.se Vision för det psykiatriska fältet Varför fokus på utbildning? Är allt stöd i utbildningsmiljöer Supported Education? Principer Process och teknik Forskning Erfarenheter

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Värdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande

Värdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 198/15

Läs mer

Värdegrund. Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Värdegrund. Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Värdegrund Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2016:59 Dokumentet är beslutat av: Kommunfullmäktige Dokumentet beslutades den: 27 april 2017 Dokumentet gäller för: alla nämnder

Läs mer

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på

Läs mer

Delat beslutsfattande i vård och stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar. - It takes two to tango

Delat beslutsfattande i vård och stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar. - It takes two to tango Delat beslutsfattande i vård och stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar - It takes two to tango Petra Svedberg, docent Högskolan Halmstad Patrik Dahlqvist Jönsson, klinisk lektor FoUU Region

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström.

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström. Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Studiehandledningen utgår från boken Samhällsbaserad psykiatri 2012 Studiehandledningen får kopieras. För mer information kontakta: Anja

Läs mer

Psykiska funktionshinder i samhället - Kan man utveckla ett rehabiliterande och återhämtningsinriktat arbetssätt? Judi Chamberlain, före detta patient

Psykiska funktionshinder i samhället - Kan man utveckla ett rehabiliterande och återhämtningsinriktat arbetssätt? Judi Chamberlain, före detta patient Liv och hälsa för personer med psykisk funktionsnedsättning 22 September 2011 Psykiska funktionshinder i samhället - Kan man utveckla ett rehabiliterande och återhämtningsinriktat arbetssätt? David Rosenberg

Läs mer

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 Dnr 2009-KS0423/739 Antagen av kommunfullmäktige 25010-05-26, KF 49 VARJE MÄNNISKA ÄR UNIK Alla människor är lika i värde och rättigheter. Varje individ

Läs mer

www.evalenaedholm.se Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE

www.evalenaedholm.se Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE Styrkor och resurser - en föreläsning om att starta positiva processer Enligt systemteori är varje människa ett system. Varje människa är ett system.

Läs mer

Simrishamn - Sjöbo Skurup Tomelilla - Ystad

Simrishamn - Sjöbo Skurup Tomelilla - Ystad Simrishamn - Sjöbo Skurup Tomelilla - Ystad Samverkan i sydöstra Skåne SÖSK Hur det hela började. När vi tog våra första steg Miltonprojekt SÖSK 2006-2008 Kartläggning av vuxna med psykiska funktionshinder

Läs mer

HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND

HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND SOCIALFÖRVALTNINGEN I HUDDINGE HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND Vi som är anställda i handikappomsorgen i Huddinge kommun har ett uppdrag av invånarna. Uppdraget är att ge service, omsorg och stöd som bidrar

Läs mer

Vi verkar för ökad delaktighet i vård och stöd.

Vi verkar för ökad delaktighet i vård och stöd. Vi verkar för ökad delaktighet i vård och stöd. Brukarinflytande medborgarnas möjlighet att som användare av offentlig service påverka tjänsternas utformning och kvalitet. Brukarinflytande på tre nivåer

Läs mer

ÄLDREPEDAGOG- COACHEN Inspirerad av ett salutogent arbetssätt

ÄLDREPEDAGOG- COACHEN Inspirerad av ett salutogent arbetssätt ÄLDREPEDAGOG- COACHEN Inspirerad av ett salutogent arbetssätt Prospektförslag av: Catharina Ljung & Carina Bengtsson Äldrepedagogutbildningen vid Malmö Högskola, Hälsa och samhälle, Maj 2009 Salutogent

Läs mer

Socialnämndens strategi för Vård och omsorg, har varit utsänd. Mary Nilsson, socialchef, informerar.

