Intentionalitet Mattias Högström 1

Transkript

1 Intentionalitet Mattias Högström 1

2 Innehåll 1. Vad är Intentionalitet? 2. Referensproblemet 3. Problemet med icke-existerande referenter 4. Lokalitet vs. Intentionalitet 5. Ett modernt (materialistiskt, och realistiskt) forskningsprogram kring intentionala tillstånd Mattias Högström 2

3 Vad är Intentionalitet? Medvetandetillstånd kan delas in i två väsentligen olika grupper. Å ena sidan: sinnesstämningar, förnimmanden, sensoriska intryck. Å andra sidan: önskningar, rädslor, varseblivningar, erinringar, förhoppningar, avsikter, trosföreställningar, uppmärksammanden, känslor som förälskelser, hat, handlingar som att leta efter något t.ex., osv Mattias Högström 3

4 Det som särskiljer den senare från den förra gruppen är att den senare sortens medvetandetillstånd har ett objekt, eller ett innehåll, eller är riktade mot något. I en berömd passage från Franz Brentano (1874): Every mental phenomenon is characterized by what the Scholastics of the Middle Ages called the intentional (or mental) inexistence of an object, and what we might call, though not wholly unambiguously, reference to a content, direction toward an object [ ]. Every mental phenomenon includes something as object within itself, although they do not do so in the same way. In presentation, something is presented, in judgement something is affirmed or denied, in love loved, in hate hated, in desire desired Mattias Högström 4

5 Med Intentionalitet menar vi här inte detsamma som avsiktlighet. (Jag kommer använda stort I för att skilja mellan Intentionalitet och intentionalitet (i betydelsen avsiktlighet). Att ha en avsikt är att vara i ett Intentionalt tillstånd. Att handla avsiktligt är också att vara i ett Intentionalt tillstånd. Men även att tro något och att frukta något räknas som Intentionala tillstånd. Att ett mentalt tillstånd är Intentionalt innebär att det har ett innehåll som på något sätt representerar något, som refererar till saker utanför sig självt. Intentionala tillstånd är riktade brukar man säga metaforiskt. Uttrycket Intentionalitet kommer från latinets intendere som har med pekande att göra Mattias Högström 5

6 Brentano ansåg tydligen att denna Intentionalitet kännetecknar alla mentala fenomen. Detta verkar vara att gå för långt. Andra medvetandetillstånd såsom sinnestämningar (nedstämdhet, ångest, eufori) har inga objekt. Förnimmelsen av smärta har inget objekt utöver sig själv. Detsamma gäller doftförnimmelser och just de färgnyanser jag upplever när jag tittar på kvällshimlen (kvalia). (Medvetandet befolkas inte bara av mentala tillstånd som har Intentionalitet.) Vi skiljer alltså mellan mentala tillstånd som har Intentionalitet och sådana som saknar Intentionalitet. Intentionalitet är ett intressant fenomen som reser många djupa frågor Mattias Högström 6

7 Exempel på Intentionala mentala tillstånd: - att tro att Reinfeldt kommer att söka samarbete med miljöpartiet - att hoppas att Reinfeldt kommer att söka samarbete med miljöpartiet - att frukta att Reinfeldt kommer att söka samarbete med miljöpartiet - att avse att söka samarbete med miljöpartiet - att avsky Reinfeldt osv Mattias Högström 7

8 Riktadheten har två innebörder: (A) En trosföreställning (t.ex.) har ett visst innehåll. Detta innehåll brukar kallas för en proposition (ibland: ett propositionellt innehåll) Exempel: - Jag tror att Reinfeldt kommer att söka samarbete med miljöpartiet. Den proposition som min trosföreställning har som innehåll är propositionen att Reinfeldt kommer att söka samarbete med miljöpartiet. (B) Reinfeldt själv tycks vara en del av denna proposition. Man kan säga att min trosföreställning handlar om (eller refererar till) Reinfeldt, men också om miljöpartiet. Så när man talar om Intentionala tillstånds riktadhet menar man både att de har ett propositionellt innehåll, och/eller att de handlar om olika ting som finns i dessa propositioner Mattias Högström 8

