Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan"

Transkript

1 Henrika Jormfeldt och Petra Svedberg, 31 mars & 1 april, Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Vad är omvårdnad? I både Henrikas och i Petras egna studier har de intervjuat både klienter och sjuksköterskor för att se hur de såg på just detta. Föreläsningen är uppdelad i tre olika delar: Vad innebär dessa insatser? Vilket mål strävar vi emot? Hur gör vi? Vad innebär det att arbeta hälsofrämjande och rehabiliterande? Vilka mål strävar man efter? Och hur gör man det? Man pratar mycket om dessa delar av insatser, det är lag och krav på att jobba hälsofrämjande. Perspektiven är olika och allt beror på vilka glasögon man väljer att se genom på dessa uppdrag. Vad innebär dessa insatser? Enligt litteraturen är hälsofrämjande arbete uppdelat i två delar: Prevention - förebyggande och Education - hälsoutbildning Patogent perspektiv - Man vet vilka risker för sjukdom det finns och jobbar på att förhindra det och påverka människor att ändra livsstilsfaktorer. Att motverka ohälsa och sjukdom. Promotion - Salutogent perspektiv Bygger på kunskaper om vilka processer som leder till hälsa och avsikt att förbättra människors egenupplevda hälsa. Hälsofrämjande Patogent/Preventivt perspektiv - Individen riskerar att känna sig som ett objekt som bara får information. - Att individens kunskap förbises, att inte tas på allvar på det man själv kan och inte blir uppmärksammad. - Att individen känner sig i underläge, de blir osäkra på sin egen förmåga och tappar motivationen. - En risk är att ansvaret för bristande motivation läggs på individen. Det patogena synsättet fokuserar på sjukdom, vad man blir sjuk av. - Dikotomt synsätt, man är antingen sjuk eller frisk. - Kunskapen är sjukdom, vad sjukdomen uppstår av, dess orsaker och behandling - Ser symtomet och på den sjuka delen. - Ett botande och förebyggande synsätt. Viktigt att vårdaren/sjuksköterskan/läkaren möter individen, att kunskaper möts. Att den professionella och kunnandet av sig själv möts. 1

2 Hälsofrämjande Salutogen/ empowerment perspektiv - Individen styr arbetsstrukturen - Sjuksköterskan fungerar som en underlättare - Att man fokuserar på de positiva dimensioner av den individuella hälsan - Socialt sammanhang, det är inte individens egenskap som är problemet utan vi påverkar varandra i ett sammanhang. Att det kanske inte är individens problem utan att det blir problem i sammanhanget. Det salutogena synsättet. Vad blir man frisk av, vad man mår bra av. - Kontinuumsynsätt, - Vad behöver man för att känna hälsa, och vad behöver man för att vara frisk - Se människan och hennes/hans sammanhang. Se människan i sammanhanget. - Befrämjande arbetssätt, handlar mer om att hitta vad det är man vill och hur man vill nå dit. - Arbetsstrukturen leds av patienten/brukaren/klienten. Vilka saker är det som gör att vi mår bra. Man inriktar sig på de bra delarna, att uppleva att man har en god hälsa även fast man har en diagnos. individnivå. Inget behöver utesluta varandra. Man fokuserar på hälsa och friskhetsfaktorer och individuella önskemål och behov. Om man börjar tänka på det ur detta perspektiv så kanske det är lättare att hitta små vägar till varför ens patient/brukare/boende/klient mår som han/hon mår. Enbart fokus på det patogena får människan att känna en mer hopplöshetskänsla. Medan man använder sig av salutogent perspektiv så kan man känna mer hoppfull och få en starkare självkänsla. Förebyggande/hindrande fokus Främjande/stärkande fokus World Health Organization Processer för att möjliggöra för människor att förbättra och öka kontrollen över sin hälsa Grundläggande: - Samarbete - Delaktighet i samhälle och privatliv - Självbestämmande - Ömsesidigt hjälpande - Delat ansvar Miljön påverkar, men hur påverkar den? Är miljön viktig och hur är den viktig? Att möjliggöra optimalt för hälsa och utveckling. 2

3 Hälsofrämjande insatser vid psykisk ohälsa Individen själv måste vara aktiv för att det ska bli bättre och för att individen själv ska kunna må bra. Den svåra delen är att hjälpa individen att hitta sin egen motivation så att individen orkar bli aktiv. Miljön är också väldigt viktigt, hur hälsofrämjande är miljön där individen befinner sig. Health promotion in Mental Health Care - process oriented intervention I Petras studie intervjuade hon 12 patienter och 12 sjuksköterskor. Efter detta gjordes ett frågeformulär och detta skickades ut till 141 patienter och 141 sjuksköterskor. Patienternas svar om vad hälsofrämjande är var: Allians, utbildningsstöd, praktiskt stöd. Att ge färdighet och kapacitet, självkänsla och självförtroende, inflytande och delaktighet. Detta ger då kunskap, mål och hopp. Detta är hälsa! Många beskrev värdigheten, att de vill bli bemötta med värdighet. Inte få de dömande kommentarerna, tonfallet m.m. På så vis kan man kanske inte ta sig själv på allvar, och tappar motivationen. Empowerment egen makt, att få kontroll över sitt eget liv. Att vara delaktiga i sitt eget liv. Att man jobbar med att sätta upp mål, vad vill individen med sitt liv. Och i slutändan själv få besluta vilken väg man själv vill gå, men viktigt att man får information om och för valmöjlighet. Att den goda relationen är grunden. Att se det som ett smörgåsbord, att man får välja väg och rehabilitering, att själv få välja och besluta utifrån sig själv. Att få kunskap så att man själv kan ta bra beslut. Utbildningsstöd dialogen behövs för att kunna fatta ett beslut. Man behöver dialog för att kunna hantera och kunna ta beslut. Att få kunskap. Praktiskt stöd träning i färdighet. Ex. att följa med till banken, komma ut m.m. Att när man gör något tillsammans så kan det bli lättare för individen att prata, och att det kan stärka relationen. Att inbringa hopp. Att det finns någon som stöttar när man själv inte orkar hålla uppe hoppet, att rehabiliteraren/personalen får hjälpa till att hålla uppe hoppet och målet för patienten/brukaren/klienten/boende. Det är olika vad som är viktigt i ens liv, samma diagnos kan ge olika utslag. Detta beroende på vad man själv värderar, vad man har för liv och hur man lever sitt liv. Ex. en allergi slår högre på en person som har djur än för en person som inte har. Genusperspektivet utifrån detta finns det skillnader mellan hälsofrämjande insatser för män och kvinnor? Kvinnor ser detta som mer hälsofrämjande än män. Det är kanske inte lika accepterat att män får uttrycka sig på samma vis, känslomässigt. Forskningen visar att män söker vård betydligt senare än vad kvinnor gör. 3