Socialnämndens strategi för Vård och omsorg, har varit utsänd. Mary Nilsson, socialchef, informerar. Socialnämndens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL 2016-04-14 40 Socialnämndens strategi för Vård och omsorg revidering SN-2016/99 Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta reviderad

Läs mer

I Lindesberg, ästerås stift, finns det en butik som heter S:t Mary

I Lindesberg, ästerås stift, finns det en butik som heter S:t Mary en presentation I Lindesberg, ästerås stift, finns det en butik som heter S:t Mary Sedan i maj i år finns det också ett café som heter S:t Mary Caféet och butiken är diakonala verksamheter som drivs

Läs mer

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen Kontaktmannaskap LSS Vård- och omsorgsförvaltningen Vad är kontaktmannaskap? Att vara kontaktansvarig är inte bara ett uppdrag utan också en förtroendefull relation som bara du har med kunden. Förtroendet

Läs mer

Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun

Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun Åtta enkla, konkreta och varsamma verktyg som bygger broar mellan människor i och utan funktionssvårigheter Det ska vara lätt att leva i Lund för alla

Läs mer

Delaktighetsmodellen. Dialogforum för jämlika möten mellan personer med olika inflytande över gemensamma frågor

Delaktighetsmodellen. Dialogforum för jämlika möten mellan personer med olika inflytande över gemensamma frågor Delaktighetsmodellen Dialogforum för jämlika möten mellan personer med olika inflytande över gemensamma frågor Den svagaste parten är ofta i ett beroendeförhållande Vad är delaktighetsmodellen? Presentation

Läs mer

Stigmatisering och diskriminering av personer med psykisk ohälsa

Stigmatisering och diskriminering av personer med psykisk ohälsa Stigmatisering och diskriminering av personer med psykisk ohälsa Lars Hansson Institutionen för Hälsovetenskaper Lunds universitet Begreppet stigma Från grekiskan; stick, märke, inskuret eller bränt in

Läs mer

MÖTESPLATS HÄLSA. Hur skapar vi ett hållbart arbetsliv?

MÖTESPLATS HÄLSA. Hur skapar vi ett hållbart arbetsliv? MÖTESPLATS HÄLSA Hur skapar vi ett hållbart arbetsliv? Finns det facit för ett lyckat hälsoarbete? NEJ! Men det finns erfarenheter och kunskaper som kan vägleda TANKE och HANLING Jan Winroth Frågor med

Läs mer

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun 2014-09-18 Nf 149/2012 Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Syfte...

Läs mer

Stockholm 2011-09-27 Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande

Stockholm 2011-09-27 Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande Stockholm 2011-09-27 Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande Ingela Sjöberg, folkhälsostrateg Kommunförbundet Skåne Vad är viktigast för hälsan? Levnadsvillkor: Trygg uppväxt Utbildning

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Höörs Kommuns Socialtjänst Vision Vi är den naturliga kunskapsparten inom samhällsplaneringen. Vi säkerställer en god kvalitet genom en aktiv medborgardialog och

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning Fyrislundsgatan 62 plan 1, 4 och 5 Kontaktuppgifter Besöksadress: Fyrislundsgatan 62 Telefon: 018-727 69 45 vardochomsorg.uppsala.se www.sober.uppsala.se www.uppsala.se Sida 2 av

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning Inriktningsdokument 2014-05-26 Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning KS 2014/0236 Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2014. Inriktningen gäller för hela den kommunala

Läs mer

VÄRDEGRUND. Äldreomsorgen, Vadstena Kommun. SOCIALFÖRVALTNINGEN Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012.

VÄRDEGRUND. Äldreomsorgen, Vadstena Kommun. SOCIALFÖRVALTNINGEN Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012. VÄRDEGRUND Äldreomsorgen, Vadstena Kommun Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012.1034 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Nationellt... 3 Vadstena... 3 Värdegrund för vadstena kommuns

Läs mer

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET Innebörden av Etik och Moral idag (Statens Medicinsk-Etiska råd http://www.smer.se/etik/etik-och-moral/

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Äldreomsorg i Stockholms stad. Äldreombudsman Linda Vikman

Äldreomsorg i Stockholms stad. Äldreombudsman Linda Vikman Äldreomsorg i Stockholms stad Äldreombudsman Linda Vikman The Capital of Scandinavia Äldreombudsmannens uppdrag 1 Äldreombudsmannen ska verka för att äldre personer i Stockholms stad har goda levnadsförhållanden

Läs mer

En gemensam syn på det funktionshinderspolitiska arbetet i Täby kommun

En gemensam syn på det funktionshinderspolitiska arbetet i Täby kommun En gemensam syn på det funktionshinderspolitiska arbetet i Täby kommun Kommunens övergripande mål är att samhället ska göras tillgängligt för alla och att personer med funktionsnedsättning tillförsäkras

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Socialförvaltningen Verksamheten för Individ och familjeomsorg Antagen i socialnämnd 2013-09-18 Innehåll 1 Bakgrund 5 1.1 Syfte med anhörigstöd...