9 Intentionala tillstånd såsom trosföreställningar, önskningar, förhoppningar, avsikter, osv. som har ett propositionellt innehåll brukar kallas för propositionella attityder. (Kontrasteras mot sådana tillstånd som att älska Jesus eller att hata Hitler eller att leta efter bilnyckeln som inte har någon proposition som innehåll; de är bara riktade mot föremål.) Propositionella attityder individueras av två faktorer: 1) vilken sorts attityd det är (tro, önskan, avsikt, etc.) samt 2) vilken proposition attityden är riktad mot. Exempel: - Trosföreställningen att Reinfeldt är statsminister om 2 månader och förhoppningen att Reinfeldt är statsminister om 2 månader är två olika propositionella attityder (olika attityder, samma innehåll). - Trosföreställningen att Reinfeldt är statsminister om 2 månader och trosföreställningen att Reinfeldt är en sopgubbe om 2 månader är två olika propositionella attityder (samma attityd, men olika innehåll) Mattias Högström 9

10 Referensproblemet Hur kommer det sig att min trosföreställning om Reinfeldt handlar om just honom? Vad är det för besynnerlig relation mellan mig och Reinfeldt som gör att när jag har en propositionell attityd om honom, så handlar den om just honom? Ännu mer mystiskt blir det när man tänker på att vi kan ha trosföreställningar om sådant som är väldigt avlägset i rummet (t.ex. planeten mars och Andromedagalaxen) men också om sådant som är avlägset i tiden (jag tror att Julius Ceasar var romersk härskare). Detta är det allmänna referensproblemet: hur förklarar man hur våra Intentionala tillstånd lyckas haka fast i olika föremål utanför oss. Det verkar räcka med att bilda en tanke om något, så vips handlar tanken om detta ting Mattias Högström 10

11 Problemet med icke-existerande referenter Vi kan uppenbarligen ha propositionella attityder som handlar om föremål som faktiskt inte existerar. Exempel: - Astronomer för inte så länge sen trodde olika saker om planeten Vulcanus. - Små barn tror att jultomten kommer med presenter. - Spanska erövrare trodde att de kunde hitta Eldorado i djupaste Sydamerika. Detta är ett problem eftersom vi har beskrivit riktadheten som en relation. I vanliga fall, för att det ska föreligga en relation mellan två föremål måste båda föremålen existera. Om Pelle står i relationen att vara äldre än Lisa, så måste Lisa existera Mattias Högström 11

12 Om vi måste säga att de spanska erövrarna stod i en relation till Eldorado verkar det som att vi måste säga att Eldorado finns, men det stämmer inte. Eldorado har aldrig existerat. Måste vi säga att det finns saker som inte existerar??? Vissa filosofer har bitit i det sura äpplet och besvarat frågan jakande. De har talat om Intentionala objekt, och tillåtet att sådana objekt kan sakna existens. (Obs! Man kommer inte undan detta problem genom att säga att Eldorado visst existerar, i form av en idé i våra medvetanden. Erövrarna letade efter en stad i guld (dvs. ett stort fysiskt objekt) inte en idé (dvs. ett föremål som bara existerar i folks medvetanden) Mattias Högström 12

13 Lokalitet vs. Intentionalitet Att mentala tillstånd har Intentionalitet innebär att de är väsentligen relationella. Ett intentionalt mentalt tillstånd är väsentligen en relation till en proposition, och f.a. till de föremål som tillståndet handlar om. (Föremål som allt som oftast befinner sig i rummet utanför skallbenet, ibland långt borta.) Detta är en konsekvens av att propositionella attityder individueras av vad de handlar om. Mentala tillstånd är lokala i betydelsen att vara tillstånd innanför skallbenet. Två fakta om propositionella attityder som indikerar lokalitet: (1) Vi har tillgång till dem genom introspektion. (Man behöver inte undersöka världen utanför medvetandet för att veta vad man tror och önskar osv.) (2) Intentionala tillstånd orsakas av stimuli av sinnesorgan. Och intentionala tillstånd orsakar handling. Intentionala tillstånds plats i dessa orsakssamband tycks vara inne i subjektets hjärna Mattias Högström 13

14 Hur kan man få ihop dessa uppenbarligen väsentliga egenskaper hos propositionella attityder, som tycks vara oförenliga? Mattias Högström 14

15 Ett modernt materialistiskt forskningsprogram kring Intentionala tillstånd Förr i tiden var de flesta filosofer dualister. De trodde att det mentala och det materiella var två helt olika delar av verkligheten (definierade som varandras motsatser). Numera dominerar materialism; dvs. tanken att mentala tillstånd (på ett eller annat sätt) inte är något annat än tillstånd i hjärnan. Frågan exakt hur materialism ska förstås och utformas är omstridd. Det finns olika teorier och förslag (som jag inte hinner gå in på.) En materialist ställs hursomhelst inför projektet att förklara hur det är möjligt för hjärnvävnad att representera och referera till saker utanför hjärnan Mattias Högström 15

16 En annan svår fråga är hur det är möjligt för en hjärna att vara rationell. Tankar kan vara rationella, men om nu tankar ytterst inte är något annat än hjärnvävnad, hur kan rationalitet uppstå? En tanke kan utgöra evidens för en annan, och tankar står i logiska relationer till varandra. Hur är detta möjligt om tankar är neuro-kemiska tillstånd? Jerry Fodor (amerikansk filosof) har försvarat tre djärva hypoteser som han menar har bäst chans att lösa dessa problem. 1. The Representational Theory of Thought (RTT) 2. The Computational Theory of Thought (CTT) 3. The Language of Thought Mattias Högström 16

17 RTT: propositionella attityder är egentligen relationer till språkliga uttryck - påståendesatser. Att tro att Reinfeldt är svensk statsminister är att stå i trorelationen till påståendesatsen Reinfeldt är svensk statsminister. Men, dessa påståendesatser tillhör inte något av våra vanliga språk (svenska, engelska, osv.) som vi använder för att kommunicera med varandra. De tillhör ett inre, mentalt, språk. Ett tankespråk. (Lingua mentis - på latin). LOT (language of thought)-hypotesen: hjärnan hanterar ett eget språk. Orden är bitar av hjärnan och dessa sätts ihop till sammansatta uttryck enligt bestämda regler (syntax) i likhet med våra vanliga språk Mattias Högström 17

18 En stor fördel med dessa två hypoteser är att vi tycks kunna förklara hur Intentionala tillstånd kan vara både fysiska och rationella samtidigt: Påståendesatser i LOT står i innehållsliga och logiska relationer till varandra. Om tänkande innebär att hjärnan manipulerar dessa påståendesatser så kan man förstå hur tankeprocesser (som enligt materialism måste förstås som sekvenser av händelser i hjärnan) samtidigt kan vara rationella. Man kan förstå hur en tanke kan vara orsakad av en annan tanke, och samtidigt vara en logisk konsekvens av den. CTT: Intentionala mentala processer är fysiskt implementerade beräkningar på mentala representationer (satser i LOT) Mattias Högström 18

19 RTT och LOT måste lösa referensproblemet. Referensproblemet för Fodor blir att förklara hur ord i LOT kan referera till, stå för, det som de representerar. Fodor har arbetat på detta, och det finns olika teorier i svang som konkurrerar med Fodors Mattias Högström 19

20 Alternativa synsätt: instrumentalism och eliminativ materialism Fodors teori förutsätter realism: dvs. att tankar och Intentionala tillstånd verkligen finns, i en samma verklighetsgrad som stenar, bord och atomer. Instrumentalism och Eliminativ materialism utmanar denna åsikt Mattias Högström 20