4 Unga killar som upplever ohälsa söker också hjälp i ett senare skede då de inte uppfattar stigmatiseringen på samma sätt som unga tjejer. Är det då mer okej som kvinna att söka hjälp än för en man? De som känner att de får alla de tre delarna känner att de är delaktiga i sin vård och är mer tillfredsställda med vården och vilket leder till empowerment. Rehabilitering Något som syftar till att hjälpa människor med långvariga psykiska funktionshinder att bli framgångsrika och lyckliga i miljöer som de själva har valt att leva och verka i Farkas & Anthony, Problematik med detta, att de oftast inte får välja själva utan att andra väljer åt dessa individer. Viktigt att man får välja vart man bor m.m. man har samma önskemål som alla andra har. Men att det finns andra önskemål som är mer speciella. Man är fortfarande en människa med behov och önskemål. Ett mål är att en dag ska alla få välja sin bostad, man är inte där än i Sverige. Om man inte kan göra på annat vis så är det kanske viktigt att man som personal fokuserar på att försöka få individen att bli framgångsrika och lyckliga i den miljö de befinner sig i även fast de själva inte valt den. Att man ska kunna må bra även fast man har en sjukdom. Viktigt att ha en grund att stå på, utbildning, forskningsartiklar, litteratur inom området, bilda grupper så man kan stötta varandra och på så vis kan man jobba för att förändra saker. Vilket mål strävar vi emot? Hälsa Återhämtning Hur ser deltagarna på hälsa? Vänner, vistas i naturen, djur, äta, jobbet, familj, lever i ett fritt land. Känsla och sammanhang. Att få skratta. Fantastiskt att varje morgon få kunna resa sig upp, cykla till arbetet och cykla där ifrån, få vakna varje dag, plocka kantareller, sjunga i kör, vara ute i skogen, att kunna välja själv vad som är bra för mig själv vilket kan vara olika från dag till dag men har valmöjligheten själv. Vad man vågar säga, säkert olika varje dag om vad som är hälsa för en, en dag är kanske naturen, havet och skrifterna i naturen, man behöver lite surt för att uppskatta det söta. Balans av lite surt och sött, att röra sig utifrån sig själv, egen tid, träffa människor men även vara själva. Viktigt att man inte försöker bestämma över andra vad deras goda hälsa är, Att kunna må bra även när man mår dåligt, att kunna reflektera över att idag mår jag dåligt men det kommer nog vara över imorgon. Man ser på hälsa olika i livet beroende på vart man befinner sig i livet, när man var yngre kanske det var mer att ha egen tid och att reflektera, men kanske när man har barn har man inte samma behov av detta, men när man blir äldre kan ju det komma tillbaka till reflektion på ett annat vis. Att man har rätt själv att bestämma! 4

5 Hur ser det ut i samhället idag? I ex. söndagsbilagan: ät dig smal, bli den perfekta mamman, den perfekta partner m.m. Hälsans bestämningsfaktor Det sociala och relationer påverkar mycket, till sin egen självbild. Detta påverkar också mycket annat i livet ex. bristfälliga relationer och sin dåliga självbild. Man är då kanske mer mottaglig för risker. Som i sin tur kan samhället påverka hälsa och samhällsekonomiskt m.m. Hälsa är inte jämlik, ex. ekonomi. Ju bättre självbild och känsla inombords så kan man möta motgångarna mera och kan förändra och påverka. Personer med god självskattad hälsa lever längre och löper mindre risk för att bli sjuka än personer som skattar sin hälsa som dålig. Det ska kännas bra hela vägen så långt det bara går. Hur ser man på psykiskohälsa i andra kulturer och länder i jämförelse mot Sverige? Forskningen har visat att personer med god självskattad hälsa lever längre och löper mindre risk för att bli sjuka, än personer som skattar sin hälsa som dålig. Detta relateras till personliga psykosociala resurser: Tillit till sin egen förmåga, copingförmåga, självförtroende, känsla av sammanhang, socialt stöd, hopp och framtidstro. Vad är det man ska titta på när någon ber om hjälp att ex. bli inlagd för att må bättre. Lyssnar man själv på hur personen upplever eller ser man utefter kriterier? Det finns olika perspektiv beroende på vart man är ex. sjukvården, akuten, psykiatrin. Man kanske blir bedömd för att inte vara tillräckligt sjuk. Man blir kanske nekad för att man inte är tillräckligt sjuk, och kanske blir hämtad med polisen efter några veckor. Detta kunde ju blivit förkortat och bättre om man hade fått hjälp direkt. Världshälsoorganisationen Målsättningarna har ändrats och utvecklas genom åren. Från sjukhus relaterat (1947) till att se till resurser (1986), och tillägg om att realisera sin egen potential (2001) såg man hälsa som en resurs, och inte ett tillstånd ex. som kondition, det är något man måste jobba med för att det ska hållas uppe. Samma med hälsa, något man måste underhålla och jobba för. Att känna sig nyttig och ha något att bidra med, det är viktigt att känna sig värdefull. Att känna sig jämlik och värdig i samhället. Att få vara en del av flocken är viktig för alla människor. Hälsa handlar också om att ge, inte bara ta emot stöd. Det är en viktig del av att känna sig värdefull. Hur kan man jobba med detta med sin klient/brukare/patient? Hälsa är inte målet utan medlet, för att må bra och för att nå sina mål. Att hälsa är en utvecklingsprocess för att kunna nå sina mål. Att man börjar stegen mot sina mål har processen börjat, målet är drivkraften. Viktigt att inte ta bort motivationen som en individ har. 5

6 Det biomedicinska perspektivet Att hälsa är motsatsen till sjukdom. Det humanistiska perspektivet Hälsoprocesser personen får vara med och bestämma vad som ska göras, ex. aktiviteter m.m. När man får fokus på andra saker så kan detta göra att man mår bättre och sjukdomen lindras. Sjukdomsprocesser tar förgivet att hälsoprocesserna blir bättre bara för att man jobbar med sjukdomen. Sjukdomsprocessen och hälsoprocessen är två helt olika saker, även fast de påverkar varandra. Att utgå från Hälsoprocesserna med ex. vänner, sysselsättning, delaktighet, detta kan påverka sjukdomsprocessen så att den lindras. Ex. hallucinationer, att de kanske mattas av för att man har så mycket annat att tänka på. Givetvis behöver man fortfarande jobba med sjukdomsprocessen. Hälsoperspektiv sjukdomsperspektiv Ex. schizofreni, hallucinationer, ensam, ingen sysselsättning m.m. så kommer man till någon professionell inom vården, får svaret att detta är livslångt och behöver behandling hela livet. Genom behandling kan man komma så långt att man blir frisk, men man kanske fortfarande inte mår bra. Man är då i en risk att man kan bli sjuk igen då man inte har hälsan. Om man istället använder ett hälsoperspektiv till detta, vad känner personen är viktigt i sitt liv för att känna att det är värdefullt. Man kanske vill jobba men man känner inte att man kan pga. sin sjukdom, men om man bygger in detta i bilden kanske det är lättare att få en behandling och medicin för att kunna jobba. Sjukdomsbegreppet Illness Subjektiv definition Hur man själv känner att man mår, att man kanske inte orkar vara så social, jobba eller studera. Tappat relationer. Sickness Social definition Vad man får för roll i samhället, jättesvår att få bort stämpeln när man väl mår bra. Svårt att komma in i samhället igen. Disease Medicinsk definition läkaren som bedömer och arbetar inom i sjukvården. Diagnos. Den stora problematiken är sickness hur man upplever sig själv och hur samhället upplever en. Landstinget vill gärna ägna sig åt Disease delen. Men de andra är så viktiga för att få en individ att må bra. Boendegrupper m.fl. jobbar med sickness delen. Det optimala är att andra professioner kommer in mycket tidigare så att sjukvården inte enbart ägnar sig åt Disease delen. Att samverkar mera med kommuner m.fl. Man måste in redan i den akuta delen med att börja planera målen, det är inte lätt då personalen har SITT perspektiv. De tycker att man inte kan prata om det då, eftersom individen är sjuk. Men om man redan kan börja direkt, även fast det inte ger några direkta resultat. Men då kan man få igång tankarna, och genom att man har börjat kan man fortsätta med det. Att försöka hitta möjligheter till samverkan för att det är viktigt till återhämtning. 6

7 Begreppet hälsa i psykiatrisk vård Henrikas studie hade samma upplägg som Petras med att först intervjua 12 patienter och 12 sjuksköterskor. Efter detta gjordes ett frågeformulär och detta skickades ut till 141 patienter och 141 sjuksköterskor. Hälsa har tre underkategorier, autonomi, social delaktighet och begriplighet. Autonomi handlar om frihet, förmåga, utvecklas, mening och hopp, egenvärde, självbestämmande och självförtroende. Socialdelaktighet handlar om samhörighet, uppskattning, vardagsgemenskap, engagemang och att kunna ge och ta. Begriplighet handlar om Att se ett visst mått av lidande som en naturlig del av livet, Medvetenhet som sin situation, Att använda ohälsa som positiv drivkraft. Brukare/klienter/patienter har lättare att sätta ord på vad hälsa är än vad ex. sjuksköterskor har, detta fick Henrika fram i sin undersökning. Men sjuksköterskor har lättare att berätta om vad begripligheten är, ex. att se ett visst mått lidande som en naturlig del av livet. Forskningen har visat att det inte är att hitta den rätta orsaken till varför man har hamnat där man hamnat. Utan att man själv hittar en orsak till varför man hamnat där. Underkategorier till Autonomi, Social delaktighet och begriplighet. Grad av symtom, självkänsla, empowerment och livskvalitet. Man kan se att de tre olika hör till: (enligt enkätundersökning). Autonomi grad av symtom, självkänsla och empowerment Social delaktighet Självkänsla, empowerment och livskvalitet. Begriplighet empowerment. Samband med Begreppet hälsa Hur subkategorierna står i relation till andra saker som påverkar hälsan: Grad av symtom, Självkänsla, Empowerment och Livskvalitet. Självkänsla har samband till 60 % med hälsa, bara 6 % har samband med grad av symtom. Genom patogent synsätt jobbar man bara med grad av symtom och på det sättet ska de andra öka, och hälsan blir bättre. Men endast 6 % relaterar till att hälsan ökar pga. detta. Men om man börjar med självkänslan och bygger sitt pussel att påverka sitt eget liv. Sin sociala delaktighet, att förstår och bli medveten, på så vis kan man ändra sin grad av symtom. Återhämtning Begreppet ligger väldigt nära hälsa. Tillfredställande och meningsfullt liv trots begränsningarna som sjukdomen orsakar. Förbättra funktionsförmågan som inte botar sjukdomen men gör att man mår bättre, kan innebära fullständig återhämtning. 33 % blir fullkomligt återhämtade, 33 % blir delvis återhämtade, och 33 % återhämtar sig inte. 7

8 Hur kan man ha ett hälsofrämjande förhållningssätt och stödjande miljöer? Genomsyras av: Salutogent fokus Jämlikhet Dialog och delaktighet Allt går genom om vartannat, men lättare att bena upp det. - Försöka förstå vad som skapar och upprätthåller hälsa trots sjukdom - Tro på personens egen förmåga - Tillvarata och stödja personens egna resurser - Se det friska - Respektera personens värdighet och upplevelser av mening alla har vi olika livsuppfattningar och ser livet på olika vis beroende på vad man har för erfarenheter m.m. Vad behöver en person för att uppleva en känsla av sammanhang? Begriplighet kunskap om, förståelse, feedback från Hanterbarhet resurser och stöd, möjlighet att påverka, kompetens/kunskap, ork/kraft Meningsfullt Motivation, värderingar, positiva upplevelser Meningsfullhet - Vad ger detta mig? - Är detta viktigt för mig? - Vad är mitt mål? Begriplighet - Vilken förståelse behöver jag? - Vilken erfarenhet är viktig? - Vilken kunskap behöver jag? Hanterbarhet - Vilka resurser behöver jag? - Vilka villkor ska gälla? - Hur ska arbetet genomföras? Att hjälpa till att bena ner målet till delmål så att det blir lättare att nå målet. Att hitta sin egen drivkraft till varför! Att ha en plan när det blir svårt, att bygga upp strategin för att ha en plan. Förändringsprocesser att ta i beaktande The stage of behavior change Steg 1 för medvetna/ förnekelse Steg 2 Medvetenhet/ begrundande Steg 3 Förberedelse 8

9 Steg 4 Handling Steg 5 Vidmakthållande Stegen är inte alltid så självklara, man kommer kanske upp ett steg men faller ner igen. Det tar lång tid att bara komma till insikt att man behöver en förändring. Farligt kan också vara att individen är på ett annat steg än vad man tro. De kanske är på första steget men vi tror att de är på tredje, kan kollidera då. Jämlikhet jämställdhet patientens dubbla underläge Alla ska ha lika värde i en grupp, beroende på vad man har för bakgrund. Patienten/klienten/brukaren ska betraktas som en jämlik människa. Underläge kommer in som Fossum, 2007, debiterat om, att personen får mer underläge eftersom personen saknar professionell kunskap, är beroende pga. sin sjukdom och om man är barn kommer man än mer i underläge. Om personen själv inte får göra sig hörd går det inte att göra en förändring. Det måste finnas tillit, personen måste känna tillit för att kanske våga göra sin röst hörd, och förstå att ens egna röst har betydelse. En viktig del är att miljön man vistas i är trygg. Att hjälpa individen innan med vad personen vill ta upp. Första gången kanske inte går så bra, men det går framåt. Att vara språkrör och lyfta det individen har som mål och vad individen vill, att man tar ett steg i taget utan att ge upp. Dialog och delaktighet Viktigaste framgångsfaktorn i hälsofrämjande arbete, man måste börja så att det blir en dialog med individen om vad han/hon själv vill. Delaktighet är interaktion mellan två eller fler människor. Individen måste vara med själv för att det ska bli hälsofrämjande. Den situation där delaktighet uppstår kännetecknas av att patienten respekteras som person och aktiv partner i planeringen av vården En förutsättning för delaktighet är att det förs en respektfull dialog mellan personen och personalen. Delaktighet är så otroligt centralt, språken är olika, värderingarna är olika mellan individerna och personal/professionella. Personalen måste även prata samma språk i samverkans samtal. Vem bestämmer vad som ska göras eller vad som ska förändras? Det handlar väldigt mycket om Etiska övervägande, vid val blir det en fråga om makt. Hälsofrämjande arbete kan innehålla en etisk risk ex att förmå människor att göra hälsosamma val (paternalism). Värdera det effektiva hälsoarbetet starkt, men effektiviteten får inte vara den enda grunden för ett beslut. Vad är effektivitet? När och om är paternalism berättigat? 9

10 Människor i utveckling behöver: - Tid. - Träning. - Stöd. - Förståelse. - Uppmuntran och bekräftelse. - Acceptans, tillåtelse att misslyckas ibland utan att betraktas som sjuk eller försämrad. Att hitta de likheter mellan normala och de med psykiska funktionshinder, det är de likheter som man kan jobba med och förstå. Skillnader att en person som lever med psykisk ohälsa inte själv får välja på samma nivå som en frisk person. Att välja sin bostad, vara med sin familj, vart man ska jobba m.m. Ex. när man blivit för frisk för ett gruppboende får man flytta till ett annat boende, ja då flyttar man från den tryggheten, man får alltså inte välja. Faktorer som påverkar återhämtning: - andra människors stöd - hopp - jag har en sjukdom, jag är inte min sjukdom - meningsfulla aktiviteter och utvidgade sociala roller - hantera symtom - återta kontroll och ansvar - övervinna stigma Det är viktigt att få ha en roll, att man INTE är sin sjukdom utan man har en roll. Hälsofrämjande förhållningssätt kommunicera inte Jag har vad du behöver Utan istället Du har vad du behöver och tillsamman ska vi finna det /Ida Fridvall 31 mars och 1 april. 10

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

Salutogent förhållningssätt

Salutogent förhållningssätt Salutogent förhållningssätt i vård och omsorg om de äldre Socialförvaltningens ledningsförklaring Vi utgår från medborgarens egen förmåga och resurser för att främja hälsa. Det vi tillsammans åstadkommer

Läs mer

Återhämtningsinriktat arbetssätt

Återhämtningsinriktat arbetssätt Återhämtningsinriktat arbetssätt Vad hindrar och vad stöder återhämtning? Hur organiserar vi våra verksamheter för att stödja människors återhämtning? VAD MENAR VI MED ÅTERHÄMTNING? Återhämtning beskrivs

Läs mer

Återhämtning vid psykisk ohälsa 2015 Cecilia Ingard, enheter för Välfärd och FoU stöd Regionförbundet, Uppsala län

Återhämtning vid psykisk ohälsa 2015 Cecilia Ingard, enheter för Välfärd och FoU stöd Regionförbundet, Uppsala län Återhämtning vid psykisk ohälsa 2015 Cecilia Ingard, enheter för Välfärd och FoU stöd Regionförbundet, Uppsala län Återhämtning - hur är det möjligt? Individen själv måste göra jobbet Involvera personens

Läs mer

HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det?

HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det? HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det? Jan Winroth, Universitetslektor i pedagogik / hälsopromotion Hälsopromotion - Hälsofrämjande Det

Läs mer

Salutogent förhållningssätt och ledarskap

Salutogent förhållningssätt och ledarskap Salutogent förhållningssätt och ledarskap ETT SÄTT ATT STÄRKA ELEVMOTIVATIONEN Utvecklingsledare Tomelilla 1 Utvecklingsledare Tomelilla 2 Det du tänker om mig Så du ser på mig Sådan du är mot mig Sådan

Läs mer

MÖTESPLATS HÄLSA. Hur skapar vi ett hållbart arbetsliv?

MÖTESPLATS HÄLSA. Hur skapar vi ett hållbart arbetsliv? MÖTESPLATS HÄLSA Hur skapar vi ett hållbart arbetsliv? Finns det facit för ett lyckat hälsoarbete? NEJ! Men det finns erfarenheter och kunskaper som kan vägleda TANKE och HANLING Jan Winroth Frågor med

Läs mer

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig

Läs mer

Hälsofrämjande ledarskap

Hälsofrämjande ledarskap Hälsofrämjande ledarskap eller? med 1 globaliserat it-samhälle Kunskapssamhälle? 2 www.halsopromotiongruppen.se 1 Annorlunda Samhälle Arbetsliv Organisationer Livspussel Hälsoutmaning då behövs ett annat

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen Kontaktmannaskap LSS Vård- och omsorgsförvaltningen Vad är kontaktmannaskap? Att vara kontaktansvarig är inte bara ett uppdrag utan också en förtroendefull relation som bara du har med kunden. Förtroendet

Läs mer

Salutogen demensomsorg

Salutogen demensomsorg Salutogen demensomsorg Skånes demensdagar Peter Westlund Salutogenes En positiv hälsoteori formulerad av Aaron Antonovsky baserad på avvikande fall i en livskvalitetsundersökning Det salutogena perspektivet

Läs mer

Delat beslutsfattande i vård och stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar. - It takes two to tango

Delat beslutsfattande i vård och stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar. - It takes two to tango Delat beslutsfattande i vård och stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar - It takes two to tango Petra Svedberg, docent Högskolan Halmstad Patrik Dahlqvist Jönsson, klinisk lektor FoUU Region

Läs mer

Stegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod

Stegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod Stegen in i arbetslivet M Processtöd - SIA-modellens metod Ann-Christine Gullacksen Docent i socialt arbete Hälsa och Samhälle Malmö högskola december 2012 Förloppets faser i SIA-modellen Fas 1 Fas 2 Fas

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Framgångsrik Rehabilitering

Framgångsrik Rehabilitering Framgångsrik Rehabilitering vad säger brukaren och de professionella? Helene Hillborg, med dr i Handikappvetenskap Varför fokusera på lönearbete? Ofta ett tydligt önskemål högt värderad roll Att vara produktiv

Läs mer

Hur blir det möjligt?

Hur blir det möjligt? Hur blir det möjligt? - Att skapa förutsättningar för patienten, dig själv och din organisation. - Att implementera, vad är det? Eva Eliasson Fysioterapeut/ Lymfödemterapeut Rehabiliteringsenheten Centralsjukhuset

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

Seminar fra sykt till sunt 19 november 2009, Litteraturhuset i Oslo

Seminar fra sykt till sunt 19 november 2009, Litteraturhuset i Oslo Perspektiver - Mestring og folkehelse Seminar fra sykt till sunt 19 november 2009, Litteraturhuset i Oslo Nils Söderman, universitetsadjunkt Högskolan Väst i Trollhättan, Institutionen för omvårdnad, hälsa

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne

Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne Ingela Sjöberg, folkhälsostrateg Kommunförbundet Skåne Vad är viktigast för hälsan? Levnadsvillkor: Trygg uppväxt Utbildning Arbete Inkomst Gemenskap

Läs mer

Aktivitet Relation - Identitet

Aktivitet Relation - Identitet Aktivitet Relation - Identitet perspektiv på fritidens betydelse för unga med funktionsnedsättningar Jens Ineland Umeå universitet Innehåll Perspektiv på hälsa och funktionsnedsättningar Fritidens roll

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Stockholm 2011-09-27 Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande

Stockholm 2011-09-27 Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande Stockholm 2011-09-27 Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande Ingela Sjöberg, folkhälsostrateg Kommunförbundet Skåne Vad är viktigast för hälsan? Levnadsvillkor: Trygg uppväxt Utbildning

Läs mer

Motivation och bemötande vid skadligt bruk/missbruk och beroende

Motivation och bemötande vid skadligt bruk/missbruk och beroende Motivation och bemötande vid skadligt bruk/missbruk och beroende Vanliga synsätt om motivation Vissa är mogna för förändring eller behandling andra är inte. Man måste vara motiverad för att det skall vara

Läs mer

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer

Återhämtningsinriktat arbetssätt.

Återhämtningsinriktat arbetssätt. Kompendium Malmö stad Sociala Resursförvaltningen Återhämtningsinriktat arbetssätt. Detta material är framtaget av Sociala resursförvaltningen inom avd. Vuxna, Myndighet, arbetsgrupp för kompetenssatsning

Läs mer

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv Janina Stenlund, Leg. sjuksköterska, Silviasjuksköterska Uppläggning Kognitiv svikt Anhörigsjukdom och anhörigstöd Nationella riktlinjer för vård och omsorg Metoder/förhållningssätt

Läs mer

Supported Employment och Supported Education - rehabiliteringsmodeller som stödjer återhämtning och skapar nya vägar till arbete

Supported Employment och Supported Education - rehabiliteringsmodeller som stödjer återhämtning och skapar nya vägar till arbete Supported Employment och Supported Education - rehabiliteringsmodeller som stödjer återhämtning och skapar nya vägar till arbete camilla@ Negativa effekter av arbetslöshet Ökat missbruk Ökad fysisk ohälsa

Läs mer

Moderna organisationers struktur och kultur

Moderna organisationers struktur och kultur Salutogen kultur och ledarskap Den goda arbetsplatsen från lydnadskultur till ansvarskultur Anders Hanson Anders Hanson 1 Moderna organisationers struktur och kultur 2 www.halsopromotiongruppen.se 1 Salutogen

Läs mer

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på

Läs mer

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03 Problematisk frånvaro Hemmasittare Miriam Lindström Föreläsare, handledare, speciallärare Vilken benämning ska vi använda? Hemmasittande Långvarig ogiltig frånvaro Skolk Skolvägran, (skolfobi), ångestrelaterad

Läs mer

Befolkningens hälsa. Hälsa på gruppnivå

Befolkningens hälsa. Hälsa på gruppnivå Människors hälsah Macrosystem Befolkningens hälsa Mesosystem Hälsa på gruppnivå Microsystem Individens hälsa Varför visste vi inte om den onödiga ohälsan tidigare? Först måste man förstå var man är Sedan

Läs mer

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Hälsa & Friskvård Friskfaktorer

Hälsa & Friskvård Friskfaktorer Hälsa & Friskvård Friskfaktorer Enligt Arbetsmiljöpolicyn 1 ska alla verksamheter ha ett hälsofrämjande synsätt. Det innebär att vi utgår från det friska och förstärker det. I policyn och handlingsplanen

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Hälsopromotion i arbetslivet -hälsofrämjande som idé, kunskapsområde och strategi

Hälsopromotion i arbetslivet -hälsofrämjande som idé, kunskapsområde och strategi Hälsopromotion i arbetslivet -hälsofrämjande som idé, kunskapsområde och strategi Anders Hanson Anders Hanson 1 Det finns en tradition. 1946 WHO bildas och förespråkar en helhetssyn på hälsan. 1974 Marc

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

SVIKTBOENDET I MÖLNDAL

SVIKTBOENDET I MÖLNDAL SVIKTBOENDET I MÖLNDAL Tänk om det fanns ett ställe dit man kunde söka innan man blir så pass sjuk att man blir tvungen att söka till psykakuten Kristina - En alternativ strategi för en utsatt grupp. BAKGRUND

Läs mer

ÄLDREPEDAGOG- COACHEN Inspirerad av ett salutogent arbetssätt

ÄLDREPEDAGOG- COACHEN Inspirerad av ett salutogent arbetssätt ÄLDREPEDAGOG- COACHEN Inspirerad av ett salutogent arbetssätt Prospektförslag av: Catharina Ljung & Carina Bengtsson Äldrepedagogutbildningen vid Malmö Högskola, Hälsa och samhälle, Maj 2009 Salutogent

Läs mer

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Gunilla Cruce Socionom, PhD POM-teamet i Lund & Inst kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Sverige

Läs mer

Hälsofrämjande gruppträffar

Hälsofrämjande gruppträffar Hälsofrämjande gruppträffar Två huvudinriktningar i patientundervisning Patriarkalisk ansats (auktoritär) Patienten får information utifrån vårdarens expertkunnande utan att hans/hennes behov uppmärksammas

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

Att arbeta inom Stöd och service

Att arbeta inom Stöd och service Att arbeta inom Stöd och service 1 Att arbeta inom Stöd och service Att leva med en funktionsnedsättning innebär att man på grund av skada eller sjukdom har svårt att fungera utan hjälp. Stöd och service

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning

Läs mer

Vad hindrar och vad stöder återhämtning? Hur organiserar vi våra verksamheter för att stödja människors återhämtning?

Vad hindrar och vad stöder återhämtning? Hur organiserar vi våra verksamheter för att stödja människors återhämtning? Vad hindrar och vad stöder återhämtning? Hur organiserar vi våra verksamheter för att stödja människors återhämtning? Falkenberg den 21 november 2011 Catrin Fryklund RSMH Utbildning www.rsmh.se VAD MENAR

Läs mer

Vägar till arbete för personer med psykiska funktionshinder

Vägar till arbete för personer med psykiska funktionshinder Vägar till arbete för personer med psykiska funktionshinder Surahammar Camilla Bogarve Supported Employment är en arbetsrehabiliteringsmodell. Vanligt arbete på vanliga arbetsplatser med stöd för personer

Läs mer

TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL

TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL Professor Karin C Ringsberg, Nordic School of Public Health NHV, har ha; huvudansvar för u>ormningen av temat, som gjorts i samarbete med Hrafnhildur GunnarsdoBr, doktorand,

Läs mer

Vi verkar för ökad delaktighet i vård och stöd.

Vi verkar för ökad delaktighet i vård och stöd. Vi verkar för ökad delaktighet i vård och stöd. Brukarinflytande medborgarnas möjlighet att som användare av offentlig service påverka tjänsternas utformning och kvalitet. Brukarinflytande på tre nivåer

Läs mer

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad Kapitel 1 Inledning Utgångspunkten för denna kunskapssammanställning har varit SBU:s tidigare publicerade rapport om behandling av psykoser och andra psykiska sjukdomar med hjälp av neuroleptika [53].

Läs mer

STORA MELLÖSA SKOLAS PROFIL: Hälsa och lärande i samspel

STORA MELLÖSA SKOLAS PROFIL: Hälsa och lärande i samspel STORA MELLÖSA SKOLAS PROFIL: Hälsa och lärande i samspel PRESENTATION: MAGNUS BROLIN 41-årig örebroare 2-barns far till Hanna och Maja Utbildning: gymnasielärare i Idrott/Historia Har även läst: Psykologi,

Läs mer

Att arbeta inom Stöd och service

Att arbeta inom Stöd och service Att arbeta inom Stöd och service 1 Att arbeta inom Stöd och service Att leva med en funktionsnedsättning innebär att man kan behöva stöd och hjälp att kompensera det som skapar hinder i det dagliga livet.

Läs mer

EN ÖKAD AMBITIONSNIVÅ

EN ÖKAD AMBITIONSNIVÅ EN ÖKAD AMBITIONSNIVÅ David Rosenberg och Camilla Bogarve Möjligheternas metoder 2009 Är återhämtning en möjlighet för alla eller endast för några få? Hur kan vi stödja människors återhämtning och rollövergång

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Sävsjöviks förstärkta familjehem Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk

Läs mer

I den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa.

I den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa. I den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa. Margareta Kristenson,. Nationell koordinator för det svenska nätverket Hälsofrämjande sjukhus

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Välkommen till kurator

Välkommen till kurator Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för

Läs mer

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Eva Norrman Brandt Vad är ett modernt ledarskap? Inför en konkurrenssituation är det viktigt att koppla ihop ledarskap och hälsa för att bli en attraktiv

Läs mer

Fem fokusområden fem år framåt

Fem fokusområden fem år framåt REGERINGENS STRATEGI INOM OMRÅDET PSYKISK HÄLSA 2016 2020 Fem fokusområden fem år framåt Nationell samordnare inom området psykisk hälsa Fem fokusområden Regeringen har beslutat om en ny strategi för statens

Läs mer

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 31 augusti 2011 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde

Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde Vi har en dröm att bli bäst i Sverige i arbetet med arbetsglädje och yrkesstolthet i verksamheter där alla känner

Läs mer

Nationella riktlinjer 2010

Nationella riktlinjer 2010 Lära om diabetes eller lära för livet Bibbi Smide Leg sjuksköt; Docent 2013 Nationella riktlinjer 2010 Utbildning Pat utb i egenvård central roll i diabetesvården naturlig del i vården av personer med

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Delaktighetsmodellen. Dialogforum för jämlika möten mellan personer med olika inflytande över gemensamma frågor

Delaktighetsmodellen. Dialogforum för jämlika möten mellan personer med olika inflytande över gemensamma frågor Delaktighetsmodellen Dialogforum för jämlika möten mellan personer med olika inflytande över gemensamma frågor Den svagaste parten är ofta i ett beroendeförhållande Vad är delaktighetsmodellen? Presentation

Läs mer

Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt?

Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt? Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid varandra med respekt? Emotionell coaching: innebär

Läs mer

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa? Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa? Lars Hansson, Institutionen för hälsovetenskaper Lunds Universitet Workshop 29 april 2014 Frank och Frank (1991) Framgångsrika

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2012-09-07 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Camilla Bogarve camilla@veckla.se

Camilla Bogarve camilla@veckla.se Camilla Bogarve camilla@veckla.se Vision för det psykiatriska fältet Varför fokus på utbildning? Är allt stöd i utbildningsmiljöer Supported Education? Principer Process och teknik Forskning Erfarenheter

Läs mer

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Trygghet Glädje Ansvar Respekt och hänsyn Lärande/utveckling - På Fryx är trygghet centralt för en god arbetsmiljö för elever och vuxna. Vi har ett tillåtande klimat

Läs mer

Vad är folkhälsovetenskap?

Vad är folkhälsovetenskap? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 2 september 2010 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.

Läs mer

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Se människan Ersta diakonis värdegrund Se människan Ersta diakonis värdegrund Våra värdeord Våra tre värdeord är ledstjärnor för oss på Ersta diakoni. De tydliggör vår värdegrund och genomsyrar vårt bemötande av patienter, boende och brukare

Läs mer

Socialnämndens strategi för Vård och omsorg, har varit utsänd. Mary Nilsson, socialchef, informerar.

Socialnämndens strategi för Vård och omsorg, har varit utsänd. Mary Nilsson, socialchef, informerar. Socialnämndens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL 2016-04-14 40 Socialnämndens strategi för Vård och omsorg revidering SN-2016/99 Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta reviderad

Läs mer

Hälsofrämjande möten i en personcentrerad vård

Hälsofrämjande möten i en personcentrerad vård Hälsofrämjande möten i en personcentrerad vård Förväntningar, vårdkultur och verksamhetskultur i samklang Jörgen Herlofson Leg läkare, psykiater, leg psykoterapeut Akademiska sjukhuset, Uppsala Teman för

Läs mer

Eskilstuna 2011-12-09 När kunskap och omsorg går hand i hand

Eskilstuna 2011-12-09 När kunskap och omsorg går hand i hand Eskilstuna 2011-12-09 När kunskap och omsorg går hand i hand Hälsofrämjande skolutveckling en gemensam satsning på kunskapsmål och sociala mål Hälsofrämjande skolutveckling Motivation, ett gott skolklimat,

Läs mer

NSPH 31 AUGUSTI 2015 BOENDE OCH BOENDESTÖD FORSKNINGSRESULTAT OCH FÖRBÄTTRINGSOMRÅDE

NSPH 31 AUGUSTI 2015 BOENDE OCH BOENDESTÖD FORSKNINGSRESULTAT OCH FÖRBÄTTRINGSOMRÅDE NSPH 31 AUGUSTI 2015 BOENDE OCH BOENDESTÖD FORSKNINGSRESULTAT OCH FÖRBÄTTRINGSOMRÅDE BOENDE OCH BOENDESTÖD - FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN - ALLT!!!!!!!! BOENDE OCH BOENDESTÖD BAKGRUND, HISTORIK AXPLOCK AV VIKTIGA

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Etik i praktik vid Karlskoga lasarett. målformuleringar och värdegrund

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Etik i praktik vid Karlskoga lasarett. målformuleringar och värdegrund ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett Etik i praktik vid Karlskoga lasarett målformuleringar och värdegrund 2 Karlskoga lasarett Inledning För att skapa legitimitet åt etiska frågeställningar och öka

Läs mer

Disposition MI. Motivation på Hagbards vis.

Disposition MI. Motivation på Hagbards vis. Karolinska Institutet Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för sjukgymnastik Disposition MI 1.Motivation vad är det? Vad påverkar motivationen? 2. Förändringsprocesser 3.

Läs mer

Omvårdnadsarbete inom den. en vårdteoretisk. grund. rdutvecklare, RPR, Vadstena Doktorand i vårdvetenskap, Åbo Akademi. Vadstena nov 2011

Omvårdnadsarbete inom den. en vårdteoretisk. grund. rdutvecklare, RPR, Vadstena Doktorand i vårdvetenskap, Åbo Akademi. Vadstena nov 2011 Omvårdnadsarbete inom den rättspsykiatriska vården v utifrån en vårdteoretisk grund Nätverket för f r Rättspsykiatrisk R omvårdnad, Vadstena 10-11 11 nov 2011 Kenneth Rydenlund,vårdutvecklare rdutvecklare,

Läs mer

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg 1 (15) Dnr 2013:454 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:94) om ämnesplan för ämnet hälsa i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den

Läs mer

Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa

Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Juni 2013 April maj 2013 Medborgarpanel 5 Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Inledning Landstinget Kronoberg startade hösten 2011 en medborgarpanel. I panelen kan alla som är 15 år eller äldre delta,

Läs mer

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET Innebörden av Etik och Moral idag (Statens Medicinsk-Etiska råd http://www.smer.se/etik/etik-och-moral/

Läs mer

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer

Läs mer

SUPPORTED EMPLOYMENT. IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv.

SUPPORTED EMPLOYMENT. IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv. SUPPORTED EMPLOYMENT IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv. Innehåll i dagens presentation: Varför fokusera på arbete, kan och vill alla arbeta? Koppling mellan

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Bilaga 1 Bilaga 1 Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Psykiskt funktionshindrade kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Hälsosamt åldrande. Emmy Nilsson, utredare. emmy.nilsson@fhi.se. www.fhi.se. 2011-05-24 Sid 1

Hälsosamt åldrande. Emmy Nilsson, utredare. emmy.nilsson@fhi.se. www.fhi.se. 2011-05-24 Sid 1 Hälsosamt åldrande Emmy Nilsson, utredare emmy.nilsson@fhi.se www.fhi.se 2011-05-24 Sid 1 Innehåll Flytta fokus från risk- till friskfaktorer, från ohälsa till hälsa Helhetssyn - hälsans bestämningsfaktorer,

Läs mer