Läs mer

Delaktighetsmodellen - en möjlig väg till ökad delaktighet?

Delaktighetsmodellen - en möjlig väg till ökad delaktighet? Delaktighetsmodellen - en möjlig väg till ökad delaktighet? Liv Mannberg, Utvecklingsledare Funktionshinder och verksamhetsutvecklare inom Habiliteringsverksamheten i Sörmland Delaktighetsmodellen Synliggöra

Läs mer

Intraservice Intro socialarbetare 4 maj 2017

Intraservice Intro socialarbetare 4 maj 2017 Intraservice Intro socialarbetare 4 maj 2017 Seroj Ghazarian Så här ser min vardag ut, när ska jag bedriva min verksamhet då? Mänskliga rättigheter Möten Nationella minoriteter Information Förhållningssätt

Läs mer

Moderna organisationers struktur och kultur

Moderna organisationers struktur och kultur Salutogen kultur och ledarskap Den goda arbetsplatsen från lydnadskultur till ansvarskultur Anders Hanson Anders Hanson 1 Moderna organisationers struktur och kultur 2 www.halsopromotiongruppen.se 1 Salutogen

Läs mer

Dra åt samma håll INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY. Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm

Dra åt samma håll INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY. Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY Dra åt samma håll Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm Text: Gabriella Morath Layout: Pelle Stavlind Dra åt

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

Målprogram för vård- och omsorgsnämnden 2011 2014

Målprogram för vård- och omsorgsnämnden 2011 2014 program för vård- och omsorgsnämnden 2011 2014 program för vård- och omsorgsnämnden 2011-2014 Vår vision Köpings kommuns insatser inom vård och omsorg ska vara bland de bästa i Sverige. Det ska kännas

Läs mer

Verksamhetsplan för Bryggarens hemtjänstområde

Verksamhetsplan för Bryggarens hemtjänstområde Verksamhetsplan2009-2011 för Bryggarens hemtjänstområde Reviderad 20110104 Till grund för enhetens verksamhet är Förvaltningen för omsorg och hälsas verksamhetsplan 2009-2011 Vision Vi är till för att

Läs mer

Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p

Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p 1. Introduktion, (2 poäng) - redogöra för utbildningens uppläggning, innehåll, genomförande, - kunna tillämpa problembaserat lärande

Läs mer

Jakobsdal HVB, Credere.

Jakobsdal HVB, Credere. Vård & Omsorg Jakobsdal HVB, Credere. i Stenungsunds kommun. Behandlingsverksamheten riktar sig till flickor och pojkar mellan 12-18 år. Upptagningsområde: Hela landet SoL och LVU Foto: Ted Olsson Jakobsdal

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE Slutrapport för förbättringsarbete Tidiga och samordnade insatser vid demenssjukdom Team Berg Bakgrund Omsorgen i Bergs kommun ska präglas av ett salutogent och rehabiliterande

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Fem fokusområden fem år framåt

Fem fokusområden fem år framåt REGERINGENS STRATEGI INOM OMRÅDET PSYKISK HÄLSA 2016 2020 Fem fokusområden fem år framåt Nationell samordnare inom området psykisk hälsa Fem fokusområden Regeringen har beslutat om en ny strategi för statens

Läs mer

PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER

PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER Närvård i Sörmland Kommuner - Landsting i samverkan PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER till psykiskt funktionshindrade samt personer med beroende-/missbruksproblematik som bor i Eskilstuna och Strängnäs kommuner

Läs mer

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd

Läs mer

Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne

Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne Ingela Sjöberg, folkhälsostrateg Kommunförbundet Skåne Vad är viktigast för hälsan? Levnadsvillkor: Trygg uppväxt Utbildning Arbete Inkomst Gemenskap

Läs mer

Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland. Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott. Frances Hagelbäck Hansson

Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland. Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott. Frances Hagelbäck Hansson Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott Frances Hagelbäck Hansson Bakgrund 1998 2004 omfattande utredning om rättspsykiatri

Läs mer

Handikappolitiskt program. för. Orust kommun

Handikappolitiskt program. för. Orust kommun FÖRFATTNINGSAMLING (7.16) Handikappolitiskt program för Orust kommun 2010 2014 Handikappolitiskt program Övergripande handlingsplan Dokumenttyp Planer Ämnesområde Handikappolitik Ägare/ansvarig Stabschef

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer